Vissa teater- och musikfrågor

Betänkande 1998/99:KrU5

Kulturutskottets betänkande 1998/99:KRU05

Vissa teater- och musikfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

KrU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsyrkanden om vissa
teater- och musikfrågor från allmänna motionstiden
hösten 1998.

Utskottet förutsätter att Kulturrådet i sin
pågående översyn av landets regionala teatrar även
beaktar frågor om stödsystemets utformning och
avstyrker därmed förslag om ändring av stödsystemet
för de regionala teatrarna och om särskild hänsyn
till de ekonomiska svårigheterna vid Länsteatern på
Gotland.

Förslag om att inrätta regionala teatrar i
Jämtlands och Södermanlands län avstyrks, då det
ankommer på regeringen att i budgetberedningen inför
år 2000 ta ställning till om teaterinstitutionerna i
de två länen skall förklaras vara
bidragsberättigade.

Ett yrkande om att Operan och Dramaten skall göra
fler uppsättningar för barn och små uppsättningar
som kan turnera avstyrks med hänvisning till de
publikmål som gäller för de båda institutionerna och
till regeringens uppföljningsansvar.

Förslag om länskonsulenttjänster på teater-, dans-,
musik- och filmområdena avstyrks. Utskottet
konstaterar att befintlig verksamhet fungerar väl
och att utbyggnadstakten även beror på huvudmännens
vilja och ekonomiska möjligheter.

Förslag om satsning på Riksskådebanan avstyrks
liksom förslag att nyckelharpan skall utses till
Sveriges nationalinstrument.

Utskottet avstyrker motioner om syntolkning för
synskadade vid Riksteaterns föreställningar.
Utskottet förutsätter att Riksteatern ökar sina an-
strängningar för att förbättra synskadades
delaktighet i teaterutbudet.

Två motioner om stöd till vissa musikgenrer och
inrättande av ett genrecentrum för blåsmusik
avstyrks med hänvisning till att erfarenheter av
nyligen gjorda satsningar på musiklivets arrangörer
och på ett folkmusikcentrum bör utvärderas innan nya
satsningar övervägs.

Med hänvisning bl.a. till redan pågående
utredningsarbete avstyrks en motion om en särskild
utredning om marknadsföringen och lanseringen av
svensk musik utomlands.

Motioner om kulturen i skolan och om den kommunala
musik- och kulturskolan avstyrks bl.a. mot bakgrund
av ett nyligen antaget program för kvalitet och
likvärdighet i skolan och de uppdrag som givits till
Skolverket och Kulturrådet om kultur i skolan.

Motionerna

1998/99:Kr203 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att verka för ett återupptagande av
föreställningar med s.k. syntolkning för synskadade
inom Riksteaterns verksamhet.

1998/99:Kr222 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Göteborgsmusiken som
första institution i en utveckling av genrecentrum
erhåller uppdraget att bli ett sådant för
blåsmusiken i vårt land.

1998/99:Kr234 av Owe Hellberg (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
reglerna om statsbidrag till regional
kulturverksamhet.

1998/99:Kr235 av Sven Bergström (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rättvisa anslag till
länsteaterverksamheten i landet.

1998/99:Kr236 av Lilian Virgin (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de särskilda
förhållanden som råder för Länsteatern på Gotland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om översyn av
grundbidragen till länsteaterverksamheten.

1998/99:Kr241 av Anita Jönsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Riksskådebanan m.m.

1998/99:Kr254 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen bör
tillsätta en utredning om marknadsföring av svensk
musik i utlandet.

1998/99:Kr256 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolans
kulturansvar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stödet till jazz och
moderna musikformer.

1998/99:Kr259 av Berit Andnor (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en länsteater i Jämtlands
län.

1998/99:Kr260 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att reglerna för statsbidrag till
teaterverksamhet bör utformas så att en regionalt
rättvis fördelning erhålls.

1998/99:Kr272 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om den kommunala
musikskolan.

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att värna och
utveckla skolans roll som kulturbärare,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att alla barn,
oavsett var de bor i landet, skall ha rätt att gå i
musik- och/eller kulturskola,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att upphöja
nyckelharpans instrumentfamilj till
nationalinstrument.

1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att nationalscenerna
bör bredda sitt utbud,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Riksteaterns uppdrag
att syntolka vissa föreställningar,

9. att riksdagen i enlighet med det i motionen
anförda ger regeringen i uppdrag att inför
budgetåret 2000 utreda förutsättningarna för att
länen inrättar konsulenttjänster på områdena teater,
dans, musik och film,

11. att riksdagen i enlighet med vad i motionen
anförts ger regeringen i uppdrag att utreda
förutsättningarna för bildandet av länsteatrar i
Jämtlands och Södermanlands län.

Utskottet

Inledning

I betänkandet behandlas en rad motioner om teater-
och musikfrågor. Motionerna väcktes under allmänna
motionstiden år 1998.

Frågor rörande regionala teatrar

Hösten 1996 begärde riksdagen på förslag av
kulturutskottet en skyndsam utredning om den
regionala fördelningen av det statliga stödet (bet.
1996/97:KrU1 s. 65, rskr. 1996/97:129). Denna
begäran har resulterat i att regeringen i
budgetpropositionerna hösten 1997 och 1998 redovisat
den kartläggning och analys som hittills gjorts av
myndigheter och institutioner inom
Kulturdepartementets verksamhetsområde. Regeringen
har aviserat att analysarbetet kommer att fortsätta.
Med anledning av motionsförslag om regional
fördelning av det statliga stödet till kultur
uttalade utskottet hösten 1998 att utskottet utgick
från att regeringen skulle återkomma i
budgetpropositionen för år 2000 med de förslag till
åtgärder som resultaten av kartläggningsarbetet och
analysen kunde föranleda (bet. 1998/99:KrU1 s. 24).

En av Kulturrådets huvuduppgifter är att följa
utvecklingen inom kulturområdet i stort samt att ge
regeringen ett samlat underlag för den statliga
kulturpolitiken och biträda vid genomförandet av
denna. Kulturrådet har inlett en systematisk
genomgång av de statligt stödda lokala och regionala
teater-, dans- och musikinstitutionerna. En rapport
om musikteatrar har nyligen presenterats. Översynen
av landets teatrar med regional verksamhet har
nyligen inletts och skall vara klar i slutet av år
1999.

Enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till
regional kulturverksamhet lämnas statsbidrag till
regionala och lokala institutioner - bl.a.
teaterinstitutioner - som regeringen har förklarat
berättigade till sådant stöd (1 §). Statsbidrag
lämnas endast till regionala och lokala
institutioner som också får bidrag från en
landstingskommun, en kommun eller någon annan
huvudman (2 §). Statsbidraget till teater-, dans-
och musikinstitutioner skall syfta till att
möjliggöra en mångsidig verksamhet av hög kvalitet
(3 §).

