Vissa frågor om kompetensutveckling m.m.

Betänkande 1995/96:AU6

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1995/96:AU06

Kompetensutveckling

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1995/96
AU6

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas tolv
motioner rörande vissa frågor om
kompetensutveckling m.m. Samtliga
behandlade yrkanden avstyrks av
utskottet med hänvisning till pågående
beredningsarbete.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1994

1993/94:A228 av Rose-Marie Frebran och
Lars Svensk (kds) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en
utredning om en allmän
kompetensutvecklingsförsäkring.

1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl.
(s) vari yrkas

26. att riksdagen hos regeringen begär
ett åtgärdsprogram för
kompetensutveckling i näringslivet och i
gemensam verksamhet i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1993/94:Ub314 av Rosa Östh och Birger
Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om
kompetensutveckling för småföretagare.

1993/94:Ub319 av Jan Backman (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att erbjuda
nyföretagare tillgång till systemet med
utbildningscheckar.

1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl.
(s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kompetensutveckling och
utbildning skall ha en mer framskjuten
ställning bland de
arbetsmarknadspolitiska medlen,

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att arbetsmarknadens parter
bör rekommenderas att i avtal reglera
att minst 2 % av arbetstiden avsätts för
kompetensutveckling av alla anställda,

8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att analysera och
utarbeta förslag till ekonomiska
incitament till kompetensutveckling.

1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl.
(s) vari yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär
att regeringen senast i samband med
kompletteringspropositionen återkommer
med ett förslag till ett hållbart och
sammanhållet program för att öka
kompetensutvecklingen i näringslivet.

Motion väckt med anledning av
proposition 1993/94:147

1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)
vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär
ett åtgärdsprogram för
kompetensutveckling i näringslivet och i
gemensam verksamhet i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden 1995

1994/95:A261 av Anders Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett åtgärdsprogram för
kontorsadministratörers omorientering.

1994/95:A270 av Gullan Lindblad och
Göthe Knutson (m) vari yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till en ny form av
eftergymnasiala kvalificerade
yrkesutbildningar i samverkan med
företagaren.

1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds)
vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av personliga
utbildningskonton.

1994/95:K811 av Mats Odell (kds) vari
yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättandet av en utredning
som belyser effekterna av
informationsteknologin på arbetslivets
organisation och de därav följande konse
kvenserna för trygghetssystemens
utformning och möjligheterna att
finansiera dessa.

1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds)
vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade insatser för en
fortlöpande kompetensutveckling i
arbetslivet,

Utskottet

Inledning

I det följande behandlas frågor om
kompetensutveckling i motioner från den
allmänna motionstiden år 1994 resp. år
1995. Ett yrkande som behandlas,
nämligen i motion 1993/94:A40, har
väckts med anledning av proposition
1993/94:147 Jämställdhetspolitiken:
Delad makt - delat ansvar. Motionerna
tar upp behov av kompetensutveckling i
arbetslivet, för olika yrken och
sektorer inom arbetslivet samt olika
förslag för att öka kompetensen.

Ett särskilt påpekande bör göras att
kompetensutveckling är ett brett område
som av olika skäl har förekommit inom
flera utskotts beredningsområden.
Arbetsmarknadsutskottet har tidigare
behandlat motioner från olika partier på
kompetensutvecklingsområdet, bl.a. i
betänkandena 1993/94:AU5, 1994/95:
AU9, 1994/95:AU11, 1994/95:AU13 och
1994/95:AU15.

Vissa frågor om kompetensutveckling m.m.

I åtta motioner tas behov av
kompetensutveckling upp, bl.a. i samband
med förändringar i arbetslivet.

Socialdemokraterna tar i motionerna
1993/94:A40 (yrk. 10), 1993/94:A254
(yrk. 26), 1993/94:N305 (yrk. 12) samt
1993/94:Ub906 (yrk. 5) upp arbetslivets
förändringar samt de därav föranledda
långsiktigt ökande kompetenskraven.
Kompetensutvecklingen på arbetsplatserna
bör enligt motionärerna kopplas ihop med
en förändrad arbetsorganisation, där
arbete och lärande går hand i hand.
Målsättningen bör vara att upp mot 2 %
av arbetstiden genomsnittligt används
för kompetenshöjande utbildning på
arbetsplatserna. Ett åtgärdsprogram bör
därför begäras av regeringen.

I ovan nämnda motion 1993/94:Ub906
(yrk. 3, 8) påpekas vidare att det finns
ett mycket stort behov av utbildning som
avser de arbetslösa.
Arbetsmarknadsutbildning i olika former
är därför synnerligen viktig även i per
spektivet av en nationell
kompetenshöjning. Det finns olika
modeller för att stödja en
kompetensutveckling genom ekonomiska
incitament. Dessa bör analyseras i
samverkan med arbetsmarknadens parter,
anser motionärerna.

