Vissa sjukförsäkringsfrågor

Betänkande 1993/94:SfU9

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1993/94:SFU09

Vissa sjukförsäkringsfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motion
• Utskottet
• Hemställan
• Bilaga 1

1993/94

SfU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet delar av proposition
1993/94:59 samt en motion (s) väckt med anledning av
propositionen.

I propositionen föreslås förenklade regler för fastställande
av sjukpenninggrundande inkomst (SGI), som innebär att SGI i
regel endast skall fastställas i samband med ett
ersättningsärende. Vidare föreslås bl.a. att sjukpenningen skall
beräknas på en SGI i vilken värdet av skattepliktiga
anställningsförmåner inte medräknas i de fall förmånerna
kvarstår under sjukdom.

Utskottet biträder förslaget om förenklade regler vid
fastställande av SGI. Utskottet anser också att vissa andra
skattepliktiga förmåner än lön, nämligen bil, bostad och helt
fri kost, som utges under sjukdom skall påverka sjukpenningens
storlek. Utskottet föreslår emellertid att man använder de
regler om minskning av sjukpenningen som redan finns inom
sjukpenningförsäkringen för att hindra för hög kompensation för
inkomstbortfallet vid sjukdom.

Utskottet anser att det förslag som utskottet lägger fram i
allt väsentligt tillgodoser motionen.

Inför utskottets behandling av ärendet har utskottet inhämtat
ytterligare upplysningar från Socialdepartementet och
Riksförsäkringsverket.

Propositionen

I proposition 1993/94:59 Vissa sjukförsäkringsfrågor har
regeringen (Socialdepartementet) såvitt nu är i fråga föreslagit
riksdagen att anta de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård.

Lagförslagen återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Ett förslag i propositionen till lag om ändring i lagen
(1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift har behandlats i
utskottets betänkande 1993/94:SfU8.

Motion

1993/94:Sf11 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:59 vad avser
dels fastställande av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för en
försäkrad med inkomst av förvärvsarbete i såväl pengar som andra
löneförmåner, dels möjligheten att få SGI prövad utan att ett
ersättningsärende föreligger,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förbättrad statistik på
SGI-området.

Utskottet

Inledning

Bakgrund

Lagen (1991:1047) om sjuklön som trädde i kraft den 1 januari
1992 och de förändringar som under 90-talet genomförts rörande
inkomstbeskattningen har aktualiserat ett behov av förändring av
reglerna rörande beräkning och fastställande av
sjukpenninggrundande inkomst.

Riksförsäkringsverket har till följd av bl.a. de nya reglerna
om sjuklön till regeringen överlämnat en rapport Översyn av
reglerna om sjukpenninggrundande inkomst, RFV Anser 1992:4. I
rapporten, som har remissbehandlats, föreslår verket en ny
modell för SGI som innebär att kvalifikationsvillkoren skall
avse rätten till sjukpenning och där SGI skall utgöra en
beräkningsmodell för att bestämma sjukpenningens storlek.
Skattepliktiga förmåner bör enligt rapporten inte inräknas i
detta nya system för SGI. I rapporten föreslås också att
förhandsregistrering av SGI slopas och att SGI bör fastställas i
samband med varje ersättningsperiod. I rapporten betonas att
även i ett nytt SGI-system behövs vissa skyddsregler för olika
grupper av försäkrade.

Som ett led i uppgörelsen mellan regeringen och
Socialdemokraterna i september 1992 ingick att sjuk- och
arbetsskadeförsäkringarna skulle lyftas ur statsbudgeten.
Regeringen har därefter den 15 april 1994 resp. den 7 oktober
1994 beslutat om direktiv och tilläggsdirektiv (dir. 1993:44 och
dir. 1993:119) för en parlamentarisk beredning med uppdrag att
lämna förslag till en ny ordning för lagfästa
försäkringsersättningar vid sjukdom och arbetsskada.

Beredningen skall enligt direktiven arbeta med tre alternativa
förslag till lösningar. Ett alternativ skall vara en överföring
av försäkringarna till arbetsmarknadens parter för att därmed
skapa förutsättningar för att kostnaderna för sjuk- och
arbetsskadeförsäkringarna beaktas inom ramen för lönebildningen.
Ett annat alternativ är en utveckling av den nuvarande allmänna
försäkringen, så att försäkringarna vad gäller finansieringen
ges en fristående ställning i förhållande till statsbudgeten och
med inriktning på att förstärka försäkringsmässigheten i
systemet. Det tredje alternativet är ett system där sjuk- och
arbetsskadeförsäkringarna tecknas som obligatoriska försäkringar
hos konkurrerande försäkringsbolag.

