Vissa lokalfrågor m.m.

Betänkande 1997/98:KrU10

Kulturutskottets betänkande 1997/98:KRU10

Vissa lokalfrågor m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
KrU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsyrkanden om lokalfrågor m.m., väckta under
allmänna motionstiden år 1997.
Ett motionsförslag rör delaktighet i beslutsprocessen vid Statens konstråds
utsmyckning av allmänna platser. Utskottet avstyrker motionsyrkandet och
konstaterar bl.a. att några mera omfattande erfarenheter av Konstrådets
verksamhet på detta område ännu inte finns.
Två motionsyrkanden rör det statliga stödet till icke-statliga kulturlokaler.
Det ena motionsförslaget, om en översyn, avstyrks med hänvisning till pågående
utredningsarbete beträffande stödet. Även det andra förslaget om att flytta
handläggningen av stödet från Boverkets samlingslokaldelegation till
Kulturdepartementet avstyrks.
Utskottet avstyrker vidare två motionsyrkanden om prioriteringar inom
anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler.
Till betänkandet har fogats tre reservationer.

Motionerna

1997/98:Kr269 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler.
1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i ökad omfattning involvera fastighetsägare, brukare och
allmänhet i Statens konstråds införskaffande av offentlig konst,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att beslut rörande anslaget till icke-statliga kulturlokaler flyttas
från Boverket till Kulturdepartementet.
1997/98:Kr502 av Kjell Nordström och Göran Magnusson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stöd till samverkansprojekt från anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler.
1997/98:Kr503 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det statliga stödet
för om- och tillbyggnad av allmänna samlingslokaler.

Utskottet

Statens konstråd
I motion Kr270 (mp) framhåller motionärerna att konstnärlig utsmyckning av
allmänna platser är av oerhörd vikt för att skapa trivsel i samhället.
Motionärerna anser att i fråga om konst för allmänheten i gemensamma miljöer
måste beslutsprocessen i större omfattning än i dag involvera medborgarna så
att fastighetsägare, brukare och allmänhet ges möjlighet att komma till tals
(yrkande 37).
Riksdagen beslöt hösten 1996 om övergripande mål för Statens konstråd. Enligt
dessa mål skall Konstrådet förvärva god samtidskonst till statens byggnader och
andra lokaler för statlig verksamhet. Rådet skall vidare, när det bedöms som
kulturpolitiskt angeläget, medverka till att konst tillförs även andra
gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten. Detta är en ny uppgift för
Konstrådet fr.o.m. budgetåret 1997. Rådet skall också sprida kunskaper om
konstens betydelse för en god samhällsmiljö (prop. 1996/97:1, bet.
1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).
Av regeringens regleringsbrev för budgetåret 1998 framgår att
verksamhetsmålet för Statens konstråds förvärv av konst till ny- och
ombyggnadsprojekt för statligt lokalbruk och till icke-statliga gemensamma
miljöer i första hand är att förvärva och placera fast konst i den gemensamma
miljön genom samverkan med statliga och andra fastighetsägare. Vid
konstsatsningar i offentliga miljöer som inte brukas av staten skall fast konst
till bostadsområden samt till skolor och andra miljöer för barn och ungdom
prioriteras. Konstrådet skall vidare enligt regleringsbrevets
återrapporteringskrav redovisa olika samarbetsformer. Beträffande samarbetet
har utskottet inhämtat att rådet genomgående tillämpar ett samråd med
fastighetsägare, arkitekter och brukare, där bl.a. frågor om placering av verk
och val av konstnärer berörs.
Utskottet instämmer med vad som anförs i motionen om att konstnärlig
utsmyckning av offentliga miljöer är av stor betydelse för människors trivsel.
Utskottet vill framhålla att kommunerna har det primära ansvaret för
utformningen och utsmyckningen av icke-statliga gemensamma miljöer. Som
redovisats ovan har även staten, genom Statens konstråd, tagit på sig ett visst
ansvar för konstnärlig utsmyckning av sådana gemensamma miljöer. Några mera
omfattande erfarenheter av Konstrådets verksamhet på detta område finns inte
ännu.
När staten genom Konstrådet bidrar till konstnärlig utsmyckning av icke-
statliga miljöer är det enligt utskottets mening av stor vikt att brukarna ges
möjlighet att aktivt delta i beslutsprocessen och att känna delaktighet i den
konstnärliga utsmyckning som rådet svarar för. Ett led i detta arbete är även
de informationsinsatser som Konstrådet enligt målen för sin verksamhet skall
genomföra för att öka intresset för konsten i den gemensamma miljön. Vidare
skall Konstrådet genom konstpedagogiska insatser fördjupa mottagarnas kunskap
om de konstverk som rådet placerat i den gemensamma miljön.
Utskottet finner, mot bakgrund av det anförda, att något sådant uttalande av
riksdagen, som begärs i motionen om allmänhetens inflytande i beslutsprocessen
vid konstnärlig utsmyckning av den gemensamma miljön, inte torde vara påkallat.
Utskottet avstyrker motion Kr270 (mp) yrkande 37.