Förslag som syftar till en ändring av stödsystemet
för de regionala teatrarna tas upp i fyra motioner.

Motionärerna bakom motionerna Kr234 (v), Kr235 (c)
och Kr260 (s) tar sin utgångspunkt i de ekonomiska
förhållanden som råder vid Folkteatern i Gävleborg,
den regionteater i Norrland som enligt motionärerna
har lägst andel statsbidrag. Förslagen i samtliga
tre motioner syftar till att en översyn skall göras
av reglerna för statsbidraget till regional
kulturverksamhet, så att regional rättvisa uppnås.

Även motionären bakom motion Kr236 (s) föreslår att
en översyn skall göras av stödet till regionala
teatrar. Syftet med en sådan översyn bör enligt
motionären vara att de små länsteatrarna skall
tillförsäkras ett visst minsta belopp för att kunna
genomföra sina uppdrag (yrkande 2).

Utskottet erinrar om att ett av de övergripande
målen för Kulturrådet innebär att rådet skall främja
en geografiskt jämlik fördelning av kulturutbudet.
Utskottet förutsätter att detta liksom övriga
kulturpolitiska mål ligger till grund för den
avvägning mellan olika stödberättigade ändamål som
självfallet alltid måste göras. Vidare anser sig
utskottet kunna förutsätta att Kulturrådet i det
pågående arbetet med en översyn av landets regionala
teatrar beaktar de frågor om stödsystemets
utformning som motionärerna tagit upp. Yrkandena
avstyrks därmed.

Ett annat förslag i motion Kr236 (s) syftar till att
särskilda hänsyn skall tas till de förhållanden som
råder vid Länsteatern på Gotland, som är landets
minsta länsteater. Teatern har - anförs det - stora
ekonomiska svårigheter. Även en liten teater behöver
bidrag som täcker basverksamheten (yrkande 1).

Gotlands län ingår i den försöksverksamhet med
ändrad regional ansvarsfördelning som genomförs
under tiden den 1 juli 1997- den 31 december 2002.
De regionala självstyrelseorganen i försökslänen har
sedan den 1 juli 1998 från Kulturrådet övertagit
befogenheten att besluta om fördelningen av
statsbidrag till regional kulturverksamhet.
Självstyrelseorganen har möjlighet att göra
omfördelningar av de befintliga statsbidragen till
de regionala institutioner som regeringen förklarat
vara bidragsberättigade. Enligt vad utskottet har
inhämtat har Gotlands kommun vid fördelningen av
statsbidragen för år 1999 beslutat tilldela
Länsteatern på Gotland hela den uppräkning av
anslaget A 4 Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel som tillfallit
Gotlands kommun.

Utskottet anser att - i den mån motionsyrkandet
syftar till att Gotlands kommun skall tilldelas
ytterligare medel för den regionala verksamheten -
det får ankomma på regeringen att i kommande
budgetprövning väga olika bidragsändamål mot
varandra. Därvid får bl.a. de olika regionernas
varierande behov och förutsättningar vägas in. Med
hänvisning till det anförda avstyrks yrkandet.

I två motioner föreslås att nya regionala teatrar
skall inrättas.

I motion Kr259 (s) framhålls att det i Jämtlands
län finns förutsättningar för att en länsteater
skall inrättas samt att det krävs statligt stöd
härför. Förslaget i motionen syftar till att
regeringen i kommande budgetproposition skall
förelägga riksdagen förslag i denna fråga.

Motionärerna bakom motion Kr275 (v) framhåller att
två län i Sverige, nämligen Jämtlands län och
Södermanlands län, saknar länsteatrar. Regeringen
bör därför enligt motionärerna få i uppdrag att
utreda förutsättningarna för att inrätta regionala
teatrar i de två aktuella länen (yrkande 11).

Utskottet har inhämtat att Stiftelsen Framtidens
kultur hösten 1998 vid två tillfällen delade ut
sammanlagt 1,2 miljoner kronor till Jämtlands
länsteaterprojekt. Vidare bör nämnas att Kulturrådet
i sitt budgetunderlag för åren 2000-2002, som
nyligen överlämnats till regeringen, har bedömt att
länsteaterprojekten i Jämtlands och Södermanlands
län bör få möjlighet att under en försöksperiod på
tre år ingå i stödsystemet för regionala och lokala
teaterinstitutioner. Kulturrådet har för ändamålet
föreslagit att anslaget Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner skall räknas upp med
sammanlagt 3,5 miljoner kronor för budgetåret 2000.

Utskottet konstaterar att det ankommer på
regeringen att i budgetberedningen inför år 2000 ta
ställning till om teaterinstitutionerna i de två
aktuella länen skall förklaras vara berättigade att
erhålla regionalt statsbidrag. Vidare ankommer det
på regeringen att vid bedömningen av storleken på
det totala stödet till de regionala teatrarna göra
en avvägning mellan detta och andra stödändamål.
Regeringens ställningstaganden i den kommande
budgetpropositionen bör inte föregripas av
riksdagen. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Nationalscenernas utbud

Förslaget i motion Kr275 (v) syftar till att Operan
och Dramaten skall bredda sitt utbud och göra fler
uppsättningar för barn och ungdom och små
uppsättningar som kan turnera i landet (yrkande 7).

Regeringen angav hösten 1996 i sin kulturpolitiska
proposition att nationalscenerna Operan och Dramaten
skulle ha i uppdrag att nå en stor och bred publik
och ha en bred repertoar. Bl.a. angavs det att det
är en självklar uppgift för nationalscenerna att i
rimlig omfattning genomföra turnéer och gästspel
(prop. 1996/97:3 s. 60-61).

I budgetpropositionen för år 1997 föreslog
regeringen att riksdagen skulle fastställa ett antal
övergripande mål för de båda nationalscenerna. Ett
av målen skulle vara att Operan och Dramaten skulle
"nå en så bred och stor publik som möjligt" (prop.
1996/97:1 utg.omr. 17). Vid behandlingen av
regeringsförslaget tog utskottet även ställning till
ett motionsyrkande om att Operan och Dramaten skulle
få preciserade uppdrag när det gäller uppsättningar
för barn och ungdom. Motionärerna hade nämligen
uppmärksammat att de bidragsvillkor som gällde för
nationalscenerna t.o.m. år 1996 innehöll ett krav
som innebar att den unga publiken särskilt skulle
uppmärksammas. Utskottet anförde bl.a. att
regeringen i kulturpropositionen redovisat att barn
och ungdomar bör få tillgång till teater av hög
kvalitet och att avsikten var att nationalscenernas
ställning skulle stärkas i hela landet. Utskottet
förutsatte att det i kommande regleringsbrev tydligt
skulle uttryckas att nationalscenerna även i
fortsättningen har ett uppdrag att uppmärksamma den
unga publiken. Vidare utgick utskottet från att
målet för nationalscenerna att nå en så bred och
stor publik som möjligt skulle utvecklas i
regleringsbrev beträffande bl.a. utnyttjandet av
radio och television för att nå ut i hela landet
(bet. 1996/97:KrU1 s. 162-163). På förslag av
utskottet godkände riksdagen därefter de av
regeringen föreslagna målen (rskr. 1996/97:129).

