Förslag 1995/96:RFK3

Förslag 1995/96:RFK3

Förslag till riksdagen

1995/96:RFK3

Riksdagens förvaltningskontors förslag om
ändringar av vissa arvodesbestämmelser inom
riksdagsområdet

1995/96

RFK3

Beredningsgruppen för översyn av ersättningslagen m.m. har till för-
valtningsstyrelsen överlämnat förslag om ändringar i lagen (1989:185)
om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ och lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens
ledamöter. Förslagen innebär ändringar av arvodena för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ, samt av tilläggsarvodet för
uppdrag som vice talman, ordförande och vice ordförande i utskott.

Ledamoten Tanja Linderborg (v) har avgivit en reservation mot försla-
gen. Ledamoten Ronny Korsberg (mp) har avgivit ett särskilt yttrande.

Förvaitningsstyrelsen föreslår att riksdagen antar förvaltningskontorets
förslag till

1. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag
inom riksdagen, dess myndigheter och organ,

2. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter.

I detta beslut har deltagit, förutom undertecknad ordförande, riksdags-
ledamöterna Mats Lindberg (s), Iréne Vestlund (s), Rolf Dahlberg (m),
Per Olof Håkansson (s), Gullan Lindblad (m), Carl-Johan Wilson (fp)
och Roland Larsson (c).

Stockholm den 25 oktober 1995

Riksdagens förvaltningskontor

Birgitta Dahl

/ Anders Forsberg

1 Riksdagen 1995196. 2 saml. RFK3

Till förvaltningsstyrelsen

Den 8 februari 1995 beslöt riksdagens förvaitningsstyrelse att utse en
beredningsgrupp med uppgift att se över lagen om ekonomiska villkor
för riksdagens ledamöter m.m.

Beredningsgruppen inledde sitt arbete i april 1995.

Ordförande för beredningsgruppen har varit riksdagsledamoten Mats
Lindberg (s). Som ledamot har deltagit riksdagsledamöterna Ronny
Korsberg (mp), Tanja Linderborg (v), Bo Lundgren (m), Michael
Stjernström (kds), Anders Svärd (c), Karin Wegestål (s) och Carl-Johan
Wilson (fp).

Experter i beredningsgruppen har varit personalchefen Lars
Bergqvist, förvaltningsdirektören Anders Forsberg, förhandlingschefen
Börje Gustafsson, departementsrådet Bodil Hulgaard och ekonomiche-
fen Lena (Jhlin.

Planeringschefen Ulla-Britt Fichtelius har varit beredningsgruppens
sekreterare. Biträdande sekreterare har varit kammarrättsassessor
Monica Dahlbom och föredraganden Maria Lindh Reinius.

Beredningsgruppen överlämnar nu förslag angående ändrade ersätt-
ningar för uppdrag som vice talman, utskottsordförande och vice
utskottsordförande enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter, samt för uppdrag enligt lagen (1989:185) om
arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ.

Ledamoten Tanja Linderborg (v) har reserverat sig mot förslagen.
Ledamoten Ronny Korsberg (mp) har lämnat ett särskilt yttrande.

Separat överlämnar beredningsgruppen förslag i ärenden som för-
valtningsstyrelsen äger rätt att fatta beslut om, bl.a. angående ändring
av sammanträdesarvoden till ledamöterna i riksdagens myndigheter
och organ och av arvodena till Partibidragsnämndens ledamöter samt
förslag angående ersättningen vid deltagande i Europarådets och Nor-
diska rådets verksamheter.

Beredningsgruppen kommer nu att fortsätta sitt arbete med att se
över bl.a. ersättningslagens bestämmelser om kostnads-, rese- och trak-
tamentsersättningar, samt utarbeta förslag till regler för de ekonomiska
villkoren för Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

Beredningsgruppen föreslår att förvaltningsstyrelsen godkänner de
framlagda förslagen till författningsändringar och överlämnar dem till
riksdagen för beslut.

