Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Betänkande 2025/26:SkU5
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 3 december 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Kompletterande regler för tilläggsskatt (SkU5)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Det innehåller en rad lagändringar i lagen om tilläggsskatt.
Förslaget grundar sig i ett EU-direktiv om global minimibeskattning som bygger på de modellregler som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt G20-länderna antagit. Direktivet ska säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet.
För att tydliggöra hur reglerna för global minimibeskattning ska tolkas och tillämpas har de försetts med administrativa riktlinjer. Dessa riktlinjer föranleder regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt.
Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncernerProposition 2025/26:22
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-11-27
Trycklov: 2025-11-27
Betänkande 2025/26:SkU5
Alla beredningar i utskottet
Kompletterande regler för tilläggsskatt (SkU5)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Det innehåller en rad lagändringar i lagen om tilläggsskatt.
Förslaget grundar sig i ett EU-direktiv om global minimibeskattning som bygger på de modellregler som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt G20-länderna antagit. Direktivet ska säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet.
För att tydliggöra hur reglerna för global minimibeskattning ska tolkas och tillämpas har de försetts med administrativa riktlinjer. Dessa riktlinjer föranleder regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt.
Lagändringarna ska börja gälla 1 januari 2026.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-12-03
Debatt om förslag 2025/26:SkU5
Webb-tv: Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Dokument från debatten
- Protokoll 2025/26:44 Onsdagen den 3 decemberProtokoll 2025/26:44 Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
- Onsdag den 3 december 2025Talarlista 2025/26:20251203
Protokoll från debatten
Anf. 54 Marie Olsson (S)
Herr talman! Det här är inte första gången som vi diskuterar lagen om tilläggsskatt för företag i stora koncerner, och det lär nog inte vara den sista gången heller. Vi har redan hunnit fatta beslut om lagen. Vi har kompletterat den en gång, och nu ska vi komplettera den en gång till.
Bakgrunden är välkänd, nämligen arbetet som har bedrivits inom OECD och G20 för att stoppa avancerad skatteplanering genom en global minimiskattenivå för stora multinationella koncerner. EU har omsatt det här i ett direktiv, och i Sverige har vi genom lagen om tilläggsskatt genomfört direktivet i svensk rätt. Syftet är att de stora koncernerna ska betala minst 15 procents effektiv skatt beräknat på ett underlag som utgår från koncernredovisningarna. Det här kan låta enkelt, men i verkligheten är det allt annat än enkelt. Det handlar om komplicerade koncernstrukturer, olika skattesystem och ett internationellt regelverk som fortfarande håller på att utvecklas.
För oss socialdemokrater är utgångspunkten tydlig: Skatter ska betalas där värdena skapas. Skattesystemet ska vara rättvist, legitimt och begripligt. Företag som gör rätt för sig ska inte missgynnas jämfört med dem som ägnar sig åt aggressiv skatteplanering. Den globala minimiskatten är därför i grunden något som vi socialdemokrater välkomnar. Den är ett försök att sätta en nedre gräns för skattekonkurrensen och att se till att stora globala bolag faktiskt bidrar till den välfärd och infrastruktur som de också har nytta av.
Det handlar om rättvisa, men det handlar också om tillit. När människor ute i landet – i Orsa, Dalarna och resten av Sverige – ser att de själva betalar skatt på sin lön, pension och sitt lilla företag måste de också kunna lita på att de riktigt stora inte klarar sig undan. Annars naggas förtroendet för hela skattesystemet i kanten.
Herr talman! Skatteutskottets betänkande Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner, som vi debatterar i dag, är en direkt följd av att OECD:s inkluderande ramverk antagit nya administrativa riktlinjer under 2024. För att svensk lag ska fungera som det är tänkt måste vi justera våra regler, bland annat när det gäller hur skatter och resultat fördelas mellan olika typer av enheter och strukturer.
