Vissa högskolefrågor

Betänkande 1991/92:UbU2

Utbildningsutskottets betänkande 1991/92:UBU02

Vissa högskolefrågor

---

Innehåll

• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
UbU2

Motionerna

1990/91:Ub72 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en omvandling av Bergsskolans
slututbildning till en 80-poängs högskoleingenjörsutbildning.

1990/91:Ub140 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m, s, fp, c, v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en skyndsam översyn av
idrottslärarutbildningens dimensionering vid högskolan i
Örebro.

1990/91:Ub525 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om värdering av examina/betyg.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf608.

1990/91:Ub539 av Gullan Lindblad och förste vice talman
Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av särskild
psykoterapiutbildning för psykologer,
2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning och
förslag rörande sådan utbildning.

1990/91:Ub566 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättandet av ett fristående institut för värdering av
svenska och utländska utbildningar.

1990/91:Ub578 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättande av en linje för högre utbildning av servitörer
och sommelierer vid högskolan i Örebro.

1990/91:Ub633 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om innehållet i lärarutbildningen.

1990/91:Ub674 av Lars Ernestam (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att i positiv anda pröva möjligheterna att genomföra
projektet Grythytte akademi.

1990/91:Ub686 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompletteringsutbildning för psykologer.

1990/91:Ub688 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om anordnandet av språktest och utfärdandet av intyg om
kunskaper i svenska språket för invandrare.

1990/91:Ub690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ömsesidigt erkännande av examina.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:U520.

1990/91:Ub713 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att utreda frågan om en särskild psykoterapiutbildning
för legitimerade psykologer.

1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om godkännande av utländska examina.

1990/91:Ub723 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvärdering av utländska examina.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf646.

1990/91:Ub809 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nya modeller för lektorsutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försöksverksamhet med
lektorsutbildning vid några nya och medelstora högskolor och
att sådan försöksverksamhet förläggs till högskolan i
Sundsvall--Härnösand,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det institut för
distansundervisning som lokaliseras till Härnösand i samarbete
med högskolan på orten bör få bedriva försöksverksamhet med
lektorsutbildning.

1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om praktik i lärarutbildningen.

Utskottet

Budgetåret 1984/85 inleddes vid universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) en försöksverksamhet med värdering av
utländska betyg. UHÄ hade uppmärksammat en ökande, spontan
efterfrågan på sådan värdering, något som hängde samman med att
invandringen och flyktingmottagandet i Sverige var stort under
mitten av 1980-talet. Verksamheten permanentades den 1 juli
1988.

Under en följd av år strömmade framställningar om
ekvivalering in till UHÄ i betydligt snabbare takt än UHÄ kunde
handlägga dem. Den ärendebalans som därigenom uppstod gav också
upphov till åtskilliga motioner i riksdagen under de följande
åren med begäran om intensifiering av verksamheten, bättre
organisation m.m. Efter förslag i motionerna Ub 1986/87:597 (m)
och Ub 1986/87:623 (fp) beslöt riksdagen att verksamheten
skulle tillföras ytterligare 400 000 kr., vilket innebar mer än
en fördubbling av resurserna (bet. UbU 1986/87:15 s. 11, rskr.
155). Även därefter kvarstod emellertid problemen med
ärendebalansen hos UHÄ, varför regeringen i budgetpropositionen
1990 (prop. 1989/90:100 bil. 10) föreslog en engångsanvisning
av 500 000 kr., vilket också blev riksdagens beslut. I
anslagsframställningen inför budgetåret 1991/92 begärde UHÄ en
förnyad engångsanvisning med samma belopp, vilket emellertid
inte togs upp i regeringens budgetproposition 1991.

I kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150 del II)
framlade regeringen förslag om omställning och minskning av den
statliga administrationen. Bl.a. föreslogs förändringar av UHÄs
uppgifter (s. 70 f.) innebärande att UHÄ inte längre skall
bedriva planering, beredning och anslagsframställningar utan
koncentrera sig på tillsyn, uppföljning och utvärdering. Sådan
verksamhet vid UHÄ som kan beskrivas som service till högskolan
eller till enskilda personer borde enligt propositionen även
fortsättningsvis kunna bedrivas där, men föredragande
statsrådet ansåg att kostnaderna för verksamheten borde bäras
av dem som efterfrågar tjänsterna. Ekvivaleringsverksamheten
vid UHÄ skulle fortsätta i oförändrad omfattning i avvaktan på
en utredning som regeringen avsåg att uppdra åt
riksrevisionsverket att företa när det gäller ansvar för
verksamheten och dess finansiering. Med hänvisning till vad
regeringen anfört i kompletteringspropositionen avstyrkte
utbildningsutskottet (1990/91:UbU21 s. 19) motioner rörande
frågan om eventuell avgiftsbeläggning av
ekvivaleringsverksamheten.

Arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen,
statens invandrarverk och UHÄ har -- mot bakgrund av en
slutrapport från en arbetsgrupp med representanter från berörda
myndigheter -- i en gemensam skrivelse till regeringen den 18
februari 1991 hemställt om en utredning av verksamheten med
bedömning, värdering och prövning av utländska utbildningar,
examina och yrkeskunskaper i Sverige. Regeringen
(arbetmarknadsdepartementet) gav den 2 maj 1991
riksrevisionsverket i uppdrag att se över denna verksamhet från
de utgångspunkter som redovisats i den gemensamma skrivelsen
från de fem myndigheterna.

I motion 1990/91:Ub525 (mp) framhålls vikten av att
värderingen av utländska betyg hos UHÄ går snabbare än
hittills. Enligt motion 1990/91:Ub566 (c) bör ett fristående
institut inrättas för värdering av svenska och utländska
utbildningar, varvid motionären som huvudmän kan tänka sig
staten och arbetsmarknadens parter. Tillräckliga resurser till
ekvivaleringsverksamheten vid UHÄ, en mindre etnocentrisk och
mer flexibel värdering och en samordning av svensk praxis med
den praxis som råder inom EG förespråkas i motionerna
1990/91:Ub722 yrkande 16 och 1990/91:Ub723 (båda fp). I motion
1990/91:Ub690 (fp) yrkande 2 sägs att det är av utomordentlig
vikt att det i oktober 1990 undertecknade avtalet om examinas
giltighet i Norden fullföljs.

Utskottet anser att det pågående utredningsarbetet om
ekvivaleringsverksamheten bör slutföras innan riksdagen tar
ställning till dennas organisation och finansiering i
framtiden. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att
fullfölja det avtal som riksdagen godkänt (prop. 1990/91:116,
bet. JuU37, rskr. 261) om gemensam nordisk arbetsmarknad för
personer som har genomgått en behörighetsgivande högre
utbildning omfattande minst tre års studier.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub525, 1990/91:Ub566,
1990/91:Ub690 yrkande 2, 1990/91:Ub722 yrkande 16 och
1990/91:Ub723.

Enligt motion 1990/91:Ub688 (c) skulle många invandrares
möjligheter på arbetsmarknaden stärkas om de fick möjlighet att
visa intyg på att de har kvalificerade kunskaper i
svenska språket och lätt för att uttrycka sig i tal och
skrift. Ett sådant intyg bör enligt motionären utfärdas av en
svensk utbildningsmyndighet, förslagsvis ett universitet eller
en högskola, för att inge förtroende hos arbetsgivare.

Utskottet erinrar om att det finns möjlighet att vid
gymnasieskola eller kommunal eller statlig vuxenutbildning
genomgå särskild prövning och få betyg i svenska på den nivå
motionären avser. I ämnet svenska ges betyg dels i
litteraturkunskap och språklig orientering, dels i svenska
språket. Enligt vad utskottet erfarit kan särskild prövning
anordnas även i språkfärdighetsdelen enbart, och betyg alltså
utfärdas i svenska språket. Vid flertalet universitet anordnas
också en poänggivande kurs i svenska för utländska studerande
20 poäng, vilken bygger vidare på de kunskaper i svenska som
krävs för allmän behörighet till högskoleutbildning för sökande
med utländsk förutbildning. De som genomgår denna kurs får
utbildningsbevis från universitetet eller högskolan. Det behov
som motionären påtalar är därmed enlig utskottets mening
tillgodosett, varför riksdagen bör avslå motion 1990/91:Ub688.