Kristdemokraterna anser i motionerna
1994/95:A271 (yrk. 15) och 1994/95:N301
(yrk. 9) att de ökande kraven i
arbetslivet ställer krav på fortlöpande
kompetensutveckling. Incitamenten till
egen kompetensutveckling måste
förstärkas enligt motionärerna.
Personliga utbildningskonton kan vara
ett sätt att höja kompetensen hos
yrkesarbetande. Att genom skatteavdrag
uppmuntra avsättningar till ett eget
utbildningskonto skulle kunna ge
möjligheter för fler att studera på
högskolenivå.

Anders Nilsson (s) begär i motion
1994/95:A261 ett åtgärdsprogram för
kontorsadministratörer. Problemet är att
kontorsbranschens kris inte är lika
uppmärksammad som t.ex. byggbranschens,
möjligen därför att det handlar om
kvinnor. AMS bör därför föreslå ett
åtgärdsprogram för
kontorsadministratörers omorientering
och kompetensutveckling.

Rose-Marie Frebran och Lars Svensk
(kds) begär i motion 1993/94:A228 att en
utredning tillsätts med uppdrag att
utreda möjligheterna till en allmän
kompetensutvecklingsförsäkring.
Utredningen bör utgå dels från
individens perspektiv, dels från ett
samhällsekonomiskt perspektiv.

Utskottet anför följande.

Riksdagen har nyligen tagit upp
kompetensutvecklingsfrågor i samband med
behandlingen av proposition 1995/96:25
En politik för arbete, trygghet och
utveckling (FiU1, rskr. 131-134). I det
nämnda betänkandet redogörs för de
utredningar som pågår över ett brett
fält i syfte att öka kunskaper och
kompetens (s. 96 f.). Utredningarna
gäller i första hand förlängning av
skolpliktstiden, det inre arbetet i
skolan, översyn av lärarutbildningen,
ett nationellt kunskapslyft för vuxna,
distansutbildning samt fortsatt
reformering av studiestödet. I enlighet
med finansutskottets förslag avslog
riksdagen mot denna bakgrund de i
sammanhanget aktuella motionsyrkandena.

Utredningen om ett nationellt
kunskapslyft för vuxna (dir. 1995:67)
skall i ett första steg föreslå mål för
ett sådant kunskapslyft som en del i en
strategi för ett livslångt lärande.
Därvid skall kommittén bedöma om de
allmänna målen för den samhällsstödda
vuxenutbildningen behöver revideras, och
hur dessa mål skall kompletteras för att
omfatta alla former av vuxenutbildning.
I ett andra steg skall kommittén, med
beaktande av den centrala frågan om
ansvaret för utbildningens finansiering,
ta ställning till vilket ansvar som
skall vila på den offentligt
finansierade utbildningen och på
arbetslivet för olika typer av
utbildningsinsatser samt föreslå vilket
ansvar varje individ bör ta för sin egen
kompetensutveckling.

Utskottet har inhämtat att
utredningsarbetet kommer att resultera i
ett första delbetänkande, som bl.a. tar
upp mål för ett nationellt kunskapslyft
för vuxna, i mars 1996.

Även den arbetsmarknadspolitiska
kommittén (dir. 1993:132, dir. 1995:33)
tar upp kompetensutvecklingsfrågor. Hur
arbetsmarknadspolitiken bättre skall
bidra till att stödja
kompetensutvecklingen i arbetslivet är
en huvudfråga för kommittén. Bl.a. skall
samspelet mellan
arbetsmarknadsutbildning, övrig
vuxenutbildning och den reguljära skolan
analyseras. Kommitténs slutbetänkande
väntas i början av år 1996.

Vidare skall nämnas utredningen om
kunskapsbildning i arbetslivet, vilken i
mars 1994 avlämnade betänkandet Kunskap
för utveckling, SOU 1994:48. I
betänkandet lämnas förslag till hur ett
system för kunskapsspridning inom
arbetslivsområdet skall organiseras och
finansieras. Förslagen bereds för
närvarande inom regeringskansliet.

Kompetensutvecklingsfrågor har också
betydelse för de i motion 1994/95:A261
upptagna kontorsadministratörerna. TCO
har i en skrivelse 1995-02-14 till
statsrådet Anders Sundström anfört att
antalet kontorsadministratörer har
minskat med 22 % mellan 1990 och 1994.
Enligt TCO krävs bl.a. satsningar på
verklig kompetensutveckling för att
förhindra fortsatt utslagning.

