Vissa frågor om bilismen m.m.

Betänkande 1991/92:TU1

Trafikutskottets betänkande 1991/92:TU01

Vissa frågor om bilismen m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1991/92

TU1

Sammanfattning

Betänkandet behandlar vissa bilmotioner som väckts under den
allmänna motionstiden i år. I betänkandet behandlas även ett par
motioner som gäller utveckling av nya trafikformer samt en
motion om kvinnoperspektiv på trafiksystemet.

Utskottet framhåller i betänkandet att bilen intar en central
roll i dagens samhälle. Med hänsyn till det utvecklings- och
forskningsarbete som pågår avstyrker utskottet förslag bl.a. om
att tillsätta en särskild bilsocial utredning.
Utskottet avstyrker vidare förslag som väckts om bl.a. ett
uttalande från riksdagens sida om kostnaderna för bilfamiljer.
Utskottet erinrar i sammanhanget om att enligt 1988 års
trafikpolitiska riktlinjer bör skatter och avgifter på bilismen
grundas på ett väl definierat kostnadsansvar. Utskottet hänvisar
även till pågående uppföljning om kostnadsansvarets utformning
och det utvecklingsarbete som sker om införande av
trafikavgifter.
Utskottet ser positivt på de motionsförslag som väckts om
utveckling av de trafikformer som befinner sig i gränslandet
mellan privatbilism och kollektivtrafik som t.ex. samåkning,
hyrbilssystem, spårtaxi och anropsstyrd busstrafik. Utskottet
konstaterar att forskning eller utvecklingsarbete på området har
att prövas, initieras eller stödjas av i första hand
transportforskningsberedningen. Utskottet avstyrker därför
förslag om riksdagsinitiativ i ärendet.
Utskottet avstyrker slutligen även ett motionsyrkande om en
särskild folkbildningsinsats om kvinnoperspektiv på
trafiksystemet. Utskottet framhåller i sammanhanget att enligt
gällande trafikpolitiska riktlinjer skall trafiksystemets
uppbyggnad ske så att olika resenärers intressen och möjligheter
tas till vara.

Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande om bilens
betydelse i samhället av m-ledamöterna.

Vidare har fogats en meningsyttring av v-suppleanten vad
gäller frågan om kvinnoperspektiv på trafiksystemet.

Motionerna

1990/91:T207 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckla trafikens mellanformer.

1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen begär att regeringen initierar och stödjer
en informationsinsats som bl.a. beskriver kvinnoperspektivet på
trafiksystemet.

1990/91:T253 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en mer enhetlig behandling av
bilfrågor inom regeringskansliet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder som ytterligare försvårar för
bilfamiljerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsättandet av en bilsocial
utredning.

1990/91:T911 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppvärdering av bilen.

1990/91:T915 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckling av olika former av
hyrbilssystem bör stödjas,
2. att riksdagen hos regeringen begär att
transportforskningsberedningen får i uppdrag att informera om
möjligheterna att bilda ekonomiska bilandelsföreningar,
3. att riksdagen hos regeringen begär att statens järnvägar
får i uppdrag att redovisa möjliga utvecklingar av
hyrbilscentraler vid järnvägsstationerna samt kopplingar mellan
rabattkort och rabatterad biluthyrningstariff,
4. att riksdagen hos regeringen begär att skatte- och
försäkringsfrågor i biluthyrningsbranschen utreds med syfte att
underlätta branschens utveckling,
5. att riksdagen hos regeringen begär att
trafiksäkerhetsverket får i uppdrag att utreda
betalningsansvaret vid trafik- och parkeringsförseelser med
hyrbil samt en alternativ bindning av biltrafikförsäkringen till
körkortet.

Utskottet

1 Bilens betydelse i samhället

Utskottet har tidigare under våren 1991 behandlat en rad
motioner om vägtrafikens förutsättningar och
utvecklingsmöjligheter. I sammanhanget kan hänvisas till
betänkanden om trafikens infrastruktur (bet. 1990/91:TU24), om
vägväsendet (bet. 1990/91:TU26) och om trafik och miljö (bet.
1990/91:TU30). Följande motioner från den allmänna motionstiden
i januari 1991 är mer allmänt inriktade på bilen som företeelse
och behandlas därför särskilt i föreliggande betänkande.

