Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor

Betänkande 2009/10:SkU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 december 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor(pdf, 2 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2009/10:15 Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor

Beslut

Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor (SkU15)

Riksdagen beslutade att den kommunala fastighetsavgiften utvidgas till att även gälla fastigheter med småhus vars värde understiger 50 000 kronor samt arrendetomter där bostadshuset och marken inte är i samma ägares hand. Därmed avskaffas fastighetsskatten för ovanstående fastigheter. Samtidigt sänks takbeloppet för uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid försäljning av ett småhus eller en bostadsrätt från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till proposition 2009/10:33. Bifall till proposition 2008/09:182 i denna del. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 2

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-11-10
Justering: 2009-11-24
Trycklov till Gotab och webb: 2009-11-25
Trycklov: 2009-11-25
Reservationer: 1
Betänkande 2009/10:SkU15

Alla beredningar i utskottet

2009-11-10

Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor (SkU15)

Skatteutskottet föreslår att den kommunala fastighetsavgiften utvidgas till att även gälla fastigheter med småhus vars värde understiger 50 000 kronor samt arrendetomter där bostadshuset och marken inte är i samma ägares hand.

Därmed avskaffas fastighetsskatten för ovanstående fastigheter. Samtidigt sänks takbeloppet för uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid försäljning av ett småhus eller en bostadsrätt från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-12-02
Stillbild från Debatt om förslag 2009/10:SkU15, Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor

Debatt om förslag 2009/10:SkU15

Webb-tv: Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Fredrik Olovsson (S)
Anf. 48 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Skatteutskottet föreslår i det här betänkandet att fastigheter med småhus vars värde understiger 50 000 kronor och arrendetomter där bostadshuset och marken inte ägs av samma person nu ska införlivas i systemet med kommunal fastighetsavgift. Så långt är vi i utskottet tydligt överens. Vi socialdemokrater tycker i och för sig att det är anmärkningsvärt att det har tagit så lång tid för regeringen att få in just de här fastigheterna i systemet när det gick så väldigt fort att leverera mycket stora skattesänkningar till ägarna av de dyraste och lyxigaste villorna i våra mest exklusiva bostadsområden. Vi är också fortsatt mycket kritiska till det sätt som de borgerliga partierna har hanterat förändringarna av fastighetsskatten. Det är orimligt att slott och koja beskattas lika. Alla med riktigt stora, dyra och exklusiva villor har fått stora skattesänkningar, medan de flesta vanliga villa- och småhusägare mest fått se fastighetsskatten byta namn från skatt till avgift. Därför vill vi ha ett bättre system. Det gemensamma rödgröna förslaget till ny fastighetsskatt innebär för det första att vi får en rättvisare beskattning. De dyraste villorna, alltså de som har ett marknadsvärde över 6 miljoner kronor, bör få höjd skatt. Samtidigt vill vi utvidga begränsningsregeln så att fler med små inkomster får lägre fastighetsskatt. För det andra vill vi ha neutrala regler mellan olika former av boende. I dag är det så att framför allt hyresrätten är missgynnad. För det tredje vill vi främja rörligheten på bostadsmarknaden och därmed också på arbetsmarknaden. Sätter man jobben först, och det gör vi, kan man inte beskatta flexibilitet och rörlighet. Vi vill därför successivt ta bort uppskovsskatten och de begränsningar som den borgerliga regeringen har skapat, i första hand när det handlar om uppskov på upp till 200 000 kronor. Socialdemokraterna vill tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet se en bättre fördelningspolitik, då de kraftigt ökade klyftor som den borgerliga regeringen har skapat håller på att klyva Sverige. Att sänka skatterna för dem som har det allra bäst ekonomiskt, nu dessutom på lånade pengar, är fel väg för Sverige. En rättvisare skattepolitik är helt nödvändig, och jag yrkar därför bifall till vår gemensamma reservation.
Marie Engström (V)
Anf. 49 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag kan instämma i mycket av det Fredrik Olovsson sade från talarstolen. Precis som majoriteten skriver i betänkandet - man uttrycker sig faktiskt så - skulle förtroendet för skattesystemet kunna skadas om man inte hade vidtagit den här åtgärden. Jag skulle vilja hävda att förtroendet för fastighetsskatten så som den har varit utformad hittills inte har varit speciellt högt hos människor. Man har faktiskt inte förstått varför en småhusägare med ett hus med ett lågt taxeringsvärde ska betala mer i fastighetsskatt än kanske en granne som har ett hus med ett högre taxeringsvärde. Därför är det naturligtvis väldigt bra att man från majoritetens sida gör någonting åt detta nu, och vi skriver också i vår gemensamma reservation att det är tillfyllest. Sedan är vi inte riktigt överens om hur förändringen ska finansieras. Vi har ett annat fastighetsskatteförslag från den rödgröna oppositionen, och det har Fredrik Olovsson redogjort för. När det gäller de stora summor som i dag finns i uppskovsbelopp och som majoriteten skriver om måste vi ändå i någon mening hålla med om att detta är problematiskt. Dessa belopp bör helst inte öka mer. De är snart uppe i 200 miljarder kronor. Det är självklart att detta är vinster som ska skattas av, och det är pengar som vi behöver väldigt väl i välfärden. Vi i oppositionen har sagt att detta måste ses över så att vi på ett bra sätt kan få in de här pengarna, men att det också görs på ett sådant sätt att människor kan känna trygghet och planera sin ekonomi. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservationen.
