700-megahertzbandet
Interpellation 2015/16:723 av Anders Åkesson (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-06-10
- Överlämnad
- 2016-06-13
- Anmäld
- 2016-06-14
- Svarsdatum
- 2016-06-28
- Sista svarsdatum
- 2016-06-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Den 31 mars 2017 planeras det så kallade 700-megahertzbandet att frigöras för mobilt bredband. Detta är en förutsättning för att kunna förbättra mobiltäckningen och kapaciteten för mobil kommunikation i hela landet och i synnerhet på vår landsbygd. Nyttjandet av 700-megahertzbandet är en förutsättning för fortsatta möjligheter för människor att bo kvar, driva företag, delta i undervisning samt utöva kultur och sociala kontakter också i landsbygdsdelarna av vårt land.
Utbyggnaden av moderna mobilnät med bättre täckning och hög kapacitet – som ju 700-megahertzbandet innebär – på landsbygden är viktig mot bakgrund av en allt ökande efterfrågan på mer data och allt fler nya och moderna digitala tjänster. Bland annat går utvecklingen av till exempel digitala välfärdstjänster framåt hela tiden.
Med anledning av ovanstående är det av största vikt att den auktion av 700-megahertzbandet som statliga PTS enligt uppgift nu förbereder blir av som planerat vad avser såväl tidsplan som vilka delar av frekvensbandet som omfattas av auktionen. Att av någon för mig okänd anledning förskjuta tidsplanen eller att ytterligare undanta delar av 700-bandet från den planerade auktionen skulle kraftigt försena och försämra möjligheterna att ge hela landet tillgång till en bättre fungerande mobil kommunikation. Orsaken till att jag upptar statsrådets tid med denna interpellation är att jag med stor oro har noterat de krav som vissa myndigheter riktar mot regeringen vad avser att just undanta ytterligare delar av 700-bandet från auktionen.
Min fråga till statsrådet Peter Eriksson blir:
Avser statsrådet att stå fast vid tidigare kommunicerad regeringslinje och därmed snarast fullfölja beslutet om att frigöra 700-megahertzbandet för mobilt bredband samt följa den planerade tidsplanen för och omfattningen av auktionen?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:723
Webb-tv: 700-megahertzbandet
Dokument från debatten
- Tisdag den 28 juni 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:127
- Protokoll 2015/16:127 Tisdagen den 28 juniProtokoll 2015/16:127 Svar på interpellation 2015/16:723 om 700-megahertzbandet
Protokoll från debatten
Anf. 68 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Herr talman! Niklas Wykman har frågat Magdalena Andersson varför hon inte valde att ta upp förtidspensioneringarna i början av 2000-talet i stället för utvecklingen under 90-talet som ett dåligt exempel på hur man använt förtidspensioneringar som ett medel för att frisera arbetslöshetsstatistiken. Interpellationen har överlämnats till mig.
Skälet till att 1990-talet användes som exempel var att det under denna period fanns möjlighet i lagstiftningen att bevilja förtidspension av arbetsmarknadsskäl. Förtidspension kunde då beviljas för personer i åldrarna 60-64 år under förutsättningen att de varit arbetslösa ett till två år. Denna möjlighet begränsades 1991 och avskaffades helt 1997. Sedan 1997 är det enbart nedsatt arbetsförmåga av medicinska skäl som ska ligga till grund för beslutet att bevilja förtidspension.
Eftersom förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl avskaffades 1997 hade den utveckling som skedde under 2000-talet andra orsaker. Ökningen av antalet förtidspensionärer under 2000-talet, eller antalet med sjuk- och aktivitetsersättning som är den korrekta benämningen sedan 2003, hade i stället en koppling till den ökade sjukfrånvaron och då framför allt till det stora antalet långa sjukfall.
Regeringen har satt som viktigaste uppgift att under mandatperioden varaktigt minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Målet är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Det ska ske genom att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ökar. För den långsiktiga tillväxtens skull är det av central betydelse att alla samhällets resurser används på ett så effektivt sätt som möjligt. Sverige har inte råd att låta personer med arbetsförmåga stå utanför arbetsmarknaden. Sjuk- och aktivitetsersättning kan därför endast ges till dem som har en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan och som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En av regeringens största utmaningar är att bryta den nuvarande ökningen av sjukfrånvaron. Detta ska, som nämnts tidigare, inte ske till priset av att antalet med sjukersättning ökar.