I motion T253 (m) yrkas att en bilsocial utredning
tillsätts som klarlägger bilens centrala betydelse för
samhället. Enligt en Sifo-undersökning som motionärerna
refererar till är människorna mer beroende av bilen nu än för
5--10 år sedan. Varannan bilist (51%) anser sig sålunda vara
mycket eller oerhört beroende av att ha tillgång till bil medan
motsvarande andel år 1982 var två av fem (41%). Att ha
tillgång till ett fungerande, individuellt transportsystem är
enligt motionärerna en förutsättning för ett rikt socialt liv
samtidigt som det ger förutsättningar för ett fungerande
samhälle även i landets mer glest befolkade delar.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att bilen
kommit att inta en allt viktigare roll i vårt samhälle.
Utskottet kan därvid konstatera att utanför de större städerna
utgör bilen ofta det enda realistiska kommunikationsmedlet för
många resor. Vad gäller motionskravet på ytterligare
utredningsinsatser kan utskottet i och för sig konstatera att
bilens betydelse för samhället hittills inte i någon större
utsträckning belysts i forsknings- och utredningssammanhang.
Enligt vad utskottet erfarit har dock under senare tid en rad
initiativ tagits såväl nationellt som internationellt som gör
att situationen håller på att förändras.
Som exempel kan nämnas att vid Centrum för tvärvetenskap,
Göteborgs universitet, pågår ett projekt som syftar till att
studera bilanvändandet och dess betydelse för människans liv och
tankemönster. Forskningsprogrammet betonar att syftet är att öka
förståelsen för den viktiga sociala företeelse som bilismen
utgör för att mot den bakgrunden kunna hantera biltrafikens
långsiktiga miljökonsekvenser. I Göteborg har även vid
kulturgeografiska institutionen och vid Handelshögskolan under
år 1990 avslutats ett projekt som heter "Hushållen och
persontransporterna". Utifrån ett samhällsvetenskapligt
perspektiv har därvid analyserats de nationella
resvaneundersökningar som statistiska centralbyrån utfört år
1978 och 1984/85.
Ett forskningssamarbete pågår vidare i Linköping mellan
forskargrupper vid universitetet och statens väg- och
trafikinstitut. Den ram som omgärdar verksamheten utgörs av ett
ekonomiskt-historiskt perspektiv där bilismen ses som ett
utvecklingsblock med stor betydelse för den ekonomiska
tillväxten och strukturomvandlingen liksom för den fysiska
strukturens förändring under efterkrigstiden.
I sammanhanget kan också nämnas att vid den nordiska
forskningsorganisationen Nordplan arbetar flera forskare med
forskning kring bilismen. Viktiga frågor för forskargruppen är
vad som genererar persontransporter, viken typ av rationalitet
som ligger till grund för färdmedelsval liksom analyser av vilka
faktorer som är av betydelse för persontransportmarknadens
utveckling.
Inom området pågår vidare ett arbete för att förbättra det
statistiska underlaget. Under det gångna året har sålunda
behovet av en förnyad resvaneundersökning diskuterats inom en
grupp bestående av olika intressenter på området. Statens väg-
och trafikinstitut har därvid med sitt ansvar för
transportstatistik tagit på sig uppgiften att försöka genomföra
en ny nationell resvaneundersökning under åren 1992--1993.
Som ett tecken på den förändring som nu sker inom
forskningsområdet kan avslutningsvis även nämnas att vid de
årliga s.k. forskardagarna i Linköping planeras under januari
1992 ett särskilt temablock kring bilismen.
Sammanfattningsvis kan således konstateras att bilens
betydelse för befolkningen synes tilldra sig ett ökat intresse
och att forskningen befinner sig i ett skede av snabb
utveckling. Flera teoretiska perspektiv och metodiska
tillvägagångssätt bryts mot varandra. Forskningsläget
kännetecknas således av en påtaglig mångfald, såväl teoretiskt
som metodiskt, vilket synes borga för att en allsidig belysning
sker av ämnesområdet.
Utskottet anser det som viktigt att trafikpolitiken och
statens agerande på trafikområdet bygger på en realistisk
uppfattning om bilens betydelse och funktion i samhället. Till
denna bild hör särskilt bilens regionalpolitiska roll för stora
delar av landet och då i synnerhet för landets glesbygdsområden.
Tillgång till bil är således i många fall nödvändigt för att
delta i arbetslivet för fritiden och ett rikt socialt liv.
Utskottet bedömer att med det underlag som redan nu finns
tillgängligt och med de insikter som kan vinnas från det
utvecklingsarbete som tidigare kort refererats till bör
kunskapsläget kunna förbättras ytterligare om bilens roll i
samhället.
Det bör enligt utskottets mening ankomma på regeringen och
transportforskningsberedningen att följa den fortsatta
utvecklingen på området och överväga om ytterligare initiativ
erfordras. Utskottet anser med hänvisning härtill att yrkandet
inte bör påkalla någon åtgärd från riksdagens sida. Motionen
avstyrks därför i denna del.