Vi socialdemokrater står bakom regeringens förslag. Det är viktigt att Sverige lever upp till de internationella åtaganden vi har gjort och att vi har ett fungerande regelverk på plats. Men där slutar inte diskussionen. Hela processen kring tilläggsskatten har varit ovanligt forcerad. När lagen infördes första gången skedde det i väldigt snabb takt. Redan då pekade både remissinstanser och Lagrådet på brister och behov av en tidig översyn. Det var också något som vi socialdemokrater lyfte i samband med arbetet med lagstiftningen.
Sedan dess har vi hunnit komplettera lagstiftningen med nya bestämmelser en gång, och nu gör vi det en gång till. Ändå vet vi fortfarande inte fullt ut hur de här reglerna fungerar i praktiken för de företag som omfattas av dem. Det rör sig om drygt hundratals stora koncerner med tusentals enheter både i Sverige och utomlands.
Vi ser med oro på att den komplicerade implementeringsprocessen riskerar att underminera själva syftet med minimiskatten. Om seriösa företag som redan gör rätt för sig upplever regelverket som orimligt betungande samtidigt som det fortfarande finns möjligheter för andra att smita undan urholkas förtroendet. Det är bakgrunden till vår reservation. Den här lagstiftningen måste, precis som Lagrådet konstaterar, utvärderas i närtid.
Herr talman! I den reservation vi har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet kräver vi en samlad konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt. Vi vill att regeringen noggrant går igenom hur regelverket fungerar, vilka administrativa kostnader och praktiska konsekvenser det får för de berörda företagen och vilka förenklingar som är möjliga utan att vi tappar greppet om skatteflykten. Det här är inte ett orimligt krav. Det är tvärtom helt rimligt när vi pratar om ett av de mest tekniskt avancerade skattesystem som vi har infört på många år och när vi vet att praxis och riktlinjer på internationell nivå fortfarande håller på att utvecklas.
Regeringspartierna och Sverigedemokraterna nöjer sig i betänkandet med att säga att man utgår från att regeringen kommer att göra nödvändiga uppföljningar och analyser. Vi menar att det inte räcker med att utgå från det. Riksdagen bör tydligt begära en konsekvensanalys. Det skapar bättre transparens, större förutsägbarhet för företagen och ett starkare parlamentariskt stöd för lagstiftningen.
Herr talman! Tilläggsskatten måste också sättas in i ett större sammanhang. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen drev under många år ett målmedvetet arbete mot skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens. Den nuvarande högerkonservativa regeringen, stödd av Sverigedemokraterna, har dessvärre inte visat samma uthållighet. Exitskatteutredningen har lagts ned, arbetet med en modern kupongskatt har försenats och Skatteverkets möjligheter att analysera skattefelet har försvagats.
Mot denna bakgrund blir det ännu viktigare att de verktyg som finns, som lagen om tilläggsskatt som vi debatterar här i dag, fungerar som de ska. Vi har inte råd med en situation där regelverket är så krångligt att det slår hårt mot dem som försöker göra rätt samtidigt som skatteplanerarna kan hitta nya kryphål.
Skatter är inte bara paragrafer och procentsatser. För den som driver företag i en mindre kommun, för den som går till jobbet varje dag eller för den som väntar på en operation i vården är skatterna det som gör att det över huvud taget finns en välfärd. Därför måste systemet både upplevas som rättvist och också vara rättvist. Tilläggsskatten är ett viktigt steg för att öka rättvisan mellan länder och mellan företag, men då krävs också att vi vågar utvärdera, justera och förenkla när det behövs.
Vi socialdemokrater vill ha en global minimiskatt som fungerar i praktiken, som stoppar avancerad internationell skatteplanering och som samtidigt är hanterbar för de företag som gör rätt för sig. En tydlig, samlad konsekvensanalys är ett nödvändigt steg på vägen.
Med det yrkar jag bifall till reservationen från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som finns under punkt 2 i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 55 Adam Reuterskiöld (M)
Herr talman! Vi debatterar i dag skatteutskottets betänkande nummer 5 Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Detta är det tredje betänkandet i vad som kan kallas den tekniska trilogi som följer av OECD:s och G20:s internationella arbete mot urholkning av skattebaser, det som man brukar sammanfatta som BEPS och Pelare 2.