1995/96:RFK3

1 * Riksdagen 1995196. 2 saml. RFK3

Stockholm i oktober 1995

1995/96:RFK3

Mats Lindberg

Ronny Korsberg

Tanja Linderborg

Bo Lundgren

Michael Stjernström

Anders Svärd

Karin Wegestål

Carl-Johan Wilson

/Ulla-Britt Fichtelius

Förslag till ändringar av vissa arvodesbestämmelser
inom riksdagsområdet

Förslagets huvudsakliga innehåll

Beredningsgruppen lägger fram förslag till ändringar i dels lagen
(1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myn-
digheter och organ (arvodeslagen), dels lagen (1994:1065) om ekono-
miska villkor för riksdagens ledamöter (ersättningslagen).

De arvoden som regleras i dessa lagar utgör ersättning för uppdrag
som vice talman, ordförande och vice ordförande i utskott och EU-
nämnd, eller i någon av riksdagens myndigheter eller andra parlamen-
tariskt tillsatta organ.

Dessa uppdrag tillkommer utöver det ordinarie riksdagsuppdraget
och innebär i allmänhet ett betydande merarbete för riksdagsledamö-
terna, såväl vad gäller ansvar, inläsningsarbete som tidsåtgång. Flera av
uppdragen är svåra att förena med andra uppdrag, t.ex. i statliga
myndigheter och styrelser, beroende på såväl integritetskrav som ar-
betsbörda.

Enligt gruppens uppfattning är det grundläggande riksdagsarvodet
att betrakta som ersättning för ledamotskapet i sig och det normala
utskottsarbetet. Det är naturligt att de ytterligare uppdrag som berörs i
detta förslag arvoderas särskilt. Den översyn som genomförts har
främst syftat till att kompensera för den urholkning av arvodena som
skett till följd av penningvärdesförsämringen. Dessutom har gruppen
gjort en bedömning av hur arbetsbelastningen utvecklats, vilket föran-
lett ytterligare justeringar av arvodena.

De ändringar som föreslås i arvodeslagen är följande.

De månatliga tilläggsarvodena för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ höjs genomgående. Bestämmelserna i första
paragrafen om arvode till ledamot och suppleant i utrikesnämnden
flyttas till andra paragrafen. Riksbanksfullmäktiges ordförande skall
erhålla sammanträdesarvode. Bestämmelserna om ersättning för upp-
drag inom nämnden för Europeiska unionen (EU-nämnden) överförs
från ersättningslagen till arvodeslagen. Ledamot, som inte är ordföran-
de eller vice ordförande och suppleant i EU-nämnden skall erhålla
sammanträdesarvode.

Tilläggsarvodena till vice talman, ordförande i utskott och vice
ordförande i utskott är fastställda som procentuella andelar av riks-
dagsarvodena. En höjning av procentsatserna föreslås. Bestämmelserna
om tilläggsarvoden till ledamöterna i EU-nämnden flyttas från ersätt-
ningslagen till arvodeslagen.

För att göra lagtexten tydligare föreslås dessutom vissa ändringar av
redaktionell natur.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1996 men tillämpas
fr.o.m. den 1 oktober 1995.

1995/96:RFK3

Innehållsförteckning

1995/96:RFK3

1. Förslag till riksdagsbeslut .......................... 7

2. Lagtext ........................................ 7

3. Beredningsgruppens överväganden och förslag om ändring

i arvodeslagen................................... 12

4. Beredningsgruppens överväganden och förslag om ändring

i ersättningslagen ................................ 16

5. Reservation och särskilt yttrande .................... 18

1 Förslag till riksdagsbeslut

Beredningsgruppen föreslår att riksdagen

1. antar beredningsgruppens förslag till lag om ändring i lagen
(1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ,

2. antar beredningsgruppens förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.

2 Lagtext

Beredningsgruppen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:185) om arvoden m.m.
för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ1

dels att 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse, dels att det skall införas
nya rubriker närmast före 1 § respektive 2 § av följande lydelse
"Månadsarvode" respektive "Sammanträdesarvode".