Slututbildningen vid Bergsskolan i Filipstad bör enligt
motion 1990/91:Ub72 (s) yrkande 2 omvandlas till en
ingenjörsutbildning inom högskolan.

Utskottet behandlade en motion med liknande innehåll våren
1989 och uttalade då att utskottet för sin del hade svårt att
bedöma om den speciella utbildning som bedrivs vid Bergsskolan
passar in i den nya ingenjörsutbildningen eller ej. Utskottet
utgick dock från att denna fråga skulle komma att övervägas
inom ramen för det fortsatta planeringsarbetet för
ingenjörsutbildningen (1988/89:UbU30 s. 12).

Enligt vad utskottet inhämtat har Bergsskolan inte vare sig
till regeringen, UHÄ eller högskolan i Karlstad framfört något
förslag om infogande av dess slututbildning i
ingenjörsutbildningen inom högskolan. Innan högskolan i
Karlstad tagit ställning i frågan finns det enligt utskottets
mening inte anledning för riksdagen att göra det. Yrkandet
avstyrks.

I tre motioner, nämligen 1990/91:Ub539 (m), 1990/91:Ub686 (s)
och 1990/91:Ub713 (v), framförs förslag om en särskild
psykoterapiutbildning för legitimerade psykologer.
Motionärerna påtalar att socialstyrelsen tidigare utfärdat
generella kompletteringsbesked till psykologer, som behövt
komplettera med endast ca 15 poäng för att anses ha en med
statliga psykoterapiutbildningen likvärdig utbildning och
således kunna få legitimation som psykoterapeuter. När denna
kompletteringsmöjlighet upphört vid årsskiftet 1990-1991
tvingas psykologerna för att få legitimation som
psykoterapeuter att genomgå hela den statliga
psykoterapiutbildningen på 60 poäng. Detta anser motionärerna
vara slöseri med resurser.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkanden anföra
följande.

Den ekvivalering av tidigare genomgången utbildning, som
socialstyrelsen har bedrivit sedan legitimation av
psykoterapeuter infördes år 1985, tillkom för att ge möjlighet
att uppnå legitimation för personer som före den statliga
utbildningens tillkomst och under uppbyggnadstiden, då denna
utbildnings kapacitet var mycket liten, genomgått annan
utbildning av relevans för yrkesverksamhet som psykoterapeut.
De sökande fick därvid i förekommande fall besked om vilken
komplettering av deras redan genomgångna utbildning som skulle
krävas för att de skulle kunna bli legitimerade.

Den statliga psykoterapiutbildningen förändrades budgetåret
1987/88. Den tidigare uppdelningen i två steg avskaffades och
utbildningen blev en påbyggnadslinje om 60 poäng för
halvtidsstudier. Alla som har förkunskaper motsvarande den
tidigare steg 1-utbildningen i psykoterapi är behöriga att
antas. Steg 1-utbildningen rekryterade studerande med skiftande
utbildningsbakgrund både till inriktning och nivå. I
utbildningsplanen för den nya påbyggnadslinjen nämns
särskilt psykologer med den nya femåriga psykologutbildningen
samt läkare med vidareutbildning i psykiatri eller
barnpsykiatri. Till påbyggnadslinjen rekryteras också i
betydande omfattning socionomer med steg 1-kompetens. I
samtliga fall krävs att sökande har varit yrkesverksam under
minst tre år och därvid haft möjlighet att tillämpa
psykoterapeutiskt arbetssätt i större delen av
arbetsuppgifterna. Innehållet i förutbildningen kan således
variera avsevärt mellan olika deltagare i utbildningen i
psykoterapi. Utskottet har erfarit att de som har femårig
psykologutbildning har väsentligt mer omfattande kunskaper än
andra kategorier av deltagare i vissa för
psykoterapiutbildningen relevanta delar.