Två motionsyrkanden behandlar mer konkret kostnaden för att
ha bil.
I motion T253 (m) anges att smärtgränsen nu är nådd för
många familjer. Ytterligare kostnadshöjningar på bilismen kan
därför enligt motionärerna innebära att många tvingas avstå från
att ha bil och därmed lida stora standardförluster.
I motion T911 (m) framhålls att bilen har en helt avgörande
roll i samhället och därför bör uppvärderas. Enligt motionären
bör därför inga ytterligare pålagor läggas på bilismen. På sikt
anförs vidare att den största delen av bilismens skatter och
avgifter bör gå tillbaka till bilisterna.

Som utskottet tidigare klargjort intar bilen en strategisk
roll i samhället. Den ekonomiska möjligheten att disponera bil
sammanhänger med en rad faktorer där skatter och avgifter på
bilinnehavet utgör endast en del. Som exempel på andra faktorer
kan nämnas storleken på den totala disponibla inkomsten, andra
konkurrerande utgifter i hushållsbudgeten samt övriga
bilkostnader som kapitalkostnader för bilanskaffning och
service- och reparationsutlägg. Sett i ett längre tidsperspektiv
är också den ekonomiska utvecklingen i ett land av helt
avgörande betydelse för hur bilinnehavet utvecklas.
Vad gäller de skatter och avgifter som tas ut från bilismen
vill utskottet erinra om att riksdagens trafikpolitiska beslut
innebär att grunden skall vara ett väl definierat
kostnadsansvar. Detta innebär att de avgifter som tas ut skall
täcka de totala samhällsekonomiska kostnaderna som trafiken ger
upphov till. Även externa kostnader för miljö, hälsa, olyckor,
trängsel m.m. ingår därmed i det ekonomiska ansvaret.
Kostnadsansvaret skall utkrävas i form av fasta och rörliga
trafikavgifter. De rörliga kostnaderna skall motsvara de
kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna. Avgifter och
skatter som inte är trafikpolitiskt motiverade bör enligt
beslutet tas ut på ett likformigt och konkurrensneutralt sätt
mellan de olika trafikgrenarna.
Grundprincipen kring kostnadsansvarets utformning har
fastställts i bred parlamentarisk enighet. Skilda uppfattningar
råder dock bland olika aktörer på transportmarknaden om hur
enskilda kostnadsposter i den samhällsekonomiska kalkylen skall
kvantifieras och värderas. I takt med att kunskapen på området
ökar finns det därför anledning att successivt se över
kostnadsansvarets närmare utformning. Enligt det trafikpolitiska
beslutet förutsattes också ett fortsatt utredningsarbete för att
möjliggöra ett säkrare underlag om den statliga avgiftspolitiken
på trafikområdet. Enligt vad utskottet erfarit pågår även inom
kommunikationsdepartementet en sådan översyn om
kostnadsansvarets utformning. Projektet avses redovisas under
våren 1992.
Vad gäller den fråga som aktualiseras i motion T911 (m) om
en återföring av vägtrafikens skatter och avgifter till
bilisterna kan erinras om att utskottet tidigare i år avstyrkt
förslag om en allmän specialdestinering av fordons- och
bensinskatter för vägändamål (bet. 1990/91:TU24). Samtidigt
gäller att successivt har möjligheter öppnats för att finansiera
enskilda vägprojekt med trafikavgifter. Som ett aktuellt exempel
härpå kan nämnas den förutsedda utbyggnaden av fasta
förbindelser över Öresund som helt skall finansieras med
trafikavgifter. I sammanhanget kan också nämnas det
utvecklingsarbete som pågår inom ramen för de europeiska
forskningsprojekten PROMETHEUS och DRIVE. Enligt riksdagens
beslut med anledning av proposition om näringspolitik och
tillväxt har transportforskningsberedningen anvisats ökade
resurser för att vidareutveckla modern informationsteknologi
inom vägtrafikområdet (prop. 1990/91:87 delvis, bet. TU24, rskr.
286). Genom dessa insatser utvecklas bl.a. olika former av
system för elektronisk prissättning och avgiftsupptagning.
Syftet är att genom introduktion av avancerad
informationsteknologi och telekommunikation bl.a. förbättra
kapaciteten och öka effektiviteten i vägtrafiksystemet.
Utskottet anser med hänvisning till vad som nu har anförts
att något uttalande från riksdagens sida om kostnaden för att
köra bil inte är motiverat. Biltrafikens kostnadsansvar bör
grundas på av riksdagen angivna trafikpolitiska riktlinjer. I
detta ingår också hänsynstagande till biltrafikens sociala och
regionala betydelse. Utskottet anser vidare att brukaravgifter
kan ha många fördelar. Erfarenheter från pågående pojekt på
området och från det utvecklingsarbete som inletts gör att det
finns skäl för att överväga frågan senare. Motionsyrkandena bör
mot denna bakgrund inte påkalla någon åtgärd från riksdagens
sida utan de avstyrks följaktligen.

