Närings- och småföretagarpolitiken

Motion 1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds)

Sammanfattning

Kristdemokraterna förordar en generell näringspolitik som
uppmuntrar företag och företagande. Det är endast genom en
sådan politik som nya långsiktigt uthålliga arbeten kan
skapas och välfärden i det längre perspektivet kan värnas och
utvecklas. Det är inte politiker som skapar arbeten men det
är politiker som har ansvaret för att skapa ett näringsklimat
som uppmuntrar till företagande och investeringar.

Under den föregående fyrklöverregeringens tid
genomfördes en omläggning av näringspolitiken i generell
riktning. Hinder i form av regleringar upphävdes,
arbetsrätten moderniserades, dubbelbeskattningen på
riskvilligt kapital avskaffades och ägarspridningen av aktier
ökade.

Den socialdemokratiska regeringen har på kort tid radikalt
försämrat möjligheterna för företag och företagande. Genom
att gå ifrån den generella näringspolitiken till förmån för en
mer selektiv försämras näringsklimatet. Skattehöjningar,
regleringar, stelbent arbetsrätt skapar en dålig grund för det
ekonomiskt nödvändiga -- en period med nya och växande
småföretag. Detta kommer i ett längre perspektiv att få svåra
återverkningar för välfärden, för jobben och för
möjligheterna att komma tillrätta med de statsfinansiella
problemen.

I föreliggande motion redovisas kristdemokraternas
alternativ till regeringens politik. Den ger sammantaget goda
möjligheter för många nya arbetstillfällen främst i
småföretag men lägger också en grund för tillväxt och den
nödvändiga saneringen av statsfinanserna.

1. Kristdemokraternas näringspolitiska grundsyn

Ett välfärdssamhälle kräver en samhällsekonomi i balans.
En förutsättning för en god välfärd är en effektiv och
ansvarsfull marknadsekonomi. Det visar den historiska
erfarenheten. Marknadsekonomin bygger på att människor
enskilt eller i olika former av samverkan fritt kan äga,
förvärva och förvalta egendom och företag. Den ger
människan valfrihet och utlopp för sin kreativitet.
Därigenom skapas grunden för ökat välstånd och för en
solidarisk välfärdspolitik.

En väl fungerande marknadsekonomi bygger på ett
samhälle med en grundläggande etisk samsyn.
Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga, ofta
informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet
och personligt ansvarstagande är viktiga fundament som
underlättar ekonomins funktionssätt genom att det sänker
transaktionskostnaderna och därmed leder till ökad
effektivitet i ekonomin. Den viktigaste långsiktiga uppgiften
för ekonomisk politik är därför att skapa goda institutioner --
goda normer, vanor och regler. KdS tror att en politik baserad
på hederlighet, ansvar och rättsmedvetande är grunden för
en långsiktigt god ekonomisk utveckling. Kristdemokraterna
efterstävar en marknadsekonomi baserad på etiska principer
och styrd av sociala och ekologiska hänsyn.

Den grundläggande uppgiften för staten när det gäller
näringspolitiken är att lägga fast ramar och långsiktiga
spelregler. Dessa måste vara stabila och tillväxtbefrämjande.
Endast då kan en sund näringsverksamhet utvecklas.

2. Ogynnsamma villkor för näringslivet viktig orsak till
Sveriges ekonomiska problem

Näringspolitiken kan inte drivas för sig utan måste vara
sammankopplad med den ekonomiska politiken i övrigt. Om
den ekonomiska politiken som helhet är fel kan ingen
näringspolitik i världen korrigera denna.

De grundläggande orsakerna till dagens djupa ekonomiska
kris i Sverige ligger långt tillbaka i tiden. Redan i början av
1970-talet började Sveriges ekonomiska utveckling avvika
från den i jämförbara länder. De offentliga utgifterna har
vuxit betydligt snabbare i Sverige än i jämförbara länder. En
del av transfereringssystemen har fått en utformning som lett
till ett överutnyttjande, vilket bidragit till såväl höga
kostnader som dämpad produktivitetsutveckling. Många
sektorer har dominerats av offentliga monopol, vilket lett till
sämre effektivitet och högre kostnader och därmed också till
undanträngningseffekter.