Icke-statliga kulturlokaler
Motionärerna bakom motion Kr269 (v) anser att en översyn bör göras av stödet
till icke-statliga kulturlokaler syftande till ett förslag om hur stödet bättre
skall kunna anpassas till de ökade behov som finns (yrkande 39).
Motionen ger utskottet anledning att understryka att stödet till icke-
statliga kulturlokaler är av stor betydelse för kulturlivet i hela landet.
Boverket har i samverkan med Riksantikvarieämbetet och Statens kulturråd fått
regeringens uppdrag att närmare utreda de framtida behoven av statligt stöd
till icke-statliga kulturlokaler och formerna för detta. Boverket skall
redovisa uppdraget senast den 15 mars i år. Boverkets ställningstagande med
anledning av uppdraget bör inte föregripas. Det bör emellertid nämnas att,
enligt vad utskottet inhämtat, ett stort antal bidragsansökningar har lämnats
in till Boverket både i vad avser stöd till icke-statliga kulturlokaler och i
fråga om bidrag till allmänna samlingslokaler. Utskottet kan konstatera att
dessa ansökningar avser ett mycket stort antal byggobjekt som - om de
genomfördes - skulle generera sysselsättning av betydande omfattning. Mot
bakgrund av det anförda anser utskottet att en väsentlig ökning av anslaget
Stöd till icke-statliga kulturlokaler skulle vara motiverad. Den kan dock inte
komma i fråga förrän det statsfinansiella läget så tillåter. Motion Kr269 (v)
yrkande 39 avstyrks.
I motion Kr270 (mp) föreslår motionärerna att besluten om stöd till icke-
statliga kulturlokaler borde flyttas från Boverket till Kulturdepartementet
(yrkande 44).
Sedan budgetåret 1992/93 hör anslaget Stöd till icke-statliga kulturlokaler
till Kulturdepartementets budget, efter att ha hört till dåvarande
Bostadsdepartementets budget under budgetåren 1990/91 och 1991/92. Frågor om
fördelning av stödet prövas av Boverkets samlingslokaldelegation efter samråd
med Statens kulturråd.
Vid ett flertal tillfällen har det diskuterats huruvida handläggningen av
stödet till icke-statliga kulturlokaler bör överföras från Boverkets
samlingslokaldelegation, som hör till Inrikesdepartementets område, till
Kulturrådet, som hör till Kulturdepartementets område.
Museiutredningen påpekade i sitt betänkande Minne och bildning (SOU 1994:51)
att motiven för stödet är kulturpolitiska och att beslut därför borde fattas av
Kulturrådet efter hörande av bl.a. Boverket.
I budgetpropositionen 1995 aviserade regeringen att den avsåg att ta upp
frågan om handläggningen av anslaget i kompletteringspropositionen under våren
samma år.
I ett betänkande från bostadsutskottet vidhöll utskottet sin tidigare
uttalade uppfattning att Boverkets samlingslokaldelegation bör behålla
huvudansvaret för handläggningen av stödet. Enligt bostadsutskottet finns inom
Boverkets samlingslokaldelegation god kompetens i byggtekniska frågor och i
finansieringsfrågor. Med hjälp av yttranden från Kulturrådet blir det dessutom
möjligt för delegationen att göra en bedömning som kombinerar den egna
kunskapen med en kulturpolitisk analys. Bostadsutskottet föreslog att riksdagen
som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört i frågan.
Riksdagen följde bostadsutskottet (bet. 1994/95:BoU10, rskr. 1994/95:211).
Det har inte anförts några skäl i den nu aktuella motionen som motiverar ett
annat ställningstagande av riksdagen. Kulturutskottet föreslår därför att
motion Kr270 (mp) yrkande 44 avslås.