Låt oss titta på detta ur ett lite större perspektiv. I en alltmer globaliserad och digitaliserad ekonomi har många länder sett hur vinster flyttas från de länder där de faktiskt intjänats till lågskatteländer. Detta har skapat en snedvriden konkurrens, urholkat skattebaser och drivit på en skattekonkurrens som inget land vinner på i längden. OECD har uppskattat att världen förlorar hundratals miljarder dollar varje år på denna typ av verksamhet.
Det är mot den bakgrunden som över 135 länder enats om en historisk överenskommelse. Pelare 2, som vi behandlar i dag, handlar om att större koncerner ska betala minst 15 procent i skatt oavsett var i världen de har sin verksamhet. EU har ställt sig bakom detta, och Sverige har implementerat det i nationell rätt.
Herr talman! Den lagstiftning vi nu kompletterar är inte något som Sverige skapat i ett vakuum. Den är resultatet av kontinuerliga uppdateringar av OECD:s ramverk. Precis som de två tidigare paketen är även detta en nödvändig följd av nya riktlinjer som antagits internationellt, denna gång i juni 2024. För att Sverige ska ha ett regelverk som godkänns internationellt måste vi följa denna utveckling.
Moderaterna ser detta som en självklar del i att värna ordning och reda i skattesystemet och att delta fullt ut i internationella samarbeten mot skatteflykt. Sverige är ett litet, exportberoende land med många stora, internationella bolag, och det är därför av yttersta vikt, både för Sverige och för vårt näringsliv, att ha tydliga internationella regler inom detta område.
Herr talman! Jag vill kort nämna vad förslaget faktiskt innehåller. Vi gör justeringar på fem huvudsakliga områden.
För det första: regler för specialföretag för värdepapperisering, alltså företag vars enda uppgift är att hålla tillgångar som värdepapperiseras. Här klargör man vem som ska vara skattskyldig. Det handlar om att skydda kreditvärdigheten och skapa tydliga ansvarsförhållanden.
För det andra: Vi inför en mer detaljerad och internationellt harmoniserad metod för hur medräknade skatter ska fördelas mellan olika koncernenheter. Det är ganska tekniskt, men syftet är enkelt: att undvika dubbelbeskattning, felbeskattning och onödigt krångel.
För det tredje: Vi förtydligar hur förluster vid fasta driftsställen ska hanteras. Detta säkerställer att bara verkliga förluster efter kvittning påverkar tilläggsskatteberäkningen. Det är logiskt och rättssäkert.
För det fjärde: Vi gör nödvändiga justeringar gällande uppskjuten skatt. Fiktiva och särskilda uppskjutna skattefordringar behandlas på ett sätt som stämmer överens med OECD:s modeller. Återigen: Detta handlar om att undvika att företag missgynnas för att redovisningsstandarder och skattelagstiftning kolliderar.
För det femte: Vi förtydligar definitionen av delägarbeskattade enheter. Detta är avgörande för att bestämma vem som ska beskattas i en ägarkedja. Otydlighet här hade kunnat skapa reella problem för svenska koncerner.
Herr talman! Regeringens och Moderaternas linje är tydlig. Vi ska värna rättvis konkurrens. Vi ska skydda svenska skattebaser utan att lägga onödig börda på företag. Vi ska stå upp för internationella samarbeten där regelverken behöver vara lika för alla. Det är exakt det som detta betänkande bidrar till.
Herr talman! Att värna skattebaser är inte en fråga om höger eller vänster. Det är en fråga om ordning och reda och om att företag ska kunna konkurrera på lika villkor. Ett fungerande internationellt skattesystem är en grundläggande förutsättning för ett starkt svenskt näringsliv och för finansieringen av vår gemensamma välfärd. Regeringens förslag är både nödvändigt och väl avvägt.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:44 Onsdagen den 3 decemberProtokoll 2025/26:44
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:22.Konsekvensanalys av implementeringen av lagen om tilläggsskatt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3829 av Niklas Karlsson m.fl. (S).- Reservation 1 (S, V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 92 0 14 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 0 19 0 3 KD 16 0 0 3 MP 0 15 0 3 L 14 0 0 2 - 1 2 0 1 Totalt 174 128 0 47
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.