I de årliga regleringsbreven utfärdar regeringen
riksdagens beslut samt anger även andra riktlinjer
och uppdrag som skall gälla för institutionen i
fråga. Av regleringsbreven för Operan och Dramaten
för år 1999 framgår att ett övergripande mål för de
två institutionerna är att de skall nå en så bred
och stor publik som möjligt.

Med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade
övergripande målen har regeringen formulerat ett
antal verksamhetsmål. Bl.a. skall institutionerna då
det gäller publikarbete om möjligt ge fler människor
utanför Stockholmsområdet tillfälle att se
föreställningarna i Stockholm eller genom gästspel.
Som generellt verksamhetsmål för båda
institutionerna anges att de skall svara mot den
unga publikens behov genom särskilda barn- och
ungdomsföreställningar samt om möjligt även öka
andelen ung publik totalt sett.

Utskottet förutsätter att regeringen noggrant
följer upp om Operan och Dramaten i sina
återrapporteringar till regeringen kan redovisa i
vad mån de levt upp till de av riksdagen och
regeringen angivna målen för verksamheten.
Regeringen bör - om den bedömer att målen inte
kunnat uppnås - överväga vilka åtgärder som bör
vidtas och i anslutning till budgetpropositionen
informera riksdagen härom. Enligt utskottets
uppfattning bör motionen inte föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida. Den avstyrks således.

Fråga om satsning på Riksskådebanan

Skådebanerörelsen består för närvarande av en
riksorganisation och åtta regionala organisationer.
Verksamheten har sin tyngdpunkt i publikarbete på
teaterområdet. Skådebanan samarbetar med teatrar,
museer, Konstfrämjandet, En Bok För Alla,
studieförbund, fackliga organisationer m.fl. i syfte
att nå ut med information till grupper som har små
möjligheter att ta del av kulturutbudet. Skådebanans
ca 7 000 kulturombud verkar bl.a. i bostadsområden
och på arbetsplatser och informerar om och förmedlar
biljetter till det aktuella kulturutbudet.

För år 1999 anvisas under anslaget B 3 Bidrag till
vissa teater-, dans- och musikändamål 4 282 000
kronor för skådebaneverksamheten. Medlen skall
användas för verksamhet vid Riksskådebanan och de
regionala skådebanorna.

I motion Kr241 (s) anförs att Skådebanan av
ekonomiska skäl inte kan göra vad organisationen
önskar och förväntas göra och att verksamheten inte
finns representerad i alla län. Motionären anser att
riksdagen genom ett uttalande skall understödja
satsningar i syfte att eliminera bristerna för allas
delaktighet i kulturlivet. Därvid bör särskilt
uppmärksammas den roll som Riksskådebanan och
skådebanorna kan spela.

Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte
motionsyrkanden som bl.a. syftade till att
publikarbetet inom de idéburna organisationerna,
däribland Skådebanan, skulle främjas. Utskottet
framhöll att motionärerna tagit upp en fråga som
kräver särskild uppmärksamhet under det fortsatta
arbetet i strävan att nå de kulturpolitiska målen.
Det är, menade utskottet, ovedersägligt att ett
publikarbete som sker via personkontakter och i
nätverk har mycket stor betydelse för deltagandet i
kulturlivet. Detta gäller framför allt då
publikarbetet riktar sig till personer som inte
redan är motiverade. Om det skall bli möjligt att nå
någon avgörande förändring i måluppfyllelsen i vad
avser det kulturpolitiska delaktighetsmålet, är det
därför nödvändigt med ett fortsatt, aktivt
publikarbete. Vidare framhöll utskottet att
Kulturrådet har ett stort ansvar för att stödja och
stimulera insatser för att påverka måluppfyllelse
beträffande delaktighetsmålet och att Kulturrådet
gjort övergripande analyser av människors deltagande
i kulturlivet. Förslag om storleken på stödet till
vissa organisationer som bedriver publikarbete på
kulturområdet får prövas i budgetarbetet mot
bakgrund av den vikt som måste tillmätas
delaktighetsmålet (bet. 1997/98:KrU1 s. 26-28).

Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt.
Utskottet finner således att det inte är motiverat
att riksdagen skall ta något särskilt initiativ med
anledning av motionen, som därför avstyrks.

Fråga om länskonstnärer

Hösten 1996 beslutade riksdagen på förslag av
regeringen att den då i sju län pågående
försöksverksamheten med länskonstnärer - mestadels
inom dansens område - skulle permanentas och utökas
till flera konstområden. Som skäl för sitt förslag
angav regeringen bl.a. att erfarenheterna från den
dittills bedrivna verksamheten med
länsdanskonsulenter varit goda. Länskonstnärernas
arbete borde även fortsättningsvis vara att sprida,
stimulera och öka kunskapen om konst och kultur. Den
pedagogiska delen av arbetet borde företrädesvis
inriktas mot barn och ungdom i skolor och på
fritidsgårdar samt mot amatörorganisationer och
föreningsliv. Verksamheten borde ha som övergripande
mål att utveckla kontakten mellan konstnärer,
beslutsfattare, organisationer m.m. Enligt
regeringens uppfattning skulle det vara värdefullt
om länskonstnärsbefattningarna kunde få en ökad
spridning i landet. Även kulturutskottet anförde att
det skulle vara värdefullt om verksamheten med
länskonstnärer kunde spridas i landet (prop.
1996/97:3 s. 42, bet. 1996/97: KrU1 s. 58-59, rskr.
1996/97:129).

Av förordningen (1996:1598) om statsbidrag till
regional kulturverksamhet framgår att statsbidrag
får lämnas till verksamhet med länskonstnärer och
att bidraget lämnas till regionala och lokala
institutioner som regeringen har förklarat vara
stödberättigade (1 §). Statsbidrag till verksamhet
med länskonstnärer lämnas endast om bidrag från en
landstingskommun, en kommun eller någon annan
huvudman uppgår till minst motsvarande det statliga
stödbeloppet (2 §). Statsbidraget till verksamhet
med länskonstnärer skall syfta till att sprida,
stimulera och öka kunskapen om konst och kultur,
framför allt bland barn och ungdom, och att höja
kvaliteten inom amatörkulturen (6 §).

För år 1999 har 6,7 miljoner kronor anvisats för
verksamheten med länskonstnärer under anslaget A 2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete.

