Vissa kyrkliga frågor

Betänkande 1990/91:KU9

Konstitutionsutskottets betänkande 1990/91:KU09

Vissa kyrkliga frågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
KU9

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 14 motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 1990 som berör vissa kyrkliga frågor.
Motionsyrkandena rör stat--kyrka-frågan, medlemskap i svenska
kyrkan m.m. samt kyrkofonden. Utskottet har avstyrkt samtliga
yrkanden. I stat--kyrka-frågan föreligger tre reservationer (fp,
c resp. v och mp). En reservation föreligger beträffande
medlemskap i svenska kyrkan (fp, v och mp). En reservation (m)
föreligger om sammansättningen av kyrkofondens styrelse. Ett
särskilt yttrande (m) har avgetts i bl.a. stat--kyrka-frågan.

Motionerna

1989/90:K237 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om redovisning av gällande lagstiftning för
medlemskap i trossamfund,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av förtydligande av
regeringsformens stadgande om positiv och negativ
religionsfrihet så att därav klart framgår att även trossamfund
av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i landet i enlighet
med sin karaktär.

1989/90:K601 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts dels om angelägenheten av att den Petriska
utredningen genomför sitt uppdrag inom utsatt tid, dels om
klargörande av villkoren från statens sida vid en
relationsförändring mellan staten och svenska kyrkan.

1989/90:K603 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
religionsfrihetslagen,
2. att riksdagen hos regeringen begär ändring av
medborgarskapskungörelsen enligt de riktlinjer som angivits av
justitieombudsmannen.

1989/90:K604 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
individens egen viljeyttring skall utgöra grunden för medlemskap
i ett trossamfund,
2. att riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas i
syfte att undanröja motsättningen mellan 2 kap. 2 §
regeringsformen och religionsfrihetslagen.

1989/90:K606 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
nuvarande relationer mellan kyrka och stat skall bevaras,
2. att riksdagen -- därest yrkande 1 avslås -- beslutar uttala
att inga grundläggande förändringar i de nuvarande relationerna
mellan kyrka och stat får vidtas utan att frågan underställs
medborgarna i en allmän folkomröstning.

1989/90:K623 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning av vissa frågor inom kyrkofonden.

1989/90:K626 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas syftande till
att undanröja den påtalade motsättningen mellan 2 kap. 2 §
regeringsformen och religionsfrihetslagen.

1989/90:K635 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kyrkan skall skiljas från staten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att övergångsbestämmelserna -- punkt 3 i 2
kap. RF -- skall upphävas, så att huvudregeln om den negativa
religionsfriheten får full rättsverkan.

1989/90:K638 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen antar följande förslag till lydelse av 4 §
kyrkofondslagen: För kyrkofonden skall finnas en styrelse. Denna
skall bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. Tre av
ledamöterna utses för tre år av regeringen. Ordföranden och tre
av ledamöterna utses av kyrkomötet. Dessa ledamöter väljs för
kyrkomötets valperiod snarast efter valperiodens början. Valet
gäller till dess kyrkomötet förrättar nytt val under nästa
valperiod. För styrelsens ledamöter skall finnas lika många
ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.

Utskottet

Stat--kyrka-frågan

Motionerna

Enligt motion K601 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) bör varje
trossamfund stå fritt från staten. I motionen hänvisas till att
en särskild utredare, hovrättspresidenten Carl Axel Petri, har
som uppdrag att närmare klargöra svenska kyrkans ekonomiska och
rättsliga förhållanden. Motionärerna accepterar att man inom
svenska kyrkan behöver detta faktamaterial innan man kan ta
ställning till huruvida kyrkan skall ta det initiativ som
statsmakterna efterlyst för att ta upp nya förhandlingar mellan
staten och svenska kyrkan om andra relationer än dagens mellan
staten och kyrkan. Enligt motionärerna är det mycket angeläget
att utredningen genomförs inom den av regeringen fastslagna
tidsramen. Nästa steg bör bli ett samtal mellan regeringen och
svenska kyrkan, där regeringen klargör vilka villkoren är från
statens sida för en relationsförändring. Ställningstaganden
rörande den ekonomiska sidan måste göras av regeringen, gärna
efter överläggningar med riksdagspartierna, och framläggas i
nära anslutning till expertutredningens presentation av
faktamaterialet, för att svenska kyrkans företrädare skall kunna
ta ställning till en relationsförändring. Först sedan ett sådant
ställningstagande föreligger och sedan kyrkan haft tid att
internt debattera förutsättningarna, kan man vänta att svenska
kyrkan själv skall ta det initiativ till relationsförändringar
som regeringen efterlyst när folkpartiet och andra ställt frågan
om statens fortsatta agerande i denna fråga.