Riksdagen godkände vid föregående riksmöte de riktlinjer som
regeringen föreslagit i kompletteringspropositionen för
omställning och minskning av den statliga administrationen
bl.a. inom högskolan (prop. 1990/91:150 del II, bet. UbU21,
rskr. 389). I dessa riktlinjer ingår en avveckling av den
nuvarande studieorganisationen med utbildningslinjer, som avses
bli ersatt med en examensordning. Examensordningen skall
enligt propositionen reglera målen för olika examina, men inte
hur studierna skall vara organiserade. Detta blir en fråga för
det lokala beslutsfattandet. Utskottet utgår från att berörda
högskoleenheter i det framtida systemet kommer att ha möjlighet
att anpassa utbildningen i psykoterapi till olika
deltagargruppers skilda förutsättningar, med utbildningens mål
som utgångspunkt och utan hinder av centralt fattade beslut om
utbildningens poängtal. Beredningsarbete pågår inom
regeringskansliet med sikte på att examensordningen skall kunna
träda i kraft när nästa treåriga planeringsperiod för
grundläggande högskoleutbildning börjar, dvs. budgetåret
1993/94.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Ub539, 1990/91:Ub686 och 1990/91:Ub713.

Två motioner tar upp frågor om innehållet i
lärarutbildningarna. Enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande
15 bör en praktikperiod läggas in så tidigt som möjligt i
lärarutbildningen och de studerande bör under de inledande
studierna och praktiken ha tillgång till studie- och
yrkesrådgivning. I motion 1990/91:Ub633 (s) yrkande 1 sägs att
utbildningen bör ge den blivande läraren förutsättningar för
ett skapande och integrerat arbetssätt som i den dagliga
arbetsmiljön erbjuder eleverna inlärningstillfällen och ett
inlärningsklimat som genomsyras av en helhetssyn på eleverna.
Motionärerna anser att detta får ökad betydelse när flexibel
skolstart införs.

Utskottet konstaterar att praktikinslag numera regelmässigt
ingår redan under den första delen av lärarutbildningarna.
Hittillsvarande centrala utbildningsplaner föreskriver att de
studerande skall följas fortlöpande för att det vid behov skall
vara möjligt att hjälpa dem som har problem i utbildningen och
att studerande som avråds från fortsatt lärarutbildning skall
ha möjlighet att med studievägledare diskutera alternativa
utbildningar. Det som sägs i motion 1990/91:Ub633 yrkande 1 är
enligt utskottets mening tillgodosett i de nuvarande
formuleringarna av målen för grundskollärarutbildningen.
Utskottet har erfarit att det inom regeringskansliet nyligen
har påbörjats ett beredningsarbete rörande en på ämnesstudier
grundad alternativ lärarutbildning för grundskolans högre
årskurser. Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att
riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub633 yrkande 1 och
1990/91:Ub813 yrkande 15.

En skyndsam översyn av idrottslärarutbildningens
dimensionering vid högskolan i Örebro föreslås i motion
1990/91:Ub140 (m, s, fp, c, v). Motionärerna hänvisar till den
rådande bristen på behöriga idrottslärare, som kommer att
förvärras genom avtalet om sänkt undervisningsskyldighet, och
till att kapaciteten för idrottslärarutbildning vid högskolan i
Örebro för närvarande inte utnyttjas till fullo.

Utskottet konstaterar att regeringen har uppdragit åt UHÄ att
senast den 31 augusti 1992 redovisa en aktuell bedömning av den
långsiktiga dimensioneringen av den grundläggande
högskoleutbildningen med hänsyn till arbetsmarknadens
förväntade behov och tillgången till högskoleutbildad
arbetskraft samt till de studerandes efterfrågan. Utskottet
anser att dimensioneringen av idrottslärarutbildningen i Örebro
bör bedömas i detta sammanhang, varför riksdagen bör avslå
motion 1990/91:Ub140.

I motion 1990/91:Ub809 (s) föreslås nya modeller för
lektorsutbildning (yrkande 3). Eftersom så få av
dem som disputerat vid universiteten ägnar sig åt läraryrket
vill motionärerna att lärare med grundutbildning till
grundskole- eller gymnasielärare skall få kombinera
lärartjänstgöring på deltid med vidareutbildning till lektor.
Denna vidareutbildning, som enligt motionärerna med fördel kan
anordnas i modifierad distansmodell vid lärarutbildningar
utanför de stora universitetsorterna, föreslås bedrivas på
försök vid högskolan i Sundsvall--Härnösand (yrkande 4) i
samarbete mellan denna och det institut för distansundervisning
som lokaliseras till Härnösand (yrkande 5).

