Vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen

Betänkande 1992/93:JoU11

Jordbruksutskottets betänkande 1992/93:JOU11

Vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
JoU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1992/93:99 om vissa
åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen med undantag
av de till näringsutskottet remitterade bilaga 1, avsnitt 4
Kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med de baltiska staterna
och med Ryssland, och bilaga 2, Insatser för ny energiteknik. I
betänkandet behandlas tre följdmotioner. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks. Bl.a. följande frågor behandlas:
Miljöanpassat energisystem i Estland, Lettland och Litauen
Åtgärdsprogrammet för Östersjön
Vision för Östersjöområdet

Regeringens förslag om medelsanvisningm.m. tillstyrks.
Utskottet tillstyrker därmed bl.a. regeringens förslag om bidrag
till uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i de
baltiska staterna och om ett åtgärdsprogram för Östersjöområdet.
Inom ramen för åtgärdsprogrammet bör inledningsvis tre områden
bli föremål för stödinsatser, nämligen kunskapsuppbyggnad och
förvaltningsstöd, miljöinsatser inom jordbruket samt
avloppsreningsverk. I enlighet med dessa ställningstaganden
tillstyrker utskottet en förstärkning för ändamålen av anslaget
Bidrag till miljöarbete med sammanlagt 186,9 miljoner kronor.

Till betänkandet har fogats fem reservationer (s).

Propositionen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) föreslår i
proposition 1992/93:99

1. att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 2500000kr,

2. att riksdagen till Bidrag till miljöarbete på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
186900000kr,

4. att riksdagen till Bidrag till internationellt samarbete
kring den byggda miljön m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 1500000kr.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Som en del av omläggningen av energibeskattningen fr.o.m. den
1januari 1993 aviserades i kompletteringspropositionen våren
1992 (1991/92:150) en avsättning av 500 miljoner kronor för att
finansiera insatser vad gäller förnybar energi,
energihushållning samt vissa stödåtgärder i de baltiska staterna
och Östeuropa, bl.a. insatser för att förbättra kärnsäkerheten.

I propositionen redovisas förslag i den del som avser
budgetåret 1992/93. Förslagen omfattar miljöinriktade
stödinsatser i de baltiska staterna och Östeuropa samt vissa
klimatinriktade åtgärder och insatser för att främja förnybar
energi. Förslag om den långsiktiga användningen av medelsramen
kommer att föreläggas riksdagen i samband med en proposition om
klimatfrågor som planeras till våren 1993.

Motioner

1992/93:Jo13 av Kenneth Lantz och Carl Olov Persson(kds)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att hitta en långsiktig lösning
för finansiering av Östersjöns åtgärdsprogram,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att hålla fast vid den ursprungliga
inriktningen gällande de medel som anslagits till satsningar på
förnybara energikällor och ökad energihushållning.

1992/93:Jo14 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat program för
Östeuropapolitiken och hur åtgärder för en miljöanpassad
energiförsörjning skall passas in i detta,

2. att riksdagen inrättar ett nytt anslag, Åtgärder för
miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum, och på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar
100000000kr,

3. att riksdagen till Bidrag till miljöarbete på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar
70000000kr mindre än vad regeringen föreslagit,

5. att riksdagen till Bidrag till internationellt samarbete
kring den byggda miljön m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 1500000kr
mindre än vad regeringen har föreslagit,

6. att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisar 1250000kr
mindre än vad regeringen föreslagit.

1992/93:Jo16 av Jan Jennehag (v) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med
förslag till ytterligare miljö- och infrastrukturprojekt i
Östeuropa som kan finansieras med svenska medel,

2. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med
förslag om hur den långsiktiga finansieringen skall ske av de
svenska miljöinvesteringarna i Östersjöregionen.

Uppvaktning

Företrädare för Växjö kommun har uppvaktat utskottet angående
kommunens engagemang i planeringen av ett avloppsreningsverk för
Kaunas i Litauen.

Utskottet

Inledning

Propositionen

I kompletteringspropositionen (1991/92:150) aviserades en
avsättning av 500 miljoner kronor per år för att finansiera
insatser vad gäller förnybar energi, energihushållning samt
vissa stödåtgärder i de baltiska staterna och Östeuropa. Detta
resursutrymme, som skapades i anslutning till omläggningen av
energibeskattningen, är ett viktigt inslag i Sveriges
klimatstrategi.