Också motion K635 av Hans Leghammar m.fl. (mp) tar upp frågan
om att skilja kyrkan från staten. Motionärerna begär att
regeringen inom relativt kort tid lägger fram förslag angående
kyrkans skiljande från staten. Kyrkan har enligt motionärerna
fått centrala ledningsorgan, ett demokratiskt förankrat
kyrkomöte och en ny stiftsorganisation som också är folkligt
förankrad vilket gör att de organisatoriska förutsättningarna
för kyrkan att klara sin självständighet gentemot statsmakterna
är goda (yrkande 1).

I motion K606 av Olof Johansson m.fl. (c) framhålls däremot
att det är av stort värde att den svenska folkkyrkan kan bevaras
och vidareutvecklas inom ramen för den samverkan som nu finns
mellan kyrka och stat. Ett brytande av dessa band med dess
ekonomiska och organisatoriska konsekvenser skulle allvarligt
kunna skada förutsättningarna att bedriva religiös verksamhet
riktad till folket i hela vårt land utan att några fördelar
skulle vinnas. Ett brytande av sambandet mellan kyrka och stat
och upphävande av lagstiftningen om församlingarna skulle i ett
slag ta bort garantin för den demokratiska uppbyggnaden och
lekmännens nuvarande möjlighet till inflytande. En majoritet av
svenska folket vill behålla sambandet kyrka--stat. Inte heller
inom svenska kyrkans församlingar och pastorat finns en
majoritet för ett skiljande. Eftersom det emellertid årligen i
riksdagen förekommer förslag om skiljande finns det enligt
motionen anledning att på nytt aktualisera ett uttalande om
bibehållet samband mellan kyrka och stat (yrkande 1). En för
hela folket så stor och avgörande fråga som förändrade villkor
för den svenska folkkyrkan får enligt motionärernas bestämda
mening inte avgöras utan att medborgarna direkt tillfrågas om
sin åsikt. Motionärerna föreslår därför att riksdagen redan nu
fattar beslut om att inga grundläggande förändringar i det
nuvarande folkkyrkosystemet får genomföras utan att medborgarna
i en folkomröstning ges möjlighet att ta ställning (yrkande 2).

Utskottets bedömning

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat motioner
rörande kyrkans skiljande från staten. Vid förra årets riksmöte
avstyrktes (1989/90:KU2) bl.a. två motioner med samma innebörd
som motionerna K601 och K606. Utskottet hänvisade till att en
expertutredning (C 1989:2) tillsatts med uppdrag att närmare
klargöra svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden
som underlag för en bedömning av hur de ekonomiska betingelserna
kan anpassas till förändrade relationer mellan kyrkan och
staten. Utskottet uttalade att resultatet av såväl en pågående
utvärdering av kyrkomötesorganisationen som den nyssnämnda
utredningen måste avvaktas innan några nya åtgärder i
stat--kyrka-frågan borde övervägas. Mot samma bakgrund fann
utskottet inte skäl bifalla ett motionsyrkande om ett uttalande
om oförändrade relationer mellan kyrkan och staten.

Utvärderingen av kyrkomötesreformen har numera lett till vissa
förslag som behandlats av 1990 års kyrkomöte. Den särskilda
utredaren med uppdrag att närmare klargöra svenska kyrkans
ekonomiska och rättsliga förhållanden bör enligt direktiven
(dir. 1989:6) avge sitt slutbetänkande senast 1991. Utskottet
vidhåller sitt tidigare ställningstagande att denna utredning
bör avvaktas innan nya åtgärder i stat--kyrka-frågan övervägs.
Mot denna bakgrund är det inte heller påkallat med något
uttalande från riksdagens sida vare sig om relationerna mellan
kyrka och stat eller om folkomröstning i frågan. Motionerna
K601, K635 yrkande 1 och K606 yrkandena 1 och 2 avstyrks
således.

Medlemskapsreglerna i svenska kyrkan m.m.

I motion K604 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) framhålls att
religionsfrihetslagens bestämmelser om medlemskap i svenska
kyrkan strider mot regeringsformens portalparagraf om de
medborgliga fri- och rättigheterna. Av den anledningen har
riksdagen tvingats införa en övergångsbestämmelse till
regeringsformen enligt vilka reglerna om medlemskap i svenska
kyrkan skall gälla utan hinder av 2 kap. 2 § regeringsformen. En
övergångsbestämmelse enligt motionärerna får inte permanentas.
Frågan om medlemskapet i en svensk statskyrka är enligt
motionärerna ingen inomkyrklig fråga utan ett konstitutionellt
problem av stor principiell betydelse. Motionärerna kräver
därför att det omgående tas ett riksdagsinitiativ med innebörden
att individens egen viljeyttring skall utgöra grunden för
medlemskap i ett trossamfund.