Expansionen av de offentliga utgifterna krävde ett högt
och stigande skattetryck. De höga marginalskatterna
minskade arbetsutbud och sparande. Företagsbeskattningen
motverkade i viktiga avseenden dynamik och utveckling i
näringslivet. Till de strukturella problemen kan också räknas
de olika regleringar som under lång tid präglade många
sektorer inom den svenska ekonomin.

Dessa strukturella problem försvagade utvecklingskraften
under 1970- och 1980-talen. Den kontinuerliga
kostnadskrisen, framför allt beroende på
lönekostnadsökningar över det realt tillgängliga utrymmet,
ledde till tappad konkurrenskraft gentemot omvärlden.
Finans- och fastighetskrisen som orsakades av 1980-talets
inflations- och spekulationsekonomi innebar ett dramatiskt
fall i hemmamarknadsefterfrågan, som vi ännu inte hämtat
oss ifrån. Under 1970- och 80-talen var det, med undantag
för några få år, lönsammare att placera pengar i fastigheter,
konst och diamanter än i arbetande kapital i företag.

Sammantaget har detta medfört en kraftigt minskad
produktion, vilket lett till en hög arbetslöshet. Detta har i sin
tur ökat den offentliga sektorns utgifter samtidigt som
inkomsterna minskat. Underskottet i den offentliga sektorn
har ökat kraftigt.

3. Sunda statsfinanser

Att få ner budgetunderskott och statsskuld är en viktig
förutsättning för varaktigt låga räntor och en låg inflation.
Höga realräntor är det största hindret för investeringar inom
näringslivet.

I vår motion med anledning av regeringens
budgetproposition redovisas kristdemokraternas politik för
sunda statsfinanser och lägre räntor.

4. Innovationer och småföretag skapar nya framtidsjobb

De nya jobben måste skapas i den privata sektorn.
Utrymmet för produktivitets- och effektivitetsförbättringar i
framför allt de stora företagen innebär dock att man i dessa
företag samtidigt kan öka produktionen och minska antalet
anställda. Under den senaste tioårsperioden minskade antalet
anställda i storindustrin med 19 %
medan småindustrin ökade antalet anställda med 11 %.

Ett
gynnsamt klimat för små- och nyföretagande är därför
av största vikt inför 1990-talets kamp mot den höga
arbetslösheten och för sanering av statsfinanserna. De
svenska småföretagen sysselsätter ca 1,4 miljoner
människor, vilket utgör drygt 60 %
av alla sysselsatta i det privata näringslivet. Sju av tio
nya jobb i näringslivet har tillkommit i företag med mindre
än 200 anställda under de senaste 10 åren.

Antalet nya företag utgör mellan 5 och 7 %
av den totala företagsstocken. På kort sikt spelar
nyföretagandet en relativt liten roll för att påverka
näringsstrukturen i Sverige, men för förnyelsen av
näringslivet är nyföretagandet av största betydelse.
Nyföretagandet i Sverige ligger på en nivå som klart
understiger exempelvis Tyskland och Frankrike och många
andra länder i Europa.

Politikens uppgift är att skapa gynnsamma förutsättningar
för ekonomisk utveckling. En god välfärd förutsätter ett
konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv. Statens roll
i näringspolitiken är att övervaka att lagstiftningen och en
god etik upprätthålls på marknaden. Likvärdiga villkor för
företagande i olika delar av landet måste gälla.

4.1 Kapitalförsörjning/riskkapital

Finansierings- och riskkapitalfrågorna är av central
betydelse för näringslivets utveckling. En stor andel av
svenska små och medelstora företag har en för låg soliditet,
dvs andel eget kapital, och är beroende av en fungerande
kapitalmarknad, såväl vad avser riskkapital som lånekapital.
Ett väl fungerande bankväsende är den viktigaste
förutsättningen för den löpande kapitalförsörjningen. En
effektiv konkurrens mellan olika banker är av största vikt.
Kristdemokraterna har under lång tid arbetat för införande
av ett riskkapitalavdrag för den som satsar kapital i
småföretag. Det skulle kunna utformas på motsvarande sätt
som avdrag för premier till pensionsförsäkringar. I
budgetpropositionen förutskickas nu att regeringen kommer
att överväga möjligheten med riskkapitalavdrag. Detta är
välkommet men skyler inte över det faktum att regeringen
genom att återinföra dubbelbeskattningen på riskvilligt
kapital försämrar kapitaltillgången och därmed
utvecklingsmöjligheterna för företagen.