Gällande bestämmelser

I 3 kap. lagen om allmän försäkring (AFL) regleras bl.a. en
försäkrads rätt till sjukpenning samt hur den inkomst som
grundar rätt till ersättning skall beräknas. Enligt lagen
(1991:1047) om sjuklön har en arbetstagare rätt att under de
första fjorton dagarna av ett sjukdomsfall (sjuklöneperioden)
behålla viss andel av den lön och av de andra
anställningsförmåner som han går miste om till följd av
sjukdomen.

En försäkrad skall fr.o.m. den månad han fyller 16 år skrivas
in i försäkringskassan om han är bosatt i riket. För rätt till
sjukpenning krävs att en inskriven försäkrad har en SGI som
uppgår till minst 6 000 kr. Sjukpenningförsäkringen skall
omprövas under vissa förutsättningar, bl.a. när
försäkringskassan fått kännedom om att den försäkrades
inkomstförhållanden, arbetstid eller andra omständigheter har
undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller
sjukpenningens storlek. Ändringen av sjukpenningförsäkringen
skall ske från och med den dag försäkringskassan fått kännedom
om de ändrade omständigheterna. I samband med att sjukpenning
utges i anslutning till en sjuklöneperiod eller för samma dag
som en arbetsgivare skall svara för sjuklön gäller dock
ändringen fr.o.m. den första dagen med sjukpenning.

En försäkrads SGI är enligt 3 kap. 2 § AFL den årliga inkomst
i pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad
kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen
såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av
anställning) eller på annan grund (inkomst av annat
förvärvsarbete). Om inkomsten helt eller delvis utgörs av
skattepliktiga förmåner skall dessa tas upp till ett värde som
bestäms i enlighet med de regler som finns i 8 § första--fjärde
och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Med inkomst av
anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 §
uppbördslagen undantas vid beräkning av preliminär A-skatt. Vid
beräkning av SGI bortses från sådan inkomst av anställning och
annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger
basbeloppet.

Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan
med minst en fjärdedel. Saknar den försäkrade arbetsförmåga
utges hel sjukpenning. I annat fall utges tre fjärdedels, halv
eller en fjärdedels sjukpenning, beroende på graden av
nedsättning av arbetsförmågan.
Hel sjukpenning utgör viss andel av den fastställda SGI:n,
delad med 365 (kalenderdagberäknad sjukpenning). Fr.o.m. den 1
april 1993 har införts en karensdag och ersättningen utges med
65 % av SGI:n för de två därpå följande dagarna, 80 % av SGI:n
t.o.m. den 365:e dagen och med 70 % av SGI:n för tid därefter.
Sjukpenningen skall enligt regler som gäller fr.o.m. år 1991
minskas om arbetsgivaren samtidigt utger lön eller den
försäkrade erhåller ersättning från AGS-försäkring. Minskning
skall ske med det belopp som ger ett tillägg till sjukpenningen
med mer än 10 % av lönen i arbete fram till den 90:e
ersättningsdagen och med hela löne- och ersättningsbeloppet för
tid därefter som sjukpenning utges. Lönedelar över 7,5 basbelopp
får endast kompenseras med lön eller ersättning under sjukdom
upp till ett belopp av 75 resp. 90 % fram till den 90:e dagen i
ett sjukfall och därefter med 80 resp. 70 % utan att
sjukpenningen minskas. Andra skattepliktiga förmåner som utges
under sjukdom minskar inte sjukpenningen.

Enligt 3 kap. 6 § AFL är en försäkrad skyldig att så snart det
kan ske och senast inom två veckor till den allmänna
försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina
inkomstförhållanden eller av sin arbetstid eller andra
omständigheter som påverkar rätten till sjukpenning eller
sjukpenningens storlek.

I 3 kap. 5 § tredje stycket AFL finns regler om SGI-skyddad
tid. Reglerna har tillkommit för att försäkrade skall kunna
behålla ett försäkringsskydd under tid då förvärvsarbete inte
utförs. Dessa regler innebär att SGI:n inte får sänkas för bl.a.
studerande som beviljats viss form av studiestöd eller genomgår
arbetsmarknadsutbildning som beslutats av
arbetsmarknadsmyndighet. I praxis gäller motsvarande när en
arbetslös försäkrad står till arbetsmarknadens förfogande. SGI:n
får inte heller sänkas för en gravid kvinna som slutar att
förvärvsarbeta eller minskar sin arbetstid tidigast sex månader
före barnets faktiska eller beräknade födelse. Vidare gäller att
under den tid en förälder är helt eller delvis ledig för vård av
barn får förälderns SGI inte sänkas. Detta gäller längst till
dess barnet fyller ett år. Om SGI:n sänks när barnet fyllt ett
år har föräldern ändå rätt till föräldrapenning beräknad lägst
efter den tidigare SGI:n eller den högre inkomst som
löneutvecklingen inom förälderns yrkesområde medför, till dess
barnet fyller två år. Om kvinnan vid utgången av denna tid är
gravid på nytt och nedkomsten beräknas ske eller faktiskt sker
inom sex månader skall hennes föräldrapenning även
fortsättningsvis beräknas på samma sätt.

