Vissa avfallsfrågor

Betänkande 2000/01:MJU21

1, Förslag
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Avslutat, Genomförd

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOCX

Vissa avfallsfrågor(docx, 90 KB)

PDF

Bilaga: bet_200001_mju_21(pdf, 276 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2000/01:21 Vissa avfallsfrågor

Beslut

Motioner om avfallsfrågor (MJU21)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om avfallsfrågor. Motionerna behandlar frågor upp om återvinning, slam, marksanering och återvinning av burkar av aluminium och andra material m.m.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut: Bifall till utskottets hemställan

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 13

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-04-26
Justering: 2001-05-15
Trycklov: 2001-10-11

Betänkande 2000/01:MJU21

Alla beredningar i utskottet

2001-04-26

Motioner om avfallsfrågor (MJU21)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2000 om avfallsfrågor. Motionerna behandlar frågor upp om återvinning, slam, marksanering och återvinning av burkar av aluminium och andra material m.m.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-06-12

Debatt om förslag 2000/01:MJU21

Webb-tv: Vissa avfallsfrågor

Dokument från debatten

2001-06-12Protokoll 2000/01:123

Protokoll från debatten

LARS LINDBLAD (M)

Anf. 139 LARS LINDBLAD (M)

Fru talman! Per Landgren är ju ledamot i fi- nansutskottet. Han säger att det gäller att se till så att kommunerna får en bra skattebas och blir oberoende när det gäller ekonomin. Det finns inget sådant obe- roende. Kommunsektorn svarar för en så stor del av bruttonationalprodukten att en ekonomisk kris, som den vi hade i början och mitten av 90-talet, inte kan gå kommunsektorn obemärkt förbi. Om botten går ur svensk ekonomi, arbetslösheten skjuter i höjden och vi har en negativ tillväxt, som vi hade under de bor- gerliga regeringsåren, är det klart att även kommun- sektorn drabbas hårt ekonomiskt. Vi har vänt den utvecklingen genom en fram- gångsrik ekonomisk politik sedan 1994. Vi har vänt den utvecklingen. Nu ökar skatteintäkterna kraftigt i kommunsektorn. Vi har ökat statsbidragen med 25 miljarder under de här åren. Detta blir ett väl teore- tiskt resonemang. Och det blir framför allt ett reso- nemang som leder in i den ekonomisk-politiska de- batten 2000, 1999 eller 1998 utan att man har pers- pektiven bakåt vad som hände under 90-talet i övrigt.

ESKIL ERLANDSSON (C)

Anf. 140 ESKIL ERLANDSSON (C)

Fru talman! Problemet för ministern är ju att mitt resonemang också förs av Kommunförbundet, Land- stingsförbundet och ledande socialdemokrater i kommunsektorn och även av Vänsterpartiet i Sveriges riksdag. Det är inte så att det enbart är ett teoretiskt resonemang, utan det är baserat på verkligheten. Jag menar naturligtvis inte att kommunsektorn på något sätt skulle ha varit oberörd. Det blir den inte i en lågkonjunktur där företag läggs ned osv. Då kom- mer den andra problembilden in. Ministern nämnde förut att socialbidragskostnaderna har minskat med 3 miljarder under de senaste åren. Stora delar av social- bidragskostnaderna har ju varit arbetsmarknadsbe- tingade. Kommunsektorn har tvingats att lösa pro- blem som egentligen ligger inom statens kompeten- sområde. Jag säger inte att det är enkelt på något sätt. Den fråga jag ställde var: Är det inte rimligt att kommun- sektorn får ett större ekonomiskt oberoende? Trenden går ju faktiskt åt fel håll. Ministern sade tidigare att han var en varm vän av kommunal självstyrelse. Då måste man också kunna avläsa detta i praktisk politik, och det kan jag inte riktigt. Att resurser behöver komma till är en sak. Det är vi alla överens om. Men vi tror ju att det handlar om en bra näringslivspolitik som ökar skattebasen och inte om vare sig specialdestinerade eller allmänna generella statsbidrag.