I april 1992 antog miljöministrarna i länderna runt Östersjön
i sina huvuddrag en plan för att återställa Östersjöns
ekologiska balans. En finansieringskonferens på ministernivå
kommer att äga rum i Gdansk i mars 1993 under
Helsingforskommissionen (HELCOM).

Miljöministern framhåller att -- i samband med beredningen av
den klimatproposition som planeras till våren 1993 -- förslag
bör utarbetas om den långsiktiga användningen av de medel som
aviserades i samband med omläggningen av energibeskattningen
bl.a. för att främja användning av förnybara energikällor och
energihushållning. Insatser inom energi- och transportsektorerna
kommer att ha hög prioritet vid det fortsatta arbetet med en
svensk klimatstrategi. Samtidigt är det angeläget att
miljöinsatser i Estland, Lettland, Litauen och andra
Östersjöländer kan påbörjas innan de långsiktiga
finansieringsfrågorna har lösts. Det är också nödvändigt att
snabbt inleda program för att minska miljöstörningarna från
jordbruket i Östersjöregionen liksom att öka
avloppsreningskapaciteten för att minska närsaltutsläppen till
Östersjön. I Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland bör
områden med våtmarker och sumpskogar bevaras.

Medel för budgetåret 1992/93 bör huvudsakligen användas för
engångsanvisningar till angelägna åtgärder i avvaktan på
långsiktiga lösningar för att stimulera förnybar energi och
finansieringen av Östersjöns återställande m.m.

Motionerna

Socialdemokraterna begär i motion Jo14 ett samlat program för
Östeuropa i vilket också bör ingå en miljöanpassad
energiförsörjning (yrkande1). Enligt motion Jo16(s)
yrkande1 bör regeringen snarast återkomma med förslag om
ytterligare miljö- och infrastrukturprojekt i Östeuropa som kan
finansieras med svenska medel.

Utskottets överväganden

Som miljöministern framhåller bör i samband med beredningen av
den klimatproposition som planeras till våren 1993 förslag
utarbetas om den långsiktiga användningen av de medel som
aviserades i samband med omläggningen av energibeskattningen
bl.a. för att främja användning av förnybara energikällor och
energihushållning. I det fortsatta arbetet med en svensk
klimatstrategi bör insatser inom energi- och transportsektorerna
prioriteras. Enligt vad utskottet erfarit är regeringens
ambitionsnivå hög inför det ministermöte som kommer att äga rum
i Gdansk i mars nästa år, då förslag om långsiktiga
finansieringsmöjligheter för åtgärder inom Östersjöregionen
skall presenteras. De åtgärder som föreslås i den nu aktuella
propositionen är enligt utskottets mening väl ägnade att utgöra
underlag för ett aktivt deltagande från svensk sida vid
ministermötet. Som anförs i propositionen är emellertid
situationen vad beträffar energiförsörjningen i de baltiska
staterna sådan att omedelbara insatser krävs. Utskottet gör
därför samma bedömning som miljöministern när det gäller
angelägenheten i att miljöinsatser i Estland, Lettland, Litauen
och andra Östersjöländer kan påbörjas innan de långsiktiga
finansieringsfrågorna har lösts. En satsning på
energieffektivisering och inhemska energikällor får enligt
utskottets mening stor betydelse såväl från miljösynpunkt som
för att förbättra ländernas ekonomier och minska importbehovet
av bl.a. oljeprodukter. Utskottet finner det också nödvändigt
att ett program inleds för att minska miljöstörningarna från
jordbruket i Östersjöregionen liksom att öka
avloppsreningskapaciteten för att minska närsaltutsläppen till
Östersjön. Som anförs i propositionen bör programmen utformas så
att områden med våtmarker och sumpskogar i Estland, Lettland,
Litauen, Polen och Ryssland bevaras. Utskottet är inte berett
att i detta sammanhang förorda att riksdagen begär ett samlat
program för de baltiska staterna med den inriktning som anges i
motion Jo14 yrkande1. Motionsyrkandet avstyrks.

Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks
även motion Jo16 yrkande1.

Miljöanpassat energisystem i Estland, Lettland och Litauen

Propositionen

Miljöministern föreslår att 45miljoner kronor begärs av
riksdagen för att bidra till uppbyggnaden av ett miljöanpassat
energisystem i Estland, Lettland, Litauen och betonar att en
upprustning av energianläggningarna i dessa länder är en
angelägen åtgärd och kommer att kräva stora investeringar.

I propositionen anges att Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)
förbereder tre projekt för att möta brådskande investeringsbehov
inom energisektorn.