Helena Leander (Mp)
Anf. 50 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Vi tjuvstartade lite grann med den här debatten redan i förra veckan då vi skulle diskutera frågan om regeringens redovisning av skatteuppskov. Därför är det kanske inte någon som blir jättechockad om jag avslöjar att jag har lite farhågor kring förslaget att försämra de boendes möjligheter till uppskov när de säljer sin bostad. Själva huvuddelen i den här propositionen är att man ska betala samma skatt om man har ett enklare småhus eller om man har ett hus på en arrendetomt som om man har ett annat hus. Det är det ingen som vill bråka om. Det är snarare finansieringen som är problemet. Vi är lite skattenördar i utskottet, och skattenördar brukar inte gilla skatteuppskov. Skatteuppskov krånglar dels till skattesystemet, dels innebär det att man får en uppskjuten beskattning som det i slutändan kan bli lite vanskligt hur man ska få in. Särskilt sedan vi har fått nya regler som innebär att skatteuppskoven kan följa med runt hela EES-området har det blivit problematiskt. Jag har förståelse för att man därför från regeringens sida ser anledning att begränsa möjligheten till skatteuppskov av skattetekniska skäl. Däremot måste vi som politiker inte bara fastna i vårt skattenörderi utan också kunna lyfta blicken och se att skatteuppskoven har en viktig bostadspolitisk funktion. Nu är det så att när man köper en bostad och säljer den senare till ett högre pris ska man skatta för mellanskillnaden. Det är inget konstigt med det. Problemet är att om man har haft en bostad mycket länge kan den ha ökat väldigt mycket i pris, ibland inte ens i värde utan bara i pris på grund av inflationen. Ändå måste man skatta för detta. Det kan ju få människor att avstå från att flytta, trots att de egentligen kanske skulle vilja det, helt enkelt därför att de drar sig för att behöva skatta bort hela vinsten när de ändå köper en ny bostad som de tycker är värd lika mycket som den gamla. Det här kan innebära att äldre par som sitter i sin villa när barnen har flyttat ut kanske egentligen skulle vilja flytta till en mindre bostad, men de drar sig för det just på grund av skattereglerna. Barnfamiljer som trängs i en mindre bostad skulle kanske vilja flytta till något större, men på grund av skattereglerna blir inte de större bostäderna lediga. Då får man begränsad rörlighet på bostadsmarknaden. Det är problematiskt. Det är därför som vi är lite tveksamma till att man försämrar möjligheterna till skatteuppskov. Om vi försöker att lyfta blicken från de här skattefrågorna och se på vilka konsekvenser de får kan det finnas anledning att vara försiktig med att försämra möjligheten till skatteuppskov. Det kan därför finnas anledning att bestämma sig för att finansieringen av reformen i övrigt, vad gäller de enklare småhusen och boenden på arrendetomter, i stället kan finansieras inom andra delar av skattesystemet. Vi har från den rödgröna sidan i vår budget lagt fram olika förslag på detta som är fullt finansierade men som inte försämrar rörligheten på bostadsmarknaden och som inte innebär några försämringar för den rörlighet som jag tror att vi behöver. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservationen.
Marie Engström (V)
Anf. 51 Marie Engström (V)
Herr talman! Det är snart två år sedan som alliansen kraftigt reformerade fastighetsskatten och införde ett system med kommunal fastighetsavgift. Den tidigare statliga fastighetsskatten saknade folkligt stöd och överensstämde inte med principen att skatt ska betalas efter förmåga. Den var oförutsägbar och kunde ge stora betalningsproblem för många. Den tog inte hänsyn till hushållens skatteförmåga på ett bra sätt. I det gamla systemet var det mycket sämre möjligheter att beräkna och förutse sitt boende och sina framtida boendekostnader. Alliansen har tagit ansvar och reformerat boendebeskattningen. Vi har fått ett modernare system med kommunal fastighetsavgift. Det var en viktig reform. Med den nya kommunala fastighetsavgiften har förutsägbarheten ökat. Kostnaderna för bostäder och semesterhus har sänkts. Människor har fått en lägre summa att betala med den nya kommunala fastighetsavgiften jämfört med de fastighetsskatter som betalades under exempelvis åren 2005, 2006 och 2007. En majoritet av hushållen har fått mer pengar över i plånboken tack vare alliansens avskaffande av fastighetsskatten och införande av den kommunala fastighetsavgiften. Herr talman! Nu går vi vidare med nästa steg i reformeringen av systemet med fastighetsavgifter. Det är det som det här betänkandet handlar om. Många svenska hus och fritidshus är byggda på så kallad ofri grund, vilket kan vara kostsamt för de inblandade parterna. Regelverket säger ju att ägaren till tomten i dessa fall betalar 1 procent i fastighetsskatt enligt den gamla fastighetsskattemodellen, medan ägaren till huset på tomten betalar den nya lägre kommunala fastighetsavgiften. Eftersom fastighetsskatten många gånger i slutändan läggs på den som hyr, alltså arrendatorn, kan det bli en mycket högre kostnad för den boende. Det innebär att arrendatorn i slutändan belastas med både den statliga fastighetsskatten och den kommunala fastighetsavgiften. Den samlade skatten blir då högre än vad som gällt om byggnaden hade varit uppförd på en friköpt tomt. En liknande problematik finns för tomtmark som är bebyggd med småhus som saknar byggnadsvärde, det vill säga dessa hus som vid fastighetstaxering inte bedöms ha ett värde på minst 50 000 kronor. Alliansregeringen tar nu ansvar och förbättrar villkoren även för denna grupp. Steg för steg sänks kostnaderna. För ett av våra mest basala behov, nämligen boendet, ökar nu förutsägbarheten och framtida planeringsmöjligheter för allt fler hushåll. Det som sades tidigare från talarstolen, att även oppositionen ställer sig bakom den