1995/96:RFK3

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Månadsarvode
	1 §'
Arvoden för vissa uppdrag inom myn- digheter och organ skall utgå enligt föl- jande:	Arvoden för vissa uppdrag inom riks- dagen, dess myndig- heter och organ skall betalas enligt följande:
	Organ/befattning	Månadsarvode nor
1. Sveriges riksbank	1. Sveriges riksbank
Fullmäktig som inte är tjänsteman: 2 000 kronor för månad.	Fullmäktiges ordfö- rande:	10 000
Fullmäktiges ordfö- rande: 3 000 kronor för månad utöver fu 11 mäktigearvodet.	Annan   fullmäktig som inte är tjänste- man i banken:	5 000
Suppleant för full- mäktig som inte är tjänsteman: 650 kro- nor för månad.	Suppleant för full- mäktig som inte är tjänsteman i banken:	1 300

'Senaste lydelse 1995:799.

2.  Riksdagens för-
valtningsstyrelse

Ledamot: 1 000 kro-
nor för månad.

Vice ordförande i
förvaltningsstyrel-
sen: 350 kronor för
månad utöver leda-
motsa rvodet.

Ordförande i direk-
tionen: 450 kronor
för månad utöver
arvodet som leda-
mot av förvaltnings-
styrelsen.

Ledamot av direk-
tionen som inte är
vice ordförande i
förvaltningsstyrelsen
eller ordförande i
direktionen:     350

kronor för månad ut-
över arvodet som le-
damot av förvalt-
ningsstyrelsen.

Suppleant i förvalt-
ningsstyrelsen: 300
kronor för månad.

3. Riksdagens revi-
sorer

Revisor: 1 200 kro-
nor för månad.

Ordförande: 500 kro-
nor för månad utöver
arvodet som revisor.

Vice ordförande: 400
kronor för månad ut-
över arvodet som re-
visor.

Ledamot av arbetsut-
skottet som inte är
ordförande eller vice
ordförande eller
tjänsteman vid kans-
liet: 300 kronor för
månad utöver arvodet
som revisor

Suppleant: 300 kro-
nor för månad.

2. Riksdagens för- valtningsstyrelse
Vice ordförande i förvaltningsstyrel- sen:	2 000
Ordförande i direk- tionen:	2 100
Ledamot av direk- tionen som inte är vice ordförande i förvaltningsstyrelsen eller ordförande i direktionen:	2 000
Ledamot i förvalt- ningsstyrelsen som inte är ledamot av direktionen:	1 500
Suppleant i förvalt- ningsstyrelsen:	450
Suppleant i förvalt- ningsstyrelsen som företräder ett parti utan ledamot:	1 500
3. Riksdagens revi- sorer
Ordförande:	4 600
Förste vice ordföran- de:	3 500
Andre vice ordföran- de:	3 500
Annan revisor:	2 800
Suppleant:	1 000
Suppleant som före- träder ett parti utan ledamot:	2 800

1995/96:RFK3

4. Nordiska rådets svenska delegation	4. Nordiska rådets svenska delegation
Ledamot av arbets- utskottet: 250 kronor	Ordförande:	1 100
för månad.	Ledamot av arbets- utskottet som inte är	300
Ordförande:    650	ordförande i delega-
kronor för månad ut- över arvodet som le- damot av arbetsut- skottet.	tionen:
Suppleant i arbetsut- skottet: sammanträ- desarvode enligt 2 §.
5. Riksdagens	5. Riksdagens
besvärsnämnd	besvärsnämnd
Annan ledamot: 200	Ordförande:	1 100
kronor för månad.	Annan ledamot:	300
Ordförande:    600 kronor för månad ut- över ledamotsarvodet
Suppleant: samman- trädesarvode enligt 2 §.
6. Valprövningsnämn-	6. Valprövningsnämn-
den	den
Ledamot och supple- ant: dagarvode med	Ordförande:	2 500
motsvarande tillämp-	Ersättare för ordfö-	2 000
ning av bestämmel- serna i förordningen (1978:45) om ersätt- ning vid kommit- téuppdrag.	rande:
Ordföranden    och dennes     ersättare: 1 000 kronor för månad utöver dagar- vodet.