I motion T253 (m) påpekas att bilfrågornas behandling i
dag sker inom en rad olika departement. Fördelningen av
bilfrågor på olika departement är enligt motionärerna inte
alltid ändamålsenlig. I motionen yrkas därför att en översyn
görs av möjligheterna att bilfrågorna behandlas mer enhetligt i
regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att bilfrågorna har en sådan bredd att
behandlingen naturligen måste ske inom flera politikområden.
Bilfrågor som hanteras av andra departement än
kommunikationsdepartementet är t.ex. frågor om allmän ordning
och säkerhet, utrikeshandel, hälsoskydd, skatter, miljövård,
markanvändning och näringspolitik. Detta innebär att bilfrågor
även hanteras inom bl.a. närings-, finans-, justitie- och
miljödepartementet. Motsvarande förhållande gäller även för
övriga trafikslag såsom sjöfart, flyg och järnvägstrafik.
Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund av
största vikt att en verkningsfull samordning sker av
trafikfrågorna i regeringskansliet. De trafikpolitiska
riktlinjer som riksdagen tidigare har angett bildar därvid en
viktig utgångspunkt.
Utskottet vill härvid erinra om att enligt
departementsförordningen, som bl.a. reglerar arbetsfördelningen
mellan departementen, följer att en bilfråga som huvudsakligen
hör till ett annat departement än kommunikationsdepartementet
skall beredas i samråd med kommunikationsdepartementet, s.k.
gemensam beredning av ärenden. Utskottet förutsätter att en
sådan samordning sker och kan utvecklas vidare. Utskottet vill
vidare erinra om den reformering som inletts under hösten 1991
av departementsindelningen i syfte att få en mer ändamålsenlig
och effektiv departemental organisation.
Utskottet anser med hänvisning till vad som nu har anförts
att motionsyrkandet inte påkallar någon åtgärd från riksdagens
sida. Motionen avstyrks därför i nu behandlad del.

2 Trafikens mellanformer

I motion T207 (mp) framhålls bl.a. behovet av att trafikens
mellanformer utvecklas. Med trafikens mellanformer menar
motionärerna trafikslag som intar en mellanställning mellan
konventionell kollektivtrafik och privatbilism. Exempel på
sådana trafiklösningar är bl.a. samåkning, hyrbilssystem,
spårtaxi, anropsstyrd busstrafik, linjetaxi och byabuss. Enligt
motionen borde utvecklingen av dessa trafikformer åtnjuta ett
bättre stöd ifrån statsmakternas sida än vad som hittills varit
fallet.
I motion T915 (mp) behandlas särskilt en av trafikens s.k.
mellanformer, nämligen hyrbilssystem. Enligt motionärerna bör
olika former av hyrbilssystem stödjas och
transportforskningsberedningen få i uppdrag att informera om
möjligheterna att bilda ekonomiska bilandelsföreningar. SJ bör
få i uppdrag att redovisa hur hyrbilssystem kan integreras
närmare till järnvägsresandet. I motionen efterlyses vidare att
skatte- och försäkringsfrågor i biluthyrningsbranschen utreds
och att trafiksäkerhetsverket får i uppdrag att utreda
betalningsansvaret vid förseelser med hyrbil samt en alternativ
bindning av biltrafikförsäkringen till körkortet.