Enligt 3 kap. 2 b § AFL fastställs årsarbetstid av
försäkringskassan för försäkrad som har en sjukpenninggrundande
inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning.
Årsarbetstiden är det antal timmar för år som en försäkrad kan
antas komma att tills vidare arbeta i ifrågavarande
förvärvsarbete som ordinarie arbetstid eller däremot svarande
normal arbetstid. Årsarbetstid fastställs antingen i timmar
eller dagar.

Enligt sjömanslagen (1973:282) utgår lön till en sjöman ombord
även om han är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada.
Rätt till lön föreligger även under begränsad tid dels efter det
sjömannen lämnat sin befattning ombord, dels under väntetid.
Arbetsgivaren å sin sida har rätt att uppbära sjömannen
tillkommande sjukpenning. I förordningen (1982:842) om vissa
sjukersättningar för sjömän anges att om en arbetsgivare haft
kostnader enligt sjömanslagen för en anställd till följd av
sjukdom eller skada, skall försäkringskassan lämna ersättning
till arbetsgivaren enligt 3 kap. 16 § AFL. Ersättning skall
därvid beräknas på grundval av sjömannens SGI.

Propositionen

Skyldighet att anmäla inkomständringar

Som framgått av det tidigare anförda skall försäkringskassan
för de försäkrade som har en viss minsta inkomst fastställa en
SGI. Denna SGI skall också under vissa förhållanden omprövas,
och de försäkrade är även skyldiga att till försäkringskassan
anmäla sådana omständigheter som kan påverka SGI:n.

I propositionen uppges att i samband med införandet av sänkta
kompensationsnivåer inom sjukpenningförsäkringen fr.o.m. mars
1991 gav riksdagen regeringen till känna att möjligheten att
slopa förhandsregistrering av SGI och på så sätt frigöra
resurser hos försäkringskassorna närmare skulle övervägas (bet.
1990/91:SfU9, rskr. 1990/91:104).

Vidare framhålls i propositionen att införandet av
sjuklönelagen har inneburit att försäkringskassan betalar ut
sjukpenning i betydligt färre fall än tidigare eftersom
flertalet försäkrade är berättigade till sjuklön från sin
arbetsgivare. Enligt vad som uppges i propositionen avslutas ca
80 % av samtliga sjukfall före sjuklöneperiodens utgång.

Mot bakgrund härav föreslår regeringen att skyldigheten att
anmäla ändrade inkomstförhållanden och andra omständigheter som
kan ha betydelse för SGI:n skall vara kopplad till ett
ersättningsärende.

Att helt slopa en förhandsregistrering skulle enligt vad som
anförs i propositionen stöta på vissa problem eftersom vissa
grupper av försäkrade har ett befogat intresse av ett beslut om
SGI trots att ett ersättningsärende inte aktualiserats. Exempel
på sådana grupper är de som omfattas av SGI-skyddad tid,
egenföretagare samt de som tecknar avtal om frivillig
försäkring. I propositionen föreslås därför att möjligheten att
få sin SGI prövad utan samband med ett ersättningsärende skall
kvarstå.

Skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden bör enligt
propositionen kunna fullgöras genom att den försäkrade lämnar
uppgift om ändrad inkomst och andra omständigheter på den
blankett som sänds ut av försäkringskassan i samband med att en
sjukanmälan görs.

De föreslagna förändringarna bör enligt propositionen även
gälla för havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig
föräldrapenning, rehabiliteringspenning, smittbärarpenning och
närståendepenning. I propositionen uppges också att regeringen,
om förslagen i nämnt avseende antas av riksdagen, har för avsikt
att ändra de förordningar som avser ersättning till värnpliktiga
och civilförsvarspliktiga så att dessa inte berörs av den
ändrade sjukpenningberäkningen.

De nu föreslagna ändringarna innebär att en SGI som inte
motsvarar de verkliga inkomstförhållandena kan vara fastställd.
Beträffande föräldrapenning skulle ersättning till en förälder
under de första 180 dagarna efter barnets födelse enligt
nuvarande regler komma att utges med ett belopp som inte
motsvarar de faktiska inkomstförhållandena. Denna ersättning
utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning om föräldern
under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den
beräknade tidpunkten härför varit försäkrad för en sjukpenning
över garantinivån. I propositionen föreslås därför att en
försäkrad skall få föräldrapenning med belopp motsvarande
sjukpenningen endast om han, om försäkringskassan känt till
samtliga förhållanden, skulle ha varit försäkrad för en
sjukpenning över garantinivån under den nyss nämnda
tidsperioden. De i propositionen föreslagna reglerna får även
konsekvenser för dem som har ett SGI-skydd trots att de inte
förvärvsarbetar och för dem som beviljas förtidspension. Därför
föreslås i propositionen att bestämmelserna i AFL i dessa
avseenden ändras så att de förhållanden som faktiskt gällt vid
avgörande tidpunkter är de som avgör vilken SGI som skall kunna
fastställas resp. vilken förtidspension som skall utges.