Anf. 69 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Frågan om utanförskap och förtidspensionering är ytterligt aktuell. I går presenterade regeringen sin budget som inte innehöll några åtgärder för att få kontroll över de mycket omfattande kostnadsökningarna inom de olika ersättningssystemen. Det har blivit känt att dessa åtgärder ska presenteras i separat ordning - i morgon, om jag har förstått saken rätt. Det är dock besvärande att regeringen tror att man ska kunna komma till rätta med den här utvecklingen utan den typ av åtgärder som borde rymmas inom ramen för en statsbudget.
När jag hör socialförsäkringsministern här kan jag inte låta bli att tycka att hon gör en ordentlig omskrivning av verkligheten. Socialförsäkringsministern sa att dessa förtidspensioneringar avskaffades efter 1997, alltså skedde det några sådana inte efter det året. Sanningen är ju att detta är en av Socialdemokraternas största illgärningar mot Sverige, att man lät utanförskapet blåsa upp till denna höga nivå under 2000-talet, trots att ekonomin gick bra.
Socialförsäkringsministern kanske inte vet - men hon borde veta - att var tionde person i arbetskraften var förtidspensionerad 2006 - ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, förtidspensionerad och om igen som ingick i hela arbetskraften. Det var givetvis en följd av att man hade skapat ett system där det inte lönade sig att arbeta och där det inte fanns vägar tillbaka in på arbetsmarknaden. Tvärtemot vad socialförsäkringsministern säger valde man att automatiskt förtidspensionera stora delar av arbetskraften.
Socialförsäkringsministern säger att så inte skedde. Så här stod det den 10 maj 2005 i en av våra stora tidningar: Handläggare på Försäkringskassan får extra betalt om de förtidspensionerar en person som är sjukskriven, trots att det inte är medicinskt motiverat. Vi kan få upp till 1 500 kronor i bonus för varje sjukpensionär, säger en handläggare.
Att detta system förekom bekräftades senare också av dåvarande generaldirektör Curt Malmborg. Den beskrivning som socialförsäkringsministern ger är alltså inte alls överensstämmande med verkligheten. Var tionde person i arbetskraften förtidspensionerades. Förtidspension användes trots att det inte fanns medicinska skäl. Man fick till och med bonus på upp till 1 500 kronor om man förtidspensionerade personer. Det kallades för övertidsersättning, men det var en förtäckt bonus, och att så var fallet har bekräftats av Försäkringskassan själv.
När man inte känner sin historia är det väldigt svårt att navigera in i framtiden. Det är därför oroväckande med en regering som nu höjer skatter på arbete, som drar ned på drivkraften för att arbeta, som stänger vägar in på arbetsmarknaden, som låter kostnaderna i systemen rusa i väg, som tar bort kontrollstationer i systemen och som åter riskerar att skapa en situation likt den som vi hade i början av 2000-talet då utanförskapet bet sig fast på mycket höga nivåer.
Anf. 70 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Som sagt var ska vi nog vara väldigt noga med fakta. Niklas Wykman, det var just fakta jag redogjorde för. Efter 1997 fanns det lagtekniskt inte möjlighet att på grunden arbetsmarknadsskäl förtidspensionera någon. Sedan kan det ha förekommit ändå, men lagstiftningsmässigt var det inte möjligt.
Däremot hade vi en situation i slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet med väldigt höga sjuktal, bland annat som ett resultat av finanskrisen och de stora omställningarna i den offentliga sektorn i Sverige. Det hanterades sedan på ett något olyckligt sätt genom att man införde ett halveringsmål som i och för sig hade en väldigt god effekt, samtidigt som man satte den korrelerande faktorn kopplad till sjukersättningarna något för högt. Det gjorde att Försäkringskassan inom ramen för sitt uppdrag hade möjlighet att bevilja förtidspensioneringar i högre grad än vad vi i dag kanske tycker hade varit önskvärt.
Jag tror nog att jag har fakta och koll på historien, Niklas Wykman, med tanke på att jag själv arbetade med dessa frågor precis under den här tidsperioden.