En satsning på energieffektivisering och biobränslebaserad
värmeförsörjning i de baltiska staterna har enligt
miljöministern flera viktiga fördelar. Det skulle bl.a. vara en
av de mest kostnadseffektiva åtgärder som Sverige kan vidta på
kort sikt för att minska de globala koldioxidutsläppen. En ökad
användning av biobränslen skulle också minska andra
miljöstörningar, t.ex. svavelutsläpp. Det finns också goda
förutsättningar för att satsa på biobränslen och samtidigt kunna
bibehålla våtmarker och den biologiska mångfalden. Stödet bör
avse energieffektivisering och utveckling av miljöanpassad
energiproduktion och bör i första hand användas för projekt
rörande effektivisering och konvertering av panncentraler till
inhemskt biobränsle samt värmeproduktion, distribution och
användning. Projekten bör baseras på teknik som är anpassad för
tillverkning och användning inom länderna. Möjligheten att knyta
dessa aktiviteter till projekt inom FN:s ekonomiska kommission
för Europa (ECE) bör övervägas. En del av stödet bör inriktas på
att stimulera efterfrågan och tillverkning av utrustning som kan
bidra till en snabb teknikspridning. Samordning med EBRD:s
projekt bör vidare undersökas.

Ett villkor för att stödet skall kunna utgå bör enligt
propositionen vara att projekten tar hänsyn till
naturvårdsintressena och att åtgärderna långsiktigt minskar
behovet av fossila bränslen och bidrar till minskade
koldioxidutsläpp.

Motionerna

Socialdemokraterna begär i motion Jo14 yrkande2 att ett nytt
anslag "Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Baltikum"
inrättas. För ändamålet bör för budgetåret 1992/93 anvisas
100miljoner kronor. Anslaget föreslås finansierat genom
omdisponeringar av de i propositionen föreslagna anslagen. För
de anslag som behandlas av jordbruksutskottet innebär detta
överföringar om sammanlagt 72750000kr, varav 70miljoner
kronor tas från anslaget Bidrag till miljöarbete. I avvaktan på
ett samlat program för Östeuropa i enlighet med motionens
yrkande1 (se ovan) bör enligt motionens yrkande3 (delvis) de
45miljoner kronor som föreslås under förevarande avsnitt
reserveras. Detta yrkandei sin återstående del behandlas nedan
under avsnittet om ett åtgärdsprogram för Östersjön (s.7f.).

Utskottets överväganden

Inledningsvis kan utskottet i likhet med miljöministern
konstatera att en upprustning av energianläggningarna i Estland,
Lettland och Litauen är en angelägen åtgärd som kommer att kräva
stora investeringar.

En satsning på energieffektivisering och biobränslebaserad
värmeförsörjning i de baltiska staterna har enligt utskottets
mening flera viktiga fördelar. Det är en mycket kostnadseffektiv
åtgärd för att på kort sikt minska de globala
koldioxidutsläppen. Samtidigt minskas också andra
miljöstörningar, t.ex. svavelutsläpp. Som anförs i propositionen
bör stödet avse energieffektivisering och utveckling av
miljöanpassad energiproduktion och i första hand användas för de
projekt som beskrivs i regeringens förslag.

Utskottet har tagit del av den studie om ett miljöanpassat
energisystem i Estland, Lettland och Litauen som Vattenfall
Energisystem AB har utfört på uppdrag av Miljö- och
naturresursdepartementet. Studiens förslag bygger på principen
om hjälp till självhjälp. På miljöområdet föreslås att stöd för
biobränslen bör inriktas mot oljeersättning helst genom
modifiering av befintlig utrustning där så är möjligt. En
övergång till biobränslen bör kombineras med
energieffektivisering. Ett miljöprogram för dessa länder bör som
referens jämföras med oljeskiffereldningen i Narvaregionen så
länge dessa förbränningsanläggningar inte åtgärdas på annat
sätt. Vidare bör biosatsningen begränsas i områden där naturgas
finns tillgänglig. Slutligen konstateras i studien att
effektivisering av värmeförsörjningssystemet från klimatsynpunkt
är kostnadseffektivt likvärdigt med stöd till bioenergisatsning.
Utskottet finner studien väl ägnad att utgöra grund för vidare
överväganden beträffande åtgärder på området.

