Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Yrkestrafik m.m.

Betänkande 2001/02:TU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
5 april 2002

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
Yrkestrafik m.m.(DOC, 143 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_tu_9(pdf, 399 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2001/02:9 Yrkestrafik m.m.

Beslut

Regeringen bör överväga åtgärder mot svarttaxi (TU9)

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att svarttaxiverksamheten ska minska. Regeringen bör snarast redovisa för riksdagen vilka åtgärder den anser vara erforderliga. Riksdagen avslog vidare motioner från allmänna motionstiderna 2000 och 2001 om yrkestrafik m.m.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 24

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2002-02-12
Justering: 2002-03-12
Trycklov: 2002-03-25
Reservationer: 7
Betänkande 2001/02:TU9

Alla beredningar i utskottet

2002-02-12

Regeringen bör överväga åtgärder mot svarttaxi (TU9)

Trafikutskottet föreslår, med anledning av motionsförslag, att riksdagen ger regeringen i uppdrag att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att svarttaxiverksamheten ska minska. Regeringen bör snarast redovisa för riksdagen vilka åtgärder den anser vara erforderliga. Trafikutskottet föreslår vidare att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiderna 2000 och 2001 om yrkestrafik m.m.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2002-04-04
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:TU9, Yrkestrafik m.m.

Debatt om förslag 2001/02:TU9

Webb-tv: Yrkestrafik m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lars Björkman (M)
Anf. 284 Lars Björkman (M)
Fru talman! I det här debattens sprinterlopp är det inte lätt att göra sin stämma hörd och få fram de för- hoppningsvis väl förberedda argument man har. Jag hade tänkt att ta upp lite grann kring åkeriernas förut- sättningar i landet. Jag tror att det är en välkänd fråga. Alla vet vilka de insatser är som regeringen lovat att utföra och som jag kunde tänka mig att kritisera. Jag nöjer mig med att konstatera att ingenting har hänt. Trots löften om förändrade konkurrensförhållanden med jämlika förutsättningar mellan europeiska åkeri- företag och svenska har vi fortfarande en situation med en skillnad på 20 % till svensk åkerinärings nackdel. Det är naturligtvis en närmast omöjlig uppgift för dem att finna vettiga förhållanden att utveckla sina företag under. De åtgärder som har utlovats och de utredningar som pågår tycks vara fast. Man kommer inte loss och kan inte göra någonting. Det går allt fortare utför för den svenska åkerinäringen. Det är alldeles uppenbart att om vi ska rädda vo- lymerna på den nivå som vi tycker att de ska ha när det gäller inhemsk åkerinäring krävs det åtgärder. De krävs inte 2003 eller 2004, utan de krävs under det här året för att vi ska få möjlighet att bevara den livs- kraft och den optimism som trots allt fortfarande finns kvar. Det brinner med andra ord i knutarna i de här frågorna. Jag vill yrka bifall till reservation nr 1 som tar upp de här frågorna. Ett annat område som också är uppe till behand- ling i detta betänkande är den ständigt återkommande frågan om det monopol på fordonsbesiktningen som vi har levt med under en alltför lång tid här i landet. Vi har återkommit år efter år och fått stöd från flerta- let borgerliga partier i de här frågorna. Vi driver fort- farande frågan om att vi måste få till stånd en spänst i den här verksamheten. Vi måste få den konkurrensut- satt. Därför har vi tagit upp den frågan i en reserva- tion. Det är en trepartireservation som även kristde- mokrater och folkpartister står bakom. Vi hoppas naturligtvis att vi med detta ska kunna föra frågan framåt till en lösning som innebär att vi får en kon- kurrens även på detta område så att monopolsituatio- nen upphör. Svarttaxiverksamheten har fått stort utrymme i medierna under relativt lång tid. Det har föranlett ett antal motionärer att ta upp frågan under det här riks- dagsåret. Det har lett så långt att utskottet nu ger regeringen