Det är angeläget att skapa förutsättningar för att små och
medelstora företag kan komma i åtnjutande av det riskkapital
som skapats genom inrättandet av riskkapitalbolagen. En del
av detta kapital bör ligga i bolag utanför börsen för att
tillskapa riskkapital för företag som har en långsiktig
bärkraft, men som kanske inte ger omedelbar avkastning. De
regionala utvecklingsbolagen måste göras slagkraftiga och
förfoga över tillräckliga resurser.

Skattesystemets ska utformas så att avkastningen på
riskvilligt kapital i företag inte beskattas hårdare än annan
kapitalavkastning. Vi vänder oss därför emot den
socialdemokratiska regeringens och riksdagsmajoritetens
beslut att återinföra dubbelbeskattningen på avkastningen på
aktier. Denna dubbelbeskattning medför att viljan att satsa
riskvilligt kapital i företag minskar, då beskattningen av helt
riskfria placeringar i bank eller obligationer är betydligt
lägre. Minskad tillgång till riskvilligt kapital kommer att
försvåra nödvändig utveckling och nya investeringar i
näringslivet.

4.2 Information och rådgivning

Förutom den grundläggande information och rådgivning
som i dag ges av olika myndigheter, utvecklingsbolagen,
näringslivsorganisationer och vissa privata organisationer
krävs ytterligare insatser. Goda möjligheter till export går
idag många företag förbi på grund av bristande kunskap om
de internationella marknaderna, otillräckliga
språkkunskaper och därmed sammanhängande rädsla för att
göra satsningar på nya marknader. Olika statliga och
regionala aktörer måste samarbeta för att stödja de mindre
företagens exportsatsningar.

Lokala nyföretagarcentrum och liknande kan vara
värdefulla kontaktpunkter för att öka informationsutbyte
mellan olika företag och även utgöra en naturlig träffpunkt
för information och rådgivning från olika myndigheter och
organisationer inom näringslivet.

4.3 Innovationer och uppfinningar

Innovationer tas inte tillräckligt väl om hand i Sverige. I
flera konkurrentländer stödjer staten utvecklingen av nya
idéer. Varken enskilda innovatörers verksamhet eller den
forskning som sker inom företagen ges nödvändig stimulans.
Patent som skulle kunna tas tillvara av den svenska industrin
exporteras till andra länder. Förutom ett allmänt bra
investerings- och företagsklimat måste ytterligare åtgärder
vidtas som främjar kommersialisering av innovationer i
Sverige. Av avgörande betydelse är att innovatörer och
exploatörer kopplas ihop. Royalty på patenterade
uppfinningar bör vara skattefri i två år -- det skulle höja
innovationstakten, snabbare omsätta innovationer på
marknaden och minska incitamenten att placera
royaltyinkomster utomlands. Satsningen på innovativ
teknikupphandling till mindre företag och uppfinnare bör
utökas. Erfarenheter från USA, Storbritannien och
Nederländerna pekar på framgångar med sådan riktad
upphandling. I USA kanaliseras minst 1 %
av all statlig teknikupphandling till små och medelstora
företag. Detta bör prövas även i Sverige. Nya rön inom FoU
bör göras mer lättillgängliga för småföretagen.

4.4 Minskad byråkrati

Små företag har inte samma möjlighet som stora företag att
avsätta personella resurser för administration och byråkrati.
Aldrig så vällovliga enkäter och uppgiftslämnande tar stor
kraft från hårt arbetande egen- och småföretagare. Den
mångfald av myndigheter och institutioner som handhar
olika frågor som berör företagen skapar också en känsla av
''byråkratiskt krångel'' hos den lilla företagaren.