1995/96:RFK3

7. Utrikesnämnden
Ledamot och supple-
ant: Sammanträdes-
arvode enligt 2 § un-
der tid då traktamen-
te inte utgår till leda-
moten eller supplean-
ten enligt 4 kap. 1 §
lagen (1994:1065)
om ekonomiska vill-
kor för riksdagens le-
damöter.

8. Stiftelsen Riks-
bankens jubileums-
fond

Ledamot och supp-
leant: 900 kronor för
månad.

Ordförande: 1 100
kronor för månad ut-
över ledamotsarvo-
det.

Vice ordförande:
550 kronor för må-
nad utöver ledamots-
arvodet.

7. Stiftelsen Riksban-
kens jubileumsfond

Ordförande:

Vice ordförande:

Annan ledamot och
suppleant:

3 000

2 100

1 300

1995/96:RFK3

8. EU-nämnden

Ordförande:

Vice ordförande:

Sammanträdesarvode

20 procent' av arvo-
det som riksdagsleda-
mot

15 procent' av arvo-
det som riksdagsleda-
mot

2 §

För fullgörande av i 1 § angiv-
na uppdrag utgår särskilt arvode
för sammanträdesdag (sammanträ-
desarvode) med belopp som fast-
ställs av riksdagens förvaltnings-
kontor. Sammanträdesarvode ut-
går dock inte till

'Nu föreslagna procentsatser.

För fullgörande av uppdrag
som anges il §, uppdrag som
ledamot och suppleant i Valpröv-
ningsnämnden och EU-nämnden
samt uppdrag som suppleant i
Nordiska rådets svenska delega-
tions arbetsutskott och i Riksda-
gens besvärsnämnd betalas sär-
skilt arvode för sammanträdesdag
(sammanträdesarvode) med be-
lopp som fastställs av riksdagens
förvaltningskontor. Sammanträ-
desarvode betalas dock inte till

10

a) riksbanksfullmäktiges ordföran-

de,

b) riksbankschef,

c) vice riksbankschef.

Till suppleant som deltar i sam-
manträde utan att delta i beslut
utgår sammanträdesarvode endast
om respektive organ beslutar det.
Sammanträdesarvode enligt denna
paragraf utgår ej när arvodering
sker med tillämpning av förord-
ningen (1978:45) om ersättning
vid kommittéuppdrag.

1995/96:RFK3

a) riksbankschef,

b) vice riksbankschef,

c) EU-nämndens ordförande,

d) EU-nämndens vice ordförande.

Sammanträdesarvode betalas
även till ledamot och suppleant i
utrikesnämnden under tid då trak-
tamente inte utgår till ledamoten
eller suppleanten enligt 4 kap. 1 §
lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter.
Arvodesbeloppet fastställs av riks-
dagens förvaltningskontor.

Till suppleant som deltar i sam-
manträde utan att delta i beslut
betalas sammanträdesarvode en-
dast om respektive organ beslutar
det. Sammanträdesarvode enligt
denna paragraf betalas inte när
arvodering sker med tillämpning
av förordningen (1978:45) om er-
sättning vid kommittéuppdrag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Den skall dock
tillämpas fr.o.m. den 1 oktober 1995.

11

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (1994:1065) om ekonomis-
ka villkor för riksdagens ledamöter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1995/96:RFK3

Föreslagen lydelse

3 kap. 2 §'

Til läggsarvode betalas för må-
nad till vice talman med 72 pro-
cent, till ordförande i utskott och
i EU-nämnden med 8 procent
och till vice ordförande i utskott
och i EU-nämnden med 4 procent
av ledamotsarvodet.

Tilläggsarvode betalas för må-
nad till vice talman med 30 pro-
cent, till ordförande i utskott med
20 procent och till vice ordföran-
de i utskott med 75 procent av
ledamotsarvodet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Den skall dock tillämpas
fr.o.m. den 1 oktober 1995.

3 Beredningsgruppens överväganden och förslag om ändring i
arvodeslagen

Beredningsgruppens förslag:

De månatliga tilläggsarvodena för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ höjs genomgående.

Bestämmelserna i första paragrafen om arvode till ledamot och
suppleant i utrikesnämnden (sammanträdesarvode) flyttas till
andra paragrafen.