Låt oss nu hålla oss till dagens situation. Mellan 2010 och 2014 - om vi nu ska ha koll på historien - hade vi de facto en borgerlig regering i det här landet med en socialförsäkringsminister som hette Ulf Kristersson. Jag uppfattade att även han hade lite problem med minnet i går kring just detta. Det kan därför vara bra att jag är tydlig med den delen av historien. Sjuktalen steg 2010-2014 med 50 procent samtidigt som man med den politik som man förde lyckades att utförsäkra 100 000 människor i sjukförsäkringen, men inte till arbete utan rätt ut i fattigdom eller till att de återföll in i sjukförsäkringen igen.
När det handlar om satsningar som den här regeringen har eller inte har gjort avseende ohälsan har detta varit på regeringens agenda från dag ett av precis de skäl som jag redogjorde för.
Jag kan tala om för Niklas Wykman att jag redan under hösten förra året inledde samtal med arbetsmarknadens parter om de här frågorna. Det har vi också haft under våren. I våras satsade regeringen 100 miljoner på en förstärkning till Arbetsmiljöverket samt satsade medel för forskning om kvinnors arbetsmiljö, för det är kvinnor som blir sjukskrivna.
Dessutom satsar vi nu pengar på den psykiska ohälsan bland unga och unga vuxna, eftersom den ökar. Där satsar vi 280 miljoner per år. Vi aviserar i budgeten - det gjorde vi så sent som i går, om man ska vara riktigt nogräknad - 250 miljoner årligen i förstärkning till Försäkringskassan så att de ska klara av sitt uppdrag med de tidiga prövningarna vid de tidiga tidsgränserna.
Det är inte riktigt med sanningen överensstämmande, Niklas Wykman, att måla upp en bild av regeringen som handlingsförlamad i dessa frågor och att regeringen inte har koll på historien. Jag undrar ärligt talat vem det är som står här och försöker förvanska historien. Det är allvarliga och seriösa problem vi har. Det är allvarligt för individerna som drabbas, det är allvarligt för Sveriges företag och det är allvarligt för samhällsekonomin.
Jag skulle önska att oppositionen kunde kliva fram och föra seriösa samtal om de här frågorna i stället för att som väderkvarnar veva med osanningar.
Anf. 71 Niklas Wykman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är starka ord från socialförsäkringsministern, ett vanligt tecken när man är pressad av fakta. I interpellationssvaret sägs följande: "Sedan 1997 är det enbart nedsatt arbetsförmåga av medicinska skäl som ska ligga till grund för beslutet att bevilja förtidspension." Att det sedan inte var så gör det tydligen överflödigt att tala om hur det i verkligheten var.
Socialförsäkringsministern borde kunna komma till insikten att det är bättre att tala om verkligheten så som den faktiskt var än att tala om hur den borde ha varit. Sanningen är att när Socialdemokraterna styrde under 2000-talets början skedde massiva förtidspensioneringar. Var tionde person i arbetskraften var förtidspensionerad när Socialdemokraterna lämnade ifrån sig regeringsmakten 2006. Om det bör vissa slutsatser ha dragits.
Jobbskatteavdraget, hårdare kontrollstationer i sjukförsäkringen, begränsningen av a-kassan, de nya broar som byggdes in på arbetsmarknaden - allt det hade effekt. Sysselsättningen ökade. Utanförskapet pressades tillbaka. Människor kom tillbaka in på arbetsmarknaden och i arbetsförmåga. Varenda en av de reformer som Alliansen drev igenom protesterade Socialdemokraterna mot, inte bara lite utan högljutt.
Nu redogör socialförsäkringsministern för nya kostnader och nya utgifter, och dessa betvivlar jag alls inte. Problemet är inte, herr talman, att de här systemen kostar mycket. Problemet är att de är för dyra. Det blir fler människor i dem, kostnaderna ökar, sjukskrivningsperioderna riskerar att bli längre. I viljan att nå arbetslöshetsmålet kan regeringen välja att åter gömma, glömma och döma personer, precis som man gjorde under 2000-talet och precis som de personer som jag refererade till från Försäkringskassan vittnat om.
Vi får se vilka fler åtgärder som kommer på det här området. Det är tydligt att sjukskrivningarna nu ökar. Socialförsäkringsministern väljer att på klassiskt manér inte ge hela bilden. Åren 2006-2010, vad hände då på det här området? Det kan socialförsäkringsministern säkert redogöra för.
Sedan kom en ekonomisk kris, och det är inte okänt vad som då brukar hända med arbetsmarknader och med människor. Det var högljutt motstånd från Socialdemokraterna mot de åtstramningar som gjordes i systemen. Valrörelsen 2010 präglades av syrliga attacker på regeringen för att den försökte hålla tillbaka utvecklingen i de här systemen.