Vi menar att det finns anledning att fortsätta arbetet med
att inventera och kartlägga vad som upplevs som byråkrati
och krångel och finna former för att minska detta. Det finns
också anledning att se över alla de myndigheter, institutioner
och organisationer som på olika sätt handhar företagarfrågor
och hitta former för att samordna de olika verksamheterna
på ett sätt som dels förenklar för företagen dels kan innebära
rationaliseringar och effektiviseringar av de olika stöd som
staten står bakom till företagen.

4.5 Attityder, kultur och utbildning

Samhället måste aktivt medverka till att skapa positiva
attityder och ge kunskap om företagande. Politiker, skolor,
företagare, organisationer mfl har ett ansvar för detta. Det
hade uppfattats som en positiv signal om det i regeringen
ingått en särskild småföretagarminister med ett övergripande
ansvar för de många frågor som berör småföretagandet.
Denne skulle då lägga förslag för att förbättra villkoren för
småföretag och granska alla andra förslag från olika
departement ur småföretagarsynvinkel. Särskilt
betydelsefullt är skatter, utbildning, riskkapital,
patentverksamhet, arbetsrätt etc.

I skolans undervisning bör det ingå moment om företagens
betydelse och företagandets villkor. Nästan all utbildning
syftar till att bli anställd. Det saknas undervisning om hur
man startar eget och om att detta kan vara ett positivt
alternativ. Gymnasieskolans projekt ''Ung företagsamhet''
är dock ett positivt undantag. Företagarprogram på
gymnasienivå bör införas. I alltfler kommuner startar nu
också särskilda företagargymnasier upp, något som vi
kristdemokrater tidigare har motionerat om här i riksdagen.
Dessa satsningar bör uppmuntras.

Folkhögskolor skulle kunna satsa på kurser om
företagande och om hur man startar eget företag.
Folkhögskoleformen, som bla innebär en stor frihet vid
uppläggning av kurser, passar väl för denna typ av kurser.
Arbetsmarknadspolitiken bör i ökad utsträckning uppmuntra
till eget företagande. De FörnyelseFöretags-projekt som
drivits med arbetsmaknadspolitiska medel av M-Gruppen är
utmärkta exempel på åtgärder som lett fram till att mer än
tusen arbetslösa har fått arbete inom nystartatde och växande
företag.

Även på universitets- och högskolenivå är det viktigt med
kurser och utbildningar inriktade mot företagande. Det är
också viktigt att knyta kontakter mellan det lokala
näringslivet och högskolorna. Utbildningen vinner på att
kopplas till verkligheten i näringslivet och företagen kan dra
nytta av forskning och övrigt kunnande som utbildningen
ger.

4.6 Arbetsrätten

Den arbetsrättsliga lagstiftningen måste utformas så att
trygghet skapas för de anställda, utan att nyanställning och
nytillträdande på arbetsmarknaden missgynnas. Det är en
förutsättning för att upprätthålla en flexibel arbetsmarknad.
De förändringar som riksdagen beslutade om 1993 var en
rimlig avvägning mellan dessa ambitioner. Riksdagen bör
återställa reglerna som de var utformade före den 1 januari
1995 med bland annat en förlängning av tiden för visstids-
och provanställning till 12 månader och möjlighet för
arbetsgivaren att undanta två personer vid uppsägning pga
arbetsbrist. Detta är regelförändringar som i huvudsak riktar
sig mot de små och medelstora företagen.

4.7 Lönebildning

En reformering av lönebildningen är nödvändig. Sedan
1970-talet har arbetsmarknadens parter regelmässigt
misslyckats med att hålla löneökningarna inom ramen för det
samhällsekonomiska utrymmet. Detta medför en urholkning
av den internationella konkurrensförmågan, oavsett om vi
har en fast eller rörlig växelkurs. Det är angeläget att
åstadkomma en lönebildning som är förenlig med en sund
ekonomisk utveckling.