Vad gäller utveckling av sådana trafikformer som befinner sig
i gränslandet mellan privatbilism och kollektivtrafik vill
utskottet erinra om att transportforskningsberedningen -- och
dess föregångare kollektivtrafikberedningen -- genomfört flera
olika projekt med anknytning till ämnesområdet. Stöd har därvid
getts inte enbart till forskning och utveckling utan också till
praktiska demonstrations- och försöksprojekt. Erfarenheterna
från dessa projekt visar att nya trafikformer i flera fall gett
lägre samhällsekonomiska kostnader för att uppnå en given
transportstandard, jämfört med andra alternativa
transportlösningar. Normalt har dock krävts någon form av
ekonomiskt stöd och etablerad administration. Som ett exempel på
ett projekt som kunnat fortleva efter statligt stöd under en
inledningsperiod kan nämnas den i motion T915 (mp) behandlade
bilandelsföreningen i Vivalla.
Utskottet anser att en utveckling av nya trafikformer kan
vara intressent. Pris- och kostnadsutvecklingen för vanlig
kollektivtrafik å ena sidan och behovet av att bättre utnyttja
det befintliga trafiksystemet å andra sidan är skäl för att
stimulera uppfinningsrikedom och nytänkande inom området. Med en
fortsatt teknisk utveckling och en avreglerad trafikmarknad kan
kostnadsbesparande alternativ till en traditionellt bedriven
kollektivtrafik och bilism därför te sig mera intressant. I
sammanhanget kan erinras om att utskottet tidigare i år i
samband med behandlingen av transportforskningen bedömt det som
väsentligt att nya trafikformer utvecklas (bet. 1990/91:TU16).
Utskottet förutsatte därvid att en fortsatt utveckling av nya
trafiklösningar, typ spårbilssystem, kan komma att prövas inom
ramen för de insatser som avsätts för teknikutveckling på
transportområdet.
Vad gäller de särskilda motionsyrkanden som väckts om en
utveckling av hyrbilssystem vill utskottet erinra om att
transportforskningsberedningen (TFB) har ansvaret för allmänt
stöd till utveckling av nya trafikformer. TFB har också ett
ansvar att föra ut resultat från sina FoU-projekt och svara
bl.a. för kunskapssammanställningar. Beträffande yrkandet om ett
närmare samarbete med järnvägstrafiken kan nämnas att SJ redan
på affärsmässiga villkor samarbetar med hyrbilsföretag. En
omfattande ombyggnadsverksamhet pågår vidare av flera
järnvägsstationer för att underlätta bl.a. smidiga övergångar
mellan tåg och bil. Vad gäller frågan om betalningsansvaret för
trafik- och parkeringsförseelser är detta knutet till
fordonsinnehavet. Ett starkt motiv för denna ordning har varit
att få ett enkelt och smidigt system. Motionärens önskemål i
denna del torde kunne tillgodoses genom att
biluthyrningskontrakten innehåller en bestämmelse om skyldighet
för hyrestagaren att gentemot uthyrningsföretaget svara för
felparkeringsavgifter m.m. som drabbar företaget som ägare av
fordonet. Vad gäller introduktion av hyrbilssystem vill
utskottet vidare erinra om att utskottet tidigare i år vid
behandling av frågor om trafikmiljön avstyrkt ett förslag om
statliga bidrag för att stimulera ytterligare verksamhet (bet.
1990/91:TU30).
Utskottet bedömer sammanfattningsvis att det kan vara
väsentligt att utveckla nya typer av trafiklösningar.
Inriktningen och omfattningen av sådana engagemang har att
prövas inom bl.a. ramen för transportforskningsberedningens
ansvar. Det betyder att projektansökningar om utveckling av
trafikens mellanformer får i normal ordning konkurrera om de
stöd och finansieringsmöjligheter som står till buds. Med
hänvisning till vad som har anförts avstyrks de nu behandlade
motionsyrkandena.

3 Kvinnoperspektiv på trafiksystemet

I motion T249 (v) begärs att regeringen initierar och stödjer
en informationsinsats som bl.a. beskriver kvinnoperspektiv på
trafiksystemet. Bakgrunden till yrkandet är de skillnader i
resvanor som finns mellan män och kvinnor. Kvinnor åker bl.a.
relativt sett mer kollektivt än männen. Samtidigt är
kollektivtrafiksystemet i första hand inriktat på männens behov
av arbetsresor. Kvinnor har också sämre tillgång till bil än män
och därmed sämre transportmöjligheter. Ett genombrott av männens
resvanor i hela samhället skulle därför enligt motionärerna
främja massbilismens tillväxt. Syftet med den efterlysta
informationsinsatsen anges vara att klarlägga kollektivtrafikens
betydelse samt bilismens skadeverkningar.

