Vissa konstfrågor

Betänkande 1990/91:KrU4

Kulturutskottets 1990/91:KRU04

Vissa konstfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1990/91
KrU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet en motion i vilken föreslås
en översyn och förändring av statens konstråds sammansättning
och arbetsformer samt av principerna för de statliga
konstförvärven. Utskottet avstyrker förslagen i motionen.

Motionen

1989/90:Kr244 av Kaj Nilsson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen skall göra en översyn i
syfte att lämna förslag till ett antal anställningsformer för
bild- och formkonstnärer av de medel som i dag inom konstrådet
utgår i form av kontraktsbundna uppdrag,
2. att riksdagen hos regeringen begär att konstrådets
styrelse ges en neutral och opartisk sammansättning,
3. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning om
olika former för expertbistånd så att inte någon
intresseorganisation favoriseras,
4. att riksdagen begär att regeringen skall utreda
möjligheterna att kunna decentralisera besluts- och
upphandlingsärendena till resp. myndighet och region,
5. att riksdagen begär att regeringen i övrigt skall föreslå
lämpliga åtgärder till systemförändringar i enlighet med
motionen.

Statens konstråds sammansättning

Enligt instruktionen (1988:743) för statens konstråd skall
rådet bestå av nio ledamöter. En av ledamöterna är ordförande
och en är vice ordförande. För ledamöterna utom för ordföranden
skall det finnas ersättare.

Regeringen inhämtar förslag om ledamöter och ersättare från
byggnadsstyrelsen beträffande en ledamot och en ersättare,
Akademien för de fria konsterna beträffande två ledamöter och
två ersättare, Konstnärernas riksorganisation (KRO) beträffande
två ledamöter och två ersättare samt från Föreningen Sveriges
Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) beträffande en
ledamot och en ersättare.

Utöver de ordinarie ledamöterna och ersättarna har även en
företrädare för var och en av statens konstmuseer,
byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen rätt att
närvara vid sammanträde med rådet och delta i rådets
överläggningar. Dessa tre får dock inte delta i rådets beslut.
För närvarande adjungeras en representant vardera för statens
konstmuseer och fortifikationsförvaltningen.

Statens konstråds uppgifter

Statens konstråd har enligt instruktionen till uppgift att
genom förvärv av konstnärliga arbeten till statens byggnader och
andra lokaler för statliga myndigheter verka för att
konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön.

Rådet skall vidare lämna statliga, kommunala och
landstingskommunala myndigheter samt enskilda personer och
företag information om förvärv av konstnärliga arbeten som är av
betydelse för samhällsmiljön samt i övrigt om konsten i denna
miljö. Hos rådet finns för sådana ändamål en diabildsamling och
ett kartotek med anknytning till den offentliga konsten.

Statens konstråds arbetsformer m.m.

I statens konstråds styrelses arbete deltar de ordinarie
ledamöterna och ersättarna samt de två adjungerade ledamöterna.

Rådet får inom sig utse särskilda delegationer för beredning
av ärenden. Av de fyra grupper som finns är en vilande. Övriga
bereder ärenden rörande anslagsframställning, remisser, budget,
information samt utställnings- och tävlingsverksamhet.

Vidare får rådet i en arbetsordning lämna över ärenden som är
av det slaget att de inte behöver prövas av rådet i sammanträde
till en eller flera ledamöter eller till någon som tjänstgör vid
rådet. I gällande arbetsordning från år 1988 anges att de fem
ordinarie ledamöter i rådet, som är konstnärer, och deras fem
ersättare, som också är konstnärer, har rådets uppdrag att som
projektledare bereda frågor som rör kostnadsram för projekt med
byggnadsanknuten karaktär, program för konstrådets insatser för
större projekt, förslag till konstnär för uppdrag, bedömning av
skisser samt förslag till konsult för fast konst. Projektledarna
skall i beredningsarbetet samråda med byggande myndighet samt
med brukarparten. Projektledarna beslutar i fråga om bedömning
från konstnärlig synpunkt av slutförda arbeten. Vidare svarar de
för inköp och utplacering av stafflikonst, grafik och smärre
skulpturer såväl i ny- och ombyggnadsprojekt som i befintliga
och förhyrda lokaler inom de ramar som konstrådet fastställt.