HARALD NORDLUND (Fp)

Anf. 141 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Skattebasen ökar ju nu. Sysselsätt- ningsuppgången genererar kraftigt ökade skattein- täkter till kommunsektorn. Den skattepolitik som regeringen bedriver, där man nu successivt växlar av och reducerar för egenavgifterna, innebär också att den kommunala skattebasen växer. Garantipensionen kommer också att innebära att den kommunala skattebasen växer och att vi i stället reducerar statsbidragens betydelse för kommunsek- torn. De betyder mycket också framöver. Men vikt- ningen mellan statsbidrag och skatteintäkter kommer att förändras med de här åtgärderna. Det Per Landgren har problem med är att den po- litik som moderaterna redovisar innebär mindre re- surser till kommunsektorn. Er politik innebär också mindre resurser till kommunsektorn. Än en gång: Ursäkta, Karin Pilsäter, men politiken i Stockholms kommun och Stockholms läns landsting innebär ock- så kraftigt minskade skatteintäkter för att klara väl- färdsåtagandena i den här regionen.

PER LAGER (Mp)

Anf. 142 PER LAGER (Mp)

Fru talman! Jag ska börja med att ta upp frågor som djupast har med solidaritet och rättvisa att göra. Det första är den kommunala skatteutjämningen. Det blir närmast fånigt, måste jag säga. I måndags deltog jag i partiledardebatten och deklarerade Cen- terpartiets syn på den kommunala skatteutjämningen som en hörnsten i den regionala rättvisepolitiken. Alldeles nyss diskuterade statsrådet och jag sam- ma fråga i bänken innan vi startade debatten. Han såväl som statsministern förklarade sig nöjd med Centerpartiets inställning, som vi själva inom paren- tes sagt är väldigt nöjda med. Vi står stadigt i denna fråga. Statsrådet och jag har förhandlat och kommit överens om att vissa smådetaljer behöver ändras. Det ska vi göra. Det ska vara en regelbunden översyn år från år för att förbättra det som behöver förbättras. Det är ett intellektuellt hederligt förhållningssätt att försöka göra saker och ting bättre. Det är fullständigt självklart. Det som är självklart klockan tre är väl förmodligen, tycker jag i alla fall, lika självklart klockan fyra, åtminstone samma dag. Den andra stora rättvisefrågan handlar om synen på mångfald och olika sätt att driva vård. Jag blir upprörd när man talar om vården och personalkoope- rativen på det viset som statsrådet gör, översatt till den vanliga verkligheten och särskilt för kvinnor som är de som arbetar mest inom offentlig sektor. Sjuk- vården ska inte skötas som resultat av ett kall för lågavlönade kvinnor som inte har några andra intres- sen - ett slags hord av Florence Nightingales som inte ska kunna leva på sin inkomst, inte kunna välja ar- betsgivare, inte kunna ha självbestämmande i sin vardag. Det handlar om att när det offentliga - kommuner, landsting och stat - handlar upp vård ska man ställa krav på vården så att den fungerar och kvaliteten är hög. Man ska vara mycket noga med den solidariska finansieringen så att inte möjligheten att välja be- stäms av hur tjock plånboken är. Det är de två krav som är de viktiga.

SINIKKA BOHLIN (S)

Anf. 143 SINIKKA BOHLIN (S)

Fru talman! Jag uttryckte en positiv uppfattning om personalkooperativ, föreningsdriven verksamhet och liknande. Jag tycker att den mångfalden ska fin- nas. Det jag uttryckte en allvarlig oro för är om bör- sens avkastningskrav blir styrande för verksamheten. Bildar man stora börsbolag som vill gå in och i stor omfattning ta över delar av centrala uppgifter inom sjukvård eller skola och det är börsbolagens avkast- ningskrav som är gällande tror jag att vi är farligt ute, i varje fall de som står upp bakom värnet av det gene- rella välfärdssamhället. Så till utjämningssystemet. Jag tyckte att det var bra att Lena Ek i partiledardebatten i går gjorde ett ställningstagande. Vad jag var lite orolig för var den reservation om utjämningssystemet som ni uppenbar- ligen har skrivit tillsammans med moderaterna. Jag tror att det är viktigt att hålla moderaterna på arm- längds avstånd i diskussionen om utjämningssystem- et. Annars kan det spridas en oro runtom i landet som inte är bra. Det kan också bli en osäkerhet kring om det finns en tydlig och bred parlamentarisk majoritet bakom utjämningssystemet. Ett klart avståndstagande från moderaternas linje var det jag efterlyste i debatten.