Regeringen har nyligen beslutat att statsbidrag för
verksamhet med länskonstnärer skall lämnas inom
områdena dans, bild, litteratur, musik och teater
till fjorton landsting, tre kommuner, nämligen
Stockholms stad, Göteborgs kommun och Gotlands
kommun, samt till Stiftelsen Musik i Halland och
Sametinget.

I motion Kr275 (v) föreslås att regeringen skall få
i uppdrag att inför nästa budgetår utreda
förutsättningarna för att det i länen skall kunna
inrättas konsulenttjänster på teater-, dans-, musik-
och filmområdena. I motionen anförs att det i vissa
län finns flera konsulenttjänster, medan andra län
helt saknar sådana (yrkande 9).

Av Kulturrådets årsredovisning för år 1998 framgår
att länskonstnärsverksamheten - enligt Kulturrådets
mening - fungerar mycket väl. Det har emellertid
tagit tid att bygga ut bidragssystemet bl.a. på
grund av att regionerna har svårt att få fram den
ekonomiska motprestation som behövs. En intressant
iakttagelse som Kulturrådet gjort är att regioner
som redan har en konsulent även söker bidrag till
nya konsulenttjänster, vilket betyder att man ser
värdet av verksamheten och därmed också gör
nödvändiga ekonomiska prioriteringar.

Utskottet anser att det är glädjande att
verksamheten med länskonstnärer fungerar väl och nu
finns i flertalet län. Det bör emellertid
understrykas att utbyggnaden av verksamheten också
är beroende av lokala och regionala huvudmäns
möjlighet och vilja att bidra till finansieringen.
Mot den angivna bakgrunden är det enligt utskottets
uppfattning inte motiverat att riksdagen tar något
initiativ med anledning av motionsyrkandet, som
således avstyrks.

Det bör i sammanhanget tilläggas att filmområdet
inte omfattas av bestämmelserna för stödet till
länskonstnärer. En särskild stödordning för
regionala resurscentrum för film och video som
inriktas främst på barn och ungdom finns under
anslaget I 1 Filmstöd.

Syntolkning av teater

I två motioner, Kr203 (m) och Kr275 (v) yrkande 8,
hemställs att Riksteatern skall få i uppdrag att
återuppta sin tidigare verksamhet med syntolkning av
föreställningar.

Under verksamhetsåren 1989/90-1991/92 genomförde
Riksteatern i samverkan med Synskadades riksförbund
syntolkning av teaterföreställningar. Riksteatern
stod för kostnaderna för lön, traktamenten, resor
och hotell för den anställde som syntolkade.
Synskadades riksförbund ställde utrustning till
förfogande. Inför den följande verksamhetsperioden
1992/93-1994/95 bedömde Riksteatern att
verksamheten, som beräknades belasta Riksteatern med
ca 500 000 kronor per år, inte skulle kunna rymmas
inom anslagsramarna. Vid riksmötet 1991/92 anvisade
riksdagen ett ökat anslag till Riksteatern. I
samband med behandlingen av riksdagsmotioner om
fortsatt syntolkning anförde kulturutskottet att det
inom den ökade medelstilldelningen borde finnas
utrymme för fortsatt syntolkning. Utskottet
avstyrkte därmed motionsyrkandena. Utskottet
förutsatte att Riksteatern skulle undersöka om medel
till verksamheten kunde erhållas även på annat sätt
(bet. 1991/92:KrU20 s. 6-7).

Riksteaterns syntolkning upphörde efter år 1994, då
det inte längre fanns medel till fortsatt
verksamhet. I svar på en förfrågan från Synskadades
riksförbund anförde Riksteatern år 1997 att för
Riksteatern som turnerande teater är verksamheten
med syntolkning den mest kostnadskrävande per
besökare. Om de praktiska förutsättningarna så
medger kan dock Riksteaterns artistpersonal träffa
synskadade teaterbesökare före förställningarna för
att berätta om handlingen, beskriva dekoren m.m.

Riksteaterns kongress år 1998 beslöt att
Riksteatern i samarbete med Synskadades riksförbund
skall se över möjligheterna att få medel till
syntolkning från statsmakterna eller från
organisationer. Riksteatern undersöker för
närvarande möjligheterna att utbilda lokala eller
regionala syntolkar och möjligheterna för dem att få
se föreställningar i förväg.

I samband med riksdagsbehandlingen av 1996 års
kulturproposition antogs nationella mål för
kulturpolitiken, bl.a. ett delaktighetsmål, som
innebär att kulturpolitiken skall omfatta alla
medborgare. År 1997 fick Kulturrådet regeringens
uppdrag att göra en kartläggning och ett
handlingsprogram för att främja funktionshindrades
deltagande i kulturlivet. Uppdraget har redovisats i
Kulturrådets rapport (1998:3) Funktionshindrades
tillgång till kultur. I budgetpropositionen för år
1999 föreslog regeringen att Kulturrådet skulle få
ökade medel för en satsning på att förbättra
funktionshindrades tillgång till kultur, vilket
också blev riksdagens beslut (prop. 1998/99:1,
utg.omr. 17 s. 42, bet. 1998/99:KrU1, rskr.
1998/99:55). Kulturrådet har även fått ett
övergripande ansvar för att fullfölja
handlingsprogrammet.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det
är angeläget att funktionshindrades tillgång till
kultur förbättras. I 1996 års kulturproposition
anfördes bl.a. att viktiga delar av kulturlivet
bedrivs i institutionella former och att ansvaret
för att anpassning sker och resurser avsätts för de
funktionshindrades delaktighet även ligger hos de
enskilda institutionerna. Utskottet förutsätter att
Riksteatern ökar sina ansträngningar för att finna
lösningar som förbättrar synskadades delaktighet i
teaterutbudet. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna Kr203 (m) och Kr275
(v) yrkande 8.

Stöd till musikgenrer

I motion Kr222 (m) påminner motionären om att
Kulturutredningen i sitt betänkande Kulturpolitikens
inriktning föreslog en satsning på genreprofilerade
centrum för musik (SOU 1995:84 s. 405-406) och att
riksdagen år 1998 beslöt att stöd skall utgå till
ett sådant centrum för folkmusiken. Motionären
föreslår att verksamheten med genrecentrum skall
utvecklas vidare. Blåsorkestern Göteborgsmusiken bör
bli ett genrecentrum för blåsmusiken i landet.
Göteborgsmusiken har efter riksdagens beslut år 1997
statligt stöd som regional orkesterinstitution (bet.
1996/97:KrU1 s. 166-169, rskr. 1996/97:129).