Innan statens konstråd beslutar om förvärv av sådana
konstnärliga arbeten som skall anbringas fast eller om utförande
av tävlingsförslag, skall berörda myndigheter beredas tillfälle
att yttra sig. Dessa har således möjlighet att både delta i det
förberedande arbetet och att framföra sina synpunkter inför
beslut i rådet.

De konstnärer som så önskar gör intresseanmälningar, vilka
förtecknas hos konstrådet i en särskild liggare, som ställs till
projektledarnas förfogande.

Parallella skissuppdrag förekommer enligt uppgift i ca 20 % av
samtliga skissuppdrag i anslutning till kontraktsbundna uppdrag.

Tävlingar anordnas mera sällan, bl.a. mot bakgrund av de
kostnader sådana medför.

Översyn av statens konstråds organisation och rutiner

Statens konstråds ordförande har den 1 oktober 1990 till
regeringen överlämnat en översyn av organisation och rutiner vid
statens konstråd.

I översynen jämförs konstrådets och museernas inköp.
Ordföranden anför att den konst som konstrådet köper väljs med
samma stränga kvalitetsregler som de som museerna tillämpar vid
sina inköp. En jämförelse mellan moderna museets och konstrådets
inköp visar att några stora kvalitetsskillnader inte torde
föreligga. I översynen föreslås vissa förändringar av
verksamheten i syfte att höja effektiviteten och möjliggöra en
enklare och tydligare beslutsprocess. Genom rationaliseringar av
konstanskaffningen skall en större del av förvärvsanslaget komma
konstnärerna till godo.

Stödet till konstnärerna

Regeringen har angivit kulturen som ett prioriterat område
under perioden 1989/90 -- 1991/92. Resultaten av
konstnärsutredningens översyn av de statliga insatserna för att
förbättra konstnärsskapets villkor -- redovisade i betänkandet
(SOU 1990:39) Konstnärens villkor -- samt remissyttrandena över
denna avses läggas till grund för förslag till riksdagen i 1991
års budgetproposition.

Utskottet

Statens konstråd skall verka för att konstnärliga värden
införlivas med samhällsmiljön. Rådet skall i detta syfte förse
statens arbetslokaler med ny svensk konst. Därigenom skall också
konstnärer beredas arbete och inkomster. Konstrådet skall också
informera om den konst som förvärvats. En kort redovisning av
konstrådets verksamhet m.m. har lämnats i det föregående i detta
betänkande.

I motion Kr244 (mp) begärs en snabb översyn av statens
konstråds verksamhet i syfte att förändra dess sammansättning,
arbetsformer m.m.

Enligt motionen måste krav på objektivitet i konstrådets
verksamhet särskilt beaktas. Därför bör enligt motionärens
mening konstnärer och representanter för deras organisationer
inte vara ledamöter i konstrådets styrelse och inte heller ges
ett avgörande inflytande på fördelningen av uppdrag till
konstnärer m.m. Konstrådets styrelse bör ges en neutral och
opartisk sammansättning (yrkande 2). En undersökning begärs av
formerna för expertbistånd vid inköp av konst så att inte någon
intresseorganisations medlemmar favoriseras (yrkande 3). Vidare
anförs att det är angeläget att beslut om förvärv av konst
decentraliseras till icke närmare angivna regioner och till
berörda myndigheter (yrkande 4). I överläggningar inför sådana
decentraliserade beslut skall delta arbetsgivare, fackliga
organisationer, av staten utsedda representanter för
tjänstemännen m.fl. Vidare skall "lämplig konstsakkunnig"
anlitas för konstnärlig rådgivning. Statens konstråd bör enligt
motionen ges mera övergripande uppgifter, såsom planering av
projekt, budgetfrågor, dokumentation, m.m.