HARALD NORDLUND (Fp)

Anf. 144 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Jag kan väl nu klockan kvart över fy- ra upprepa samma inställning som jag hade klockan fyra och klockan tre och även i går, så kanske vi kan klara av den diskussionen. Sedan beror det ju också på hur min åsikt presenteras av andra i talarstolen. Det är också ett annat faktum. Statsrådet tog upp de regionala och de sociala klyftorna. Vi delar oron över att de faktiskt har ökat sedan 1994, vad gäller både den regionala och den sociala sidan. Det finns ju en mängd rapporter om det. Jag är orolig över att ökningen av klyftorna är ett resultat av den politik som majoriteten har fört under den här tiden. Det beror bl.a. på att inom regionalpo- litikens andra fundamenta fungerar inte infrastruktu- ren. Den digitala allemansrätten byggs inte ut. Det blir ingenting av. Det är snart en av de största löftes- skandalerna vi har haft i svensk politik. Det finns ingenting kvar procentuellt sett av det som närings- ministern lovade och av alla de andra verktygen som handlar om möjligheter att förbättra ekonomin, att klara sin egen försörjning, att förbättra tillväxten och klara företagandet i resten av landet. Jag har nu suttit i riksdagen i snart tre år när den här perioden avslutas i morgon och hört dessa löften om en regionalpolitisk proposition och en infrastruk- turproposition, och det har ännu inte kommit någon- ting i den vägen över huvud taget. De löften som har givits har inte hållits. Det är ett år kvar av den här mandatperioden, och problemen har förvärrats under de här tre åren. Jag tycker väl att det är där som den största oron ligger. Vi lever alla under samma himmel, men vi har inte samma horisont. Jag ser frånvaron av reformför- slag på de här områdena som mycket bekymmersam, måste jag säga. Det är inte de fyra oppositionspartiernas ansvar. Det är faktiskt regeringens och statsrådet Lövdéns ansvar att både de regionala och de sociala klyftorna har förvärrats under den här mandatperioden.

SINIKKA BOHLIN (S)

Anf. 145 SINIKKA BOHLIN (S)

Fru talman! Regionalpolitiken är en av de allra mest centrala frågorna under de kommande åren. Det handlar om regionalpolitik för att stärka kommuner- nas och landstingens förutsättningar. Men det handlar framför allt om att stärka människors möjligheter till arbete i de delar av landet som i dag har en svag ut- veckling. Regeringen kommer att presentera en mycket tydlig regionalpolitik och infrastrukturpolitik i början av hösten. De är de högst prioriterade frågorna under de kommande åren. Jag tror att det kanske finns förutsättningar också för Centern att kunna ansluta sig till en del av de förslag som kommer att presenteras. Men det blir värre med trovärdigheten när man i Centerpartiet förklarar att man är beredd att i regeringsställning samverka med moderaterna. Det är en ganska skör hand att hålla i om man verkligen vill göra någonting åt de regionala klyftorna och det sociala utanförska- pet som finns i delar av Sverige.

HARALD NORDLUND (Fp)

Anf. 146 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Det är frågan om den långsiktiga ut- vecklingen och om oron för äldreomsorg och annat och för att vi på lång sikt ska få svårigheter att få fram resurser till det. Jag delar den oron. I Långtidsutredningen finns det en kalkyl som pe- kar på att den privata konsumtionen kan komma att öka med upp mot 45 % fram till år 2015, medan den offentliga konsumtionen bara växer med ungefär en tredjedel. Även det är starkt otillräckligt. Jag skulle vilja uttrycka en annan oro. Jag är ock- så överens om att vi nu inte kan ösa på med mycket pengar för att ha ett handlingsutrymme i framtiden. Det är vi överens om. Men det finns också ett annat sätt att ösa på med pengar. Det är att sänka skatter. Jag skulle vilja höra kommunminister Lövdén mycket tydligt och klart göra en prioritering. Det är väl ändå så, även kortsiktigt, att det nu är viktigare att få fram de nödvändiga resurserna till vård, skola och omsorg i kommuner och landsting än att sänka skat- ten?