5. Produktivitetstillväxt

En snabb produktivitetstillväxt är en viktig grund för att i
vid mening kunna öka välfärden. Om produktiviteten är god
kommer de tillgängliga resurserna att ge stort ekonomiskt
utbyte och därmed ekonomisk tillväxt. Men en förbättrad
produktivitet kan också ta sig uttryck i att en viss produktion
kan åstadkommas med mindre resurser. Miljöbelastningen
kan därmed bli mindre. En förbättrad produktivitetstillväxt
är grunden för att Sverige skall få en god och långsiktigt
hållbar utvecklingskraft.

En god produktivitetstillväxt kan endast åstadkommas om
såväl statsmakterna, hela den offentliga sektorn som det
enskilda näringslivet inriktar verksamheten på
effektivitetshöjande och resursbesparande åtgärder.
Erfarenheterna från de senaste två decenniernas
devalveringspolitik visar att det nödvändiga
omvandlingstrycket för att öka produktiviteten lätt kan
försvinna om den ekonomiska politiken inte är balanserad.

6. Investeringar

Ett av de allvarligaste problemen i svensk ekonomi under
senare tid är de mycket låga investeringsnivåerna även om
utvecklingen under 1994 vänt och går åt rätt håll när det
gäller investeringarna i näringslivet. Såväl historiskt som i en
internationell jämförelse har investeringarna under flera år
legat på en så unikt låg nivå att kapitalstocken t o m krympt.
I tillverkningsindustrin, som svarar för omkring 1/5 av BNP,
sjönk den möjliga produktionsvolymen med 2,5 %
mellan 1988 och 1992. Samtidigt ökade USA sin
industriella produktionskapacitet med ca 10 %
och Tyskland och England med ca 15 %.

En
stor del av de arbetstillfällen som förlorats de senaste
åren var direkt eller indirekt kopplade till investeringar. Det
är en central uppgift för den ekonomiska politiken att skapa
förutsättningar för en återgång till en investeringsnivå som
innebär en långsiktig uppbyggnad av vårt produktiva
realkapital i byggnader och maskiner. En låg ränta är en
grundsten i en sådan strategi. Men också besluten om
dubbelbeskattningen och införande av riskkapitalavdrag
spelar en betydelsefull roll. Detta har tidigare behandlats i
motionen.

7. Infrastruktur

En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att
svenskt näringsliv skall kunna expandera. Staten har det
grundläggande ansvaret för att infrastrukturen byggs ut och
underhålles.

Traditionellt förknippas infrastruktur med
kommunikationssektorn. Investeringar inom
telekommunikationsområdet har under de senaste
decennierna ökat i betydelse. Utnyttjandet av moderna
telekommunikationer kommer att skapa nya möjligheter att
effektivisera svenskt näringsliv och har stor betydelse för att
förbättra den regionala fördelningen av arbetstillfällen. Det
är nödvändigt att komplettera investeringarna med
omfattande åtgärder för att öka användningen av telenäten.
Av stor betydelse för den långsiktiga ekonomiska
utvecklingen är att Sverige kan hålla en tätposition i IT-
utvecklingen. Kristdemokraternas syn på IT-utvecklingen
och infrastrukturen utvecklas närmare i särskilda motioner.

Under de senaste decennierna har investeringarna i väg-
och järnvägsnäten varit eftersatta. Utvecklingen har nu vänt.
De senaste tre åren har investeringarna mer än tredubblats.
Den upprustningen måste fortsätta och bygga på noggranna
samhällsekonomiska bedömningar av olika investeringars
lönsamhet. Framväxten av det gränslösa Europa leder bl.a.
till att svenska företags transportkostnader blir relativt sett
större än europeiska konkurrenters. Detta gäller i synnerhet
företag i Norrland. Ett effektivt transportsystem är därför
nödvändigt för att svenskt näringsliv i hela Sverige skall
kunna vara långsiktigt konkurrenskraftigt. Speciella insatser
krävs för att säkerställa underhållet av de investeringar som
genomförts.

8. Forskning och utbildning

En långsiktigt god tillväxt av den svenska ekonomin
bygger också på att forskning och utbildning får en mer
prioriterad ställning. En internationellt framstående
forskning är nödvändig för att svenskt näringsliv skall
fortsätta att utveckla produkter som blir internationellt
konkurrenskraftiga. Goda forskningsmiljöer är också viktiga
för att behålla forsknings- och utvecklingsverksamhet i
Sverige. Ett ökat inslag av forskarutbildade i den
forskningsintensiva industrin är nödvändigt.