Även i motion Kr256 (m) refereras till
Kulturutredningens förslag om stöd till genrer för
att motverka rådande skeva fördelning inom det
regionala musiklivet. Motionärerna påpekar att det
ofta varit musikens modernaste former som varit
ungdomens första kulturkontakt och som lett dem till
ett vidare musikintresse. Via rockmusiken har
intresset för jazz förnyats. Dessa musikformer har
ett brett folkligt stöd och utövas av många. Jazzen
och yngre musikformer bör enligt motionärernas
mening kunna utvecklas på villkor som är likvärdiga
med andra musikformers. De uttalanden som tidigare
gjorts om ett ökat stöd till jazz och modernare
musikformer bör nu fullföljas (yrkande 5).

Utskottet vill först påminna om att regeringen i
1996 års kulturproposition tog ställning till
Kulturutredningens förslag om genrecentrum. I
propositionen framhölls att de arrangerande
musikföreningarna spelar en viktig roll för att ett
varierat musikutbud av god kvalitet skall kunna
erbjudas även på mindre orter. I stället för att
använda tillgängliga resurser till inrättande av
genrecentrum borde enligt regeringens uppfattning
stöd ges till musiklivets arrangörsled. En ökning av
arrangörsstödet för åren 1998 och 1999 aviserades.
Samtidigt påpekades att stöd och insatser för olika
genrer också är en viktig uppgift för Kulturrådet
och Rikskonserter samt länmusikorganisationen. Även
kommunernas ansvar underströks (prop. 1996/97:3,
bet. 1996/97:KrU1 s. 93-94). Vid 1997/98 års
riksmöte föreslog regeringen att stödet till lokala
musikarrangörer och fria musikgrupper skulle ökas
med 1,8 miljoner kronor. På utskottets förslag ökade
riksdagen bidraget med 3,8 miljoner kronor (prop.
1997/98:1, bet. 1997/98:KrU1 s. 84-86, rskr.
1997/98:97). Vid innevarande riksmöte har riksdagen
i enlighet med regeringens förslag beslutat om en
ytterligare ökning av bidraget med 5,8 miljoner
kronor (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:KrU1 s. 42-43,
rskr. 1998/99:55). Inom denna ökning ryms även ett
sådant stöd till ett folkmusikcentrum som riksdagen
begärde våren 1998 (bet. 1997/98:KrU13 s. 28, rskr.
1997/98:303).

Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att
sådana genrer som blåsmusik, jazz och nyare
musikformer, folkmusik, körmusik samt kammarmusik
kan utvecklas och nå även dem som inte bor på större
orter. Som utskottet understrukit vid flera
tillfällen har de lokala musikarrangörerna och
eldsjälarna en stor och viktig uppgift i arbetet för
att nå detta mål. Det ökade statliga stödet till
arrangörsverksamheten är mycket välmotiverat.
Utskottet förutsätter att Kulturrådet, när en tids
erfarenheter vunnits, i sin utvärderings- och
uppföljningsverksamhet granskar effekterna av det
ökade arrangörsstödet och av det nya stödet till ett
folkmusikcentrum och att regeringen redovisar sin
bedömning därav för riksdagen. Utskottet är inte
berett att föreslå riksdagen att göra ett uttalande
om inriktningen av arrangörsstödet eller om
prioritering av viss genre inom ramen för
tillgängliga resurser. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker utskottet de två aktuella motionsyrkandena
Kr222 (m) och Kr256 (m) yrkande 5.

Marknadsföring utomlands av svensk musik

I motion Kr254 (fp) påminner motionärerna om att
exportvärdet under senare år av svensk musik
uppskattas till miljardbelopp och att det till stor
del är populärmusik som står för dessa inkomster.
Annan svensk musik borde också ha förutsättningar
att vinna uppskattning utomlands, men för detta
behövs en medveten marknadsföring och ett
långsiktigt stöd. Motionärerna begär en utredning om
hur denna musik skall kunna få stöd till
marknadsföring och framträdanden utomlands (yrkande
1).

Statligt stöd för marknadsföring och lansering
utomlands av svensk musik lämnas inom
Kulturdepartementets område av Kulturrådet och
Rikskonserter. Stöd till internationellt
kulturutbyte och lansering utomlands av svensk musik
lämnas även av Svenska institutet. I
Utrikesdepartementets uppdrag ingår att i vid
bemärkelse främja svenska intressen utomlands, bl.a.
att förmedla svensk kultur. Det kan i sammanhanget
också nämnas att det vid den senaste internationella
musikmässan MIDEM i Frankrike lämnades statligt stöd
både från Näringsdepartementet och från Kulturrådet.
Bidraget från Kulturrådet avsåg lansering av
slagverksensemblen Kroumata, folkmusik, jazz m.m.

Vid föregående riksmöte behandlade riksdagen en
proposition om konstnärernas villkor (prop.
1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303).
I sammanhanget aviserade regeringen ett ökat stöd
till internationellt kulturutbyte för budgetåret
1999. I budgetpropositionen hösten 1998 beräknades
en ökning av bidraget till Rikskonserter med 2 750
000 kronor för insatser för tonsättare och
frilansmusiker, bl.a. lansering utomlands. Vidare
beräknades ett bidrag på 2,5 miljoner kronor till
STIM - Svensk musik för bl.a. internationell
kontaktförmedling för tonsättare. Riksdagen anvisade
de begärda medlen (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17 s. 52
och 56, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).
Utskottet förutsätter att dessa satsningars effekter
följs upp efter en tid och att riksdagen därefter
får tillfälle att ta del av regeringens bedömning av
resultaten.

Expertgruppen (B 1981:03) för studier i offentlig
ekonomi (ESO) under Finansdepartementet har under år
1998 beställt en utredning om den svenska
musikindustrins förutsättningar, utveckling och
samhällskonsekvenser. Mot bakgrund av att
statistiken på området är knapphändig avses studien
kartlägga musikexportens utveckling under en längre
tid, fördelningen på olika sorters musik och
marknader, förhållandet till försäljningen på
hemmamarknaden, framtidsutsikter m.m. Vidare är
syftet med studien att beskriva orsaker till den
stora musikexporten, t.ex. utbildning, tekniskt
kunnande, juridiska förhållanden, marknadsföring,
kulturpolitik m.m. Studien skall också omfatta
konsekvenser av musikexporten när det gäller
sysselsättning, inkomstfördelning, inflytande från
internationella företag och konjunkturpåverkan m.m.
Studien beräknas vara avslutad under våren 1999.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det
inte behövs någon
ytterligare utredning om marknadsföringen och
lanseringen av svensk musik utomlands. Motion Kr254
(fp) yrkande 1 avstyrks därför.

Kultur i skolan och den kommunala musik-
och kulturskolan

I fyra motioner tas upp frågor om skolans roll som
kulturförmedlare och kulturbärare och om den
kommunala musik- och kulturskolan.

