Vissa gruvfrågor

Betänkande 1995/96:NU15

Näringsutskottets betänkande 1995/96:NU15

Vissa gruvfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1995/96
NU15
Ärendet

I detta betänkande behandlas fem
motioner i vissa gruvfrågor från den
allmänna motionstiden 1995.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker de behandlade
motionerna. Vad gäller motionsyrkanden
om ändrade villkor för prospektering och
om satsningar på gruvnäringen hänvisas
till att dessa frågor kommer att
behandlas av en pågående utredning.
Beträffande saneringen av
gruvavfallsupplaget i Adak konstaterar
utskottet att en lösning på de problem
som tas upp i motionerna synes ligga
inom räckhåll. Utskottet anser att
ansträngningarna bör öka att även finna
lösningar på motsvarande problem i
Garpenbergsområdet men föreslår inget
riksdagsinitiativ i frågan.

Motionerna

De motioner som behandlas här är
följande:

1994/95:N221 av Eva Goës m.fl. (mp) vari
yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär ett tillägg i
14 kap. 3 § minerallagen under rubriken
Redovisning över utförda
undersökningsarbeten enligt vad i
motionen anförts,

2. hos regeringen begär en förändring i
mineralförordningen om begränsad storlek
på undersökningsområdena enligt vad i
motionen anförts,

3. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kraftigt
höjda ansökningsavgifter.

1994/95:N255 av Maggi Mikaelsson m.fl.
(v) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
anslå särskilda medel till NUTEK för att
hitta metoder att sanera gruvavfallet i
Adak,

2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det
är angeläget att saneringsarbetet med
gruvavfall i Garpenberg snarast
påbörjas.

1994/95:N256 av Torsten Gavelin (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående avfallet från
gruvbrytningen i Adak samt om uppdrag
till NUTEK.

1994/95:N279 av Per Erik Granström m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten
av att en brytningsavgift införs för att
möjliggöra en ökning av malm- och
mineralprospekteringen,

2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
forskning, utveckling och utbildning för
att vidareförädla gruvnäringen på lång
sikt,

3. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
internationellt samarbete inom ramen för
forskning och utveckling.

1994/95:N294 av Ulf Björklund (kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ytterligare
forskning kring de speciella problem som
råder vid efterbehandling av
gruvavfallsupplaget i Adak i
Västerbottens län.

Utskottet

Inledning

Ärendets beredning

I detta betänkande behandlar
näringsutskottet fem motioner i vissa
gruvfrågor från 1995 års allmänna
motionstid. Två av motionerna
innehåller förslag om åtgärder för att
främja prospekteringsverksamheten
respektive gruvnäringens utveckling.
Övriga motionsförslag avser frågor om
sanering av gruvavfall.

Utskottets beredning av motionerna var
inledningsvis samordnad med behandlingen
av proposition 1995/96:108 om ändring i
minerallagen samt de motioner som
väcktes med anledning av denna
proposition. Förslaget om ändring i
minerallagen avsåg vissa frågor om
rapporteringsskyldighet för
prospektörer. Regeringen har emellertid
genom skrivelsen 1995/96:155 återkallat
propositionen. Därefter har talmannen
avskrivit de motioner, 1995/96:N22-24,
som väcktes med anledning av
propositionen.

I skrivelsen hänvisas till den
utredning om statens roll för främjande
av den svenska gruvnäringen som
tillsattes i början av år 1996 (se nästa
sida). Regeringen anser att de
mineralfrågor som aktualiserades i
proposition 1995/96:108 bör belysas
ytterligare av denna utredning. Enligt
sina direktiv skall utredningen bl.a.
studera prospekteringens betydelse för
den svenska gruvnäringens utveckling
samt utvärdera minerallagen (1991:45)
och dess tillämpning. Regeringen har för
avsikt att senare återkomma till
riksdagen med förslag som den fortsatta
beredningen kan ge anledning till.

Utredningen om gruvnäringens utveckling

Som nämnts tillsattes i början av år
1996, efter beslut av regeringen, en
utredning om statens roll för främjande
av den svenska gruvnäringens utveckling.
Till särskild utredare har utsetts f.d.
landshövdingen Görel Bohlin.