Kompetensutveckling betonas även i EU-
samarbetet. Mål 4 avser att genom
kompetensutveckling av anställda
underlätta omställningen vid
strukturförändringar och förändring av
produktionssystem. Kompetensutveckling
är också mål för gemenskapsinitiativen
EMPLOYMENT och ADAPT samt för
utbildningsprogrammen LEONARDO och
SOKRATES. Avsikten är att få till stånd
viss samordning mellan de nämnda
programmen. Den svenska staten satsar ca
350 miljoner kronor om året och EU lika
mycket inom ramen för den europeiska
socialfondens Mål 4. Det är AMS som
svarar för administration av
utbetalningarna från socialfonden.

Med hänvisning till vad sålunda
redovisats kan det konstateras att
kompetensutvecklingsfrågorna är inne i
en fas av grundlig beredning. Utskottet
anser att detta beredningsarbete bör
avvaktas. De aktuella motionerna,
1993/94:A40 (yrk. 10), 1993/94:A228,
1993/94:A254 (yrk. 26), 1993/94:N305
(yrk. 12), 1993/94:Ub906 (yrk. 3, 5 och
8), 1994/95:A261, 1994/95:A271 (yrk. 15)
och 1994/95:N301 (yrk. 9) avstyrks
således.

Kompetensutveckling för små- och
nyföretagare tas upp i två motioner.

Kompetensutveckling för småföretagare
tas upp i motion 1993/94:Ub314 av Rosa
Östh och Birger Andersson (c). Enligt
motionärerna saknar många småföretagare
grundläggande företagsutbildning, vilket
bromsar upp utvecklingen. Utbildnings-
och utvecklingscheckar skulle kunna
användas för att öka kompetensen.
Försöksprojekt kan förläggas till
utvecklingssvaga regioner.

Jan Backman (m) framför likartade krav
i motion 1993/94:Ub319. Enligt
motionären bör nyföretagare kunna
erbjudas utbildningscheckar. Starta-eget-
bidraget, den enda åtgärd som är
inriktad på att skapa företagare och
inte löntagare, bör kunna kombineras med
utbildningscheckar.

Utskottet anför följande.

De små företagens situation, bl.a. i
fråga om kompetensutveckling, har
redovisats i betänkandet Kunskap för
utveckling (SOU 1994:48). Dessa frågor
är under beredning inom
regeringskansliet.

Regeringen har under hösten 1995
tillsatt en utredning för att göra en
översyn av det statliga företagsstödet
och dess effekter på det svenska
näringslivet. Utredningen (dir.
1995:124) skall bl.a. överväga möjliga
alternativ till finansiella stöd och se
över möjligheterna att omfördela stödet
till andra ändamål som t.ex. utbildning,
kompetenssatsningar och ökad
teknikspridning. Möjligheterna till
regional utveckling skall särskilt
beaktas. Kommittén skall redovisa sina
förslag senast den 30 april 1996.

Utskottet har ovan redovisat Mål 4-
programmet inom ramen för den europeiska
socialfonden. I detta sammanhang skall
läggas till att grupper som är aktuella
för stöd enligt Mål 4-programmet ofta är
verksamma i små och medelstora företag.
Regeringen anför i proposition
1995/96:25 (s. 15) att det är viktigt
att egen- och småföretagare ges
möjlighet till kompetensutveckling i
anslutning till detta program.

Med hänvisning till pågående
beredningsarbete avstyrker utskottet
motionerna 1993/94:Ub314 och
1993/94:Ub319.

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
framhåller i motion 1994/95:A270 (yrk.
12) vikten av en långsiktig strategi för
kunskapsuppbyggnad i stället för hastigt
hopkomna förslag inom
arbetsmarknadspolitiken. Särskilt behövs
eftergymnasiala kvalificerade
yrkesutbildningar i samverkan med
företagen. Regeringen bör återkomma med
förslag i denna riktning.

Utskottet vill anföra följande.

I mars 1995 överlämnades betänkandet
Yrkeshögskolan - Kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning (SOU
1995:38) till regeringen. Utredningen
tar upp kraven på arbetskraftens
kompetens och redovisar förslag angående
kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning. En ny struktur, kallad
Yrkeshögskolan, förordas. Denna skulle
utgöra en fast organisation för
utveckling, planering, prioritering,
kvalitetssäkring, utvärdering och
finansiering av den eftergymnasiala
yrkesutbildningen. Man förordar att
denna ges av existerande
utbildningsanordnare. Ett nytt organ,
Yrkeshögskolestyrelsen, föreslås bli
inrättat i varje län. Ett särdrag i
Yrkeshögskolan är att en väsentlig del
av utbildningen sker i form av lärande i
arbete i företag eller på andra
arbetsplatser.

Remissbehandlingen av betänkandet har
avslutats under hösten 1995.