Utskottet har i betänkande 1990/91:UbU16 (s. 62) avstyrkt
yrkandena 1 och 2 i samma motion, rörande införande av
lektorstjänster i grundskolan och på samtliga gymnasielinjer.
Den modell för lektorsutbildning som förespråkas i de nu
aktuella yrkandena förefaller enligt utskottets uppfattning
förutsätta att begreppet lektor ges en ändrad innebörd och inte
längre avser en lärare med forskarutbildning. En sådan
förskjutning är utskottet inte berett att förorda, varför
riksdagen bör avslå motion 1990/91:Ub809 yrkandena 3, 4 och 5.

I motionerna 1990/91:Ub578 (s) och 1990/91:Ub674 (fp)
framhålls värdet av den högre restaurangutbildning som är
under uppbyggnad i Grythyttan med anknytning till högskolan
i Örebro. Enligt förstnämnda motion bör en linje, omfattande
120 poäng, inrättas för högre utbildning av servitörer och
sommelierer.

Utskottet har erfarit att regeringen vid två tillfällen år
1990 och 1991 har beviljat medel under tolfte huvudtiteln
(anslaget C 12 Särskilda regionalpolitiska insatser i
Bergslagen m.m.) för utveckling och försöksvis drift av kurser
inom högre restaurangutbildning i Hällefors.
Försöksverksamheten inleddes budgetåret 1990/91 vid högskolan i
Örebro med en 40-poängskurs för servitörer, förlagd till
Grythyttan i Hällefors kommun. Innevarande budgetår fortsätter
verksamheten och påbyggnadskurser planeras för en studiegång på
sammanlagt 120 poäng. Regeringen beslutade den 12 september
1991 om lokaliseringsstöd för att FastighetsAB Grythytte
Akademi skall kunna förvärva och till Grythyttan flytta den
svenska utställningspaviljongen vid världsutställningen i
Sevilla 1992 efter användningen i Spanien. Planer finns för att
när paviljongen kommit på plats i Grythyttan flytta den
gymnasiala restaurangutbildningen i Hällefors dit.

Utskottet anser att den försöksverksamhet med
restaurangutbildning på högskolenivå som bedrivs i Grythyttan
är ett exempel på sådant som en högskoleenhet skall kunna
besluta att omvandla till reguljär verksamhet inom ramen för
anslaget till lokala och individuella linjer samt fristående
kurser. Den betydande utökning av antalet nybörjarplatser i
grundläggande högskoleutbildning som riksdagen vid föregående
riksmöte (1990/91:UbU12 s. 38, rskr. 355) beslutade begära
förslag om i 1992 års budgetproposition kommer enligt
utskottets bedömning att även vid högskolan i Örebro skapa
utrymme för sådana nya utbildningar som högskolan bedömer som
särskilt värdefulla och angelägna.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
1990/91:Ub578 och 1990/91:Ub674.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande värdering av utländska betyg m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub525, 1990/91:Ub566,
1990/91:Ub690 yrkande 2, 1990/91:Ub722 yrkande 16 och
1990/91:Ub723,

2. beträffande intyg på kvalificerade kunskaper i svenska
språket
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub688,

3. beträffande slututbildningen vid Bergsskolan i
Filipstad
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub72 yrkande 2,

4. beträffande särskild psykoterapiutbildning för
psykologer
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub539, 1990/91:Ub686
och 1990/91:Ub713,

5. beträffande innehållet i lärarutbildningarna
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub633 yrkande 1 och
1990/91:Ub813 yrkande 15,

6. beträffande idrottslärarutbildningens dimensionering i
Örebro
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub140,

7. beträffande lektorsutbildning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub809 yrkandena 3, 4 och
5,

8. beträffande högre restaurangutbildning i Grythyttan
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub578 och
1990/91:Ub674.

Stockholm den 24 oktober 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Rune Rydén

I beslutet har deltagit:
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Ingvar Johnsson (s),
Bo Arvidson (m),
Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Ulf Melin (m),
Eva Johansson (s),
Chris Heister (m),
Jan Björkman (s),
Inger Lundberg (s) och
Birgitta Carlsson (c).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.