Utbytet mellan högskolor/universitet och näringsliv för att
stimulera kommersialiseringen av forskning måste
utvecklas.

Det svenska utbildningssystemet måste rustas upp. En god
grundutbildning behövs för att arbetskraften skall kunna
bidra än effektivare till näringslivets utveckling. Speciella
insatser behövs för vidareutbildning. Ökade krav på
flexibilitet i arbetslivet ställer också större krav på
fortlöpande kompetensutveckling. Incitament till egen
kompetensutveckling måste förstärkas.

Högre utbildning är en investering för såväl individen som
för samhället. Studiefinansieringen ska göra det möjligt för
alla att skaffa högre utbildning. Studielön, med möjlighet till
kompletterande statliga lån, ger alla rimliga villkor och
verkar rekryterande till högskole- och universitetsstudier.

9. Internationell konkurrenskraft

Svensk ekonomi är mycket internationaliserad. Det gäller
inte endast de stora multinationella företagen utan även de
små och medelstora företagen. De har i betydande
omfattning sökt sig ut på exportmarknaderna. Den svenska
importkonkurrensen är också hård. Utvecklingen i Öst- och
Centraleuropa kommer att utsätta stora delar av den svenska
arbetskraftsintensiva industrin för ökande konkurrens.

Internationaliseringen har också inneburit att svenska
utlandsinvesteringar varit betydande. Sverige som
investerings- och företagarland utsätts idag för en allt
skarpare konkurrens i och med att de finansiella
marknaderna integrerats.

En långsiktig ekonomisk politik måste inriktas på att
stärka såväl Sveriges som svenska företags internationella
konkurrenskraft.

Medlemskapet i den Europeiska Unionen skapar
framtidstro och underlättar Sveriges möjligheter att vara ett
attraktivt företagarland. Ett utanförskap skulle utan tvekan
ökat riskerna för att investeringar och produktion skulle
förläggas till länder inom EU. Sveriges oförmånliga
geografiska läge skulle förstärkas. Många viktiga
investeringar och arbetstillfällen skulle därmed riskerat att
hamna i andra länder.

Det nyligen ingångna GATT-avtalet innebär också stora
möjligheter för svenskt näringsliv. Tullsänkningen för varor
och tjänster och det förbättrade marknadstillträdet kommer
successivt att påverka svensk ekonomi i positiv riktning. En
internationaliserad ekonomi som den svenska är mycket
beroende av att världshandeln underlättas.

10. Sund konkurrens 10.1
Konkurrenslagstiftningen

Den nya konkurrenslagstiftning -- efter förebild från EG:s
konkurrensregler i Romfördraget och EES-avtalets
konkurrensregler -- som trädde i kraft 1 juli 1993 var ett
viktigt steg för att förbättra förutsättningarna för en sund
konkurrens. Reglerna innebär ett principiellt förbud mot dels
samarbete mellan företag som har till syfte att begränsa
konkurrensen på marknaden (eller ger detta resultat), dels
missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande
ställning på den svenska marknaden. Påföljder vid
överträdelse av dessa förbud är bland annat
skadeståndsskyldighet och skyldighet attt betala
konkurrensskadeavgift på upp till 10 %
av företagets årsomsättning.

Det finns anledning att följa upp effekterna av den nya
lagstiftningen löpande och vid behov göra justeringar i
regelverket. Grundprincipen om förbud mot
konkurrensbegränsning är dock av central betydelse och får
inte luckras upp.

10.2 Ägarspridning för välfärd

Som vi redan inledningsvis skrivit menar vi att en
förutsättning för en god välfärd är en effektiv och ansvarsfull
marknadsekonomi. Marknadsekonomin bygger på att
människor enskilt eller i olika former av samverkan fritt kan
äga, förvärva och förvalta egendom och företag. Den ger
människan valfrihet och utlopp för sin kreativitet.
Därigenom skapas grunden för ökat välstånd och för en
solidarisk välfärdspolitik.