Riksbanksfullmäktiges ordförande erhåller sammanträdesarvode.
Bestämmelserna om ersättning för uppdrag inom EU-nämnden
överförs från ersättningslagen till arvodeslagen. Ledamot, som
inte är ordförande eller vice ordförande och suppleant i EU-
nämnden erhåller sammanträdesarvode.

I arvodeslagen bestäms storleken av de arvoden som utgår för uppdrag
som ledamot i riksdagens myndigheter eller andra parlamentariskt
tillsatta organ.

1 Senaste lydelse 1995:798.

12

Dessa uppdrag tillkommer utöver det ordinarie riksdagsuppdraget.
De medför i allmänhet ett betydande merarbete för riksdagsledamöter-
na, såväl vad avser ansvar, inläsningsarbete som tidsåtgång. Flera av
uppdragen är svåra att förena med andra uppdrag, t.ex. i statliga
myndigheter och styrelser, beroende på integritetskrav (riksbanksfull-
mäktige, Riksdagens revisorer) eller på arbetsbörda.

Arvodeslagen trädde i kraft den 1 maj 1989 men har tillämpats fr.o.m.
den 1 januari samma år. De arvodesbelopp som regleras i lagen har
inte ändrats sedan sistnämnda datum.

Förvaltningsstyrelsen har funnit det skäligt med en översyn av
bestämmelserna och beredningsgruppen föreslår nu en höjning av
arvodesbeloppen. Förslagen avseende de särskilda beloppen utgår från
en bedömning av hur arbetsbelastningen utvecklats, bl.a. i form av
antal sammanträden per år och inläsningsarbetets omfattning.

Nivån på höjningarna motiveras med att arvodena legat stilla i
närmare sju år. Under tiden har den allmänna prisnivån stigit med ca
40 %. Beredningsgruppen finner det angeläget att arvodesnivåerna i
fortsättningen ses över minst inför varje ny valperiod. Vid nästa
tillfälle för översyn bör prövas om arvodena skall beräknas i procent
av ledamotsarvodet på samma sätt som tilläggsarvodet till vice talman,
utskottsordförande m.fl.

För att få ett mer enhetligt system för sammanträdesarvodena kom-
mer beredningsgruppen att föreslå förvaltningsstyrelsen att begränsa
dessa till två nivåer — 300 kr resp. 600 kr per sammanträde och att det
skall utgå sammanträdesarvode även till riksbankfullmäktiges ordfö-
rande. För flertalet myndigheter/organ kommer det lägre sammanträ-
desbeloppet att gälla. Samma belopp föreslås utgå till samtliga ledamö-
ter, vilket bl.a. innebär att den skillnad som i dag råder i arvodena till
ordförande kontra övriga ledamöter föreslås utjämnas. Med undantag
för Riksdagens revisorer får en ordförande för närvarande 340 kr per
sammanträde och övriga ledamöter 300 kr. Ordförande i Riksdagens
revisorer får 510 kr per sammanträde och vice ordförande 450 kr. En
viss höjning av de fasta arvodena föreslås därför som kompensation till
dem som får sänkt sammanträdesarvode.

Dagarvodena till ledamöterna i Vaiprövningsnämnden föreslås bli
ersatta av månadsarvode och sammanträdesarvode för ordförande och
vice ordförande samt sammanträdesarvode för ledamot och suppleant.

Arbetsbördan för en suppleant i riksdagens förvaltningsstyrelse och i
Riksdagens revisorer som företräder ett politiskt parti som inte har
någon ordinarie ledamotsplats kan jämställas med arbetsbördan för en
ledamot i samma organ. Beredningsgruppen föreslår därför att samma
arvode skall utgå till sådan suppleant som till ledamot.

1995/96:RFK3

13

Förslagen till de månatliga arvodesbeloppen framgår av nedanstående
förteckning. (Sammanträdesarvodena är inte med i förteckningen.)