fortsatta reformeringen av den kommunala fastighetsavgiften så att den täcker även småhus som saknar byggnadsvärde samt tomtmark på vilken någon annan äger ett småhus, tycker jag var glädjande. Det är bra så långt. Sedan har vi olika syn på just finansieringsfrågan. Vi menar att vi genom en sänkning av taket för uppskovsbeloppen vid bostadsförsäljning kan finansiera denna viktiga rättvisereform. I dag är det över en halv miljon människor som har uppskov. Det totala uppskovsbeloppet uppgår för 2008 enligt Skatteverket till hela 216 miljarder. I betänkandetexten står uppgiften 196 miljarder för 2007. Det är alltså en kraftig ökning sedan dess. Om alla uppskov i år skulle återföras till beskattning skulle det innebära en skatteintäkt på runt 47 miljarder kronor. Det är alltså mycket pengar som det handlar om. Just utifrån detta framstår oppositionens yrkande om avslag på denna del som mycket märkligt. Avsikten är tydligen att göra uppskovssystemet mer attraktivt. Man vill höja skatter och utvidga uppskovsmöjligheter. Det är ytterst anmärkningsvärt. De förändringar som oppositionen föreslår går ju rakt emot ambitionen att förenkla skattesystemet och på sikt också undvika olika inslag av uppskjuten beskattning och skattekrediter. När vi utvidgar fastighetsavgiftens omfång anser vi det rimligt att taket för uppskov sänks. En sådan åtgärd framstår som rimlig mot bakgrund av att uppskoven med beskattning av kapitalvinster vid försäljning av privatbostäder uppgår till mycket stora belopp. Det måste ändå vara rimligt att med just vinsterna vid dessa försäljningar betala kostnaderna för bättre villkor för bostadsägandet. Oppositionen menar tydligen att det är någon annan som på något sätt ska betala. Det kan faktiskt också bli de som har det sämre ställt. När ni inte kan redovisa en finansieringsmodell kan ju det bli slutresultatet. Jag tycker ändå att det är bra att vi är överens om att vi vill utvidga systemet med fastighetsavgifter. Det står i alla fall så i er motion. Herr talman! Skiljelinjerna är ändå tydliga vad gäller finansieringen. Vi kan samsas om att det byggs vidare på den kommunala fastighetsavgiften, men vad gäller finansieringen har vi rätt olika uppfattningar. Herr talman! Allians för Sverige förbättrar nu villkoren kraftigt för ytterligare en grupp människor genom utvidgningen av den kommunala fastighetsavgiften. Även småhusägare som har hus på ofri grund får del av den viktiga reformen med kommunal fastighetsavgift. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Helena Leander (Mp)
Anf. 53 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Det är viktigt att skilja på vilken skatteförmåga man har och hur dyrt hus man har. Det finns hushåll i Danderyd med låg- och medelinkomsttagare som har ett högt taxeringsvärde på sitt hus. Det är viktigt att ta hänsyn till skatteförmågan. Det gör inte ni i era system för fastighetsbeskattning. Med den kombination med förmögenhetsskatt och fastighetsskatt som blir om ni får regeringsmakten får vi en förmögenhetsskatt som är en maskerad fastighetsskatt. Jag ska ge ett exempel. En ensamstående person som har jobbat hela sitt liv och amorterat lånet på huset och har en fastighet med ett taxeringsvärde på 2 ½ miljon får en förmögenhetsskatt på 1 procent. Det är viktigt att föra den diskussionen också. Ni vill höja skatterna. Vi går den motsatta vägen. Fastighetsavgiften är en klar reformering som vi måste bygga vidare på.
Helena Leander (Mp)
Anf. 52 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Det är bra att vi får ett tydligt besked i den här debatten om att det som brukar kallas för Stockholmsskatt eller uppskovsskatt blir kvar med en borgerlig regering. Det tycker man är väldigt bra. Flyttskatt står uppenbarligen på den moderata agendan. En socialdemokratisk regering kommer att börja lätta på det för att öka rörligheten och flexibiliteten, i första hand med uppskov upp till 200 000 kronor. Jag vill passa på att ställa en fråga till Gustav Nilsson. Kan Gustav Nilsson förklara vad som är så fruktansvärt med att de som har de allra dyraste och lyxigaste villorna betalar mer i fastighetsskatt än de som har alldeles normala villor?
Gustav Nilsson (M)
Anf. 54 Gustav Nilsson (M)
Herr talman! Det är klart att vi har olika uppfattningar om hur vi ska ta ut skatt. Vi tycker att det är rimligt att den som har stora dyra hus ska betala mer i skatt än den som har ett litet och normalt värderat. Vi tycker att det är rimligt att den som har stora förmögenheter betalar mer i skatt än den som inte har det. Vi tycker att det är rimligt att den som har hög inkomst betalar mer i skatt än den som har låg inkomst. Där skiljer vi oss naturligtvis åt. Jag vill passa på att återigen slå fast att med Moderaterna kommer flyttskatten att bestå. Vi i det rödgröna alternativet har varit väldigt tydliga med att vi kommer att börja ändra i det systemet. Vi har en uppgörelse över nästa mandatperiod som innebär att vi börjar med att ta bort uppskovsskatten för uppskov upp till 200 000 kronor. Det tycker jag är ett viktigt besked till väljarna, inte minst i den här regionen.
Fredrik Olovsson (S)
Anf. 52 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Det är bra att vi får ett tydligt besked i den här debatten om att det som brukar kallas för Stockholmsskatt eller uppskovsskatt blir kvar med en borgerlig regering. Det tycker man är väldigt bra. Flyttskatt står uppenbarligen på den moderata agendan. En socialdemokratisk regering kommer att börja lätta på det för att öka rörligheten och flexibiliteten, i första hand med uppskov upp till 200 000 kronor. Jag vill passa på att ställa en fråga till Gustav Nilsson. Kan Gustav Nilsson förklara vad som är så fruktansvärt med att de som har de allra dyraste och lyxigaste villorna betalar mer i fastighetsskatt än de som har alldeles normala villor?