I likhet med miljöministern anser utskottet att ett villkor
för att stödet skall kunna utgå bör vara att projekten tar
hänsyn till naturvårdsintressena, och att åtgärderna långsiktigt
minskar behovet av fossila bränslen. Mellan dessa båda intressen
torde inte föreligga några motsättningar, eftersom
förutsättningarna bör vara goda för satsningar på biobränslen,
samtidigt som man kan bevara våtmarker och den biologiska
mångfalden. Den inriktning av stödet som anges i propositionen
ligger enligt utskottets mening väl i linje med av riksdagen
fastställda miljömål. För ändamålet föreslagna medel utgör
enligt utskottets bedömning en god grund för påbörjande av det
angelägna arbetet för att de baltiska staterna skall kunna
utveckla en effektiv och väl fungerande energiförsörjning i
miljömässigt godtagbara former. I detta uppbyggnadsarbete torde
svenska företag och myndigheter ha goda förutsättningar att
medverka och att utveckla långsiktiga samarbetsformer när det
gäller teknologiöverföring och licenstillverkning. Som anförs i
propositionen bör samordning med EBRD:s projekt på området
undersökas vidare.

Utskottet ansluter sig således till regeringens förslag om
medelsanvisning och inriktning av Sveriges bidrag i uppbyggnaden
av ett miljöanpassat energisystem i de baltiska staterna. Det
anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag
och avstyrker motion Jo14 yrkande2.

Med det anförda avstyrks även motion Jo14 yrkande3 i
motsvarande del.

Åtgärdsprogrammet för Östersjön

Propositionen

I propositionen föreslås att 141,9 miljoner kronor anvisas för
åtgärdsprogrammet för Östersjön.

Enligt miljöministern bör i huvudsak tre områden inledningsvis
komma i fråga: kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd,
miljöanpassning av jordbruket samt avloppsreningsverk. Samtidigt
bör det finnas en viss flexibilitet i stödgivningen och en
beredskap att ändra inriktningen för t.ex. akuta åtgärdsbehov.
Det kan sålunda bli påkallat att ompröva den preliminära
fördelningen av stödet med hänsyn till behovet av akuta insatser
och utfallet av den finansieringskonferens som skall äga rum i
mars 1993.

Stödet till kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd samt
stödet till miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket --
8,9miljoner kronor resp. 25miljoner kronor -- bör ges till
såväl de tre baltiska staterna som till Polen och Ryssland.
Insatserna vad avser avloppsreningsverk beräknas till
108miljoner kronor och bör koncentreras till någon eller några
anläggningar i de baltiska staterna. Eventuella satsningar av
mer akut karaktär bör i första hand räknas av från det
medelsbehov som har beräknats för reningsverken.

Miljöinsatser inom jordbruket

Under hösten kommer en studie att bedrivas i de tre baltiska
staterna, där situationen för jordbruket studeras från olika
utgångspunkter. Studien, som har finansierats av Sverige, har
kostnadsberäknats till 2miljoner kronor.

Miljöministern framhåller att en viktig insats för att öka
miljömedvetandet inom jordbruket är att bistå med utbildning.
Som exempel nämns det svenska utbildningsprogrammet för
miljöförbättande åtgärder inom jordbruket som Naturvårdsverket,
Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har utarbetat för
informatörer och utbildningsansvariga vid myndigheter och
rådgivningsorganisationer. Likartade utbildningsinsatser kan
enligt miljöministern anpassas till de särskilda förhållanden
som föreligger i de olika länderna. Kostnaderna för en sådan
inledande utbildning har schablonmässigt beräknats till minst
1miljon kronor per land. Stödet bör bl.a. kunna ges till vissa
projekt av demonstrationskaraktär för att sprida kunskap om
miljöanpassad jordbruksteknik, t.ex. hantering av stallgödsel.
Ett utbildningsprogram med sikte på hantering av stallgödsel och
bekämpningsmedel är angeläget. Vidare bör kunskap spridas som på
sikt förbättrar balansen mellan djurhållning och växtodling.
Projekten bör inriktas på småskalighet och samarbetsmöjligheter
med hushållningssällskapen och Lantbrukarnas riksförbund bör
undersökas.

25miljoner kronor bör användas för miljöförbättrande
åtgärder i Estland, Lettland och Litauen samt i Polen och
Ryssland.