1995/96:RFK3

Organ/befattning

Månadsarvode kr

1. Sveriges riksbank

Fullmäktig som inte
är tjänsteman:

Fullmäktiges ordfö-
rande:

Suppleant för full-
mäktig som inte är
tjänsteman:

2. Riksdagens för-
valtningsstyrelse

Ledamot:

Vice ordförande i
förvaltningsstyrel-
sen:

Ordförande i direk-
tionen:

Ledamot av direk-
tionen som inte är
vice ordförande i
förvaltningsstyrelsen
eller ordförande i
direktionen:

Suppleant i förvalt-
ningsstyrelsen:

Nuvarande

2 000

3 000 för månad ut-
över fullmäktigear-
vodet ( = 5 000)

650

1 000

350 för månad ut-
över ledamotsarvodet
(=1 350)

450 för månad ut-
över arvodet som le-
damot av förvalt-
ningsstyrelsen

(=1 450)

350 för månad ut-
över arvodet som le-
damot av förvalt-
ningsstyrelsen

(=1 350)

300

Föreslaget

5 000

10 000 (inklusive
fullmäktigearvodet)

l 300

1 500

2 000 (inklusive le-
damotsarvodet)

2 100 (inklusive le-

damotsarvodet)

2 000

450

Suppleant som före-
träder ett politiskt
parti som inte har
någon ledamotsplats.

2 800

14

1995/96:RFK3

3. Riksdagens revisorer

Revisor:

Ordförande:

Vice ordförande:

Ledamot av arbets-
utskottet som inte är
ordförande eller
vice ordförande el-
ler tjänsteman vid
kansliet:

Suppleant:

Suppleant i förvalt-
ningsstyrelsen som
företräder ett poli-
tiskt parti som inte
har någon ordinarie
ledamotsplats

4. Nordiska rådets
svenska delegation

Ledamot av arbets-
utskottet:

Ordförande:

1 200

500 för månad ut-
över arvodet som re-
visor (=1 700)

400 för månad ut-
över arvodet som re-
visor ( = 1 600)

300 för månad ut-
över arvodet som re-
visor ( = 1 500)

300

250

650 för månad ut-
över arvodet som le-
damot av arbetsut-
skottet (= 900)

5. Riksdagens
besvärsnämnd

Ledamot:

Ordförande:

200

600 för månad ut-
över ledamotsarvo-
det ( = 800)

2 800

4 600 (inklusive re-
visorsarvodet)

3 500 (inklusive re-
visorsarvodet)

3 500 (inklusive re-

visorsarvodet)

1 000

1 500

300

1 100 (inklusive
ledamotsarvodet)

300

1 100 (inklusive
ledamotsarvodet)

15

6. Valprövningsnämnden

1995/96: RFK3

Ordförande:

Ersättare för ordfö-
rande:

7. Utrikesnämnden

8. Stiftelsen Riks-
bankens jubileums-
fond

Ledamot och supp-
leant:

Ordförande:

Vice ordförande:

9. EU-nämnden1

Ordförande:

1 000 för månad ut-
över dagarvodet

1 000 för månad ut-
över dagarvodet

900

1 100 för månad ut-
över ledamotsarvo-
det ( = 2 000)

550 för månad ut-
över ledamotsarvo-
det (= 1 450)

Vice ordförande:

1 Nu förslag om överflyttning från ersättningslagen

2 Nu föreslagna procentsatser

2 500

2 000

(flyttas till 2 §)

1 300

3 000 (inklusive
ledamotsarvodet)

2 100 inklusive leda-
motsarvodet)

20 procent2 av arvo-
det som riksdagsleda-
mot

15 procent? av arvo-
det som riksdagsleda-
mot

4 Beredningsgruppens överväganden och förslag om ändring i
ersättningslagen

Beredningsgruppens förslag:

Procentsatsen för tilläggsarvodena höjs för vice talman, ordföran-
de i utskott och vice ordförande i utskott.

Bestämmelserna om tiliäggsarvoden till ledamöterna i EU-nämn-
den flyttas från ersättningslagen till arvodeslagen.

