Visst stöd till Baltikum, Central- och Östeuropa

Betänkande 1991/92:UU17

Utrikesutskottets betänkande 1991/92:UU17

Visst stöd till Baltikum, Central- och Östeuropa

---

Innehåll

• Utskottet
• Hemställan

1991/92
UU17

Utskottet

De tre baltiska staterna återvann i augusti i år sin
självständighet. Sverige har genom sina nära kontakter med
Baltikum särskilda möjligheter att bistå de nya staterna i deras
utveckling. Förslag om sådana insatser kan väntas i den kommande
budgetpropositionen.

Den nyvunna suveräniteten har emellertid aktualiserat även en
rad mycket akuta behov, t.ex. avseende dessa staters uppbyggande
av internationella förbindelser, medverkan i internationella
organisationer, m.m. För att möjliggöra skyndsamma stödinsatser
till bl.a. de baltiska staterna föreslår utrikesutskottet, med
utnyttjande av sin initiativrätt, att regeringen ges befogenhet
att för bilateralt bistånd utnyttja vissa medel som för
budgetåret 1991/92 beviljats för multilaterala insatser i
Central- och Östeuropa.

I det treårsprogram för samarbete med Central- och Östeuropa
på 1miljard kronor l990/91--l992/93 som riksdagen godkänt
(l990/91:UU15) uppgår de planerade multilaterala insatserna till
375 milj.kr. Av dessa avsågs l60 milj.kr. gå till EFTAs
utvecklingsfond för Jugoslavien. Det innebär att en tredjedel av
beloppet anvisats för vart och ett av budgetåren l990/91 och
l991/92, dvs. sammanlagt 106,6 milj.kr.

Vid EFTA-rådets möte den l4 november l991 beslöts med hänsyn
till den rådande situationen i Jugoslavien att suspendera de
olika delarna av EFTAs multilaterala samarbete med Jugoslavien,
inklusive upprättandet av nämnda utvecklingsfond.

Den 21 november 1991 beslöt regeringen att ej ratificera
överenskommelsen om upprättande av en utvecklingsfond för
Jugoslavien och att därmed återkalla tidigare gjord utfästelse
om deltagande i fonden.

Det finns därför på kort sikt inget behov av de medel som har
beviljats av riksdagen för EFTA-fonden. Med hänsyn till de stora
och brådskande behov av stöd som föreligger för ytterligare
insatser såväl i Baltikum som på andra håll i Central- och
Östeuropa anser utskottet det angeläget att dessa medel kan tas
i anspråk innevarande budgetår. Regeringen bör därför ges
befogenhet att för bilaterala insatser utnyttja medel som för
budgetåren 1990/91 och 1991/92 under anslaget C 1 anvisats för
EFTA-fonden.

Även för Jugoslavien finns självfallet ett betydande behov av
stödinsatser. Utskottet utgår från att regeringen noga följer
utvecklingen och vidtar förberedelser i syfte att möjliggöra
skyndsamma insatser så snart förutsättningar föreligger.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört beträffande utnyttjande till insatser i
Baltikum, Central- och Östeuropa av de medel som riksdagen
beviljat för EFTAs utvecklingsfond för Jugoslavien under
anslaget III C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram,
anslagsposten 4. Världsbanksgruppen.

Stockholm den 5 december 1991

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre
Schori (s), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik
Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Lars Moquist
(nyd), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Berndt
Ekholm (s), Peeter Luksep (m), Ulla-Britt Åbark (s), Birgitta
Hambraeus (c) och Fanny Rizell (kds).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Seija Viitamäki-Carlsson
(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.