Motionerna

Eftersom Socialdemokraterna är tveksamma till de åtgärder som
föreslås för miljösatsningar på jordbrukets område, bör enligt
partimotion Jo14 yrkande3 anslaget minskas med för detta
ändamål föreslagna 25miljoner kronor. Tillsammans med de
45miljoner kronor för uppbyggnaden av ett miljöanpassat
energisystem i de baltiska staterna som föreslås reserverade (se
ovans.5) innebär yrkandet en minskning av anslaget Bidrag
till miljöarbete med totalt 70miljoner kronor. Behovet av att
hitta en långsiktig lösning för finansiering av Östersjöns
åtgärdsprogram framhålls i motionerna Jo13 (kds) yrkande1 och
Jo16(v) yrkande2. I motion Jo13 yrkande2 betonas vikten av
ett fasthållande vid den ursprungliga inriktningen för
användningen av de medel som anslagits till satsningar på
förnybara energikällor och ökad energihushållning.

Utskottets överväganden

Insatsområden m.m.

Åtgärdsprogrammet för Östersjön har sitt ursprung i den
konferens som anordnades i Ronneby i september 1990. Vid
konferensen beslöt de deltagande länderna att gemensamt utarbeta
ett åtgärdsprogram för Östersjön i syfte att återställa
Östersjöns ekologiska balans. Inom ramen för HELCOM tillsattes
en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta det föreslagna
åtgärdsprogrammet. I arbetsgruppen ingick representanter för
samtliga länder som gränsar till Östersjön, nämligen Danmark,
Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige
och Tyskland samt sådana länder som bidrar till Östersjöns
belastning som Norge och Tjeckoslovakien. Dessutom deltog EG,
Världsbanken, EBRD, Europeiska investeringsbanken och Nordiska
investeringsbanken.

Vid en diplomatisk konferens i Helsingfors i april i år
godkändes den strategiska inriktningen av och huvudelementen i
åtgärdsprogrammet av de deltagande miljöministrarna. Programmet,
som är avsett att färdigställas till årsskiftet 1992/93,
innehåller såväl en beskrivning av Östersjöns miljösituation som
förslag om konkreta åtgärder för att begränsa utsläppen av
föroreningar. Bl.a. har en förteckning upprättats med 132
utpekade belastningskällor jämte åtgärdsförslag. Av dessa
belastningskällor har ett 40-tal bedömts som särskilt angelägna
att åtgärda. I programmet redovisas dessutom strategier och
handlingslinjer för att utveckla en fungerande marknadsekonomi.
Den totala kostnaden har uppskattats till 135miljarder kronor
för hela åtgärdsprogrammet. Programmet sträcker sig över en
tjugoårsperiod, medan de prioriterade åtgärderna föreslås
genomföras under den första femårsperioden.

I mars 1992 antog transportministrarna i länderna kring
Östersjön en plan för samarbete. Planen omfattar tre områden:
trafikens infrastruktur, trafiksäkerhet och transportsektorns
miljöarbete. Sverige har åtagit sig ordförandeskapet i gruppen
för miljösamarbetet. Resultatet skall redovisas under år 1993.

En internationell finansieringskonferens kommer att anordnas i
Gdansk i mars 1993 av en arbetsgrupp under HELCOM. I
arbetsgruppen ingår förutom deltagande länder och EG också de
ovan nämnda bankerna. Konferensen kommer huvudsakligen att ägnas
åtgärdsprogrammets finansiering. Avsikten är att vid konferensen
redovisa dels bankernas arbete med att finna finansiellt stöd
till åtgärdsobjekten, dels de nationella bidragen som stöd för
åtgärdsprogrammet.

Det kan i dag konstateras att Sverige har spelat en pådrivande
roll i Östersjösamarbetet. Utskottet finner det därför angeläget
att Sverige på ett tidigt stadium kan ställa medel till
förfogande för de åtgärder som bedöms som angelägna. I likhet
med miljöministern anser utskottet att det huvudsakligen är tre
områden som inledningsvis bör komma i fråga för ett svenskt
stöd, nämligen kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd,
miljöanpassning av jordbruket samt avloppsreningsverk. Som
anförs i propositionen kan den preliminära fördelningen av
stödet komma att omprövas med hänsyn till behovet av akuta
insatser och resultatet av finansieringskonferensen i mars 1993.