Skattepliktiga anställningsförmåner

I propositionen framhålls att nuvarande regelsystem innebär
att den vars SGI helt eller delvis utgörs av andra
skattepliktiga förmåner än lön får en högre kompensation än den
avsedda i de fall förmånerna bibehålls under sjukdomstiden.
Vidare erinras om att i förarbetena (prop. 1990/91:181) till
sjuklönelagen uttalats att en löne- eller anställningsförmån som
inte går förlorad på grund av sjukdom, t.ex. förmånen av fri bil
eller fri bostad, inte skall räknas in i beräkningsunderlaget
för sjuklön. I förarbetena anges också att ersättning som avser
att täcka sådana kostnader som arbetstagaren endast har när han
utför sitt arbete inte heller bör räknas in i underlaget. Det
sagda innebär enligt propositionen en utformning av reglerna som
innebär ett bättre samband mellan inkomstbortfall och
sjukersättning än vad som gäller rörande sjukpenning enligt AFL.

I propositionen uppges att det inte är rimligt att generellt
begränsa försäkringsskyddet till sådant inkomstbortfall som
avser kontant lön utan såväl förmåner som kostnadsersättningar
bör påverka SGI:n och därmed sjukpenningen. I propositionen
föreslås emellertid en ny bestämmelser om att under en period
med sjukersättning skall vid beräkning av sjukpenningens storlek
bortses från sådana skattepliktiga förmåner som kvarstår under
ersättningsperioden. Om den skattepliktiga förmånen inte längre
kvarstår skall dock sjukpenningen liksom enligt nu gällande
regler beräknas på grundval av en SGI som omfattar värdet av
förmånen. Med ett sådant system uppnås enligt vad som framhålls
i propositionen en bättre överensstämmelse mellan
ersättningsreglerna i sjuklönelagen och AFL. Även sambandet
mellan avgifter och förmåner upprätthålls eftersom rätt till
sjukersättning avseende förmånerna inträder i de fall förmånen
faktiskt bortfaller.

För att de försäkrade skall kunna erhålla en sjukpenning i
enlighet med de föreslagna reglerna föreslås i propositionen att
de i sin försäkran för sjukpenning får intyga om de har
skattepliktiga förmåner som kvarstår under sjukfallet.

De föreslagna reglerna om beräkning av sjukpenning bör enligt
propositionen även gälla för rehabiliteringspenning,
havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig
föräldrapenning, närståendepenning och smittbärarpenning. Av
administrativa skäl bör enligt vad som framhålls i propositionen
förmåner enligt värnpliktsförordningen (1976:1008) och
förordningen (1976:1011) om förmåner till civilförsvarspliktiga
inte omfattas av de ändrade reglerna för beräkning av
sjukpenning.

Årsarbetstid

I propositionen föreslås att årsarbetstid beräknas endast i
samband med ett ersättningsärende i den mån detta behövs för att
beräkna ersättningens storlek. Enligt vad som anförs i
propositionen innebär förslaget i huvudsak att årsarbetstid
kommer att behöva beräknas i samband med tillfällig
föräldrapenning och närståendepenning samt vid
ersättningsperioder under vilka den försäkrade genomgår
utbildning eller värnpliktstjänstgöring och därvid har rätt att
erhålla tim/dagberäknad ersättning.

Sjukersättning till sjömän

I propositionen framhålls att beräkningen av ersättningen till
sjömännens arbetsgivare redan i dag medför vissa
handläggningsproblem och att problemen kommer att öka om
förslagen om beräkning av sjukpenning på skattepliktiga förmåner
antas av riksdagen. Mot bakgrund härav föreslås i propositionen
att den ersättning som försäkringskassan skall utge till
arbetsgivaren bör utgöra en viss procentuell andel av den
anställdes lön och vissa andra kostnader arbetsgivaren haft för
den anställde under sjukdomstiden.

Ikraftträdandebestämmelser samt kostnader

De föreslagna bestämmelserna beträffande sjukersättning till
sjömän föreslås träda i kraft den 1 januari 1994. I
propositionen framhålls att övriga föreslagna ändringar i AFL
och lagen om ersättning och ledighet för närståendevård kräver
förändringar av bl.a. de nuvarande ADB-rutinerna varför dessa
ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.