Socialdemokraterna lyckades med en del av det som de ville, nämligen att driva upp volymerna. Det var en medveten politik att skjuta hårt mot de begränsningar som fanns för att systemen skulle vara kontrollerbara. Sedan fick man till en förändring, och nu står vi där igen. Kostnaderna kommer att öka kraftigt under åren framöver. Några åtgärder mot det har vi ännu inte sett.
Socialförsäkringsministern behöver vidkännas vad det betyder när var tionde person i arbetskraften är förtidspensionerad, vad det gör för ett lands ekonomi, förmåga att skapa arbetstillfällen och givetvis också att finansiera välfärdens verksamheter. Känn historien, gör bättre för framtiden!
Anf. 72 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Herr talman! Det är, som sagt, viktigt att ha koll på historieskrivningen, men jag tror att det också är viktigt att försöka lyssna på varandra. Jag tror och hoppas, Niklas Wykman, att du lyssnade på mig när jag räknade upp de åtgärder som regeringen redan har vidtagit och som kommer att ha effekt på sjuktalen. Vi har för avsikt att i morgon komma med ytterligare reformer och insatser, som jag hoppas att vi kan ha en seriös och bra dialog kring.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag sa när jag avslutade mitt förra inlägg är en sjukskrivning en tragedi för den enskilde, den är kostsam för det företag som drabbas och den är kostsam för samhällsekonomin i stort.
Bara för att vi har människor som är sjuka och kommer in i vår sjukförsäkring blir de inte, Niklas Wykman, per definition friska för att de blir utförsäkrade, vilket de högljudda rösterna i valrörelsen 2010, som du refererade till, tydligt gav uttryck för. Vi hade cancersjuka som åkte ur sjukförsäkringen när de som bäst behövde stöd. Det var en av debatterna som fördes i valrörelsen 2010, och det ledde till att man var tvungen att göra vissa justeringar. Nu står du här och säger att det på något sätt var den socialdemokratiska oppositionen som tvingade regeringen att genomföra dessa förändringar. Det tycker jag verkligen inte är att ta ansvar.
Ja, vi tycker att ett välfärdsland som Sverige ska ha, och klarar av, en sjukförsäkring som både kan ge människor trygghet vid sjukdom och vara tillräckligt effektiv för att stödja människor tidigt vid sjukfall. Det är då man har chansen att verkligen se till att människor får möjlighet att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
Sannolikheten för att människor ska komma tillbaka minskar radikalt redan 70 dagar in i ett sjukfall. Därför är det viktigt att fokusera på de tidiga insatserna och rätta till de brister vi där ser. Jag tror att vi i Sverige har råd med det. Vi har råd med en human, sjyst sjukförsäkring som stöttar svenska medborgare när de som bäst behöver det. Samtidigt behöver sjukförsäkringen, precis som alla andra system, utvecklas i takt med att arbetsmarknaden utvecklas och förändras och i takt med att människors sjukmönster förändras.
Ett bra exempel på det är att vi i Sverige numera som huvudorsak till våra sjukskrivningar har psykisk ohälsa. För några decennier sedan hade vi en helt annan bild. Det gör att de system, bland annat hälso- och sjukvården, som ska stötta människor tillbaka till arbetsmarknaden behöver se annorlunda ut.
Det är det vi behöver tala om och fokusera på. Det är inga enkla problem, och på komplexa problem finns det sällan enkla lösningar. Det tarvar en seriös politisk diskussion. Det tycker jag, om jag ska vara riktigt ärlig, att den här frågan och de svenska medborgare som nu är drabbade av sjukskrivning förtjänar. Jag skulle önska att vi kunde landa där i stället för att stå och använda just den här frågan som slagträ i den politiska debatten.
Anf. 73 Niklas Wykman (M)
Herr talman! En del av mig har givetvis stor förståelse för att socialförsäkringsministern inte vill ha politisk debatt och ansvarsutkrävande inom sitt område. Det är naturligtvis mycket bekvämare att vara minister då. Men det är inte riktigt så demokrati och parlamentarism fungerar. Där presenterar regeringen förslag, och sedan debatterar och diskuterar man med oss i oppositionen. Att bara sitta och föra samtal på sitt kontor är inte ett tillräckligt verktyg för att styra Sverige och ta ansvar för de här systemen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Socialförsäkringsministern känner säkert till hur situationen såg ut när Socialdemokraterna senast hade tillgång till systemen, hur många som inte fick sina pengar - nu suckas det. Hon känner säkert till hur det var när köerna till Försäkringskassan för att få sin ersättning var så långa att tryggheten helt enkelt inte fanns kvar i samhället. Den hade fallerat, brutit ihop, på grund av överbelastning i systemen.