Gustav Nilsson (M)
Anf. 53 Gustav Nilsson (M)
Herr talman! Det är viktigt att skilja på vilken skatteförmåga man har och hur dyrt hus man har. Det finns hushåll i Danderyd med låg- och medelinkomsttagare som har ett högt taxeringsvärde på sitt hus. Det är viktigt att ta hänsyn till skatteförmågan. Det gör inte ni i era system för fastighetsbeskattning. Med den kombination med förmögenhetsskatt och fastighetsskatt som blir om ni får regeringsmakten får vi en förmögenhetsskatt som är en maskerad fastighetsskatt. Jag ska ge ett exempel. En ensamstående person som har jobbat hela sitt liv och amorterat lånet på huset och har en fastighet med ett taxeringsvärde på 2 ½ miljon får en förmögenhetsskatt på 1 procent. Det är viktigt att föra den diskussionen också. Ni vill höja skatterna. Vi går den motsatta vägen. Fastighetsavgiften är en klar reformering som vi måste bygga vidare på.
Fredrik Olovsson (S)
Anf. 54 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Det är klart att vi har olika uppfattningar om hur vi ska ta ut skatt. Vi tycker att det är rimligt att den som har stora dyra hus ska betala mer i skatt än den som har ett litet och normalt värderat. Vi tycker att det är rimligt att den som har stora förmögenheter betalar mer i skatt än den som inte har det. Vi tycker att det är rimligt att den som har hög inkomst betalar mer i skatt än den som har låg inkomst. Där skiljer vi oss naturligtvis åt. Jag vill passa på att återigen slå fast att med Moderaterna kommer flyttskatten att bestå. Vi i det rödgröna alternativet har varit väldigt tydliga med att vi kommer att börja ändra i det systemet. Vi har en uppgörelse över nästa mandatperiod som innebär att vi börjar med att ta bort uppskovsskatten för uppskov upp till 200 000 kronor. Det tycker jag är ett viktigt besked till väljarna, inte minst i den här regionen.
Gustav Nilsson (M)
Anf. 55 Gustav Nilsson (M)
Herr talman! Det finns beslut från riksdagen som säger att vi ska försöka undvika uppskjuten beskattning på inkomstsidan och undvika skattekrediter på sikt. Det finns en uttalad ambition för det. Det finns en ambition om att vi ska förenkla regelverk och så vidare. Som jag sade tidigare finns det redan i dag ett stort uppskovsbelopp. Det är rimligt att man tittar på det. När det gäller talet om att det är en skattesänkning bara för de rika vill jag säga att de allra flesta husägare har fått sänkt skatt genom systemet med kommunal fastighetsavgift. Statens intäkter beräknas bli 24 miljarder kronor i år. Med det gamla fastighetsskattesystemet skulle det ha blivit ungefär 30 miljarder. De allra flesta hushåll har fått del av det nya systemet med en kommunal fastighetsavgift. Det som oroar mig är vad nästa steg blir. Om man går tillbaka till det gamla systemet kan vi få tillbaka ett gammaldags förlegat fastighetsskattesystem som innebär att man sänker ribban och att allt fler drabbas av era höjda skatter. Det oroar mig verkligen. Jag tycker att det är befogat att utfärda en varning för det. Alliansen vill slå vakt om ett system som är rättvist och inte drabbar vanligt folk.
Helena Leander (Mp)
Anf. 56 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Gustav Nilsson verkar vara bekymrad över om vi har någon finansiering av våra förslag, om jag hörde rätt. När det gäller det stora fastighetsskattepaket som presenterades har vi både finansieringen och hela reformen klara. Det handlar om att man höjer fastighetsskatten för de högst taxerade villorna. Man sänker fastighetsskatten för hyreshus och gör vissa lindringar i möjligheten att få skatteuppskov när man byter bostad. Den saken är klar. I det här betänkandet har vi olika förslag inom våra budgetar. Den allmänna kritiken mot oss brukar ju inte vara att vi inte har tillräckligt många skattehöjningar för att leva upp till andras skattesänkningar. Jag tror säkert att Gustav Nilsson kan vara nöjd med den delen. Jag måste ändå fråga om inte regeringen och alliansen ser några problem med vad som händer på bostadsmarknaden när man stramar åt möjligheten att få uppskov när man säljer sin bostad. Jag har full respekt för att man vill begränsa uppskovsmöjligheterna av skattetekniska skäl, men vi måste också kunna se till konsekvenserna på bostadsmarknaden. I en så expansiv region som Stockholm är det väldigt svårt för unga människor att få bostad i dag. Det är svårt för unga att få de små lägenheterna. Det är svårt för de nyblivna barnfamiljerna att få större lägenheter eller hus för att det sitter människor i andra änden med stora hus som kanske egentligen är för stora för dem och som de skulle vilja göra sig av med och byta till något mindre, men de känner att skattereglerna är ett hinder. Skatteuppskoven i bostadsbyten har varit en ventil för att det inte ska kunna bli sådana tråkiga konsekvenser. Nu när ni försämrar detta ser ni då inga risker för bostadsmarknaden i till exempel Stockholm?
Gustav Nilsson (M)
Anf. 57 Gustav Nilsson (M)
Herr talman! När det gäller taket är det inte så stora förändringar trots allt. Det handlar om 1,6 miljoner ned till 1,45 miljoner. Det är en begränsning som kan anses rimlig med tanke på att det totala beloppet stiger kraftigt. Från 2007 till 2008 ser vi en rejäl höjning. Man måste titta på den utvecklingen också. När det gäller bostadspolitiken i stort kan vi vara överens om att vi måste se till att vi får bra boenden till rimliga kostnader. Det är väl allas ambition. När det gäller finansieringen i den här frågan är jag mycket bekymrad över era förslag. Ni måste ju ta in pengarna någon annanstans i er skattemodell. Det kan drabba låg- och medelinkomsttagare när ni säger att ni ska finansiera det via kapital- och inkomstskatten. Ni måste ju finansiera reformen på något sätt.