Regeringen redovisar i direktiven (dir.
1995:166) vissa förhållanden som anses
motivera en utredning med den föreslagna
inriktningen. Det konstateras bl.a. att
produktiviteten inom gruvnäringen ökat
kraftigt under den senaste
tioårsperioden. Prospekteringens
betydelse för att utveckla gruvnäringen
framhålls särskilt. De totala
prospekteringskostnaderna i Sverige har
ökat från 101 miljoner kronor år 1993
till 146 miljoner kronor år 1994 och
antalet undersökningstillstånd har ökat
från 149 till 199. I stort sett hela
ökningen av prospekteringskostnaderna
beräknas härröra från företag med
utländskt ägande. Finansieringen av
prospekteringen bedöms vara en central
fråga för svensk gruvnäring.

Det anförs vidare i direktiven att den
s.k. baskarteringen är en nödvändig
förutsättning för gruvnäringens framtida
tillväxt och utveckling. Behovet av
forsknings- och utbildningsinsatser inom
gruvnäringens område behöver belysas
inför den forskningspolitiska
propositionen hösten 1996. Tillämpningen
av minerallagen behöver utredas. I
övrigt hänvisar regeringen till vikten
av ett stärkt internationellt samarbete,
av en samordning av statliga insatser
med betydelse för gruvnäringen samt av
en utvärdering av gjorda förändringar
under 1990-talet.

Mot denna bakgrund ges i uppdrag till
utredaren att bl.a.:

- analysera behovet av statliga
insatser för prospekteringsverksamheten
samt i vilka former dessa insatser kan
ske,
-
- utvärdera nivån på den baskartering
som Sveriges geologiska undersökning
(SGU) genomför,
-
- bedöma behovet av forskning och
utveckling inom gruvnäringen samt
ansvarsfördelningen mellan staten och
gruvnäringen,
-
- utvärdera tillämpningen av
minerallagen samt lämna förslag till
sådana förändringar som kan minska
statens kostnader och främja
gruvnäringens utveckling,
-
- analysera statens roll vad gäller
internationellt samarbete, särskilt inom
EU,
-
- kartlägga ansvarsfördelningen mellan
de statliga organ som administrerar
insatser riktade mot gruvnäringen,
-
- göra en utvärdering av de senaste
årens förändringar inom svensk
gruvnäring.
-

Utredaren skall enligt direktiven
redovisa resultatet av sitt arbete
senast den 31 maj 1996.

Ändrade villkor för prospektering

Frågor om ändrade villkor för
prospekteringsverksamheten behandlas i
motion 1994/95:N221 (mp). Motionärerna
anser att minerallagen bör kompletteras
med regler som under vissa
förutsättningar medför skyldighet för
prospektörer att redovisa resultaten av
utförda undersökningsarbeten. Vidare
föreslås att villkoren för
undersökningstillstånd skall ändras så
att ansökningsavgifterna höjs och
undersökningsområdena begränsas i
storlek.

Utskottet kan konstatera att förslaget
om ändring av minerallagen i princip
överensstämmer med det förslag som
regeringen lade fram i proposition
1995/96:108 och sedermera återkallade
för vidare utredning och beredning. Vad
gäller förslagen om villkoren för
undersökningstillstånd fanns motsvarande
yrkanden i de motioner som väcktes med
anledning av propositionen. Regeringen
har, som beskrivits i inledningen,
återkallat propositionen med
motiveringen att den pågående
utredningen om gruvnäringen ytterligare
bör belysa behovet av ändringar i
minerallagen. Det får enligt utskottets
mening därför förutsättas att de frågor
som aktualiserats i motion 1994/95:N221
(mp) kommer att uppmärksammas under det
fortsatta utredningsarbetet. Motionen
avstyrks därför.