I propositionen framhålls att förslaget om att skattepliktiga
förmåner under vissa omständigheter inte skall ingå i SGI
innebär viss reducering av försäkringsutgifterna. Det har
dock inte varit möjligt att beräkna omfattningen av besparingen.
I administrativt hänseende innebär förslaget viss
kostnadsökning. Övriga förslag rörande SGI och årsarbetstid
beräknas i propositionen innebära administrativa besparingar
motsvarande ca nio miljoner kronor.

Motion

En motion har väckts med anledning av propositionen.

Birgitta Dahl m.fl. (s) framhåller i motion 1993/94:Sf11 att
bestämmelserna i AFL om att SGI:n är den årliga inkomst i form
av pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad
kan antas komma att få tills vidare för eget arbete medför en
del inte önskvärda resultat. Att skattepliktiga förmåner i form
av fri bil etc. medräknas i underlaget för SGI innebär i de fall
förmånen kvarstår under ett sjukfall att den försäkrade blir
överkompenserad. Det förslag som läggs fram i propositionen får
enligt motionärerna till resultat att försäkringskassorna måste
fastställa två olika SGI för försäkrade som utöver kontant lön
även har skattepliktiga förmåner. Motionärerna menar att ett
sådant system ur administrativ synpunkt blir svårhanterligt. I
motionen föreslås därför ett system där de skattepliktiga
förmåner som kvarstår under ett sjukfall inte räknas in i SGI:n.
Om den skattepliktiga förmånen upphör i samband med eller under
sjukdomsfallet bör det ankomma på försäkrade att själv upplysa
kassan om detta förhållande varvid en högre sjukpenning beräknad
med hänsyn till förmånerna skall kunna utges. I yrkande 1
(delvis) hemställs om avslag på propositionen vad avser
fastställande av SGI för försäkrad som har inkomst av
förvärvsarbete i form av såväl pengar som andra löneförmåner.

Motionärerna anför vidare att SGI endast skall behöva
fastställas i samband med ett ersättningsärende och att
möjligheten för en försäkrad att få SGI fastställd i andra
sammanhang inte är nödvändig. De situationer som i propositionen
anförs som exempel där en försäkrad kan ha intresse av att veta
sin SGI kan lösas på annat sätt. Motionärerna uppger att man i
dag kan vända sig till försäkringskassan och få besked om hur
stor pension man skall få från den allmänna
tilläggspensioneringen (ATP) vid en viss given tidpunkt. Ett
sådant besked lämnas utan att ett formellt beslut fattas och
registreras inte. På samma sätt skulle man enligt motionärerna
kunna förfara med uppgifter om en försäkrads tillhörighet till
sjukpenningförsäkringen. Detta skulle enligt motionärerna
tillfredsställa de krav på information om försäkringsskyddet som
en enskild kan ha och som i propositionen anges som anledning
till varför förhandsprövning av SGI bör finnas kvar.
Motionärernas förslag uppfyller också det önskemål om att slopa
förhandsregistrering av SGI som riksdagen gav uttryck för i
samband med beslutet om sänkta kompensationsnivåer inom
sjukpenningförsäkringen fr.o.m. mars 1991 (bet. 1990/91:SfU9,
rskr. 1990/91:104). I yrkande 1 (delvis) hemställs om avslag på
propositionen i denna del.

I yrkande 2 begär motionärerna ett tillkännagivande om en
förbättrad statistik inom SGI-området. I motionen framhålls att
det i propositionen anges att det är svårt att beräkna
effekterna av de föreslagna förändringarna i regelsystemet.
Detta förhållande beror enligt motionärerna på att det inte
finns uppgifter om hur SGI:n är sammansatt, dvs. vad som är
kontantförmåner och vilken omfattning och sammansättning de
skattepliktiga förmånerna har.

Utskottets bedömning

I propositionen föreslås att registreringen av SGI förenklas
så att den försäkrades SGI i regel fastställs först när kravet
på sjukpenning e.d. aktualiseras. Den som så önskar skall dock
kunna få sin SGI fastställd även när ett ersättningsärende inte
är aktuellt. Vidare skall enligt propositionen den SGI som
fastställs även fortsättningsvis omfatta såväl lön som andra
skattepliktiga förmåner. Förslagen avviker så till vida från
Riksförsäkringsverkets inledningsvis nämnda förslag enligt
vilket SGI endast skall fastställas i samband med ett
ersättningsärende och skattepliktiga förmåner aldrig skall ingå
i underlaget för SGI. Även motionärerna anser att SGI endast
skall fastställas i samband med ett ersättningsärende. Däremot
anser de att den försäkrade därvid skall få sin SGI fastställd
på ett underlag som omfattar såväl lön som sådana förmåner som
han inte har kvar under sjukdom.