Också i motion K626 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) framhålls
att det borde krävas en viljeyttring för att bli medlem i ett
trossamfund. Motionärerna hänvisar till att den
övergångsbestämmelse till regeringsformen som medger att
bestämmelserna om medlemskap skall gälla utan hinder av 2 kap. 2
§ regeringsformen nu har gällt i tolv år och tenderar att
permanteras, vilket inte kan vara avsikten med en
övergångsbestämmelse. Riksdagen har enligt motionärerna all
anledning att ge sin mening till känna och staten bör ta
initiativ i frågan utan att avvakta den pågående utredningen
inom svenska kyrkan -- en utredning som pågått i sju år och
ägnat föga uppmärksamhet åt det konstitutionella problemet.

Den aktuella övergångsbestämmelsen till regeringsformen tas
också upp i motion K635 av Hans Leghammar m.fl. (mp). Enligt
motionärerna är det inte längre försvarbart att ytterligare
avvakta det pågående kyrkliga utredningsarbetet. I stället bör
den inkonsekventa utformningen av regeringsformens
religionsfrihetsregler nu reformeras. Övergångsbestämmelsen i
fråga -- p. 3 till 2 kap. 2 § regeringsformen -- bör upphävas så
att huvudregeln om den negativa föreningsrätten får full
rättsverkan. I konsekvens härmed måste enligt motionärerna
religionsfrihetslagens bestämmelser om medlemskap i svenska
kyrkan ändras så att full harmoni uppnås mellan dessa
bestämmelser och 2 kap. 2 § regeringsformen (yrkande 2).

Motion K237 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (båda c) tar
upp frågan om medlemskap i trossamfund. I samband med tolkningen
av regeringsformens bestämmelser om den positiva och den
negativa religionsfriheten har frågan uppkommit om grundlagen
ger utrymme även för folkkyrkor i vårt land eller om även
tillhörigheten till dessa måste vara grundad på en individuell
anslutning, grundad på en viljeyttring, trots att detta strider
mot samfundens karaktär. I motionen anges som exempel på
trossamfund med folkkyrkokaraktär i vårt land grekisk-ortodoxa
kyrkans församlingar, den romersk-katolska kyrkan och svenska
kyrkan. Enligt motionärerna måste möjligheterna för trossamfund
av folkyrkokaraktär att verka i vårt land klaras ut. I ett
första steg bör därför regeringen för riksdagen redovisa vilka
möjligheter som finns för dem enligt gällande lagstiftning
(yrkande 1). I ett andra steg bör regeringsformens uppenbarligen
oklara stadgande om den positiva och den negativa
föreningsrätten förtydligas så att det av grundlagen klart
framgår att även trossamfund av folkkyrkokaraktär kan finnas och
fungera i vårt land i enlighet med sin syn, tro och ordning
(yrkande 2).

I motion K603 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) tas upp den
bestämmelse i religionsfrihetslagen som innebär att
evangelisk-lutherska trosbekännare i samband med förvärv av
svenskt medborgarskap upptas i svenska kyrkan om de inte anmäler
att de inte vill inträda i svenska kyrkan. Motionärerna hänvisar
till ett JO-uttalande om att ett självständigt ställningstagande
bör gälla för den som i samband med förvärv av svenskt
medborgarskap önskar inträda som medlem i svenska kyrkan.
Motionärerna framhåller att den nu gällande ordningen från
principiella utgångspunkter inte kan anses tillfredsställande.
Religionsfrihetslagen och medborgarskapskungörelsen bör därför
ändras (yrkandena 1 och 2).

Bakgrund

Enligt 2 kap. 2 § regeringsformen är varje medborgare gentemot
det allmänna skyddad mot tvång att tillhöra trossamfund eller
annan sammanslutning för åskådning i religiöst hänseende. Det
automatiska medlemskapet i svenska kyrkan anses inte förenligt
med denna grundlagsregel (prop. 1975/76:209 s.117). Enligt p.
3 i övergångsbestämmelserna till 1976 års ändringar av
regeringsformen gäller emellertid bestämmelserna om medlemskap i
svenska kyrkan utan hinder av grundlagsregeln. I 6--9 §§
religionsfrihetslagen (1951:680) finns bestämmelser om
medlemskap i svenska kyrkan. Enligt 6 § må endast svensk
medborgare eller här i riket bosatt utlänning vara medlem av
svenska kyrkan. Barn i äktenskap inträder enligt 7§ vid
födseln i svenska kyrkan om båda föräldrarna tillhör kyrkan.
Detsamma gäller enligt 8§ barn utom äktenskap om modern
tillhör svenska kyrkan. Enligt 9§ skall den som förvärvar
svenskt medlemskap och ej tillhör svenska kyrkan utan särskild
ansökan anses upptagen i kyrkan, om han är evangelisk-luthersk
trosbekännare; dock skall vad nu sagts inte gälla om han, hos
pastor i den församling där han är kyrkobokförd, anmält att han
inte vill inträda i kyrkan. I 9 § medborgarskapskungörelsen
(1969:235) stadgas att om den som förvärvat svenskt
medborgarskap är evangelisk-luthersk trosbekännare skall
meddelande härom lämnas till pastorsämbetet i den församling här
i landet där den som förvärvat medborgarskapet är kyrkobokförd.