Satsningar på gruvnäringen

Gruvnäringens betydelse för svensk
ekonomi och behovet av en ökad satsning
på mineralprospektering aktualiseras i
motion 1994/95:N279 (s). Motionärerna
framhåller bl.a. att
prospekteringsverksamheten måste öka för
att gruvnäringen kontinuerligt skall
kunna tillföras nya fyndigheter. En
bestående ökning av
prospekteringsvolymen kan enligt
motionärerna uppnås genom en utvecklad
samverkan mellan gruvföretag och staten.
För att åstadkomma ett långsiktigt
utnyttjande av landets malmresurser
föreslås att riksdagen i
tillkännagivanden förordar att:

- en brytningsavgift införs som sedan
används för att stimulera prospektering
och kartering,
-
- satsningar görs på forskning,
utveckling och utbildning vad gäller
metoder för prospektering, brytning och
anrikning,
-
- det internationella samarbetet ökar
inom forskning och utveckling på
området.
-

Utskottet delar motionärernas syn på
gruvnäringens betydelse för den svenska
ekonomin. Det är angeläget att goda
förutsättningar skapas för näringens
fortbestånd och utveckling inom landet.
Som motionärerna anför har staten ett
ansvar på detta område. Inriktningen av
statens insatser har dock förändrats
under senare år. De statliga aktörer som
haft särskilda uppgifter inom
prospekterings- och bearbetningsområdena
har avvecklats. Staten har i stället
koncentrerat sin verksamhet till att
skapa bra förutsättningar för
gruvnäringen genom bl.a. en utvecklad
baskartering och genom stöd till
forskning och kunskapsförsörjning inom
sektorn.

Regeringen har, som framgått tidigare,
tillsatt en utredning om statens roll
för främjande av den svenska
gruvnäringen. Utredningen skall enligt
sina direktiv ta upp frågor som i
princip motsvarar de överväganden som
efterfrågats i motionen. Exempelvis
skall behovet av forskning och
utveckling inom sektorn bedömas och
ansvarsfördelningen mellan staten och
gruvnäringen övervägas. Av särskilt
intresse är enligt direktiven därvid att
kartlägga industrins intresse av att
delta i projekt tillsammans med staten.
Vidare skall statens roll vad gäller det
internationella samarbetet analyseras.
Utredaren skall särskilt uppmärksamma de
speciella möjligheter som det svenska EU-
medlemskapet kan medföra. I övrigt skall
hon bl.a. analysera frågor om statens
insatser för prospekteringsverksamheten
och baskarteringen samt göra en
utvärdering av de senaste årens
förändringar inom svensk gruvnäring.

Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att de överväganden som
förordas i motion 1994/95:N279 (s) till
stor del kommer att tas upp inom ramen
för den pågående utredningen om
gruvnäringen. Motionen avstyrks därmed.

Sanering av gruvavfall

Gruvavfallsupplag i Adak

Under allmänna motionstiden 1995 väcktes
tre motioner - 1994/95:N255 (v),
1994/95:N256 (fp) och 1994/95:N294 (kds)
- med förslag om sanering av
gruvavfallet i Adak i Malå kommun.

I motionerna hänvisas till de
miljöproblem som uppkommit i gruvområdet
till följd av bl.a. urlakning av
metaller och arsenik. Föroreningarna
härrör i första hand från ett
sandmagasin med avfall från
anrikningsverket. Motionärerna
framhåller att hela området i Adak
behöver efterbehandlas för att förhindra
oacceptabla metallutsläpp. I motionerna
föreslås riksdagen ge regeringen till
känna att nödvändiga resurser måste
satsas på att finna metoder att hantera
avfallet i Adak.

Gruvbrytningen i Adak pågick under åren
1940-1978. Fram till år 1973 var
Kommerskollegium ansvarigt för driften.
Därefter övertog Nämnden för statens
gruvegendom (NSG) ansvaret fram till
nedläggningen år 1978. Frågan om åter
ställning av gruvområdet och
efterbehandling av gruvavfallet har
därefter i olika former varit föremål
för diskussion.