Helena Leander (Mp)
Anf. 58 Helena Leander (Mp)
Herr talman! Det är rörande att Gustav Nilsson oroar sig för att våra skattehöjningar ska slå mest mot dem med låga inkomster. Jag tror att Gustav Nilsson kan vara ganska trygg i att vi utformar våra skattesänkningar så att de framför allt drabbar människor med högre inkomster. Det gäller till exempel fastighetsskatten som träffar dyrare bostäder och avtrappningen av jobbskatteavdraget som också träffar människor med högre inkomster. Jag tolkar det som att människor som bor i till exempel Stockholm inte ska vänta sig några förbättringar i bostadspolitiken. Vi kan vända på frågan och titta på andra delar av landet, till exempel glesbygd där bostadspriserna inte har stigit över huvud taget. Man kanske har haft sitt hus väldigt länge så att inflationen har gjort att priset har stigit, även om inte värdet har gjort det. De människorna hamnar ju också i den situationen att de inte får samma möjlighet till uppskov som nu om de vill byta bostad. Det kanske kan upplevas som ännu mer problematiskt att man skattar bort en vinst som egentligen inte är någon vinst utan ren inflation. Kan de människorna se fram emot någon förbättring?
Gustav Nilsson (M)
Anf. 59 Gustav Nilsson (M)
Herr talman! Den stora oron gäller om det gamla systemet återinförs. Jag kommer från Blekinge. Där finns det exempel på människor i skärgården som reparerat sitt fritidshus som blev permanentboende. Sedan hade de inte råd att bo kvar eftersom pensionen inte räckte till. Ni är inne på en farlig väg när ni talar om att gå tillbaka till ett gammalt system. Miljöpartiet vill ju inte återinföra förmögenhetsskatten. Det ligger ändå på pluskontot. Det vill era vänner i er kartell. Enligt dem ska skatterna höjas. Det gäller allra mest Vänsterpartiet. Socialdemokraterna ligger på en lite lägre nivå. Jag vet inte om ni passar in i sällskapet. Det får vi se. Er politik stämmer inte riktigt överens när det gäller förmögenhetsskatten. Förmögenhetsskatten i kombination med återinförd fastighetsskatt kommer att slå hårt mot dem som har betalat av sina lån. Det är många äldre människor som har drabbats hårt av det. Så blir det.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 60 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Betänkandet om vissa fastighetsrättsliga skattefrågor kan ses som en korrigering av det betänkande om förändring av fastighetsskatten som vi hanterade för några år sedan. Frågan om fastighetsskatt på hus på arrendetomter och hus på tomter där husets värde understiger 50 000 kronor föll mellan stolarna när grundförslaget utformades. Nu rättas det till. Däremot kvarstår den ordinarie fastighetsskatten för obebyggda tomter bland annat i syfte att stimulera till arbete. Herr talman! Förslaget tydliggör dessutom att den räntebeläggning som sker av uppskovsbeloppen ska gälla för samtliga uppskovsbelopp. Kritik mot detta har framförts utifrån 1968 års och 1978 års lagstiftningar på det här området som innefattade även näringsfastigheter. Jag kan ha förståelse för den kritiken. Men jag konstaterar att samma kritik kan framföras när det gäller nya fastigheter som övergår till att bedriva näringsverksamhet. Omfattningen av frågan förefaller dock vara liten. Utifrån det synsättet och en strävan att åstadkomma ett förenklat regelverk ser jag det trots allt som acceptabelt att förslaget nu innefattar samma uppskov i samma lagstiftning. Herr talman! För att finansiera förslaget föreslås att taket på uppskovsbeloppet sänks från 1,6 miljoner kronor till 1 450 000 kronor per fastighet. Detta yrkar oppositionen avslag på. Oppositionen föreslår att vi ska slopa såväl räntebeläggning av uppskoven som de begränsningar som föreslås för att få uppskov. Det synsättet är förvånande. Det är förvånande därför att det som oppositionen gör är att öppna för skatteflykt. Det är något som de ständigt står här i kammaren och talar emot. Det är förvånande därför att det innebär att man blåser upp en fastighetsbubbla. Det kommer att utgöra en stor risk för hela bank- och fastighetsmarknaden såväl som för den enskildes ekonomi. Det är förvånande därför att systemet innebär att unga människor kommer allt längre från möjligheten att kunna skaffa sig ett eget boende. Det är som jag ser det en politik som inte är verklighetsförankrad. Herr talman! Det är lika förvånande att notera Socialdemokraternas velande på detta politiska område. För ett halvår sedan ansåg Socialdemokraterna i likhet med vad som framgår i reservationen att uppskovsräntan ska avskaffas. Sedan ansåg man att uppskovens vara eller inte vara måste ses över. Det var det beslut som skatteutskottet fattade som vi var helt eniga om. I dag är de tillbaka på samma linje som stimulerar skatteflykt. Man frågar sig med ett visst berättigande: Vad står egentligen Socialdemokraterna för på detta område? I dagsläget konstaterar jag att vilken väg man än väljer så blir det fel. Det kanske vore bäst att gå tillbaka till den egna kammaren och fundera igenom hur politiken ska utformas. Det måste väl ändå vara så att vi ska ha en frisk bostadsmarknad där alla som vill också ska kunna ha råd med att betala sitt eget boende. Jag tänker då främst på unga människor. Det måste vara så att alla ska betala den skatt som gällande lagstiftning säger att vi ska göra. Jag tänker på allas rätt att ha en bra samhällsservice som bör betalas av alla. Det måste väl också vara så att vi för en bostadspolitik som ökar rörligheten på bostadsmarknaden samtidigt som en sund finansieringspolitik förs. Herr talman! Jag ser betänkandet dels som ett sätt att rätta till ett fel i det ursprungliga fastighetsskatteförslaget, dels som ett första steg i avvecklingen av de särlösningar som finns inom fastighetsskatteområdet. Jag noterar trots allt att även oppositionen instämmer till viss del i förslaget. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.