De åtaganden Sverige har gjort när det gäller återställandet
av Östersjöns ekologiska balans utgör ett led i det konsekventa
och målmedvetna arbete som är nödvändigt för att minska dagens
hot mot våra hav och kommer att kräva stora insatser under lång
tid framöver. En av förutsättningarna för att detta arbete skall
kunna bedrivas på ett effektivt och framgångsrikt sätt är en
långsiktig planering av arbetets finansiering. Samtidigt kräver
förhållandena i regionen att miljöinsatser kan påbörjas snarast
och utan hinder av att de långsiktiga finansieringsfrågorna inte
har hunnit lösas. Det belopp om 500 miljoner kronor som avsattes
våren 1992 i samband med omläggningen av energibeskattningen är
avsedda att användas för att finansiera insatser vad gäller
förnybar energi, hushållning samt vissa stödåtgärder i de
baltiska staterna och Östeuropa. Bl.a. skall visst
miljösamarbete med främst de baltiska staterna och Polen och
vissa kärnsäkerhetsfrågor finansieras med dessa medel. Vid sin
behandling av regeringens förslag förutsatte utskottet att
regeringen noga följer industrins energianvändning och vid behov
återkommer med förslag om åtgärder som syftar till att uppfylla
de nationella miljömålen (prop.1991/92:150, JoU24,
rskr.355). Som anförs i propositionen kommer förslag om den
långsiktiga användningen av medel att föreläggas riksdagen i
samband med en till våren 1993 aviserad klimatproposition. I
detta sammanhang förutsätter utskottet att medlen fördelas på
ett sådant sätt att en bibehållen ambitionsnivå kan
upprätthållas när det gäller åtgärder för att stärka
biobränslenas konkurrenskraft, öka energihushållningen och
användningen av andra förnybara energikällor. Med det anförda
finner utskottet syftet med motionerna Jo13 och Jo16 yrkande2
i allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte påkalla
någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Miljöinsatser inom jordbruket

För att minska miljöstörningarna från jordbruket i
Östersjöregionen är det enligt utskottets mening nödvändigt med
skyndsamma åtgärder för att öka miljömedvetandet inom
jordbruket. En viktig insats bör härvid vara att bistå med
utbildning. Det svenska utbildningsprogrammet för
miljöförbättande åtgärder inom jordbruket som Naturvårdsverket,
Skogsstyrelsen och Jordbruksverket har utarbetat för
informatörer och utbildningsansvariga vid myndigheter och
rådgivningsorganisationer bör kunna läggas till grund för
utbildningsinsatser anpassade till de särskilda förhållanden som
föreligger i de olika länderna. Som anförs i propositionen bör
stödet bl.a. kunna ges till vissa projekt av
demonstrationskaraktär för att sprida kunskap om miljöanpassad
jordbruksteknik och till ett utbildningsprogram inriktat på
hantering av stallgödsel och bekämpningsmedel.

Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att utskottet
ansluter sig till regeringens förslag vad gäller såväl
utformningen av ett åtgärdsprogram för Östersjön i stort som
miljöinsatser inom jordbruket och den föreslagna
medelsberäkningen. Utskottet avstyrker således motion Jo14
yrkande3 i återstående del om en minskning av anslaget med
sammanlagt 70miljoner kronor, varav 25miljoner kronor avser
jordbruket.

Avloppsreningsverk

Utskottet vill i detta sammanhang peka på följande synpunkter
som anförts av representanter för Växjö kommun vid deras
uppvaktning hos utskottet. Därvid framhölls att Växjö, som är
s.k. vänstad med Kaunas i Litauen, har inlett ett nära samarbete
om byggandet av ett avloppsreningsverk där. Kaunas, med ca 480
000 invånare är en viktig industristad men saknar helt kommunal
avloppsrening. Projekteringen av reningsverket är långt
framskriden, och anläggningsarbetena har redan påbörjats.
Däremot saknas medel för stora delar av investeringen. Tanken är
att projektet skall samfinansieras med bidrag från Litauen och
Östersjösamarbetets finansiärer. Enligt kommunen borde
Kaunasverket, med hänsyn till att det åtnjuter mycket hög
prioritet enligt 1992 års Östersjödeklaration och till att
omfattande åtaganden redan gjorts från svensk sida, vara ett av
de projekt som omfattas av de i propositionen omnämnda
insatserna.

Miljöministern anför i propositionen att en noggrannare analys
av vilket eller vilka reningsverk som kan komma i fråga för
svenska satsningar i de baltiska staterna bör ske under hösten
1992, så att detta kan redovisas vid finansieringskonferensen i
mars 1993. Utskottet har erfarit att detta analysarbete har
försenats. Utskottet kan givetvis inte ha någon egen uppfattning
om prioritetsordningen men utgår från att analysen även kommer
att innefatta det planerade Kaunasverket.

Vision för Östersjöområdet

Propositionen

1,5miljoner kronor föreslås anvisade för utarbetande av en
vision för Östersjöområdet.