till känna att åtgärder måste vidtas på det här området. Det känns som en framgång att ett enigt utskott ställer sig bakom den motion som bl.a. Maud Ekendahl har lämnat in. Vi hoppas att det inte blir med det tillkännagivandet som det tyvärr har blivit på en rad andra områden tidigare, nämligen att det fast- nar i ett utredningselände och att ingenting kommer att hända under den närmaste tiden. Vi hoppas att man verkligen rycker ut och konstaterar att det är ett viktigt område som vi måste kunna sanera. Därmed kan vi också sanera den verksamhet som finns kring svarttaxi. Det handlar ofta om råa överfall, kvinno- misshandel och sexbrott. Det handlar dessutom om grov ekonomisk brottslighet. Det är en angelägen fråga som vi har förhoppningar om att regeringen verkligen ska ta på allvar och ta itu med. Fru talman! Jag yrkar alltså bifall till reservation nr 1. Jag hoppas därmed att åkeriverksamheten slip- per att leva med den extravikt på 20 % som man släpar omkring med i sin ryggsäck.
Karin Svensson Smith (V)
Anf. 285 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! För tids vinnande i denna sena timme ska jag koncentrera mig på åtgärder mot överlast och taxi. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservationer 3 och 4. I EU:s vitbok om en ny transportpolitik framgår att fem sjättedelar av vägslitaget i Europa kan hänfö- ras till den tunga trafiken. Sverige skiljer sig från genomsnittet i Europa i två avseenden som är rele- vanta i det här sammanhanget. För det första har vi ett klimat som gör våra vägar känsligare för belastning. I tjällossningstider ökar inte bara behovet av ny ytbe- läggning, i många fall blir skadorna så stora att väg- kroppen behöver rekonstrueras. För det andra har Sverige genom ett framförhandlat undantag en max- vikt på 60 ton, dvs. 20 ton mer än de 40 ton som en långtradare i de andra EU-länderna max får väga. Mot bakgrund av dessa två skillnader kan antas att de tunga transporterna i Sverige svarar för en andel som är betydligt större än fem sjättedelar av det väg- slitage som förekommer. Det är mot bakgrund av ovanstående som höstens infrastrukturproposition förespråkar en skadeföre- byggande strategi för det svenska vägnätet. Höjda underhållsanslag underlättar för persontrafikens framkomlighet bara om åtgärder mot slitaget och vägdestruktionen vidtas samtidigt. Fru talman! Taxinäringen har genomgått stora förändringar sedan avregleringen 1990. Syftet med avregleringen var att främja en sund konkurrens och därmed höja effektiviteten i branschen. Servicen till taxikunderna skulle öka. Resultatet har inte blivit det förväntade. Såväl kunder och resenärer som anställda visar prov på allt större missnöje med taxi på samma sätt som i de flesta andra avreglerade branscher. Avregleringarna på 1990-talet har varit ett led i marknadsekonomins utbredning på de samhälleliga och mänskliga behovens bekostnad. De vinster som enligt de ekonomiska teorierna skulle uppstå har visat sig resultera i en samhällelig förlust. Undanhållna skattemedel och minskad uppfyllelse av de transport- politiska målen är ett direkt resultat av avregleringen. Taxi har utmärkt sig negativt i förhållande till andra avreglerade branscher såtillvida att fusket tagit överhanden över dem som försöker hålla sig till skatte- och andra regler som gäller för näringen. Så- som det beskrivs i en socialdemokratisk motion, T352, präglas taxibranschen av en kraftig överetable- ring, dålig arbetsmiljö, ökande trafiksäkerhetspro- blem på grund av undermåligt vagnparksunderhåll, svag lönsamhet sammanhängande med illojal konkur- rens och en omfattande ekonomisk brottslighet. Att ovanstående är riktiga uppgifter har jag erfarit vid en konferens som Transportarbetarförbundets avdelning 12 anordnade tillsammans med åklagare från ekobrottsmyndigheten, polisens trafikavdelning och skattemyndigheten. Några hävdar att taxifusket är begränsat till stor- städer, främst i södra Sverige. Detta förnekades be- stämt av dem som deltog i nämnda taxikonferens. Transportombudsman Stig Dahlqvist har genom ett mångårigt arbete en nationell överblick som talar för att rufflet