Fredrik Olovsson (S)
Anf. 61 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Det var ytterligare ett väldigt tydligt besked från de borgerliga partierna. Med en borgerlig regering blir flyttskatten kvar. När man lyssnar på Jörgen Johansson är beskedet att den uppenbarligen också blir skärpt. Den sänkning av taket som man gör nu verkar kunna följas av fler. Det ska bli intressant att höra hur det låter i valdebatten från Centerpartiet på det här området. Sedan tycker jag också att det är på sin plats att titta på hur fastighetsskatten har slagit rent fördelningspolitiskt när man har ändrat den. Man kommer lätt fram till att den kraftigt har gynnat dem som har de stora dyra husen. Frågan är varför det skulle vara så hemskt om de som har fastigheter och villor med ett marknadsvärde på 6 miljoner fick betala lite mer i fastighetsskatt än de som har ett hus som är värt 1 miljon. Det kanske Jörgen Johansson kan reda ut.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 62 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Socialdemokraterna har fört en kampanj i Stockholm under parollen: Straffskatta inte stockholmarna, avskaffa Stockholmsskatten. Man kallar den också för flyttskatten. I min värld tar vi bort de särlösningar som finns, med andra ord att vi skattar när vi säljer vår fastighet. Målsättningen med uppskoven bör vara att vi avvecklar dem. I dag ligger 245-246 miljarder i uppskov på fastighetssidan. Det är en skattedel på ungefär 55 miljarder kronor. Om man gör som Socialdemokraterna eftersträvar, nämligen att vi ska ta bort räntebeläggningen av uppskoven, har vi också öppnat för att man kan flytta med sig sina pengar till annat land. Man kan exempelvis investera dem i en fastighet i Spanien, sälja den efter två år och inte betala ett öre i skatt i Sverige. Det är en klar stimulans av skatteflykt. Det förvånar mig att Socialdemokraterna står här och pläderar för det. I alla andra sammanhang säger man att det görs för lite mot den svarta marknaden. Man här öppnar man slussportarna för en flod av pengar som kommer att försvinna från Sverige. Är detta rimligt?
Fredrik Olovsson (S)
Anf. 63 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Nej, det är självklart inte rimligt, om det skulle vara på det sätt som Jörgen Johansson säger. Det är det heller inte. Däremot finns alltid problem och målkonflikter. Det är på något vis politikens vardag. Det är därför som vi i olika sammanhang säger att det är viktigt att titta vidare också på uppskoven. Det är viktigt att ordentligt veta vad man gör. Man ska alltid tänka sig för före. Säll är den som har till rättesnöre, att man nog bör tänka efter före, sade Tage Danielsson. Därför bör man utreda komplicerade och svåra saker. Det vill vi väldigt gärna göra. Sedan tror vi också att vi genom ett utökat samarbete i Europa kan komma till rätta med den här typen av problem. Självklart ska man i ett Europa som är väl utvecklat hålla ordning och reda på sådana saker framöver. Det är jättebra att Centerpartiet är så tydligt. Det står för att flyttskatten blir kvar, och ni tänker uppenbarligen skärpa den ytterligare. Det är säkert ett välkommet besked för många som funderar på hur alternativen är här.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 64 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! När Fredrik Olovsson talar om Centerpartiet vill jag tydliggöra att vår ambition är att uppskoven ska försvinna på sikt. Det är precis det förslag som Skatteverket lade fram för ett par år sedan. Det innebär med andra ord att den så kallade Stockholmsskatten som Socialdemokraterna bedriver en kampanj om också kommer att försvinna. Den försvinner givetvis när det inte finns några uppskov. Vad gäller kontrollmöjligheten innebär den dom som kom på fastighetssidan att det i dag och under översiktlig tid inte finns någon kontrollmöjlighet av de pengar som förs ut. Det har Skatteverket påpekat gång på gång. Det är bland annat därför som vi har räntebeläggningen av uppskovsbeloppen. Det är för att ha en kontrollorganisation. För jag med mig pengarna till Spanien, säljer mitt hus i Spanien och inte redovisar det till skattemyndigheten ligger också fortsättningsvis räntekostnaden på mig. Det innebär att det med dagens system blir självsanerande. Från Centerpartiets sida vill vi inte ha uppskoven utan vi vill förändra systemet. Det skulle kyla ned bostadsmarknaden i Stockholm, vilket i sin tur skulle göra det möjligt för unga människor att skaffa sig en lägenhet, något som alltför få har i dag.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 65 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen. Bakom titeln Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor döljer sig en mycket viktig vidareutveckling av den kommunala fastighetsavgift som alliansen införde från den 1 januari 2008. Jag vill påstå att det är en reform som har betytt oerhört mycket för enskilda människor som maktlösa tidigare fick se på hur deras fastighetsskatt steg okontrollerat utan att de kunde göra någonting åt det. Oppositionen motsatte sig reformen när vi fattade beslut om den för två år sedan. Det gjorde de trots att vi kunde se hur skatten i attraktiva områden steg på ett helt oförutsägbart sätt och till orimliga höjder. Jag är övertygad om att de flesta småhusägare i dag tycker att det är högst rimligt att betala den maxavgift som finns på drygt 6 000 kronor. Det finns nu en förutsägbarhet och en rimlighet som de flesta tycker är helt okej. Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna talade mycket om rika människor och lyxvillor, men det handlade faktiskt inte om det. Det handlade om vanliga människor med helt vanliga löner som bodde i attraktiva områden och fick betala orimliga boendeskatter. Jag kommer från ett attraktivt kustområde i Bohuslän och vet att detta var en fråga som gjorde folk smått desperata. Man hade ett hus men kunde inte göra någonting åt den skatt som i många områden i det närmaste skenade i väg. De begränsningsregler som fanns hjälpte inte på något vis den vanlige löntagaren. De var naturligtvis bra för de riktigt lågavlönade, men de absolut flesta hade en mycket hög beskattning. Herr talman! Nu tar alliansen och därmed även Folkpartiet ett ytterligare steg i utvecklingen av reformen. Jag instämmer i det som mina allianskolleger har sagt tidigare. Vi är helt överens i denna fråga. Det är bara att konstatera att de flesta system som införs inte är fulländade. Det konstaterade också utskottet när frågan diskuterades för två år sedan. Vi förutsatte då att regeringen skulle återkomma om det fanns sådant som behövde rättas till, och det har regeringen nu gjort. Fortfarande är förutsägbarhet, rimlighet och legitimitet ledorden i diskussion. Nu utvidgar man den kommunala fastighetsavgiften till att även gälla hus som står på arrendetomter och fastigheter där byggnadsvärdet är väldigt lågt. Det är naturligtvis högst rimligt. Det är inte rätt att man, om man har en byggnad med mycket lågt värde, måste betala mer i skatt än den som bor i ett vanligt hus på tomten bredvid. Reformen är därför mycket välkommen för många människor. Det kan tyckas vara en liten reform, men de kontakter jag haft med människor som har ett hus som står på en arrendetomt eller har en fastighet med lågt byggnadsvärde visar att just legitimiteten är viktig. De har känt att det tidigare förhållandet inte varit rimligt. Därför är det, som sagt, bra att vi nu kan rätta till det. Herr talman! Man kan inte bli annat än åtminstone lite förvånad när man läser reservationen. Mina allianskolleger har redan tagit upp att oppositionen inleder med att säga att regeringen för en oansvarig politik. Låt oss därför gå tillbaka och se vad som varit oansvarigt, historiskt sett. Det oansvariga var att man tidigare inte gjorde någonting åt problemet utan lät fastighetsskatten för vanliga löntagare i attraktiva områden fullständigt skena i väg. Det var oansvarigt, och alliansen tog därför snabbt tag i problemet och rättade till det. Sedan den 1 januari 2008 har de absolut flesta kunnat uppfatta detta som ett rimligt och legitimt system. Även den invändning som finns om finansieringen kan kännas något förvånande. När jag läser reservationen och lyssnar på det som sägs i talarstolen blir jag inte riktigt klok på vad som menas. Marie Engström från Vänsterpartiet sade att detta helst borde skattas av, om jag inte missförstod det. I reservationen står att man jobbar för att ta bort begränsningen och uppskovet och även räntebeläggningen. Var finns logiken i detta? Jag tycker att oppositionens samlade politik är alltmer höljd i dunkel. För vanliga människor är det en mycket viktig reform. Jag skulle därför vilja att oppositionen bättre förklarade vad man menar. Om man anser att uppskoven ska vara helt fria i framtiden vill jag i så fall instämma i Jörgen Johanssons tidigare resonemang för det leder till just sådana konsekvenser. När det gäller bostadspolitiken i stort har vi facit på den tidigare förda politiken. Då hade vi ett system utan långsiktiga spelregler. Subventionerna var snedvridande. Hela det systemet är alliansen nu på väg att reformera. Syftet är att få ett ökat byggande. Även hyressättningssystemet diskuteras. Det är sådant som behöver göras för att vi ska få ett ökat byggande i landet, men det är en annan fråga. Denna reform är emellertid mycket viktig.
Fredrik Olovsson (S)
Anf. 66 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Jag hade nog inte tänkt begära replik, men med tanke på det sista som sades kände jag mig tvungen att göra det. Jag kan omöjligen förstå hur Lars Tysklind eller någon annan kan se det som en framgång för bostadspolitiken i Sverige när vi går från 45 000 påbörjade bostäder 2006 till 11 000 påbörjade bostäder i dag. Varje år under innevarande mandatperiod har bostadsbyggandet minskat, och det tycker Lars Tysklind är en framgång. Han får gärna reda ut det.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 67 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Det som hela bostadssektorn har varit i skriande behov av är långsiktigt hållbara spelregler, och det är vi nu på väg att få. Att bostadsbyggandet sjunkit de senaste åren har sin förklaring i att vi har ett finansieringsproblem och en lågkonjunktur. Men det har kanske undgått Fredrik Olovsson. Vi ska jobba för långsiktiga spelregler. Det kommer att medföra att vi får en bostadsmarknad i balans där utbudet möter efterfrågan. Det är en klar målsättning för alliansen. Jag vet inte vad Socialdemokraterna har tänkt sig för variant. De har i sin budget tagit fram en del marginella subventioner och sådant, men det verkar mest vara ett spel för gallerierna. Det gäller att få ett fungerande system, och det har alliansen steg för steg jobbat vidare med. Jag tror att vi kommer att lyckas med det.