Vid konferensen i Karlskrona i augusti 1992 enades de
deltagande ministrarna och övriga representanter för länderna
runt Östersjön om att utarbeta en vision och strategier för
Östersjöområdet fram till år 2010. En särskild arbetsgrupp
kommer att övervaka arbetet med planen som beräknas vara
slutförd under år1994. Sverige har åtagit sig att bidra med
nödvändiga sekretariatsfunktioner för gruppen genom
Östersjöinstitutet i Karlskrona. Medelsbehovet har beräknats
till totalt 3miljoner kronor för genomförande av uppdraget.

Motionen

Enligt Socialdemokraterna bör medelsbehovet för sekretariatet
kunna täckas inom ramen för givna anslag, och man begär därför i
motion Jo14 yrkande5 att regeringens förslag avslås.

Utskottets överväganden

Utskottet delar miljöministerns bedömning av medelsbehovet för
de sekretariatsfunktioner som Sverige har åtagit sig att bidra
med. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och
avstyrker motion Jo14 yrkande 5.

Övriga frågor

Propositionen

Miljö- och naturresursdepartementets utredningsanslag bör
enligt miljöministern utökas med 2,5miljoner kronor.

Miljöministern anför att regeringskansliet och en rad centrala
myndigheter kommer att spela en viktig roll i miljösamarbetet
med de central- och östeuropeiska länderna. Det är angeläget att
tillgängliga nationella och internationella resurser kan
samordnas och utnyttjas effektivt. Svenska bilaterala insatser
bör därför samordnas med stöd från andra bilaterala och
multilaterala finansiärer. Miljöministern kommer att verka för
att åtgärdsarbetet genomförs skyndsamt. Han förutser vidare att
myndigheter som NUTEK, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen,
Statens kärnkraftinspektion, Statens strålskyddsinstitut,
Lantmäteriverket och Boverket var och en inom sitt ansvarsområde
kommer att ha en central roll när det gäller det
myndighetsanknutna samarbetet.

Som ett led i genomförandet av de åtgärder som föreslås i
propositionen kommer utredningsverksamhten inom Miljö- och
naturresursdepartementet att öka. Vissa ytterligare kommitté-
och utredningsinsatser kan också förutses inför genomförandet av
det stöd till Östeuropa som föreslagits liksom på klimatområdet
samt för fastighetsfrågor i Östeuropa.

Motionen

Om organisationen av arbetet med att återuppbygga Östeuropa
skall skötas på ett kompetent och trovärdigt sätt bör enligt
Socialdemokraternas motion Jo14 kostnaderna för fastighetsfrågor
i Östeuropa och utredningar för genomförande av stödet till
Östeuropa inte bestridas av Miljö- och naturresursdepartementets
utredningsanslag. Förslaget om höjning av anslaget bör därför
avslås (yrkande6).

Utskottets överväganden

Mot bakgrund av de gigantiska insatser som erfordras för att
bistå Central- och Östeuropa i dessa länders arbete med att
under miljömässigt godtagbara former genomföra nödvändiga
strukturförändringar för övergång till en fungerande
marknadsekonomi, anser utskottet det angeläget att tillgängliga
nationella och internationella resurser kan utnyttjas effektivt.
Svenska bilaterala insatser bör därför samordnas med stöd från
andra bilaterala och multilaterala finansiärer, och arbetet bör
genomföras skyndsamt. Utskottet förutsätter att i detta arbete
de goda förutsättningar som finns för ett brett engagemang från
myndigheter, institutioner, organisationer, företag,
utbildningsförbund m.fl. tas till vara. Utskottet förutsätter
vidare att myndigheter som NUTEK, Naturvårdsverket,
Kemikalieinspektionen, Statens kärnkraftinspektion, Statens
strålskyddsinstitut, Lantmäteriverket och Boverket var och en
inom sitt ansvarsområde kommer att ha en central roll när det
gäller det myndighetsanknutna samarbetet.