är utbrett över hela landet. I Danmark blev konsekvenserna av avregleringen så avskräckande att taxibranschen har återreglerats. För Sveriges vidkommande har ärendet beretts genom utredningen om en kundvänligare taxi. Det är bara regeringens förslag som fattas. Hur stora belopp ska undanhållas statskassan, och hur många kunder ska bli lurade innan statsmakterna erkänner misstaget och återger taxi den reglering som kan återupprätta förtroendet för branschen? De mest angelägna åtgärderna är att tömning av taxameter ska ske i av tillsynsmyndigheten fastställd tömningscentral, att tillsynsmyndigheten tar fram en handlingsplan för att komma till rätta med fusket i branschen och att fastpriserna förbjuds. För att upprätthålla ett civiliserat ansvarsfullt be- teende i taxibranschen är det nödvändigt att alla be- rörda myndigheter ges såväl personella som ekono- miska resurser för att kunna fungera som en effektiv kontrollfunktion. Det ska inte behöva ta länsstyrelsen två år att utfärda näringsförbud efter det att en när- ingsidkare blivit dömd för ett allvarligt brott. Tack för ordet!
Johnny Gylling (Kd)
Anf. 286 Johnny Gylling (Kd)
Fru talman! I Kristdemokraternas motion T470 redovisas vår politik vad gäller den svenska åkeri- näringen. Det skulle gå att säga väldigt mycket om åkeri- näringens problem och möjligheter, men det hade bara blivit ett upprepande av vad jag och andra oppo- sitionsföreträdare har sagt här i kammaren förra året, förra året igen och ytterligare förra året igen, nämli- gen: Ge den svenska åkerinäringen riktiga konkur- rensförutsättningar. Regeringen gör endast en sak, nämligen utreder. Man utreder vägtrafikinspektion, utreder ett rättvist bötessystem och utreder och utreder. Fru talman! Jag hänvisar till vår motion där vi kräver bättre konkurrensvillkor, lägre dieselskatt och andra åtgärder för en sund och miljövänlig åkerinär- ing. Jag yrkar därför bifall till reservation 1. Tack!
Viviann Gerdin (C)
Anf. 287 Viviann Gerdin (C)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 som rör åkerinäringens konkurrensför- utsättningar. Jag kan konstatera att situationen är ungefär som föregående år när vi debatterade konkurrensen mellan utländska och inhemska åkare. Trots alla utredningar och rapporter ser vi att regeringen väljer att dra frå- gan i långbänk, vilket vi inte tycker är rättvist efter- som företagen inte konkurrerar på lika villkor. Med hänvisning till den sena timmen ska jag inte förlänga debatten. Situationen är ungefär som tidigare år, så jag kan tänka mig att argumenten både från oppositionen och majoriteten kommer att vara något likartade. Jag tackar för ordet.
Elver Jonsson (Fp)
Anf. 288 Elver Jonsson (Fp)
Fru talman! Trafikutskottets bägge betänkanden har ju nu passerat kammaren i turbofart. Det gör att det står ett par minuter till buds som jag tänkte ut- nyttja. Yrkestrafiken är rubriken på betänkandet från ut- skottet. Det är grundläggande villkor som ska ses som en del av företagspolitiken. Det är en inställning som jag tror vilar på en ganska enig grund inte minst från oppositionens sida. Många av dem som är verksamma som yrkesföra- re är också småföretagare. Det gäller den lille åkeri- ägaren som kör råvaror till och färdiga produkter från skogsindustrin i t.ex. Dalsland eller Värmland. Det är taxiåkaren som kör kunder mellan Göteborg och Landvetter. Det är budbilen som budar ett protokoll mellan två företag i Stockholm och Solna. Det finns många exempel som visar att yrkestrafi- ken är rullande företag. Det är därför viktigt att det allmänna företagsklimatet i landet är så gott att dessa småföretag kan överleva och växa. Vi menar att det behövs insatser på en rad områ- den för att företagsklimatet ska bli bättre. Det gäller för företagsamheten strategiska skattesänkningar, färre och enklare regler och bättre konkurrens. En skattefråga som är av stor betydelse för åkeri- näringen är dieselbeskattningen. Åkeritrafiken är internationellt konkurrensutsatt, och svenska åkare tvingas agera på samma marknad som utländska som kan köra sina bilar på billigare drivmedel. Här vore det läge att i första hand försöka