SINIKKA BOHLIN (S)

Anf. 147 SINIKKA BOHLIN (S)

Fru talman! Om jag förstår saken rätt har väl Vänsterpartiet och Socialdemokraterna i regerings- ställning varit överens om den vårbudget som nyligen presenterats och där vi har lagt ut ökade statsbidrag under de kommande åren till vården, äldreomsorgen, psykiatrin och skolan. Det handlar om en ganska kraftig ökning för de kommande åren. Vad jag pekade på är att jag kan se ett behov av att vi mer analyserar och hittar instrument för att stödja de delar av landet där kommunerna fortsatt har ekonomiska problem till följd av en svag utveckling - befolkningsminskning och dålig tillväxt. Att nu generellt över hela kommunsektorn pytsa ut ytterligare statsbidrag kan föra med sig att en del kommuner - det har vi ju redan sett tendenser till - anser sig ha ekonomiskt utrymme för att sänka skat- terna. I det läge som vi nu befinner oss i har vi där- med inte vunnit särskilt mycket för vården, skolan och omsorgen, något som ju både Johan Lönnroth och jag är besjälade av. Jag vill alltså nyansera dis- kussionen om statsbidragen till kommuner och lands- ting på det sättet. Möjligen behövs det mer resurser, men då lite mer riktade och inte bara så att de läggs ut generellt över hela landet.

PER LAGER (Mp)

Anf. 148 PER LAGER (Mp)

Fru talman! Det är sant att vi har varit överens, att vi har kommit överens om en vårbudget. Nu ska vi snart börja förhandla om en höstbudget. Det är inte obekant att vi i t.ex. frågan om kommunkontosystem- et har lanserat en del idéer. Detta kan användas just för att rikta stödet. Vi är alltså överens också på den punkten. Det kan nog vara så att vi behöver rikta stödet starkare än vi förut gjort men nu talar jag om framtiden. Jag känner en oro för att den våldsamma propa- gandan, och då inte bara från de borgerliga partierna utan också från näringslivets olika organisationer - nu ska skatterna ned, och nu ska skatterna ned - slår igenom så starkt att vi inte kan komma överens om det viktiga som jag hoppas att vi är överens om, nämligen att det här med att säkra välfärden i kom- muner och landsting, speciellt när det gäller de allra svagaste, är viktigare än att sänka skatter; detta inför höstens förhandlingar om framtiden.

SINIKKA BOHLIN (S)

Anf. 149 SINIKKA BOHLIN (S)

Fru talman! Vi är överens om att det är en väldigt central och viktig uppgift att säkra verksamheten i kommuner och landsting framöver. Naturligtvis är det prioritet nummer ett för socialdemokratin att säkra en god utveckling i kommun- och landstingssektorn, så att vi klarar välfärdsåtagandena. Däremot är det väl känt, och den diskussionen får vi väl ha till hösten, att socialdemokratin - om det finns ett ekonomiskt ut- rymme, om konjunkturläget är sådant osv. - gärna vill fortsätta med att reducera vad gäller egenavgif- terna. Det är ju en angelägen uppgift för att stärka låg- och mellaninkomsttagarnas ekonomiska situa- tion. Detta leder också till att skattebasen i kommun- sektorn ökar. Per Landgren och, uppfattade jag, också Johan Lönnroth efterlyste att en större egen skattebas i kommunsektorn bättre kommer till uttryck. De frå- gorna återkommer vi framöver till.

PER LAGER (Mp)

Anf. 150 PER LAGER (Mp)

Fru talman! Tidigare ställde jag en fråga till Lena Ek men då var hon inte här i salen. Med hänvisning till morgondagen och till reservation 1 i FiU20, där det står om ändrad kompensationsgrad, undrar jag om det betyder att Centern nu är beredd att gå med på att sänka utjämningsgraden. Till statsrådet Lars-Erik Lövdén säger Lena Ek att hon inte har ändrat uppfatt- ning och att hon står fast vid vad hon sade i måndags. Jag måste säga att jag är bekymrad. Jag ser tydligt att Centern är på väg att ändra uppfattning. I reserva- tion 7 skriver Centerpartiet: "En sänkning av kom- pensationsgraden i dagens system är dock ett oac- ceptabelt sätt att komma till rätta med pomperipos- saeffekten." Exakt likadant skrev man i december. I dag debatterar vi kring reservation 2 och där heter det plötsligt: Oönskade effekter som följer av systemets nuvarande tekniska konstruktion får inte tillåtas rubba grundvalarna för utjämningssystemet. Vad menar Lena Ek med "grundvalarna i utjämningssystemet"? Är det fortfarande oacceptabelt att minska kompen- sationsgraden? Sedan tänker jag på morgondagen och på den re- servationen. Där står det mycket tydligt om "exempelvis negativa marginaleffekter till följd av de länsvisa skattesatserna och kompensationsgradens nivå". I princip innebär det att Centern har skrivit ihop sig med de borgerliga partierna. Man är på glid mot Moderaterna. Det här kommer att innebära att man ändrar i utjämningssystemet. Centern och Lena Ek talar om klyvning, orättvisor och skillnader i lan- det - och ni tror att Moderaterna är de rätta att samar- beta med i den här frågan! Det är faktiskt en tydlig förskjutning här. Det framgår när man läser de olika skrivningarna. Jag är bekymrad och oroad och undrar vad Lena Eks partivän kommunalrådet i Bergs kommun där man har 78 % skattekraft eller - varför inte? - kom- munalrådet i Valdemarsvik säger. Har Lena Ek talat med dem?