År 1993 beslutade länsstyrelsen i
Västerbottens län genom ett föreläggande
enligt miljöskyddslagen (1969:387) att
NSG skulle utföra efterbehandling av
industriområdet inom Adaks gruvfält.
Dessutom skulle ett kontrollprogram samt
utredningar om bl.a. läckage av arsenik
från ett sandmagasin genomföras. Vid
avvecklingen av NSG övertog Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) ansvaret
för efterbehandlingen av gruvavfallet i
Adak. NUTEK har därefter låtit genomföra
efterbehandling av industriområdet samt
utredningar av lämplig
efterbehandlingsmetod för det förorenade
sandmagasinet. I november 1995
rapporterade NUTEK resultatet av
utredningarna till länsstyrelsen samt
föreslog en efterbehandlingsmetod för
sandmagasinet. Metoden går ut på att
magasinet täcks med ett tätskikt och att
ett eventuellt läckage av skadliga ämnen
samlas upp och tas om hand.
Länsstyrelsen har remissbehandlat
NUTEK:s förslag och ett beslut i frågan
väntas inom kort. Enligt uppgift från
NUTEK kan täckningsarbetena påbörjas
under år 1996 och vara avslutade under
år 1998.

Vad gäller finansieringen av
återställningsarbetena föreslog NUTEK i
maj 1995 regeringen att medel från
försäljning av viss statlig gruvegendom
(s.k. kronoandelar) till Boliden Mineral
AB skulle få användas. Regeringen
beslutade i juni 1995 att de aktuella
medlen, ca 30 miljoner kronor, får
användas för detta ändamål. NUTEK har
därefter för regeringen redovisat en
plan för hur de tillförda medlen avses
bli använda.

Utskottet kan mot bakgrund av den nu
lämnade redovisningen konstatera att
ärendet om sanering av gruvavfallet i
Adak framskridit sedan de aktuella
motionerna i frågan väcktes för drygt
ett år sedan. Finansieringsfrågan synes
ha fått sin lösning genom regeringens
beslut att ställa medel från försäljning
av statlig gruvegendom till NUTEK:s
förfogande. I sakfrågan, dvs. metoden
för efterbehandling av bl.a. det
förorenade sandmagasinet, har NUTEK
föreslagit en åtgärdsplan för
länsstyrelsen i Västerbottens län.
Länsstyrelsen väntas fatta beslut i
frågan inom kort. Det är inte
näringsutskottets sak att ta ställning
till om denna åtgärdsplan uppfyller de
krav på miljöriktigt omhändertagande som
bör ställas. Utskottet vill dock
uttrycka sin förhoppning att de åtgärder
som vidtagits under det senaste året kan
leda till att efterbehandlingsarbetet
kan inledas inom en snar framtid.

Med hänvisning till den redovisade
bakgrunden anser utskottet att
motionerna 1994/95:N255 (v),
1994/95:N256 (fp) och 1994/95:N294 (kds)
i allt väsentligt kan anses vara
tillgodosedda. De aktuella
motionsyrkandena avstyrks av detta skäl.

Gruvavfallsupplag i Garpenbergsområdet

Ytterligare ett motionsyrkande från den
allmänna motionstiden 1995 tar upp
frågan om sanering av gruvavfallsupplag.
I motion 1994/95:N255 (v) föreslås att
riksdagen i ett tillkännagivande
framhåller att det är angeläget att
saneringsarbetet med gruvavfallet i
Garpenberg snarast påbörjas.
Motionärerna hänvisar till att
gruvavfallet i Garpenbergsområdet har
klassats som en av de allvarligaste
källorna till miljöskadliga utsläpp till
Östersjön.

Inom Garpenbergsområdet har
gruvbrytning bedrivits åtminstone sedan
1200-talet. Denna verksamhet har
resulterat i ett betydande metalläckage
från efterlämnat gruvavfall. Avfallet är
av varierande ålder och finns upplagt
inom ett antal olika områden. Boliden
Mineral AB har sedan år 1957 bedrivit
gruvbrytning och anrikningsverksamhet
inom området.