Socialdemokraterna vill inte kännas vid det som de gjorde under 2000-talet för att frisera arbetslöshetsstatistiken. Det är alltid i efterhand som saker och ting ska läggas till rätta, som när Kjell-Olof Feldt förklarade att rapporten om hur man orsakade den ekonomiska krisen på 90-talet borde ha kommit tio år tidigare, eller när Mona Sahlin då hon avgick som partiledare förklarade det som var felet med bidragslinjen i stället för med arbetslinjen i partiet.
Tyvärr, socialförsäkringsministern, har vi ännu inte sett vilka åtgärder som ska få kontroll över de här systemen, så att vi kan garantera varandra den trygghet som vi ska ha i ett land som Sverige. Men om det blir allt fler som behöver den här typen av bidrag, inte har ett arbete och inte kommer tillbaka till egen försörjning, då blir det också allt svårare att garantera att den här tryggheten faktiskt fungerar och är tillgänglig för alla. När vi nu ser stora kostnadsökningar förväntar jag mig ett större politiskt ledarskap än att man sitter och suckar över sina motdebattörer. Detta kräver en seriös diskussion.
Anf. 74 Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Herr talman! Jag noterar att Niklas Wykman fortfarande tycker att det är bekvämare att tala om början av 2000-talet än om åren mellan 2010 och 2014, då Ulf Kristersson var socialförsäkringsminister och sjuktalen ökade med 50 procent. Jag skulle önska att man hade vidtagit åtgärder redan då. Då hade vi kanske sluppit sitta med den utveckling som vi nu får hantera.
Jag skulle vilja ha några korta fakta på bordet. Nu är det ändå tredje gången här i kammaren som jag står och talar om detta och Niklas Wykman står och säger att jag inte har redogjort för några som helst åtgärder och att vi inte har gjort någonting. Det var lite därför jag suckade. Så sent som i går sköt vi till 250 miljoner årligen till Försäkringskassan och 59 miljoner årligen till samordningsförbunden. I våras var det 100 miljoner till Arbetsmiljöverket, bland annat för en förstärkning av forskningen om kvinnors hälsa och arbetsmiljö. Vi har nu, för att adressera precis det här problemet, skjutit till 280 miljoner per år till hälso- och sjukvården avseende psykisk ohälsa och 130 miljoner per år avseende kvinnors ohälsa kopplat till primärvården. Samtidigt pågår samtal - de har pågått hela tiden - med arbetsmarknadens parter. I morgon kommer vi att presentera resten av det här åtgärdspaketet.
Men jag noterar att Niklas Wykman uppenbarligen över huvud taget inte lyssnar på vad jag säger. Det tycker jag är väldigt olyckligt. Det är oerhört viktigt för den här regeringen att de människor som kan och har förmåga också ska befinna sig på arbetsmarknaden. Är det så att man är sjuk ska man få stöd och hjälp för att kunna komma tillbaka så snabbt som möjligt. Det är en väldigt oroväckande utveckling vi har, och det här står absolut i toppen på min prioriteringslista, och även på regeringens. Detta behöver vi naturligtvis se som en stor samhällsutmaning och få kontroll på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 51 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Fru talman! Anders Åkesson har frågat mig om jag avser att stå fast vid tidigare kommunicerad regeringslinje och därmed snarast fullfölja beslutet om att frigöra 700-megahertzbandet för mobilt bredband och att följa den planerade tidsplanen för och omfattningen av auktionen.
Regeringens inriktning är att genomförandet av beslutet om sändningsutrymme för marksänd tv ska fortsätta, så att utrymningen av 700-megahertzbandet kan ske i tid och på ett så smidigt sätt som möjligt för de aktörer som är påverkade.
Tillgång till mobil kommunikation är i dag en förutsättning för att kunna bo, verka och driva företag i hela landet. En väl utbyggd mobil infrastruktur är viktig för att möta människors önskan om att använda telefoni och bredband även utanför tätbebyggda områden samt för att underlätta företagande och jobbskapande i hela landet.