En proposition är aviserad till slutet
av februari 1996. Enligt pressmeddelande
från Utbildningsdepartementet, daterat
den 12 januari 1996, kommer regeringen
att lägga fram förslag om
försöksverksamhet med kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning.
Försöksverksamheten inleds redan i år
och skall omfatta ca 1 700 platser.
Försöksverksamheten syftar bl.a. till
att pröva och utveckla de pedagogiska
och organisatoriska formerna för
utbildningen.

Med hänvisning till pågående
beredningsarbete bör motion 1994/95:A270
(yrk. 12) inte föranleda någon
riksdagens åtgärd. Den avstyrks således.

I motion 1994/95:K811 (yrk. 7) föreslår
Mats Odell (kds) att effekterna av
informationsteknologin på arbetslivets
organisation samt konsekvenserna för
trygghetssystemen utreds. Att basera
statens inkomster på uppgifter från
arbetsgivare kommer att bli svårare när
en allt större del av de ekonomiska
transaktionerna sker mellan små företag
i olika länder. En statlig utredning bör
tillsättas som i första hand kartlägger
konsekvenserna av den pågående
utvecklingen.

Utskottet vill i detta sammanhang
redogöra något för hanteringen av
informationsteknikfrågorna.

Som bakgrund kan nämnas att regeringen
den 19 januari 1995 (dir. 1995:1)
tillkallade en kommission för att främja
användningen av informationsteknik (IT).
En av uppgifterna är att lämna förslag
till åtgärder som främjar användningen
av IT med särskild inriktning på
företagande och arbetsliv samt
utbildning och kompetensutveckling. IT-
kommissionens arbetsprogram 1995-1996
(SOU 1995:68) överlämnades till
regeringen i juni 1995.

Uppdraget till IT-kommissionen gäller
till utgången av år 1996.

Regeringen har i januari 1996 aviserat
att en proposition om åtgärder för att
bredda och utveckla användningen av
informationsteknik kommer att läggas
fram i mars månad 1996.

Rekommendationerna från 1994 års IT-
kommission, vilken överlämnade
betänkandet Vingar åt människans förmåga
(SOU 1994:118), har delvis överlämnats
till Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling. Stiftelsen skall
bl.a. finansiera satsningar som främjar
användningen av IT. Stiftelsen verkar
dels genom egna initiativ, dels på
grundval av ansökningar om medel. Syftet
är bl.a. att starta processer i
samhället som utvecklar kunskapen och
kompetensen kring informationstekniken.

Vidare vill utskottet i detta sammanhang
nämna Toppledarforums verksamhet.
Toppledarforum är en arbetsgrupp för
verksamhetsutveckling i offentlig
förvaltning med stöd av
informationsteknik. Den leds av
samordningsminister Jan Nygren och
består i övrigt av ett tiotal
verkschefer samt de verkställande
direktörerna i Kommunförbundet och
Landstingsförbundet. Målet är att skapa
en öppen elektronisk infrastruktur för
informationsförsörjning.
Finansdepartementet och Statskontoret
biträder Toppledarforum i det löpande
arbetet. Prioriterade områden och
projekt är bl.a. lagfrågor, pris- och
ansvarsfrågor och standardisering av
gränssnitt för gemensamma dataflöden.

Med hänsyn till det pågående
beredningsarbetet avstyrker utskottet
motion 1994/95:K811 (yrk. 7).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande behov av
kompetensutveckling

att riksdagen avslår motionerna
1993/94:A40 yrkande 10, 1993/94:
A228, 1993/94:A254 yrkande 26,
1993/94:N305 yrkande 12, 1993/94:
Ub906 yrkandena 3, 5 och 8,
1994/95:A261, 1994/95:A271 yrkande 15
och 1994/95:N301 yrkande 9,

2. beträffande
kompetensutveckling för små- och
nyföretagare

att riksdagen avslår motionerna
1993/94:Ub314 och 1993/94:Ub319,

3. beträffande eftergymnasiala
kvalificerade yrkesutbildningar

att riksdagen avslår motion
1994/95:A270 yrkande 12,

4. beträffande
informationsteknologin och
arbetslivets organisation

att riksdagen avslår motion
1994/95:K811 yrkande 7.

Stockholm den 8 februari 1996

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist
(s), Berit Andnor (s), Ulrica Messing
(s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson
(s), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder
(m), Sonja Fransson (s), Hans Andersson
(v), Christina Zedell (s), Christel
Anderberg (m), Barbro Johansson (mp),
Dan Ericsson (kds), Paavo Vallius (s),
Ola Ström (fp), Annika Jonsell (m) och
Margareta Andersson (c).

Gotab, Stockholm 1996