Läckaget från Garpenbergsområdet har
bl.a. påverkat vattenmiljön i Dalälven.
Regeringen inrättade år 1988 den s.k.
Dalälvsdelegationen med uppdrag att
utarbeta ett åtgärdsprogram för att rena
Dalälven inom tio år. Detta arbete har
resulterat i ett flertal åtgärder, bl.a.
i avtal om saneringsåtgärder för
gruvavfall i Faluområdet. Inom ramen för
Dalälvsdelegationens arbete påbörjades
också förhandlingar mellan delegationen
och Boliden Mineral AB i avsikt att nå
en överenskommelse om åtgärder för att
minska metalläckaget från gruvavfallet i
Garpenberg. Förhandlingarna har bl.a.
avsett frågan om ansvars- och
kostnadsfördelning mellan Boliden och
staten. Syftet med förhandlingarna har
varit att åtstadkomma en helhetslösning
med en åtgärdsplan för samtliga
delområden där stora miljöproblem
föreligger. När Dalälvsdelegationen
upplöstes år 1994 övertog Statens
naturvårdsverk uppdraget att föra
förhandlingarna för statens räkning.
Någon överenskommelse mellan Naturvårds
verket och Boliden har ännu inte kunnat
uppnås.

Riksdagen har tidigare vid flera
tillfällen behandlat frågan om sanering
av området kring Garpenberg. Våren 1993
avslogs en motion med motsvarande
yrkande som nu är aktuellt.
Näringsutskottet hänvisade i sitt
betänkande (bet. 1992/93:NU26 s. 8) till
att en förhandlingsuppgörelse syntes
ligga inom räckhåll. Senast
aktualiserades frågan i det förslag om
tilläggsbudget som regeringen avgav till
riksdagen våren 1995 (prop.
1994/95:125). I propositionen lämnade
regeringen en kortfattad redogörelse för
åtgärderna för att rena Dalälven. Det
hänvisades därvid till att förhandlingar
i frågan om gruvavfallet i Garpenberg
fortfarande pågick. Regeringen
konstaterade också att i det nuvarande
statsfinansiella läget bör medel för
åtgärder i Garpenbergsområdet inte
avsättas nu .

Som framgått synes frågan om sanering
av gruvavfallet i Garpenbergsområdet
inte vara lika nära en lösning som den
tidigare behandlade frågan om
motsvarande problem i Adak. Enligt vad
utskottet erfarit har svårigheterna att
komma fram till ett avtal om en
åtgärdsplan för Garpenbergsområdet till
stor del sin grund i de oklarheter som
anses råda beträffande det juridiska
ansvaret för att genomföra och bekosta
erforderliga saneringsåtgärder.
Utskottet har visserligen förståelse för
att det komplicerade förhandlingsläget
försvårat en uppgörelse, men vill
samtidigt understryka att detta
förhållande bör leda till ökade
ansträngningar från bägge parters sida.
Det får förutsättas att
förhandlingsarbetet fortsättningsvis kan
bedrivas på ett sådant sätt att
möjligheterna ökar att finna en lösning
som varaktigt kan begränsa problemen med
urlakning av metaller i
Garpenbergsområdet.

Utskottet bedömer att ett
tillkännagivande i enlighet med
förslaget i motion 1994/95:N255 (v) i
dagsläget inte skulle underlätta arbetet
med att finna en lösning på de
diskuterade problemen. Yrkandet avstyrks
således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrade villkor
för prospektering

att riksdagen avslår motion
1994/95:N221,

2. beträffande satsningar på
gruvnäringen

att riksdagen avslår motion
1994/95:N279,

3. beträffande gruvavfallsupplag
i Adak

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:N255 yrkande 1, 1994/95: N256
och 1994/95:N294,

4. beträffande gruvavfallsupplag
i Garpenbergsområdet

att riksdagen avslår motion 1994/95:N255
yrkande 2.

Stockholm den 16 april 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta
Johansson (s), Karin Falkmer (m),
Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg
(m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson
(c), Barbro Andersson (s), Marie
Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag
Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës
(mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck
(s), Sten Tolgfors (m), Torsten Gavelin
(fp) och Frank Lassen (s).