Utskottet kan inte finna att förslaget om att en försäkrad som
så önskar skall kunna få sin SGI faställd även om ett
ersättningsärende inte är aktuellt skulle innebära något större
administrativt merarbete än ett besked som enbart innebär en
upplysning om sjukpenningens storlek vid en given tidpunkt. Även
att sådant besked kräver att försäkringskassan får uppgifter om
aktuell inkomst från den försäkrade. Utskottet förutser också
att antalet framställningar om SGI-fastställande utan samband
med ett ersättningsärende kommer att vara relativt få och
begränsade till sådana fall där den försäkrade har ett
berättigat behov av att få sin SGI fastställd.

Inom sjukpenningförsäkringen råder ett samband mellan
underlaget för de socialavgifter som tas ut för en försäkrad och
de förmåner som den försäkrade får genom
sjukpenningförsäkringen. Detta samband och det samtidiga
sambandet med skattepliktiga förvärvsinkomster har ytterligare
befästs vid riksdagens beslut år 1990 om en reformerad
inkomstbeskattning. Sjukpenningförmånerna är dock begränsade
till inkomster mellan 6 000 kr och 7,5 basbelopp. Underlaget för
både socialavgifterna och sjukpenningförmånerna utgörs av såväl
löneförmåner som andra skattepliktiga förmåner, även om
förmåner, vars värde kan fastställas först i efterhand i samband
med beskattningen, kan vara svåra att beräkna vid fastställande
av SGI.

Utskottet anser mot bakgrund av det komplicerade regelsystem
som sjukpenningförsäkringen utgör att rent materiella
förändringar inte nu bör göras i beräkningen av SGI i syfte att
uppnå administrativa förenklingar. Utskottet finner detta
viktigt inte minst med hänsyn till det SGI-efterskydd som finns
i vissa situationer. Sambandet mellan avgifter och förmåner bör
därför behållas vid SGI-beräkningen. Däremot utesluter inte
utskottet att frågan om att behålla detta samband kan komma i
ett annat läge bl.a. till följd av Sjuk- och
arbetsskadeberedningens arbete.

Utskottet tillstyrker sålunda propositionens förslag om
fastställande av SGI.

För att hindra en för hög kompensation vid sjukdom på grund av
att SGI beräknas på såväl lön som andra skattepliktiga förmåner
föreslås i propositionen att en ny bestämmelse införs, 3 kap. 12
b §. Enligt denna skall sjukpenningens storlek beräknas på
grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar
sådana skattepliktiga förmåner i annan form än pengar som
kvarstår under sjukdom.

RFV har framhållit att detta förslag medför att
försäkringskassan måste fastställa två olika SGI i ett stort
antal ersättningsärenden. Den administrativa förenkling och
besparing som propositionen syftar till skulle därmed helt gå
förlorad. Verket förutser vid sidan om det rent administrativa
merarbetet dessutom i nuläget datamässiga svårigheter med de
dubbla beräkningsmetoderna.

Utskottet har förståelse för att det ur rättvisesynpunkt inte
är tillfredsställande att den som får behålla sina
skattepliktiga förmåner också får en sjukpenning som beräknas på
ett underlag där dessa förmåner ingår. Samtidigt vill utskottet
erinra om att utskottet tidigare behandlat denna fråga och då
framhållit den omfattande administration som skulle bli följden
av att man vid beräkningen av sjukpenningen skulle ta hänsyn
till i vilken mån den försäkrade har kvar sina skattepliktiga
förmåner under en sjukdomstid. Problemen med ett sådant system
har dessutom ökat med skattereformen som innebar att underlaget
för förmåner i och avgifter till försäkringen breddades.

Utskottet vill emellertid inte motsätta sig att förmåner i
form av bil, bostad och helt fri kost som den försäkrade har
kvar under sjukdom skall beaktas vid utbetalningen av
sjukpenningen. Dessa förmåner kvarstår ofta under en
sjukdomsperiod. De har i regel också ett högt värde och är genom
att de kan schablonberäknas vid beskattningen enkla att värdera.
Utskottet anser emellertid det rimligt att även förmåner av
dessa slag som hänför sig till inkomstdelar över 7,5 basbelopp
skall påverka sjukpenningen. Utskottet föreslår att de regler,
som finns sedan år 1991 i 3 kap. 4 och 16 §§ AFL för att hindra
att vissa försäkrade kompenseras för inkomstbortfall vid sjukdom
genom att lön och AGS-ersättningar utges vid sidan av
sjukpenningen, kommer till användning även när det gäller för
hög kompensation i form av ovan nämnda förmåner från
arbetsgivaren under sjukdom. Med den av utskottet föreslagna
metoden för att förhindra för hög kompensation vid sjukdom
minskar också de av RFV påtalade problemen och de administrativa
kostnaderna avsevärt. Behovet av en förbättrad statistik över
vilka skattepliktiga förmåner som ingår i SGI blir inte heller
lika stort, och utskottet förutsätter att denna fråga
uppmärksammas i det fortsatta utredningsarbetet på sjuk- och
arbetsskadeförsäkringens område.