Statens uppgift är enligt vårt förmenande att sätta ramar
och övervaka spelreglerna på marknaden, skapa
förutsättningar för långsiktig tillväxt, men inte sköta
företagandet. När staten agerar såväl domare som spelare på
marknaden är risken stor att konkurrensen snedvrids och att
investeringar inte görs på ett optimalt sätt i de företag som
har de bästa förutsättningarna att skapa nya jobb etc.

För att företagens utveckling ska tryggas, och därmed
framtida arbetstillfällen, är det nödvändigt att företag kan få
tillgång till riskvilligt kapital. De flesta torde vara överens
om att staten som ägare inte över statsbudgeten kan garantera
detta kapital. Det är ett viktigt skäl till att staten bör begränsa
sitt ägande i företag och att man istället ser till att andra ägare
ges möjlighet att tillskjuta erforderligt kapital, t.ex. genom
delförsäljningar eller börsintroduktion av statliga företag.

Kristdemokraterna avvisar propositionens förslag
beträffande AP-fondernas möjligheter att förvärva aktier i
mindre och medelstora företag.

Under fyrklöverregeringen påbörjades ett arbete för att
minska statens ägande i 35 namngivna företag samt att
privatisera Nordbanken. Tillsammans representerar dessa
företag ett värde på över 100 miljarder kronor. Av de 36
företag som fyrklöverregeringen fick bemyndigande att sälja
helt eller delvis har 20 sålts eller överförts till annan ägare.
Sammanlagt har dessa försäljningar inbringat 23 miljarder
kronor till statskassan och minskat statens upplåningsbehov
med motsvarande belopp.

Det bör nämnas att denna utveckling med minskat statligt
ägande pågår runt om i hela Europa. Bara under 1993/94
beräknas privatiseringar av företag i Europa ha uppgått till
en storleksordning av ca 280 miljarder kronor.

Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt finns det alltså
anledning att gå vidare med att minska det statliga ägandet av
företag, i princip enligt det program som antogs av riksdagen
hösten 1991. De företag som är aktuella är sådana som är
verksamma inom konkurrensutsatt verksamhet. Monopol
kan inte säljas innan omstrukturering skett. Det finns
självfallet ingen anledning att byta ett monopol mot ett annat.
Vid utförsäljning bör enligt vår uppfattning allmänheten och
de anställda i företagen vara en viktig målgrupp. Regional-,
miljö- och energipolitiska hänsyn måste självfallet tas vid
beslut om utförsäljning av hela eller delar av statliga företag.

10.3 Ekobrott

För en sund konkurrens är det av största betydelse att
bekämpa ekobrotten.

Om den etiska ansatsen uteblir riskerar vi att
ohederligheten breder ut sig. I den långsiktiga kampen mot
den ekonomiska brottsligheten är samhällets förankring i en
god etik av avgörande betydelse. När etiken uteblir och
lagens efterlevnad hotas måste staten gripa in.
Lagstiftningen måste vara klar och entydig för att minimiera
riskerna för missbruk och oönskade beteenden.
Normöverföring i hem och skola är förmodligen den
viktigaste insatsen mot ekobrottslighet på längre sikt.

För att snabbt få grepp om den alltmer utbredda
ekonomiska brottsligheten menar vi kristdemokrater att en
central myndighet bör inrättas som samordnar och
verkställer arbetet mot ekobrott. Ett väl fungerande
samarbete mellan polis, åklagare, kronofogde- och
skattemyndigheter är nödvändigt för att uppnå bra resultat.

I en särskild motion utvecklar vi vår syn på insatser mot
ekobrottsligheten.

11. Näringspolitik i miljöns tjänst

De nya jobben måste skapas främst i den privata
tjänstesektorn och i andra framtidssektorer. En sådan sektor
är miljön. Här finns möjligheter till en mångfald olika
arbeten. Dels finns en potential för arbetstillfällen kopplade
till kretsloppssamhället, som t.ex. återvinningsindustri, ny
och småskalig energiteknik med inhemska och förnybara
energikällor. Dels vet vi att den internationella marknaden
för olika former av miljöteknik växer snabbt.