Svenska kyrkans centralstyrelse redovisade för 1989 års
kyrkomöte i sin verksamhetsberättelse för år 1988 (CsSkr 1989:2)
ett utredningsarbete som genomförts inom en arbetsgrupp i fråga
om dop och kyrkotillhörighet. Två alternativa förslag
redovisades. Centralstyrelsen framhöll att den inte haft
möjlighet att ta ställning till arbetsgruppens förslag.
Centralstyrelsen avsåg att med ledning av den fortsatta
debatten bearbeta frågan i dess olika aspekter mot bakgrund av
vad centralstyrelsen kunde finna teologiskt viktigt och riktigt.
I svenska kyrkans centralstyrelses programförklaring inför
perioden 1990--1992, vilken fogats till verksamhetsberättelsen
för år 1989 (CsSkr 1990:2) som bilaga 1, framhålls att styrelsen
avser att fortsätta sitt arbete med dop och dopsyn, frågor som
bl.a. behandlats i utredningen om dop och kyrkotillhörighet. Det
behövs nu fördjupade studier och ett brett samtal kring dopets
roll i svenska kyrkan och ett målmedvetet och konkret
handlingsprogram för pastorala åtgärder som syftar till att
stärka dopets ställning.

Religionsfrihetslagens och medborgarskapskungörelsens
bestämmelser om automatiskt medlemskap i svenska kyrkan i
samband med erhållande av medborgarskap har tagits upp av J0 i
ett beslut 1989 (JO:s ämbetsberättelse 1989/90 s.355 f.) JO
hänvisade till att ett utträde ur svenska kyrkan fordrar en
aktiv åtgärd från den som önskar utträde. Enligt JOs mening bör
samma form av visat självständigt ställningstagande gälla för
den som i samband med förvärv av svenskt medborgarskap önskar
inträda som medlem i svenska kyrkan. Medlemskapet bör enligt JO
alltså grundas på en skriftlig ansökan på ett särskilt utarbetat
klarläggande formulär. En kopia av JOs beslut överlämnades till
justitiedepartementet, statens invandrarverk och svenska kyrkans
centralstyrelse.

Svenska kyrkans centralstyrelse har i skrivelse till 1990 års
kyrkomötessammanträde (CsSkr 1990:3) redovisat sina
tilläggsdirektiv till kyrkoordningskommittén. Enligt direktiven
är regeln för övergång från en nordisk luthersk systerkyrka till
svenska kyrkan ett uttryck för den nära samhörigheten mellan dem
och fyller i normalfallen en av de nordiska invandrarna önskad
funktion. Denna samhörighet bör inte utan särskilda skäl ändras.
Kyrkoordningskommittén bör enligt direktiven med hänsyn tagen
även till denna aspekt pröva hur de av JO påtalade förhållandena
kan tillrättaläggas samt utarbeta förslag till nödvändiga
förändringar i gällande bestämmelser.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tillfällen under senare år behandlat
motioner rörande medlemskapsreglernas förenlighet med
regeringsformen. Utskottet har därvid bekräftat att det
föreligger en sådan motsättning som nu påtalas i motionerna
K604, K626 och K635 och har hänvisat till uttalanden av såväl
regeringen som riksdagen i samband med behandlingen av 1976 års
grundlagsbeslut (prop. 1975/76:209 s.117, KU 1975/76:56
s.30f.). Utskottet har emellertid, bl.a. mot bakgrund av den
inom svenska kyrkan pågående utredningen om kyrkotillhörighet
och dop, inte ansett skäl föreligga att överväga ett slopande av
den aktuella övergångsbestämmelsen i regeringsformen. Utskottet
uttalade 1989 (1989/90:KU2), med hänvisning till det
beredningsarbete som pågick i frågan hos svenska kyrkans
centralstyrelse, att riksdagen inte bör föregripa kyrkomötets
ställningstagande.