harmonisera for- dons- och bränsleskatten inom EU. Fru talman! Jag har kort uppehållit mig vid yr- kestrafiken ur ett näringsperspektiv, men betänkandet är ju från Trafikutskottet och trafikfrågorna är natur- ligtvis minst lika viktiga för yrkestrafiken som vad företagspolitiken är. I betänkandet behandlas också en rad yrkestrafik- frågor såsom regler kring last, taxifrågor, bilprov- ningsfrågor osv. Den för yrkestrafiken och för åkerinäringen kan- ske viktigaste frågan av alla tas inte upp. Det är den som rör kravet på farbara vägar. Det är inte minst viktigt nu i tjällossningstider. Enligt Vägverket var 17.062 km väg avstängda förra våren på grund av tjällossning. Det är vägar som inte kan utnyttjas för transporter till och från företag av råvaror och färdiga produkter. Tjälavstängningar är inte enbart ett norrlandspro- blem. De finns i så gott som hela landet. Det behövs alltså en kraftfull satsning på vägnätet så att hela landet har en sådan vägstandard att råvaru- försörjningen till industrin kan tryggas hela året och därmed trygga jobb på landsbygden. Det är därför viktigt att vägnätet är tjälsäkrat så att inte skogsindu- strin drabbas av avbrott i sin produktion på grund av dåliga vägar. Därför anser vi att väganslaget måste höjas. Det är en fråga som har diskuterats mycket i denna kamma- re. Regeringen borde därför snarast upprätta en ny tioårsplan för väginvesteringar, och inte som nu en tolvårsplan. En målsättning i denna plan bör vara att samtliga allmänna vägar i hela landet ska hållas öppna och farbara under alla delar av året. Det är också viktigt att kommunerna håller en sådan standard på sina vägnät att inte en bygds utveckling hotas. Vägnätet är av stor betydelse också för att boende på lands- och glesbygd. De måste ges samma valfri- het i valet av kommunikationssätt som de boende i större tätorter har. Min slutsats, fru talman blir, att om hela landet ska leva och utvecklas harmoniskt måste vägarnas upprustning få en hög prioritet. Jag begränsa mig till att yrka bifall till reservation nr 1.
Claes-Göran Brandin (S)
Anf. 289 Claes-Göran Brandin (S)
Fru talman! Jag tänker fatta mig mycket mycket kort. Jag yrkar bifall till betänkandet och avslag på samtliga motioner, förutom dem som gäller svarttaxi där vi har ett tillkännagivande.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2002-04-05
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 7, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Åkerinäringens konkurrensförutsättningar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:T208, 2001/02:T332, 2001/02: T398, 2001/02:T407 och 2001/02:T470 yrkande 1.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
  2. Regler om överlast
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:T226.
    • Reservation 2 (m)
  3. Åtgärder mot överlast

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:T379.
    • Reservation 3 (v)
  4. Turist- och beställningstrafik med buss

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:T456.
  5. Återreglering av taxinäringen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:T352.
    • Reservation 4 (v)
  6. Åtgärder mot s.k. svarttaxi

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om behovet av åtgärder mot s.k. svarttaxi. Riksdagen bifaller därmed delvis motionerna 2001/02:T224 och 2001/02:T429.
  7. Samåkning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:T368.
  8. Besiktningsmonopolet
    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T403, 2001/02:T212, 2001/02: T241, 2001/02:T301, 2001/02:T337 yrkandena 1, 2 och 5, 2001/02:T406, 2001/02:T411 och 2001/02:T463 yrkande 4.
    • Reservation 5 (m, fp, kd)
  9. Väntetider vid Bilprovningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:T202.
  10. Fordonskontroll på väg

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    • Reservation 6 (m)
    • Reservation 7 (kd)
  11. Förbud mot tomgångskörning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:T243.
  12. Chipstrimning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ423 yrkande 11.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.