I motion Kr256 (m) yrkande 4 framhålls att skolan
är, eller borde vara, den kanske viktigaste
kulturförmedlande institutionen. Skolans
kulturansvar skall inte ses som ett tillägg till den
reguljära undervisningen, det skall i stället
genomsyra all verksamhet i skolan. Det är enligt
motionen viktigt att skolmyndigheterna i sin
uppföljning analyserar hur läroplanernas intentioner
i dessa avseenden förverkligas i den dagliga
verksamheten. Det är angeläget att lärarutbildningen
ger lärarna förmågan att väcka och utveckla
elevernas intresse för kultur. Motionärerna ser den
kommunala musikskolan som ett värdefullt komplement
till skolans reguljära undervisning och anför att
samverkan bör främjas mellan skolan, musikskolan,
samfund som bedriver musikundervisning och privata
musikskolor och musiklärare.

Även i motion Kr274 (mp) understryks att skolan bör
ses som vår viktigaste kulturinstitution. Skolans
roll som kulturbärare skall värnas och utvecklas
(yrkande 4). I motionen hemställs att riksdagen som
sin mening skall ge regeringen till känna att alla
barn, oavsett var de bor i landet, skall ha rätt att
gå i musikskola eller kulturskola (yrkande 5).
Motionärerna anför att avgifterna har höjts, att
musik- och kulturskolor har lagts ned och att vissa
kommuner koncentrerat sin musik- eller kulturskola
till en enda plats, vilket försvårar deltagande i
undervisningen. Motionärerna menar att det kanske
kan bli nödvändigt att värna musik- och kulturskolan
genom lagstiftning om denna utveckling fortsätter.

Den kommunala musikskolan behandlas även i motion
Kr272 (kd) yrkande 17. Motionärerna anför att
musikskolan grundlagt och utvecklat många människors
musikintresse och att den för många utgör den enda
möjligheten att få lära sig att spela ett
instrument. Musikskolans betydelse för framväxten av
fler professionella musiker och för den
framgångsrika exporten av musik understryks.
Motionärerna framhåller betydelsen av fortsatta
kommunala satsningar på musikskolan.

Utskottet behandlade motionsyrkanden om skolans
kulturansvar och om den kommunala musik- och
kulturskolan vid 1996/97 och 1997/98 års riksmöten
och framhöll därvid skolans kulturansvar och
betydelsen av musik- och kulturskolans verksamhet
(bet. 1996/97:KrU1 s. 50 och 156 och bet.
1997/98:KrU1 s. 28-29 och 68-69).

Utskottet delar den uppfattning som framförs i de
nu aktuella motionerna, nämligen att skolans
kulturinsatser inte får ses som något avskilt från
övrig verksamhet i skolan. Det är också viktigt att
skolan meddelar goda kunskaper i bl.a. ämnen som
utgör en grund för att individen i sitt vuxna liv
skall kunna bli delaktig i kulturlivet och få
möjlighet till kulturupplevelser. Som motionärerna
påpekar har läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet m.m. - och även kursplanerna - fått en
sådan inriktning.

Utskottet erinrar om att regeringen i
vårpropositionen år 1998 presenterade ett
tiopunktsprogram för kvalitet och likvärdighet i
skolan (prop. 1997/98:150 s. 26-27). Enligt
programmet skall bl.a. kvalitetskontrollen stärkas
på både central och lokal nivå. Vidare skall
läraryrket utvecklas och en ny skolledarutbildning
inrättas. Enligt programmet har kulturen en viktig
roll i skolan. Samarbetet med musik- och
kulturskolan bör stärkas. Medel skall avsättas under
en treårsperiod för att genomföra programmet. Hösten
1998 anvisade riksdagen 110 miljoner kronor för
budgetåret 1999 för utveckling inom skolan i
enlighet med detta program, däribland till främjande
av kulturen inom skolan (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16
s. 39-40 och 51, bet. 1998/99:UbU1, rskr.
1998/99:98).

Sedan år 1995 har en arbetsgrupp för kultur i
skolan arbetat inom Kulturdepartementet med att
stödja, dokumentera och i rapporter redovisa
kulturprojekt i olika skolor som kan bli förebilder
och inspiration för andra skolors arbete med kultur
i undervisningen. Gruppen har arbetat med tre teman,
skolan som kulturmiljö, kulturarbetet i
undervisningen samt delaktighet och eget skapande.

Gruppen har avslutat sitt arbete med en rapport, En
strategi för kultur i skolan (Ds 1998:58), i vilken
gruppen lämnat ett antal förslag. Gruppen anför
bl.a. att för att kulturen skall bli en del av den
lokala skolutvecklingen måste såväl utbildnings- som
kultursektorerna ha ett övergripande gemensamt
ansvar för att utveckla frågan om kultur i skolan. I
enlighet med gruppens förslag har regeringen nyligen
givit Skolverket och Kulturrådet ett gemensamt
uppdrag att stärka och vidareutveckla arbetet med
kultur i skolan. Kulturrådet skall också arbeta med
utveckling av kulturpedagogiken vid
kulturinstitutioner och i det fria kulturlivet.

Gruppen har vidare lämnat förslag om forskning om
kultur i skolan och om särskild uppmärksamhet på
skolan som arbetsmiljö i vid bemärkelse vid
genomförandet av det av riksdagen godkända
handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och
design.

Stöd till skolbio och elevernas eget filmskapande
förslås också av gruppen, och i budgetpropositionen
för år 1999 har regeringen uttalat sin avsikt att
särskilt uppmärksamma detta område inom ramen för
den treåriga satsningen på tiopunktsprogrammet.

I enlighet med gruppens förslag har regeringen
beslutat om fortsatt statligt bidrag till Sveriges
musik- och kulturskoleråd inom ramen för
tiopunktsprogrammet.

Utskottet vill - liksom vid tidigare riksmöten -
med kraft understryka den stora betydelse musik- och
kulturskolorna har och har haft för musiklivet i
hela landet, för utvecklingen av musiken i Sverige
och som start för alla de människor som deltar i ett
amatörmusikliv av stor bredd och omfattning och för
många av våra professionella musiker och sångare.
Musik- och kulturskolorna har också stor betydelse
för att väcka barnens intresse för musik och kultur
i alla dess former och utveckla dem till att bli en
kunnig och intresserad publik.

Utskottet delar motionärernas oro för att
kommunernas besvärliga ekonomiska läge skall medföra
ett avbrott i utvecklingen av de kommunala musik-
och kulturskolorna. Som utskottet tidigare anfört
måste dock ansvaret för musik- och kulturskolorna
förbli kommunernas. Staten kan lämna bidrag till
stimulans och utveckling men inte till den reguljära
driften av den kommunala musik- och kulturskolan. I
det föregående har redovisats den treåriga satsning
på ett tiopunktsprogram för kvalitet och
likvärdighet i skolan som påbörjats under år 1999, i
vilket ingår bl.a. samverkan mellan skolan och den
kommunala musik- och kulturskolan.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att
något särskilt uttalande från riksdagens sida om
kulturen i skolan inte är påkallat. Utskottet
avstyrker därför motionerna Kr256 (m) yrkande 4 och
Kr274 (mp) yrkande 4.