Frågan om automatiskt medlemskap i svenska kyrkan i samband
med erhållande av svenskt medborgarskap behandlades av utskottet
hösten 1989 med anledning av en motion i samband med
granskningen av justitieombudsmännens ämbetsberättelse.
Utskottet hänvisade till att frågan övervägdes inom svenska
kyrkans centralstyrelse och erinrade om att en ändring av
religionsfrihetslagens bestämmelser om tillhörighet till svenska
kyrkan fordrar kyrkomötets samtycke. Utskottet uttalade att
initiativ till ändrad lagstiftning i första hand bör komma från
kyrkan och fann inte anledning för riksdagen att vid det
tillfället ta ställning till frågan. I en reservation (fp, vpk
och mp) framhölls att det är angeläget att ändringarna snarast
kommer till stånd.

Utskottets bedömning

Som utskottet tidigare konstaterat föreligger en motsättning
mellan 2 kap. 2§ regeringsformen och religionsfrihetslagen.
Frågan om medlemskapsreglernas förenlighet med regeringsformen
har nära samband med stat--kyrka-frågan. Enligt utskottets
mening bör den utredning som pågår beträffande svenska kyrkans
ekonomiska och rättsliga förhållanden avvaktas också när det
gäller den nu aktuella frågan. Någon åtgärd med anledning av
motionerna K604 yrkandena 1 och 2, K626, K635 yrkande 2 och K237
yrkandena 1 och 2 bör således inte nu vidtas. Motionerna
avstyrks.

När det härefter gäller frågan om automatiskt medlemskap i
svenska kyrkan i samband med erhållande av svenskt medborgarskap
får utskottet hänvisa till den utredning som pågår i frågan.
Enligt utskottets mening bör svenska kyrkans centralstyrelses
överväganden i frågan och förslagets beredning inom
regeringskansliet inte föregripas. Motion K603 yrkandena 1 och 2
avstyrks således.

Kyrkofonden

Motionerna

Sammansättningen av kyrkofondens styrelse tas upp i motion
K638 av Göran Åstrand m.fl. (m). Motionärerna anser att det är
självklart att kyrkofondens medel, som i huvudsak genereras av
kyrkans församlingar, skall skötas av en styrelse i vilken av
kyrkomötet valda ledamöter är i majoritet och där styrelsen
själv utser sin ordförande.

I motion K623 av Bengt Kindbom m.fl. (c) begärs en översyn av
reglerna för uttag av den allmänna och den särskilda
kyrkoavgiften. En sådan utredning bör också enligt motionärerna
innefatta en revidering av skatteutjämningen på det sätt som
förutsattes när kyrkofonden inrättades 1982. Vidare bör den
förordade utredningen också avse kostnadsansvaret för kyrkor som
inte längre skall användas som församlingskyrkor.

Bakgrund

Enligt 4 § kyrkofondslagen skall kyrkofonden ha en styrelse
som består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden
och tre andra ledamöter utses av regeringen. Övriga tre
ledamöter utses av kyrkomötet.

Genom kyrkofonden fördelas kostnaderna för kyrkans verksamhet.
Kyrkofonden tillförs medel i form av allmän och särskild
kyrkoavgift samt genom statsbidrag som beviljas för ändamålet.
Till kyrkofonden förs även avkastning och ersättning från vissa
tillgångar som tillhör fonden. Den allmänna kyrkoavgiften
betalas av pastoraten och beräknas på skatteunderlaget med 16
öre per skattekrona. Pastorat som innehar lönetillgångar skall
därutöver betala särskild kyrkoavgift till kyrkofonden. Med
lönetillgångar avses löneboställen och prästlönefonder samt
andelar i prästlönejordsfonder och prästlönefondsfastigheter.

Statsbidrag till kyrkofonden utgår för budgetåret 1990/91 med
ca 38 milj.kr. som ersättning för prästerskapets till
statsverket indragna tionde m.m. och för inkomstbortfall till
följd av avskaffandet av den kommunala beskattningen av
juridiska personer samt för den indragna tjänstebrevsrätten. Det
nuvarande systemet för ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan
beslutades av riksdagen 1982 (prop. 1981/82:158, KU28). Som
ersättning för det statliga skatteutjämningsbidraget utgick
under två år statliga bidrag till kyrkofonden, nämligen 88
milj.kr. för år 1983 och 44 milj.kr. för år 1984. I 1984 års
budgetproposition angavs att avsikten var att bidraget för
indragna skatteutjämningsmedel skulle upphöra efter år 1984.

Detta uttalande föranledde inte någon kommentar från
riksdagens sida. Kulturutskottet har senare vid flera tillfällen
-- senast våren 1989 (1988/89:KrU10) -- avstyrkt förslag om att
återinföra ett anslag som skulle användas av kyrkofonden för
bidrag till inomkyrklig skatteutjämning.