Erfarenheter från så gott som samtliga övriga marknader
visar att det är mycket sällan företag blir framgångsrika
internationellt med produkter som inte först producerats för
hemmamarknaden. En skatteväxling -- och i övrigt effektiv
miljöpolitik -- skulle bidra till en utveckling av miljö- och
energiteknik i Sverige som skulle skapa förutsättningar för
att svenska företag kunde nå internationella framgångar
inom miljöområdet, och därmed skapa nya arbetstillfällen i
Sverige.

Utrymmet för en skatteväxling kan mot bakgrund av
internationella studier uppskattas till minst 20--30 miljarder
kronor och skulle innebära sänkta skatter på arbete och
motsvarande höjda skatter på miljöfarliga utsläpp, energi och
råvaror.

En reform i denna storleksordning kräver en bred
parlamentarisk uppslutning. Det är nödvändigt för att skapa
den långsiktighet och förutsägbarhet som såväl företag som
privatpersoner har rätt att kräva för att få tid för anpassning.
Särskilda regler och övergångsperioder kan vara nödvändiga
bland annat för svensk basindustri. Vi ser därför med
tillfredsställelse på regeringens beslut att låta den utredning
om ett mer miljörelaterat skattesystem som vi
kristdemokrater aktivt medverkade till få fortsätta.

Även övriga beslut som berör hushållning med miljö och
energi kräver långsiktighet och förutsägbarhet. Under dessa
förutsättningar finns stora möjligheter att såväl ekonomi som
sysselsättning gynnas samtidigt som vi räddar miljön för
framtiden.

12. Regionalpolitik

För att skapa regional balans är det nödvändigt att
arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken
harmoniseras med regionalpolitiken. I huvudsak krävs en
aktiv generell regionalpolitik där samhället kompenserar
näringsliv och offentlig sektor i glesbygd för långa avstånd,
brist på utbildad personal, sämre kringservice etc. En
förstärkt infrastruktur är ett mycket viktigt regionalpolitiskt
instrument.

Arbetsmarknaden måste breddas i glesbygden. En
strategisk satsning på utbildning och kompetenshöjning,
bland annat genom att skapa goda förutsättningar för de
mindre högskolorna och distansutbildning, är en central del
i en framåtsyftande regionalpolitik. En återbäring av skatten
på elproduktion till de vattenkraftsproducerande länen skulle
ge resurser till näringslivsinsatser och utveckling av
kommunikationer i dessa regioner.

Kristdemokraternas syn på regionalpolitiken utvecklas i en
särskild motion.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen antar de allmänna riktlinjer för
näringspolitiken som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riskkapitalavdrag för den som
satsar kapital i småföretag,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa bättre förutsättningar för
små och medelstora företag att komma i åtnjutande av det
riskkapital som skapats genom inrättande av de s.k.
riskkapitalbolagen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökat samarbete för att stödja de
mindre företagens exportsatsningar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att göra royalty på patenterade
uppfinningar skattefri i två år,1

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett forsatt arbete med sikte på att
minska byråkrati och förbättra samordningen av de resurser
samhället satsar på företagande,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att arbetsmarknadspolitik och
utbildning i högre grad bör uppmuntra till eget
företagande,2

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att återställa arbetsrätten till de
regler som gällde före den 1 januari 1995,2

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade insatser för en fortlöpande
kompetensutveckling i arbetslivet,2

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ägarspridning för välfärd,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag beträffande AP-
fondernas möjligheter att förvärva aktier i mindre och
medelstora företag,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en central myndighet som
samordnar och verkställer arbetet mot ekobrottslighet,3

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en skatteväxling för nya
jobb.1

Stockholm den 25 januari 1995

Alf Svensson (kds)

Göran Hägglund (kds)

Inger Davidson (kds)

Mats Odell (kds)

Rose-Marie Frebran (kds)

Chatrine Pålsson (kds)

1 Yrkandena 2, 5 och 13 hänvisade till SkU

2 Yrkandena 7--9 hänvisade till AU

3 Yrkande 12 hänvisat till JuU