Staten har en viktig roll i att skapa goda förutsättningar för att den kommersiella utbyggnaden kan fortsätta, bland annat genom en väl fungerande marknad och genom att främja effektiv frekvensanvändning samt regional och lokal dialog. Frigörandet av 700-megahertzbandet för mobila kommunikationstjänster kommer sannolikt att bidra till att skapa goda förutsättningar för fortsatt utbyggnad och tillgång till sådana tjänster.
Anf. 52 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Jag tackar it-ministern för svaret.
Jag ska redogöra för bakgrunden till min frågeställning. Redan i början av 2017 planeras det så kallade 700-megahertzbandet att frigöras för mobilt bredband. Detta frekvensområde ger förutsättningar för att kunna förbättra mobiltäckningen och kapaciteten för mobil kommunikation i hela landet. Det kommande nyttjandet av just 700-megahertzbandet är en absolut förutsättning för människor att kunna bo, driva företag, delta i undervisning, utöva kultur, ha sociala kontakter och känna trygghet också i landsbygdsdelarna i vårt land.
Planeringen av 700-megahertzbandet och tidigare beslut om att det ska rullas ut under 2017 har självklart skapat stora förväntningar på en bättre tingens ordning avseende väl fungerande mobil telefoni och bredbandstjänster också i de delar av landet dit fibern ännu inte har kommit.
Orsaken till att jag har interpellerat statsrådet är att jag har noterat att det nu ställs krav på regeringen att undanta vitala delar av 700-megahertzbandet från den kommande utrullningen. Skulle man börja undanta vitala delar av 700-megahertzbandet skulle man mycket snabbt grusa ställda förhoppningar om ett bättre och uppkopplat liv i stora delar av vårt land. Det var därför som jag frågade it-ministern:
Avser statsrådet att stå fast vid tidigare kommunicerad regeringslinje och därmed snarast fullfölja beslutet om att frigöra 700-megahertzbandet för mobilt bredband och att följa den planerade tidsplanen och omfattningen av auktionen?
Fru talman! Jag måste säga att jag är mycket nöjd med det svar som it-ministern ger. I svaret säger han:
"Regeringens inriktning är att genomförandet av beslutet om sändningsutrymme för marksänd tv ska fortsätta, så att utrymningen av 700megahertzbandet kan ske i tid och på ett så smidigt sätt som möjligt för de aktörer som är påverkade."
Han säger vidare i svaret:
"Staten har en viktig roll i att skapa goda förutsättningar för att den kommersiella utbyggnaden kan fortsätta, bland annat genom en väl fungerande marknad och genom att främja effektiv frekvensanvändning samt regional och lokal dialog."
Fru talman! Med det svar som jag har fått känner jag mig trygg i att tidigare kommunicerad politisk linje ända sedan Åsa Torstenssons dagar, via Anna-Karin Hatt och Mehmet Kaplan, står fast, det vill säga att tillgängliggöra denna del av frekvensutrymmet för ett stabilare och mer effektivt mobilt kommunikationssätt i hela vårt land.
Anf. 53 Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Fru talman! Intresset för 700-megahertzbandet är mycket stort från människor ute i landet, och det är många som gärna vill ta del av de möjligheter som det innebär.
Jag är mycket intresserad av att den här möjligheten att skapa en bra mobil telefoni och tillgång till internet över hela landet tas till vara. Det vore mycket olyckligt om vi inte skulle klara av att göra det. Det är någonting som jag tror att särskilt människor i landsbygd och glesbygd har stor nytta av i framtiden. Även när det gäller utrullningen av den nya tekniken 5G finns det ett stort beroende av dessa frågor.
Jag förutsätter att vi kommer att lösa de intressekonflikter som kan finnas på detta område. Som jag ser det är möjligheterna stora även för andra att tillgodose sina behov på bästa sätt.
Anf. 54 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Jag vill bara upprepa att jag känner en trygghet med det svar som statsrådet har gett om att tidigare kommunicerad politisk linje står fast när det gäller frekvensutrymme för fungerande mobil telefoni och fungerande mobila bredband till gagn för människors utbyte med varandra och förutsättningar att kunna leva ett normalt liv i hela vårt land och den gemensamma ambition som jag som centerpartist upplever att Peter Eriksson som företrädare för regeringen delar. Det är jag mycket glad över.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.