Utskottet erinrar om att styrelsen för statens konstråd utses
av regeringen. Därvid inhämtar regeringen beträffande sammanlagt
tre av de ordinarie nio ledamöterna och tre av de åtta
ersättarna förslag från två konstnärsorganisationer, nämligen
från Konstnärernas riksorganisation (KRO) och Föreningen
Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF). De fem
ordinarie ledamöter och fem ersättare i rådet som är konstnärer
ansvarar inför konstrådet som projektledare för beredning av
frågor om projekt med byggnadsanknuten konst samt för beslut om
bedömning av färdigställda projekt och beslut om inköp av sådan
konst som inte är fast byggnadsanknuten.

Utskottet vill i sammanhanget också redovisa att JO år 1988
bedömt huruvida jäv borde anses föreligga mot de ledamöter av
Sveriges bildkonstnärsfonds styrelse, som utsetts av KRO resp.
KIF, när styrelsen för fonden fattade beslut om
organisationsbidrag till dessa organisationer. JO uttalade bl.a.
att det förhållandet att dessa ledamöter av fondens styrelse
utsetts genom organisationernas försorg ingalunda medförde att
dessa personer därigenom får ställning som legala företrädare
för resp. organisation.

Utskottet erinrar också om att konstrådets styrelseordförande
nyligen gjort en översyn av konstrådets verksamhet och till
regeringen överlämnat förslag om vissa förändringar av rutinerna
vid konstrådet i syfte att bl.a. göra beslutsprocessen enklare
och tydligare.

Då det gäller motionärens önskemål om en decentralisering av
statens konstråds beslut till berörda myndigheter vill utskottet
erinra om att konstrådets arbete sker i nära kontakt med
myndigheterna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion Kr244 yrkandena 2, 3 och 4.

I motionen hemställs (yrkande 5) även om förslag från
regeringen om förändringar som innebär att statens konstråd
skall iaktta affärsmässighet vid upphandling av konst.

Enligt instruktionen får statens konstråd anordna tävlingar om
förvärv av konstnärligt arbete. Bl.a. mot bakgrund av de
kostnader tävlingar medför, anordnas sådana dock mera sällan,
och då beträffande större projekt. Utskottet har inhämtat att 20
% av skissuppdragen i anslutning till kontraktsbundna uppdrag är
parallella skissuppdrag. Genom den sakkunskap som bl.a.
konstnärsledamöterna tillför rådet får detta en god överblick
över bild- och formkonstområdet i landet. I den nyligen gjorda
översynen av konstrådets organisation och rutiner har rådets
ordförande framhållit att vid rådets inköp iakttas samma stränga
kvalitetskrav som de som museerna tillämpar vid sina inköp och
att några stora kvalitetsskillnader mellan rådets och exempelvis
moderna museets inköp inte torde föreligga. I sammanhanget bör
också nämnas att statens konstråds uppdrag under tiden 1937 --
1987 -- vilka redovisas i skriften "Konsten är på väg att bliva
allas ..." -- haft en stor spridning. Över 600 konstnärer har
engagerats under perioden och av dem har omkring två tredjedelar
erhållit ett uppdrag. Färre än 30 konstnärer har erhållit fyra
eller flera uppdrag. Utskottet anser att det av kvalitetsskäl
inte är lämpligt att, såsom föreslås i motionen, tillämpa
reglerna för statlig upphandling vid konstrådets förvärv av
konst. Prisfrågan får inte vara huvudmotiv vid konstförvärv. Mot
denna bakgrund och med hänvisning till vad som i övrigt har
anförts avstyrker utskottet motion Kr244 i här aktuell del
(yrkande 5).