Det nuvarande systemet med tiliäggsarvoden för uppdrag som vice
talman samt som ordförande och vice ordförande i utskott gäller
fr.o.m. den 1 maj 1987. Arvodena beräknas i procent av ledamotsarvo-
det som för närvarande är 26 500 kr/månad. De regleras i 3 kap. 2 §
ersättningslagen.

16

Beredningsgruppen föreslår nu i fråga om arvodesnivåerna en pro-
centuell höjning som också innebär en utjämning av nivån dels mellan
ordförande och vice ordförande i utskott, dels mellan vice talman och
talman. Förslagen motiveras av att ersättningarna har legat på en för
låg nivå i förhållande till arbetsbördan, som för de berörda uppdragen
har ökat väsentligt under senare år.

Beredningsgruppen finner det skäligt att tilläggsarvodet höjs för vice
talman till 30 % av riksdagsarvodet, för ordförande i utskott till 20 %
av riksdagsarvodet och för vice ordförande i utskott till 15 % av
riksdagsarvodet.

Dessutom föreslår beredningsgruppen att bestämmelserna om till-
läggsarvoden till EU-nämndens ledamöter skall flyttas från ersättnings-
lagen till arvodeslagen.

1995/96:RFK3

17

5 Reservation och särskilt yttrande

Reservation av Tanja Linderborg (v)

Vänsterpartiet avvisar förslaget om höjningar av månatliga tilläggsarvo-
den för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ samt
höjning av lasta månads- och tiliäggsarvoden till utskottspresidier re-
spektive vice talmän.

Motivet till förslaget är, att ersättningarna sedan länge ligger på en
för låg nivå i förhållande till arbetsbördan samt att arbetsmängden ökat
väsentligt under senare år. Utan att värdera, eller ifrågasätta vice
talmännens eller utskottspresidiernas arbetsinsatser, vill vi erinra om
de resurser som står till deras förfogande från respektive kansli. Om
detta trots allt skulle vara otillräckligt, bör man enligt Vänsterpartiets
mening se över arbetsformerna i stället.

Vänsterpartiet delar inte heller beredningsgruppens förslag om sär-
skilt sammanträdesarvode för ledamot och suppleant i EU-nämnden.
Att nämnden sammanträder varje vecka hela året, med undantag för
augusti och att sammanträdena hålls på fredagar, motiverar inte sär-
skilt sammanträdesarvode. Därav skulle man kunna dra slutsatsen, att
de som inte sitter i EU-nämnden inte är verksamma på fredagar, vilket
naturligtvis inte är fallet.

För att få till stånd ett mer enhetligt system, föreslår också bered-
ningsgruppen att riksbanksfullmäktiges ordförande erhåller samman-
trädesarvode utöver fest månadsarvode. Vår principiella inställning är,
att i de fall det redan utgår månadsarvoden, skall det inte utgå några
andra arvoden.

Särskilt yttrande av Ronny Korsberg (mp)

Mot bakgrund av den ekonomiska situationen som landet befinner sig
i, bör man vara försiktig med alla utgifter.Vissa utgifter har dessutom
ett symbolvärde i allmänhetens ögon, och man bör vara särskilt
försiktig med att öka dessa.

Den föreslagna justeringen av arvodena innehåller ett visst mått av
överkompensation för att undvika nya justeringar under några år
framöver. Jag anser inte att detta är rimligt. En sådan överkompensa-
tion av arvodena, i första hand för vice talmännen och utskottens
presidier, skulle innebära betydande merkostnader jämfört med att
årsvis justera upp arvodesbeloppen. Statsfinanserna gynnas inte av
sådana merkostnader, och signalen till allmänheten blir felaktig.

På sikt vore det fördelaktigt om riksdagsarbetet och riksdagsarvodet
kunde organiseras så att behovet av särskilda arvoden minskas eller
bortfaller. Samtliga extraarvoden skulle då kunna ingå i den fasta lön
som betalas till riksdagens ledamöter. Det finns naturligtvis svårigheter
att snabbt ändra ett sedan länge etablerat system men jag anser att man
bör återkomma till en sådan diskussion vid en kommande översyn av
ersättningslagen.

1995/96:RFK3

18

gotab 49117, Stockholm 1995