Utskottets förslag föranleder ändringar i regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring samt
ändringar i nuvarande 3 kap. 4 och 16 §§ AFL.

Med det anförda får syftet med motion Sf11 i allt väsentligt
anses tillgodosett.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag vad
gäller beräkning av årsarbetstid och ändrade bestämmelser om
beräkning av ersättning till sjömäns arbetsgivare. I det senare
hänseendet föreslår utskottet att ändringarna träder i kraft den
1 mars 1994.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motion 1993/94:Sf11 antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med

dels den ändringen att ingressen skall ha följande
lydelse: Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 b, 4, 5, 5 a, 6,
12, 12 a, 16 och 16 a §§, 4 kap. 6 och 18 §§ samt 13 kap. 2 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

dels den ändringen i 4 kap. 18 § att i första
stycket första meningen "6 och 12 b §§" ersätts av "6 §",

dels den ändringen att 3 kap. 12 b § och 22 kap. 12
§ utgår,

dels det tillägget att 3 kap. 4 och 16 §§ skall
erhålla ändrad lydelse i enlighet med utskottets förslag i
bilaga 2,

dels den ändringen att övergångsbestämmelserna
erhåller följande lydelse: Denna lag träder i kraft såvitt avser
3 kap. 16 a § den 1 mars 1994 och i övrigt den 1 juli 1994.
Äldre bestämmelser i 3 kap. 4 och 16 §§ tillämpas i fråga om
ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

2. lag om ändring i lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet för närståendevård.

Stockholm den 15 december 1993

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Margit
Gennser (m), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Lena Öhrsvik
(s), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Israelsson (s), Pontus
Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf
von Essen (m), Bengt Lindqvist (s), Widar Andersson (s) och
Ingrid Skeppstedt (c).

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet framlagt förslag till ny lydelse av 3 kap. 4
och 16 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring
Bilaga 2

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

3 kap.
4 §1

För dagar i en sjukperiod gäller, om inte annat följer av
10--10 b §§

1. att sjukpenning inte utges för den första dagen,
2. att hel sjukpenning för de två följande dagarna utgör för
dag 65 procent av den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten, delad med 365,
3. att hel sjukpenning för tid därefter till och med den
trehundrasextiofemte dagen utgör för dag 80 procent av den
fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, och
4. att hel sjukpenning för tid därefter utgör för dag 70
procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.
Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal.

Om den försäkrade av Om den försäkrade av
arbetsgivaren erhåller arbetsgivaren erhåller
lön under sjukdom för skattepliktiga förmåner
samma tid som sjukpenningen i form av lön, bil, bostad
avser, skall sjukpenning som eller helt fri kost under
utges till och med den sjukdom för samma tid som
nittionde dagen i sjukperioden sjukpenningen avser, skall
minskas med det belopp som sjukpenning som utges till och
lönen under sjukdom med den nittionde dagen i
överstiger 10 procent av sjukperioden minskas med det
vad den försäkrade belopp som förmånerna
skulle ha fått i lön om under sjukdom överstiger 10
han varit i arbete och procent av vad den
sjukpenning som utges för försäkrade skulle ha
tid därefter minskas med fått i motsvarande
hela lönen under sjukdom. förmåner om han varit i
Till den del lönen under arbete och sjukpenning som
sjukdom utges i utges för tid därefter
förhållande till lön minskas med förmånerna
i arbete som för år under sjukdom. Till den del
räknat överstiger den förmånerna under sjukdom
högsta sjukpenninggrundande utges i förhållande till
inkomst som kan beräknas förmåner i arbete som
enligt 2 § skall minskning för år räknat
dock endast ske med belopp som överstiger den högsta
överstiger 75 procent av sjukpenninggrundande inkomst
lönen i arbete när som kan beräknas enligt 2
sjukpenning utges med den § skall minskning dock
procentandel som anges i endast ske med belopp som
första stycket 2, 90 överstiger 75 procent av
procent av lönen i arbete förmånerna i arbete
när sjukpenning utges när sjukpenning utges med
från och med den fjärde den procentandel som anges i
till och med den nittionde första stycket 2, 90
dagen med den procentandel som procent av förmånerna i
anges i första stycket 3, arbete när sjukpenning
80 procent av lönen i utges från och med den
arbete när sjukpenning fjärde till och med den
utges från och med den nittionde dagen med den
nittioförsta till och med procentandel som anges i
den trehundrasextiofemte dagen första stycket 3, 80
med den procentandel som procent av förmånerna i
arbete när sjukpenning
utges 1 Senaste lydelse
1992:1702.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

anges i första stycket 3 från och med den
och 70 procent av lönen i nittioförsta till och med
arbete för tid därefter den trehundrasextiofemte dagen
när sjukpenning utges med med den procentandel som anges
den procentandel som anges i i första stycket 3 och 70
första stycket 4. procent av förmånerna i
arbete för tid därefter
när sjukpenning utges med
den procentandel som anges i
första stycket 4.

Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket skall
ersättning som utges på grund av förmån av fri
gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställs i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer anses
som lön under sjukdom från arbetsgivare.

Om den försäkrade gått miste om sjukpenning till följd av
bestämmelserna i första stycket 1 eller 10 a § första stycket 1
för sammanlagt tio dagar under de senaste tolv månaderna utges
sjukpenning för dag som avses i första stycket 1 med 65 procent
av den sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.

Det belopp varmed minskning Det belopp varmed minskning
skall göras avrundas till skall göras avrundas till
närmast lägre hela närmast lägre hela
krontal. Avräkning skall i krontal. Avräkning skall i
första hand göras vid första hand göras vid
utbetalning av sjukpenning som utbetalning av sjukpenning som
avser samma tid som den lön avser samma tid som de
under sjukdom som föranlett förmåner under sjukdom
minskningen men får som föranlett minskningen
också göras vid men får också göras
närmast följande vid närmast följande
utbetalning av sjukpenning. utbetalning av sjukpenning.

16 §2

Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt
statliga, kommunala eller landstingskommunala bestämmelser, kan
regeringen föreskriva undantag helt eller delvis från
bestämmelserna om rätt till sjukpenning.

I den mån sådant undantag inte har föreskrivits får
arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer uppbära
arbetstagarens sjukpenning till den del den inte överstiger den
utbetalda lönen.

En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har
utgivit lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att
uppbära dennes sjukpenning, är bindande för försäkringskassan om
den har form av kollektivavtal och på arbetstagarsidan har
slutits eller godkänts av en organisation som är att anse som
huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal får en arbetsgivare
som är bunden av avtalet efter överenskommelse åberopa även i
fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men
sysselsätts i arbete som avses i det. Regeringen får meddela
föreskrifter om sjukpenningberäkning och handläggning av
sjukfall för arbetstagare hos staten som omfattas av sådant
avtal.

Regeringen får även meddela föreskrifter om
sjukpenningberäkning för arbetstagare med statligt reglerad
anställning som är anställda hos en annan arbetsgivare än staten
och som omfattas av sådant kollektivavtal som anges i tredje
stycket.

2 Senaste lydelse 1992:1702.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid
erhållit underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får
förvaltningen i den ordning regeringen bestämmer från
försäkringskassan erhålla den försäkrades sjukpenning, i den mån
den inte överstiger vad som har utgivits i underhåll.

Sjukpenning som betalas ut Sjukpenning som betalas ut
enligt denna paragraf till en enligt denna paragraf till en
arbetsgivare skall minskas med arbetsgivare skall minskas med
lön under sjukdom som skattepliktiga förmåner
arbetsgivaren utger till i form av lön, bil, bostad
arbetstagaren för samma tid och helt fri kost under
som sjukpenningen avser, dock sjukdom som arbetsgivaren
endast med den del av lönen utger till arbetstagaren
under sjukdom som för samma tid som
överstiger lönen i sjukpenningen avser, dock
arbetet med 75 procent när endast med den del av
sjukpenning utges med den förmånerna under sjukdom
procentandel som anges i 4 som överstiger motsvarande
§ första stycket 2, med förmåner i arbetet med
90 procent när sjukpenning 75 procent när sjukpenning
utges från och med den utges med den procentandel som
fjärde till och med den anges i 4 § första
nittionde dagen i sjukperioden stycket 2, med 90 procent
med den procentandel som anges när sjukpenning utges
i 4 § första stycket 3, från och med den fjärde
med 80 procent när till och med den nittionde
sjukpenning utges från och dagen i sjukperioden med den
med den nittioförsta till procentandel som anges i 4
och med den § första stycket 3, med
trehundrasextiofemte dagen i 80 procent när sjukpenning
sjukperioden med den utges från och med den
procentandel som anges i 4 nittioförsta till och med
§ första stycket 3 och den trehundrasextiofemte dagen
med 70 procent för tid i sjukperioden med den
därefter när sjukpenning procentandel som anges i 4
utges med den procentandel som § första stycket 3 och
anges i 4 § första med 70 procent för tid
stycket 4. Härvid har därefter när sjukpenning
bestämmelserna i 4 § utges med den procentandel som
tredje och femte styckena anges i 4 § första
motsvarande tillämpning. stycket 4. Härvid har
bestämmelserna i 4 §
tredje och femte styckena
motsvarande tillämpning.