SINIKKA BOHLIN (S)

Anf. 151 SINIKKA BOHLIN (S)

Fru talman! Jag måste säga att jag är lite ovan vid att bli utsatt för sådan här kremlologi. Samtidigt är jag lätt road av diskussionen; det måste jag ärligt säga. Min motfråga till Sonia Karlsson är om hon är okunnig om de förändringar som statsrådet Lövdén efter förhandlingar mellan Socialdemokraterna och Centern bl.a. har infört sedan förra årets debatt som tog bort en del av de saker som vi gemensamt inte var riktigt nöjda med. Utvecklingen går framåt. Men fortfarande, klockan fem i halv fem, är det så att Centerpartiet har samma åsikt om vikten av det kommunala utjämningssystemet, dess roll i regional- politiken osv. Jag blir faktiskt lite trött på detta. Jag kan räkna upp ett antal saker som jag är väl- digt oroad över när det gäller de regionala och sociala klyftorna men jag har också inställningen att har människor en gång gett besked i talarstolen kan jag nöja mig med det. Jag litar faktiskt på vad de säger och tycker att det är ett mycket schystare sätt att be- driva debatt i riksdagen.

KJELL-ERIK KARLSSON (V)

Anf. 152 KJELL-ERIK KARLSSON (V)

Fru talman! Smit inte, Lena Ek - kremlologi nämndes - men vad jag hänvisade till är Lena Eks reservation från den 15 november, Lena Eks särskilda yttrande från den 15 december och Lena Eks reserva- tion som är aktuell här i dag. Där kan man tydligt läsa om de här förändringarna, förskjutningarna. Jag är helt klar över att riksdagen tog beslut i no- vember 2000 om en ändring som gör att de negativa marginaleffekter som Moderaterna talar om inte läng- re finns. Lena Ek har faktiskt skrivit under reserva- tionen där det står: "Utjämningssystemets nuvarande tekniska konstruktion leder dock till oönskade effek- ter, exempelvis negativa marginaleffekter till följd av de länsvisa skattesatserna och kompensationsgradens nivå." Så står det, och det kan inte betyda annat än att reservanterna menar att det måste ske en förändring i utjämningsgraden och kompensationsnivån. Vet inte Lena Ek vad hon har skrivit under?

E LINDSTEDT-STAAF (Kd)

Anf. 153 E LINDSTEDT-STAAF (Kd)

Fru talman! En stor och bra förändring gjordes i det kommunala utjämningssystemet, bl.a. genom en överenskommelse mellan statsrådet Lövdén och mig efter förhandlingar mellan våra partier och några andra inblandade. Detta är särskilt viktigt eftersom det är våra partier som en gång satte det här systemet i sjön. Vi har ett särskilt ansvar för att vårda det. Jag är glad över att jag förhandlade med statsrådet Löv- dén - förhandlingar där sagt är sagt och där handslag gäller och man inte utsätts för, vidhåller jag faktiskt, kremlologi. Fortfarande finns det dock saker kvar. Delar av de här effekterna tycker jag fortfarande behöver åtgär- das. Det finns också annat som har att göra med hur snabbt befolkningsförändringar och förändringar i skattebasen slår igenom. Jag tycker fortfarande att det ska ändras men jag ser det mer som marginella för- ändringar i systemet. Grundvalarna i detta är viktigt och ska vara kvar. Fortfarande, klockan halv fem, hävdar jag samma sak. Min repliktid är nu slut men jag vill hinna med att säga att jag tycker att den här debatten närmast har varit fånig.

Avslutat, Genomförd

Ärendet är avslutat

Protokoll med beslut

2001-06-13Protokoll 2000/01:124

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.