Slutligen hemställs i motionen att översynen av konstrådets
verksamhet skall syfta till ett förslag från regeringen om olika
slags anställningsformer för bild- och formkonstnärer (yrkande
1). De medel som i dag utgår till kontraktsbundna uppdrag skall
användas till anställning av konstnärer inom olika berörda
myndigheter. Statens konstråd skall ansvara för ledigkungörande
m.m. av sådana tjänster.

Utskottet anser att man med den modell som motionären förordar
riskerar att begränsa den mångfald som nu finns i fråga om
uppdrag.

Under våren 1990 avslutade konstnärsutredningen sitt arbete
genom att avge betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens villkor.
Betänkandet har remissbehandlats. Avsikten är att förslag om
förbättringar av de konstnärliga yrkesutövarnas villkor skall
föreläggas riksdagen i nästa års budgetproposition.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion Kr244 i vad avser yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sammansättningen av statens konstråds
styrelse m.m. samt frågan om anställning av konstnärer

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr244 yrkandena 1--4,
res. 1 (mp)

2. beträffande tillämpning av affärsmässiga principer vid
förvärv av konst till statens byggnader m.m.

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr244 yrkande 5.
res. 2 (mp) - motiv.

Stockholm den 6 november 1990

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Jan Hyttring (c), Anders
Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki
Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta
Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos
(v), Kaj Nilsson (mp), Ulla Berg (s) och Lola Björkquist (fp).

Reservation

1. Sammansättningen av statens konstråds styrelse m.m. samt
frågan om anställning av konstnärer (mom. 1)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Enligt motionen" och på s. 5 slutar med "och 4" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionären att en översyn bör
göras av verksamheten vid statens konstråd och av principerna
för de statliga konstförvärven.

Kraven på objektivitet i konstrådets verksamhet bör särskilt
beaktas. Därför bör konstnärer och representanter för deras
organisationer inte ingå i konstrådets styrelse och inte heller
ges ett avgörande inflytande på fördelningen av uppdrag till
konstnärer. Konstrådets styrelse bör ges en neutral och opartisk
sammansättning. Den bör även fortsättningsvis utses av
regeringen, men regeringen bör inte inhämta förslag beträffande
ledamöter och ersättare i rådet från konstnärsorganisationer.

En undersökning bör göras av formerna för expertbistånd vid
inköp av konst i syfte att omöjliggöra att någon
intresseorganisations medlemmar favoriseras. Det är angeläget
att beslut om förvärv av konst decentraliseras och att
arbetsgivare, fackliga organisationer, av staten utsedda
representanter för tjänstemännen m.fl. deltar i beslut om
konstförvärv vid berörda myndigheter. Därvid bör lämplig
konstsakkunnig anlitas för konstnärlig rådgivning. Statens
konstråd bör ges mera övergripande uppgifter, såsom planering av
projekt, budgetfrågor, dokumentation, m.m.

Utskottet anser således att riksdagen bör bifalla motion Kr244
yrkandena 2--4.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Slutligen hemställs" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:

Översynen av konstrådets verksamhet skall också syfta till ett
förslag från regeringen om olika slags anställningsformer för
bild- och formkonstnärer. De medel som i dag utgår till
kontraktsbundna uppdrag skall i stället användas till
anställning av konstnärer inom olika berörda myndigheter.
Statens konstråd skall ansvara för ledigkungörande m.m. av
sådana tjänster. Utskottet tillstyrker således motion Kr244
yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande sammansättningen av statens konstråds
styrelse m.m. samt frågan om anställning av konstnärer

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Kr244 yrkandena
1--4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Tillämpning av affärsmässiga principer vid förvärv av konst
till statens byggnader m.m. (mom. 2, motiveringen)

Kaj Nilsson (mp) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 5 börjar med "Enligt instruktionen" och slutar med
"(yrkande 5)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att affärsmässiga principer bör tillämpas
vid statlig upphandling av konst. Mot denna bakgrund avstyrks
motion Kr244 yrkande 5.