Utskottet kan konstatera att resvanorna skiljer sig åt mellan
män och kvinnor. Detta har bl.a. belagts i det bakgrundsmaterial
som den statliga storstadskommittén presenterat i betänkandet
Storstadstrafik 4 (SOU 1989:79). Utskottet vill samtidigt erinra
om att skillnader i resvanor också föreligger mellan människor
som hör till exempelvis olika åldersgrupper, bor i skilda
geografiska områden eller har skilda fysiska och ekonomiska
förutsättningar. I den övergripande trafikpolitiska
målsättningen om en tillfredsställande trafikförsörjning ligger
därför att en anpassning skall ske till medborgarnas olika
trafikbehov. Det är därför angeläget att trafiksystemets
uppbyggnad sker på ett lämpligt sätt där olika resenärers
intressen vägs samman.
Utskottet erinrar om att TFB har flera projekt inom ramen
för sina FoU-program som behandlar hushållens resurser för och
värdering av trafikutbud etc., vari kvinnoaspekten särskilt
beaktas. Resultatet av studierna är eller kommer att bli
tillgängliga i rapportform. I sammanhanget kan även hänvisas
till de nationella resvaneundersökningar som tidigare gjorts och
det arbete som pågår i syfte att genomföra en förnyad studie.
Utskottet ser givetvis positivt på att forskningsresultat på
olika sätt förs ut till beslutsfattare och allmänhet och
förutsätter att så också kommer att ske. Utskottet är dock inte
berett att förorda något särskilt statligt initiativ på
informationsområdet med anledning av motionen och avstyrker
därför densamma i nu behandlad del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en bilsocial utredning
att riksdagen avslår motion 1990/91:T253 yrkande 3,

2. beträffande kostnaden för att ha bil
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T253 yrkande 2 och
1990/91:T911,

3. beträffande bilfrågornas behandling
att riksdagen avslår motion 1990/91:T253 yrkande 1,

4. beträffande trafikens mellanformer
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T207 yrkande 8 och
1990/91:T915,

5. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet
att riksdagen avslår motion 1990/91:T249 yrkande 6.

men. (v)

Stockholm den 7 november 1991

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

I beslutet har deltagit:
Birger Rosqvist (s),
Rolf Clarkson (m),
Görel Bohlin (m),
Sven-Gösta Signell (s),
Håkan Strömberg (s),
Elving Andersson (c),
Sten-Ove Sundström (s),
Lars Svensk (kds),
Kenneth Attefors (nyd),
Jan Sandberg (m),
Anita Jönsson (s),
Jarl Lander (s),
Ines Uusmann (s),
Hugo Bergdahl (fp) och
Pehr Löfgreen (m).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

Bilens betydelse i samhället (mom.1--3)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Jan Sandberg och Pehr Löfgreen
(alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har under flera år hävdat bl.a. att
det är nödvändigt med en samlad bilpolitik, att en bilsocial
utredning bör tillsättas samt att åtgärder som försvårar för
bilfamiljerna inte skall genomföras. Vi står fast vid dessa
uppfattningar. Sedan dessa motioner väckts har dock läget
förändrats genom höstens regimskifte.
Med den politik som nu lagts fast i regeringsförklaringen
har utvecklingen inom kommunikationssektorn getts en central
roll i strävan att förnya och förändra Sverige. Vi vill därför
ge den nyligen tillträdda regeringen tid och möjlighet att i den
form den finner lämpligt ta upp våra förslag i detta betänkande.
Yrkandena har därigenom inte samma aktualitet varför vi har
avstått från att tillstyrka de aktuella motionerna.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet

Bengt Hurtig (v) anför:

Enligt vänsterpartiets mening är en fungerande kollektivtrafik
en viktig jämlikhetsfråga. Trafiken har olika konsekvenser för
kvinnor och män. Enligt den norska undersökning som publicerats
i Storstadstrafikkommitténs betänkande (SOU 1989:79) lägger
kvinnor mer tid på inköp, omsorg och sociala kontakter än män,
som använder mer tid på sitt lönearbete. Kvinnorna har även
sämre tillgång till bil än män och har därmed sämre
transportmöjligheter. Vänsterpartiet anser därför att riksdagen
bör ge regeringen i uppdrag att initiera och stödja en
folkbildningsinsats för att med utgångspunkt från beskrivna
kvinnoperspektiv klarlägga kollektivtrafikens betydelse samt
bilismens skadeverkningar. Riksdagen bör därmed bifalla motion
T249 (v) yrkande 6.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom.5 borde ha hemställt:

5. beträffande kvinnoperspektiv på trafiksystemet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.