Utskottet anser att det inte är påkallat med ett
uttalande om den kommunala musik- och kulturskolan,
varför motionerna Kr272 (kd) yrkande 17 och Kr274
(mp) yrkande 5 avstyrks.

Fråga om nyckelharpan som
nationalinstrument

I motion Kr274 (mp) föreslås att nyckelharpans
instrumentfamilj skall utses till nationalinstrument
(yrkande 23).

Hösten 1996 avstyrkte utskottet motioner som
syftade dels till att inrätta ett nationellt centrum
för folkmusik, dels till att nyckelharpan skulle ges
status som nationellt instrument. Utskottet framhöll
i sammanhanget bl.a. betydelsen av eldsjälars och
frivilligas insatser för kulturlivet i hela landet.
Detta - menade utskottet - gäller givetvis bl.a.
också musiklivet, t.ex. i arbetet med att bevara,
utveckla och sprida den rika musiktraditionen i
landet. Vidare anförde utskottet att folkmusiken är
en mycket betydelsefull och variationsrik del av
musiklivet, som engagerar både amatörer och
professionella, både unga och gamla. Den har också
på senare år berikats med inslag från många kulturer
från andra delar av världen genom de senaste
decenniernas invandring till Sverige och genom det
ökande kulturutbytet över gränserna. Utskottet ansåg
mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte borde
ta något initiativ i frågan om inrättande av ett
statligt stött folkmusikinstitut eller i frågan om
ett nationalinstrument (bet. 1996/97:KrU1 s. 94-95).

Sedan riksdagen under våren 1998 beslutat att
statligt bidrag skall utgå till ett nationellt
centrum för folkmusik (bet. 1997/98:KrU13, rskr.
1997/98:303) beräknade regeringen i
budgetpropositionen för år 1999 under anslaget B 3
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
medel för ändamålet. Utskottet ansåg att det var
motiverat att utse Eric Sahlström-institutet i Tobo
i Norduppland som mottagare av stödet, vilket
riksdagen som sin mening gav regeringen till känna
(prop. 1998/99:1 utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1,
rskr. 1998/99:55).

Eric Sahlström-institutet är en stiftelse som har
till uppgift att främja folkmusiken, folksången och
folkdansen. I verksamheten skall samhörigheten
mellan musiken, sången och dansen särskilt betonas
och stor vikt läggas vid nyckelharpans fortlevnad
och utveckling. En av institutets uppgifter är att
ägna särskild uppmärksamhet åt nyckelharpan både i
fråga om bygge och spel.

Utskottet anser att det finns goda skäl att utgå
från att nyckelharpan som instrument - liksom den
musik som utövas med nyckelharpa - kommer att ägnas
särskild omsorg vid Eric Sahlström-institutet. Det
är enligt utskottets uppfattning inte motiverat att
föreslå att riksdagen skall ta något initiativ med
anledning av nu aktuellt motionsförslag. Yrkandet
avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring av stödsystemet för
de regionala teatrarna

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr234,
1998/99:Kr235, 1998/99:Kr236 yrkande 2 och
1998/99:Kr260,

2. beträffande Länsteatern på Gotland

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr236 yrkande 1,

3. beträffande nya regionala teatrar

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr259 och
1998/99:Kr275 yrkande 11,

res. 1 (v)

4. beträffande nationalscenernas utbud

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 7,

5. beträffande satsning på
Riksskådebanan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr241,

res. 2 (m) - motiv.

6. beträffande länskonstnärer

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 9,

res. 3 (v)

7. beträffande syntolkning av teater

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr203 och
1998/99:Kr275 yrkande 8,

8. beträffande stöd till musikgenrer

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr222 och
1998/99:Kr256 yrkande 5,

9. beträffande marknadsföring utomlands av
svensk musik

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr254 yrkande 1,

10. beträffande kultur i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr256 yrkande 4 och
1998/99:Kr274 yrkande 4 ,

res. 4 (m)

res. 6 (mp) - delvis

11. beträffande den kommunala musik- och
kulturskolan

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr272 yrkande 17 och
1998/99:Kr274 yrkande 5,

res. 5 (kd)

res. 6 (mp) - delvis

12. beträffande nyckelharpan som
nationalinstrument

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 23.

res. 7 (mp)

Stockholm den 4 mars 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke
Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta
Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson
(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars
Wegendal (s), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp),
Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Roy
Hansson (m) och Willy Söderdahl (v).

Reservationer

1. Nya regionala teatrar (mom. 3)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)
anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Frågor rörande regionala teatrar som börjar
med "Utskottet konstaterar" och slutar med "avstyrks
därför" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Kr275 (v)
anser utskottet att det är av stor vikt att den
sceniska mångfalden har en god bas i många
länsteatrar. Det är angeläget att regeringen nu
utreder förutsättningarna för bildandet av
länsteatrar i de två län som saknar länsteater,
nämligen Jämtlands och Södermanlands län. Regeringen
bör därefter i budgetpropositionen avseende år 2000
lämna förslag till riksdagen i detta hänseende.
Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr259 (s)
och Kr275 (v) yrkande 11 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande nya regionala teatrar

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Kr259 och
1998/99:Kr275 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Satsning på Riksskådebanan (mom. 5,
motiveringen)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m) anser att den del av utskottets
yttrande under rubriken Fråga om satsning på
Riksskådebanan som börjar med "Utskottet intar" och
slutar med "därför avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
Teaterutredningen i sitt betänkande (SOU 1994:52)
Teaterns roller framhöll att det finns skäl som
talar för ett samgående mellan skådebanerörelsen och
Riksteaterns arrangörsorganisation för att ett
förbättrat publikarbete skall uppnås. Utskottet
finner att det inte är motiverat att riksdagen gör
något sådant uttalande om värdet av Riksskådebanans
verksamhet som föreslås i motionen, varför den
avstyrks.