Fredrik Olovsson (S)
Anf. 68 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Jag är fortfarande förvånad. År 2007 var väl knappast att betrakta som ett år med finanskris och lågkonjunktur, men trots det minskade bostadsbyggandet mycket kraftigt. Det har det gjort sedan den 1 januari 2007 då alliansen började föra sin politik på området. Det finns ett tydligt brott i utvecklingen. Den har inte med konjunkturen att göra utan med den politik som Lars Tysklind och hans borgerliga kamrater röstat igenom i denna kammare. Det är anledningen till att bostadsbristen tilltar i Sverige. Det är anledningen till att unga människor har svårt att få sin första lägenhet och i stället måste bo kvar hemma, i många fall alldeles för länge. Det system som Lars Tysklind tycker är så fantastiskt är i själva verket inget system alls. Det är ren marknadsekonomi. Det är inte så att marknadsekonomin alltid klarar sig lysande på egen hand. Det har vi sett inte minst i samband med finanskrisen. Det finns därför anledning att föra en offensiv politik och försöka styra och påverka. Lars Tysklind har rätt i att vi socialdemokrater har avsatt pengar i vår budget för att få ordning på bostadspolitiken och få fart på bostadsbyggandet. Det behöver Sverige.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 69 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Bostadsbrist är ingenting nytt i Sverige. Bostadsbristen ökade kraftigt under den socialdemokratiska tolvårsperioden, alltså innan alliansregeringen tillträdde och började sitt arbete med att reformera systemet. Det berodde mycket på en väldig ryckighet i politiken och att det inte fanns några långsiktigt hållbara spelregler så att bostadsmarknaden och byggbranschen inte hade något att rätta sig efter. Den osäkerheten i sig gjorde att byggandet låg för lågt. Det gäller alltså att förändra detta, och det gäller även att förändra andra saker. Något som också har framförts mycket är att det är en seghet i plan- och bygglagen. Därför kommer det nu att läggas fram förslag så att vi får enklare och snabbare processer. Speciellt i Stockholmsområdet har det varit ett stort problem med alla överklaganden. Det gäller att jobba på många fronter för att få långsiktigt hållbara spelregler på bostadsmarknaden och en marknad i balans där utbudet möter efterfrågan. Jag är som sagt helt övertygad om att vi kommer att lyckas med den processen.
Lennart Sacrédeus (Kd)
Anf. 70 Lennart Sacrédeus (Kd)
Herr talman! Å Kristdemokraternas vägnar yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen. Ett av Kristdemokraternas viktigaste vallöften var att avskaffa fastighetsskatten och ersätta den med en låg kommunal avgift. Detta är ett av en lång rad vallöften som vi genomfört i vårt goda samarbete i Allians för Sverige. Vi gick till val på att avskaffa den statliga fastighetsskatten på boende, då vi ansåg att det var en orättvis och oförutsägbar skatt som saknade folkligt stöd. Genom att den följde fastighetens marknadsvärde bestämdes den på ett orimligt sätt av grannarnas husaffärer, hur kära de tidigare grannarna än var. Herr talman! Boende i egen bostad var i stora delar av landet på väg att bli ett privilegium endast förunnat de rika. Vårt vallöfte som kristdemokrater och som allians var att vi i vårt land efter ett maktskifte, som vi längtade efter och ett maktskifte som oppositionen inte trivs med, skulle få ett förutsägbart system inom fastighetsbeskattningen med en kommunal fastighetsavgift. Jag noterar att i oppositionens gemensamma reservation kallas den lag som vi har infört om en kommunal fastighetsavgift för en så kallad kommunal fastighetsavgift. Herr talman! Vi har genomfört detta i vårt samarbete med Allians för Sverige. Det har skapats förutsägbarhet. Detta har varit efterlängtat och detta är på plats. Herr talman! Det totala skatteuttaget från boendet har sänkts med 10 miljarder kronor. Den statliga fastighetsskatten, som tidigare var 1 procent av taxeringsvärdet utan tak, har vi nu gjort om till en sänkt kommunal avgift. Alla har således fått en betydligt lägre fastighetsavgift eller fastighetsskatt jämfört med i det tidigare, socialdemokratiska systemet. Vi har nu fått en mer rättvis och förutsägbar fastighetsavgift som inte tvingar människor att lämna sina hem på grund av stigande taxeringsvärden. Herr talman! Precis som i alla förhållanden sker kompromisser även inom allianssamarbetet. Vi har därför accepterat en något högre kommunal avgift än vad vi ursprungligen önskade. Vi står bakom en god kompromiss. Finansieringen skedde inte fullt ut efter den modell som vi önskade, och taxeringsvärdesystemet är fortfarande kvar. Vi är med andra ord som parti inte fullt ut i mål ännu. Vad regeringen gör nu med denna proposition är att täppa till en lucka i lagen om småhus som saknar byggnadsvärde, det vill säga hus för vilka värdet understiger 50 000 kronor och tomtmarker som är bebyggda med småhus på ofri grund. För den som bor i småhus som saknar byggnadsvärde kan fastighetsskatten med nuvarande system bli betydligt högre än den fastighetsavgift som skulle ha utgått om huset hade fått ett värde. Det är naturligtvis något som vi har reagerat på som orimligt inom alliansen, och vi tycker att det är skönt att detta nu blir åtgärdat. Vi har fått en hel del klagomål på detta. De har varit berättigade. Nu är det dags att åtgärda det här. Det handlar om totalt drygt 100 000 småhus som inte får något taxeringsvärde och där beskattning därför sker som om marken var obebyggd, och 100 000 småhus är ju ett icke obetydligt antal. Herr talman! Vi rättar nu till detta. Det är bra. Vad Kristdemokraterna nu kommer att kämpa vidare med är att inte bara ta bort effekterna av ett förlegat taxeringsvärdesystem utan att bekämpa systemet i sig. Vårt långsiktiga mål är att helt avskaffa taxeringsvärdesystemet som ligger till grund för dessa misstag. Det är något som är ett framtida långsiktigt projekt att ägna sig åt.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-12-02
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
    2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
    3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med den ändringen att 6 kap. 11 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
    4. lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal
    fastighetsavgift,
    5. lag om ändring i lagen (2007:1413) om utbetalning till kommuner av fastighetsavgiftsmedel 2008-2010.
    Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2008/09:182 i denna del och 2009/10:33 samt avslår motion 2009/10:Sk3 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0106024
    m830014
    c22007
    fp21007
    kd17007
    v01705
    mp01405
    Totalt143137069
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.