Frågan om den allmänna kyrkoavgiftens storlek togs upp i
propositionen om en ny organisation på lokal- och stiftsplanet i
svenska kyrkan, m.m. (1987/88:31 s. 151). I propositionen
framhölls att en höjning av den allmänna kyrkoavgiften för
närvarande borde undvikas. I stället borde det underskott i
kyrkofonden som fanns så långt möjligt täckas genom
begränsningar i kyrkofondens utgifter. Konstitutionsutskottet
ställde sig bakom propositionen i denna del och avstyrkte ett
motionsyrkande om höjning av avgiften (KU 1987/88:30 s.17).

Utskottets bedömning

Konstitutionsutskottet tog upp frågan om sammansättningen av
kyrkofondens styrelse i samband med behandlingen av
propositionen om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i
svenska kyrkan m.m. (prop. 1987/88:31, KU 30). Kyrkomötet hade
1987 föreslagit att kyrkofondslagen ändrades så att kyrkomötet
får utse majoriteten av ledamöterna i kyrkofondens styrelse. I
propositionen hänvisades till att som motivering för inrättandet
av en särskild styrelse för kyrkofonden fr.o.m. den 1 januari
1983 angetts att kyrkan borde ges ett medinflytande över fondens
förvaltning. Det ansågs då emellertid naturligt att staten fick
utse flertalet ledamöter i styrelsen, däribland ordföranden.
Eftersom kyrkofondens inkomster till större delen består av
skattemedel ansåg departementschefen (s.151) att det inte
fanns anledning att ändra på bestämmelserna om styrelsens
sammansättning. Utskottet delade den i propositionen intagna
ståndpunkten och avstyrkte en motion om att kyrkomötet skulle få
utse majoriteten av ledamöterna i styrelsen. Utskottet vidhåller
detta ställningstagande och avstyrker motion K638.

Beträffande den i motion K623 upptagna frågan om reglerna för
uttag av den särskilda kyrkoavgiften vill utskottet erinra om
att kyrkofondens styrelse nyligen har överlämnat ett betänkande
av kyrkans förmögenhetsutredning till kyrkoministern. I
betänkandet föreslås en övergång till en central förvaltning av
prästlönefonderna och att den särskilda kyrkoavgiften avskaffas.
Vad sedan gäller den i motionen upptagna frågan om ansvaret för
kyrkobyggnader m.m. får utskottet hänvisa till att svenska
kyrkans centralstyrelse i september 1990 tillsatt en särskild
utredare med uppdrag att kartlägga och analysera de problem som
föreligger i fråga om kyrkor som inte längre skall användas som
församlingskyrkor.

Med hänsyn till det utrednings- och beredningsarbete som
således pågår inom regeringskansliet och svenska kyrkan samt mot
bakgrund av riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om den
allmänna kyrkoavgiften och bidrag till inomkyrklig
skatteutjämning saknas enligt utskottets mening anledning att
förorda en sådan utredning som föreslås i motion K623. Motionen
avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande stat--kyrka-frågan
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:K601, 1989/90:K606
yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:K635 yrkande 1,
res. 1 (fp)
res. 2 (c)
res. 3 (v, mp)

2. beträffande medlemskapsreglerna
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:K237 yrkandena 1 och 2
samt 1989/90:K603 yrkandena 1 och 2, 1989/90:K604 yrkandena 1
och 2, 1989/90:K626 och 1989/90:K635 yrkande 2,
res. 4 (fp, v, mp)

3. beträffande kyrkofondens styrelse
att riksdagen avslår motion 1989/90:K638 yrkande 1,
res. 5 (m)

4. beträffande utredning om vissa kyrkofondsfrågor
att riksdagen avslår motion 1989/90:K623.

Stockholm den 15 oktober 1990

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Kurt Ove
Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture
Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson
(s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bo Hammar
(v), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill
Wåhlstedt (s), Lahja Exner (s) och Hugo Andersson (c).

Reservationer

1. Stat--kyrka-frågan (mom. 1)

Birgit Friggebo och Ylva Annerstedt (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör varje trossamfund stå fritt från
staten. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att den
utredning som bedrivs av hovrättspresidenten Petri tillsatts av
ett i stort sett enigt kyrkomöte. Av direktiven till utredningen
framgår att den skall redovisa ett fylligt underlag för en
bedömning av vilka ekonomiska och rättsliga betingelser kyrkan
lever under i dag och hur dessa låter anpassa sig till
förändringar av relationerna inom ramen för nuvarande samband
mellan stat och kyrka eller förändringar med mer långtgående
innebörd.

Utskottet vill dock framhålla att det är mycket angeläget att
utredningen genomförs inom den i direktiven angivna tidsramen.
Ett genomförande av en reform skulle kunna ske under 1995 om
utredningen avlämnas senast 1991. I annat fall kan en reform
genomföras tidigast år 1998.