Allmänna samlingslokaler
I två motioner tas upp frågor om prioriteringar inom anslaget Bidrag till all-
männa samlingslokaler.
Motionärerna bakom motion Kr502 (s) påpekar att det finns ett växande
intresse för samverkan vid nyttjandet av olika samlingslokaler i syfte att
effektivare använda begränsade resurser samtidigt som för välfärden
betydelsefulla verksamheter kan bibehållas och utvecklas. Motionärerna anser
att anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler bör öka framöver med hänsyn
till det ökande behovet av medel till samverkansprojekt.
I motion Kr503 (s) påpekar motionärerna att behovet av allmänna
samlingslokaler är långt ifrån tillgodosett och att behovet av upprustning av
befintliga lokaler är stort. Motionärerna tillägger att ett obyråkratiskt
hanterat statligt engångsstöd till mindre, föreningsägda samlingslokaler skulle
ge många årsarbeten.
Utskottet vill framhålla att de allmänna samlingslokalerna utgör en viktig
förutsättning för kulturverksamhet i hela landet. På många håll är
samlingslokalerna dessutom en avgörande förutsättning för den lokala
kulturverksamheten. Utskottet har i det föregående under avsnittet Icke-
statliga kulturlokaler konstaterat att ansökningarna om statligt bidrag till
icke-statliga kulturlokaler och allmänna samlingslokaler avser ett mycket stort
antal byggobjekt som - om de genomfördes - skulle generera sysselsättning av
betydande omfattning.
Den verksamhet som bedrivs i de allmänna samlingslokalerna är rikt varierad.
På många håll förekommer samverkan mellan ideell, offentlig och privat
verksamhet. I likhet med motionärerna i motion Kr502 (s) vill utskottet
understryka vikten av sådan samverkan. Som motionärerna påpekar har en
samlingslokal större möjligheter att fortleva vid samverkan genom att
samordningsvinster då uppstår.
Utskottet delar motionärernas, i motionerna Kr502 (s) och Kr503 (s),
uppfattning att anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler är otillräckligt.
Utskottet anser emellertid att en ökning av anslaget bör komma i fråga först
när det statsfinansiella läget så tillåter. Utskottet vill här erinra om att
det ankommer på Boverkets samlingslokaldelegation, som bidragsbeviljande organ,
att inom ramen för tillgängliga medel pröva om samverkansprojekt bör
prioriteras framför andra ansökningar eller huruvida stöd till om- och
tillbyggnad samt upprustning av mindre, föreningsägda samlingslokaler skall
prioriteras.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr502 (s) och
Kr503 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande konstnärlig utsmyckning av allmänna platser
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 37,
2. beträffande översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr269 yrkande 39,
res. 1 (m) - motiv.
3. beträffande flyttning av beslut om stöd till icke-statliga
kulturlokaler
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 44,
res. 2 (mp)
4. beträffande prioriteringar inom anslaget Bidrag till allmänna
samlingslokaler
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr502 och 1997/98:Kr503.
res. 3 (m) - motiv.

Stockholm den 12 mars 1998

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Leo
Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Jan
Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Annika Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lena
Klevenås (s), Lars Lilja (s), Elizabeth Nyström (m) och Margareta Andersson
(c).

Reservationer

1. Översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler (mom. 2, motiveringen)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Icke-statliga
kulturlokaler som börjar med ?Motionen ger? och slutar med ?39 avstyrks? bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att det inte finns anledning att öka anslaget Stöd till icke-
statliga kulturlokaler. Någon sådan översyn syftande till en ökning av anslags-
medlen som föreslås i motion Kr269 (v) bör således inte göras.
Motionsyrkandet avstyrks.

2. Flyttning av beslut om stöd till icke-statliga kulturlokaler (mom. 3)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Icke-statliga
kulturlokaler som börjar med ?Det har? och slutar med ?44 avslås? bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Kr270 (mp) om att
handläggningen av stödet till icke-statliga kulturlokaler bör överföras från
Boverkets samlingslokaldelegation till Kulturdepartementet. Motiven för stödet
är kulturpolitiska och det krävs därför enligt utskottet en bred erfarenhet och
kunskap om kulturlivet för att göra de bedömningar och prioriteringar som är
nödvändiga. Utskottet anser att beslut bör fattas efter hörande av bl.a.
Boverkets samlingslokaldelegation. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen
med bifall till motion Kr270 (mp) yrkande 44 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande flyttning av beslut om stöd till icke-statliga
kulturlokaler
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 44 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Prioriteringar inom anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler (mom. 4,
motiveringen)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Allmänna
samlingslokaler som börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?Kr503 (s)? bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler inte bör
ökas för att möjliggöra sådana extra satsningar på lokaler för
samverkansprojekt och på mindre föreningsägda samlingslokaler som förordas i
motionerna Kr502 (s) och Kr503 (s). Riksdagen bör avslå motionerna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................2
Statens konstråd 2
Icke-statliga kulturlokaler 3
Allmänna samlingslokaler 4
Hemställan 5
Reservationer.........................................6
1. Översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler (mom. 2,
motiveringen), (m) 6
2. Flyttning av beslut om stöd till icke-statliga kulturlokaler
(mom. 3), (mp) 6
3. Prioriteringar inom anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler
(mom. 4, motiveringen), (m)
6