3. Länskonstnärer (mom. 6)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)
anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Fråga om länskonstnärer som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "anslaget I 1
Filmstöd" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att länskonstnärerna, även benämnda
länskonsulenter, skall utgöra en resurs för
amatörkulturen och fungera som en länk mellan
amatörer och professionella. Det är angeläget att
regionerna ser länskonstnärerna som en tillgång.
Regeringen bör därför snarast utreda
förutsättningarna för regionerna att inrätta
länskonstnärstjänster inom flera områden än vad som
är fallet i dag. Målet bör vara att tjänster skall
finnas inom områdena teater, dans, musik och film.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr275 (v)
yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:

6. beträffande länskonstnärer

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Kultur i skolan (mom. 10)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Kultur i skolan och den kommunala musik-
och kulturskolan som börjar med "Utskottet anser mot
bakgrund" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion
Kr256 (m) om att skolan är, eller borde vara, den
kanske viktigaste kulturförmedlande institutionen.
Det är angeläget att framhålla att hela skolans
verksamhet är kulturförmedling. Som utskottet anfört
får skolans kulturinsatser inte ses som något
avskilt från övrig verksamhet i skolan.
Kulturansvaret skall genomsyra all verksamhet.
Lärarna har en nyckelroll när det gäller att väcka
och utveckla elevernas intresse för kultur. Det är
därför enligt utskottets mening angeläget att
lärarutbildningen har ett innehåll och bedrivs i
sådana former att de blivande lärarna rustas för
denna viktiga uppgift. Vad utskottet här har anfört
bör riksdagen med bifall till motion Kr256 (m)
yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:

10. beträffande kultur i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr256 yrkande 4
och med avslag på motion 1998/99:Kr274 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Den kommunala musik- och kulturskolan
(mom. 11)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Kultur i skolan och den kommunala musik-
och kulturskolan som börjar med "Utskottet delar
motionärernas" och slutar med "5 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas oro för att
kommunernas besvärliga ekonomiska läge skall medföra
ett avbrott i utvecklingen av de kommunala musik-
och kulturskolorna. Tecken på detta finns redan. Som
framhålls i motion Kr272 (kd) har musikskolan
grundlagt och utvecklat många människors
musikintresse. För de allra flesta utgör musikskolan
den enda möjligheten att få lära sig att spela ett
instrument och att spela i grupp. Musikskolan har
också stor betydelse för framväxten av
professionella musiker och för den framgångsrika
exporten av musik. Det är angeläget att betona
betydelsen av fortsatta kommunala satsningar på
musikskolan. Kommunernas möjlighet att utveckla
musikskolan bör förbättras inom ramen för ett ökat
statligt bidrag till den kommunala sektorn.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr272 (kd)
yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Utskottet anser mot bakgrund (= utskottet 3 rader)
yrkande 4.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda
motion Kr274 (mp) yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:

11. beträffande den kommunala musik- och
kulturskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr272 yrkande 17
och med avslag på motion 1998/99:Kr274 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. Kultur i skolan och den kommunala musik-
och kulturskolan (mom. 10 och 11)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Kultur i skolan och den kommunala musik-
och kulturskolan som börjar med "Utskottet delar
motionärernas" och slutar med "5 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom
motion Kr274 (mp) att skolan är samhällets
viktigaste kulturinstitution. Riksdagen bör därför
med bifall till motion Kr274 (mp) yrkande 4 som sin
mening ge regeringen till känna att skolans roll som
kulturbärare bör utvecklas och värnas.

Utskottet delar motionärernas oro för att
kommunernas besvärliga ekonomiska läge skall medföra
ett avbrott i utvecklingen av de kommunala musik-
och kulturskolorna. Som utskottet tidigare anfört
måste dock ansvaret för musik- och kulturskolorna
förbli kommunernas. Utskottet anser att regeringen
bör följa utvecklingen av den kommunala musik- och
kulturskolan mycket noga. Varje barn, oavsett var i
landet det bor, bör ges möjlighet att få en
grundutbildning på ett instrument. Om regeringen
finner att detta inte kan uppnås, och att den
negativa utveckling av musik- och kulturskolan som
nu kan skönjas fortsätter, bör regeringen överväga
på vilket sätt barnens rätt till musikutbildning kan
värnas genom lag. Regeringen bör därefter förelägga
riksdagen förslag i frågan. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr274 (mp) yrkande
5 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet avstyrker motionerna Kr256 (m) yrkande 4
och Kr272 (kd) yrkande 17.

dels att utskottets hemställan under 10 och 11 bort
ha följande lydelse:

10. beträffande kultur i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 4
och med avslag på motion 1998/99:Kr256 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. beträffande den kommunala musik- och
kulturskolan

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 5
och med avslag på motion 1998/99:Kr272 yrkande
17 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. Nyckelharpan som nationalinstrument
(mom. 12)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Frågan om nyckelharpan som
nationalinstrument som börjar med "Utskottet anser"
och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet konstaterar att både Finland och Norge
har utsett var sitt nationalinstrument, nämligen
kantelen respektive hardingfelen (på svenska
hardangerfiol). Det är nu dags för Sverige att på
motsvarande sätt utse ett nationalinstrument.
Nyckelharpans ställning som ett historiskt
intressant instrument och ett instrument som blir
allt populärare motiverar mer än väl en sådan
utnämning. Det bör enligt utskottets mening ankomma
på regeringen att besluta i denna fråga. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med bifall till motion
Kr274 (mp) yrkande 23 som sin mening ger regeringen
till känna att nyckelharpan bör utses till Sveriges
nationalinstrument.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha
följande lydelse:

12. beträffande nyckelharpan som
nationalinstrument

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 23
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Stöd till musikgenrer (mom. 8)

Lennart Fridén (m) anför:

I motion Kr222 (m) har jag påmint om att såväl i
Kulturutredningens betänkande (SOU 1995:84) som i
motioner under senare år har det stora värdet av
genrecentrum påpekats. Genom att inrätta sådana kan
man kraftsamla kring en viss typ av musik och därmed
skapa utrymme för ett bättre nyttjande av
tillgängliga resurser. Vidare kan en bas skapas för
fortsatt utveckling av den speciella musikformen.
Kulturutredningens förslag godtogs emellertid inte
av regeringen. I stället föreslogs i 1996 års
kulturproposition och budgetproposition att ökade
medel skulle anvisas enbart till musiklivets
arrangörer, vilket också blev riksdagens beslut.
Våren 1998 beslöt emellertid riksdagen att det
utöver de välmotiverade satsningarna på
arrangörsledet även skulle göras en satsning på ett
nationellt folkmusikcentrum. Medel för år 1999
anvisades vid budgetbehandlingen hösten 1998.

I motion Kr222 (m) har jag anfört en rad skäl som
talar för att stödet till genrecentrum bör byggas ut
och att Göteborgsmusiken bör få uppdraget att bli
genrecentrum för blåsmusiken. Göteborgsmusiken
bistår redan i dag små ensembler i olika
angelägenheter efter bästa förmåga. Dock saknas
resurser att fullt ut kunna fungera som ett
genrecentrum. Genrecentrum bör också utformas olika
inom ramen för begreppet. Jag har dock anslutit mig
till utskottets förslag att avstyrka motionen då jag
anser att det kan vara värdefullt att först avvakta
en utvärdering och uppföljning av effekterna av det
ökade stödet till musikarrangörerna och det nya
bidraget till ett folkmusikcentrum.