Utskottet delar den i motion K601 framförda uppfattningen att
utredningen måste följas av samtal mellan regeringen och svenska
kyrkan och att regeringen därvid måste klargöra statens villkor
vid en relationsförändring. Regeringen måste ta ställning till
frågor om t.ex. uppbördshjälp och statsbidrag helst efter
överläggningar med riksdagspartierna och lägga fram sina villkor
för svenska kyrkan i nära anslutning till expertutredningens
redovisning. I annat fall saknar svenska kyrkans företrädare
reell möjlighet att ta ställning till en relationsförändring.
Först sedan kyrkan haft tid att internt debattera
förutsättningarna kan man enligt utskottets bedömning förvänta
sig att svenska kyrkan själv skall ta det efterlysta initiativet
till en relationsförändring. Vad utskottet sålunda anfört bör
ges regeringen till känna. Motion K601 tillstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande stat--kyrka-frågan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K601 och med
anledning av motion 1989/90:K635 yrkande 1 samt med avslag på
motion 1989/90:K606 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Stat--kyrka-frågan (mom. 1)

Bertil Fiskesjö och Hugo Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av stort värde att den svenska
folkkyrkan kan bevaras och vidareutvecklas inom ramen för den
samverkan som nu finns mellan kyrka och stat. Ett brytande av
dessa band skulle med dess ekonomiska och organisatoriska
konsekvenser allvarligt kunna skada förutsättningarna för
religiös verksamhet riktad till folket i hela vårt land utan
att några fördelar skulle vinnas.

Inom svenska kyrkans församlingar och pastorat finns det ingen
majoritet för ett skiljande. Aktuella opinionsundersökningar
visar också att en majoritet av svenska folket vill behålla
sambandet kyrka--stat. Enligt utskottets mening är det mot
bakgrund av årligen återkommande förslag i riksdagen om
skiljande mellan kyrka och stat påkallat med ett uttalande från
riksdagens sida om ett bibehållet samband mellan kyrka och stat.
Utskottet vill också framhålla att en för hela folket så stor
och avgörande fråga som förändrade villkor för den svenska
folkkyrkan inte får avgöras utan folkomröstning. Utskottet
tillstyrker således motion K606 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande stat--kyrka-frågan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K606 yrkandena 1
och 2 och med avslag på motionerna 1989/90:K601 och 1989/90:K635
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

3. Stat--kyrka-frågan (mom. 1)

Bo Hammar (v) och Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks således" bort ha
följande lydelse:

Svenska kyrkan har en särställning i det svenska samhället
trots att det i Sverige bl.a. på grund av den ökade invandringen
inte finns någon allomfattande eller entydig
religionsuppfattning. Denna särställning är enligt utskottets
mening inte godtagbar från religionsfrihetssynpunkt. Kyrkans
skiljande från staten är en i hög grad angelägen fråga. Enligt
utskottets mening finns det inte anledning att ytterligare
skjuta på dess avgörande. Förhållandena på de ekonomiska och
rättsliga områdena bör regleras i enlighet med de förslag som
Alva Myrdal lade fram i sin utredning från 1970-talet. Den
ytterligare beredning som behövs och som kan rymmas i den
expertutredning som nyligen tillsatts bör därför kunna ske
snabbt. Regeringen bör enligt utskottets mening relativt snart
kunna lägga fram förslag angående kyrkans skiljande från staten.
Kyrkan har för övrigt nu fått centrala ledningsorgan, ett
demokratiskt förankrat kyrkomöte och en ny stiftsorganisation
som är folkligt förankrad. De organisatoriska förutsättningarna
för att kyrkan skall klara sin självständighet är enligt
utskottets mening goda. Vad utskottet anfört bör ges regeringen
till känna. Motion K635 yrkande 1 tillstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande stat--kyrka-frågan

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K635 yrkande 1
och med anledning av motion 1989/90:K601 samt med avslag på
motion 1989/90:K606 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Medlemskapsreglerna (mom. 2)

Birgit Friggebo (fp), Ylva Annerstedt (fp), Bo Hammar (v) och
Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar
med "Som utskottet" och slutar med "avstyrks således" bort ha
följande lydelse:

Som framhålls i motionerna K604, K626 och K635 borde det i en
demokrati vara självklart att det krävs en viljeyttring för att
bli medlem i ett trossamfund. Religionsfrihetslagen innebär
tvärtemot detta att ett barn bli automatiskt medlem i svenska
kyrkan om en av föräldrarna är medlem, såvida de är gifta med
varandra. I de fall modern inte är gift och inte medlem i
svenska kyrkan blir inte heller barnet det även om fadern är
medlem. Den dag modern gifter sig med fadern bli barnet
automatiskt medlem i kyrkan. Barn med utländskt medborgarskap
kan också under dessa omständigheter skrivas in kyrkan utan att
föräldrarna vet om det. Personer som får svenskt medborgarskap
kan även de bli medlemmar utan att de bett om det. Allt detta är
enligt utskottets mening tecken på att religionsfriheten inte
fungerar. Utskottet har vid upprepade tillfällen påtalat den
motsättning som gäller mellan regeringsformens skydd för
religionsfriheten och reglerna om medlemskap i svenska kyrkan.
Den övergångsbestämmelse som riksdagen tvingats införa för 13 år
sedan håller på att permanteras vilket strider mot en sådan
bestämmelses natur.

Enligt utskottets mening bör staten inte längre avvakta
pågående utredning inom svenska kyrkan utan ta initiativ i
frågan.

Det nyss påtalade förhållandet att personer som får svenskt
medborgarskap även kan bli medlemmar i svenska kyrkan utan att
de bett om det kräver mot bakgrund av JOs ställningstagande i
frågan att åtgärder särskilt snabbt vidtas. Enligt utskottets
mening bör regeringen snarast förelägga riksdagen förslag till
ändringar av religionsfrihetslagen och medborgarskapskungörelsen
enligt de riktlinjer som angivits av justitieombudsmannen.

Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.
Motionerna K604 yrkandena 1 och 2, K626, K635 yrkande 2 och K603
yrkandena 1 och 2 tillstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande medlemskapsreglerna

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:K603
yrkandena 1 och 2, 1989/90:K604 yrkandena 1 och 2, 1989/90:K626
och 1989/90:K635 yrkande 2 samt med avslag på motion
1989/90:K237 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

5. Kyrkofondens styrelse (mom. 4)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som
börjar med "Konstitutionsutskottet tog" och slutar med "motion
K638" bort ha följande lydelse:

Den allt friare ställning som kyrkan erhållit de senaste åren
är enligt utskottets mening en riktig och önskvärd utveckling
som borde fördjupas bl.a. genom att kyrkomötet får majoritet i
kyrkofondens styrelse. I dag har staten majoritet i kyrkofondens
styrelse. Det är enligt utskottets mening självklart att
kyrkofondens medel som i huvudsak genereras av kyrkans
församlingar skall skötas av en styrelse där av kyrkomötet valda
ledamöter är i majoritet och där styrelsen själv utser sin
ordförande. Motion K638 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande kyrkofondens styrelse

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:K638 yrkande 1
antar följande

Förslag till
Lag om ändring i kyrkofondslagen (1988:182)

Härigenom föreskrivs att 4 § kyrkofondslagen (1988:182)
skall ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

För kyrkofonden skall det finnas en styrelse. Denna skall
bestå av en ordförande och sex andra ledamöter.

Ordföranden och tre av de Tre av ledamöterna utses
övriga ledamöterna utses för tre år av
för tre år av regeringen.
regeringen.

Tre ledamöter utses av Ordföranden och tre av
kyrkomötet. Dessa ledamöterna utses av
ledamöter väljs för kyrkomötet. Dessa
kyrkomötets valperiod ledamöter väljs för
snarast efter valperiodens kyrkomötets valperiod
början. Valet gäller snarast efter valperiodens
till dess att kyrkomötet början. Valet gäller
förrättar nytt val under till dess att kyrkomötet
nästa valperiod. förrättar nytt val under
nästa valperiod.

För styrelsens ledamöter skall det finnas lika många
ersättare. De utses på samma sätt som ledamöterna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Särskilt yttrande

Stat--kyrka-frågan och medlemskapsreglerna (mom.1 och 2)

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m)
anför:

De senaste trettio åren har stat--kyrka-relationen utretts och
prövats och flera modeller för frigörelse eller skilsmässa har
presenterats och blivit föremål för remissbehandling, debatt och
beslut. En majoritet av församlingarna har avvisat förlagen.
Även riksdagen har avvisat framlagda förslag till
relationsförändring som därför inte genomförts. Däremot har
särskilt under det senaste decenniet genomförts ett omfattande
inomkyrkligt reformarbete vilket gett kyrkan en självständigare
och gentemot statsmakterna friare ställning.

Den friare ställning som kyrkan erhållit de senaste åren är
enligt vår uppfattning en riktig och önskvärd utveckling.
Resultatet av utredningen om dop och kyrkotillhörighet kommer
rimligen att få stor betydelse i stat--kyrka-frågan, liksom
resultatet av den utredning som klargör kyrkans ekonomiska och
rättsliga förhållanden.