Utskottet anser att riksdagen bör godta miljöministerns
bedömning att utredningsverksamheten inom Miljö- och
naturresursdepartementet beräknas öka som ett led i
genomförandet av de åtgärder som föreslagits. Härutöver kan
vissa ytterligare kommitté- och utredningsinsatser förväntas.
Utskottet ansluter sig därför till miljöministerns förslag om
förstärkning av departementets utredningsanslag. Det anförda
innebär att utskottet avstyrker motion Jo14 yrkande6 om en
halvering av den föreslagna förstärkningen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ett samlat program för
Östeuropapolitikenm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo14 yrkande1 och
1992/93:Jo16 yrkande1,

res. 1 (s)

2. beträffande utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo14 yrkande6 till
Utredningarm.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 2500000kr,

res. 2 (s)

3. beträffande bidrag till miljöarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo14 yrkande3 till Bidrag till
miljöarbete på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 186900000kr,

res. 3 (s)

4. beträffande den långsiktiga finansieringen av
åtgärdsprogrammet för Östersjönm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Jo13 och 1992/93:Jo16
yrkande2,

5. beträffande bidrag till internationellt samarbete kring
den byggda miljön m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1992/93:Jo14 yrkande5 till Bidrag till
internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
1500000kr,

res. 4 (s)

6. beträffande ett nytt anslag för åtgärder för
miljöanpassad energiförsörjning i Estland, Lettland och
Litauen

att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo14 yrkande2.

res. 5 (s)

Stockholm den8 december1992

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg(s), Ivar
Virgin(m), Ingvar Eriksson(m), Inga-Britt Johansson(s),
Åke Selberg(s), Lennart Brunander(c), Inge Carlsson(s),
Kaj Larsson(s), Christer Windén(nyd), Ulla Pettersson(s),
CarlG Nilsson(m), Sinikka Bohlin(s), Patrik Norinder(m),
Lennart Fremling(fp) och Carl-Olov Persson(kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag(v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Margareta Winberg, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Ulla Pettersson och Sinikka
Bohlin(allas) har avgett följande reservationer

1. Ett samlat program för Östeuropapolitikenm.m. (mom.1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.4
börjar med "Som miljöministern" och slutar med "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Inledningsvis kan utskottet konstatera att Västvärldens stöd
för den demokratiska utvecklingen i Öst- och Centraleuropa och
bidrag till ett livskraftigt näringsliv och en miljöanpassad
utveckling inte har varit tillräckliga. Med undantag av de
förslag som avser åtgärdsprogrammet för Östersjön anser
utskottet i likhet med Socialdemokraterna att regeringens
förslag präglas av brist på förhållningssätt till
Östeuropapolitiken i stort, till det internationella samarbetet
på området och till organisationen av de svenska insatserna för
dessa länder. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
ett samlat handlingsprogram för Östeuropapolitiken. Programmet
bör omfatta en miljöanpassad energiförsörjning, konkreta
insatser, en trovärdig organisation och en långsiktigt uthållig
finansiering. I avvaktan på ett sådant program föreslår
utskottet i det följande vissa omdisponeringar av regeringens
förslag om medelsanvisning (res.2--5 och näringsutskottets
betänkande 1992/93:NU20 res. 1 och 2). Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo14 yrkande1 bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande ett samlat program för Östeuropapolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Jo14 yrkande1
och med avslag på motion 1992/93:Jo16 yrkande1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utredningarm.m. (mom.2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.12
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "föreslagna
förstärkningen" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo14 är det angeläget att det
internationella arbetet på klimatområdet kan drivas vidare. På
detta området har Sverige ett högt internationellt anseende som
bör bibehållas. Regeringens avsikter vad beträffar arbetet med
fastighetsfrågor i Östeuropa är -- som de framställs i
propositionen -- emellertid mycket oklara. Även redogörelsen för
genomförande av stödet till Östeuropa präglas av oklarhet och är
enligt utskottet ett gott exempel på regeringens brist på
eftertanke när det gäller frågan om hur arbetet med
rekonstruktionen av Östeuropa skall organiseras. Skall detta
arbete kunna genomföras på ett kompetent och trovärdigt sätt bör
åtgärderna inte finansieras över Miljö- och
naturresursdepartementets anslag för utredningar. Utskottet
ansluter sig således till motion Jo14 yrkande6 om en minskning
av anslaget med 1250000kr.

dels att utskottets hemställan under2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande utredningarm.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande6 till
Utredningarm.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 1250000kr,

3. Bidrag till miljöarbete (mom.3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på
s.7börjar med "Med det" och slutar med "motsvarande del"
bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo14 saknas i propositionen en redogörelse
för hantering och fördelning av de medel som föreslås anvisade.
Inte heller framgår av regeringens förslag hur arbetet skall
organiseras. Utskottet anser därför att det föreslagna beloppet
om 45miljoner kronor för bidrag till uppbyggnaden av ett
miljöanpassat energisystem i Estland, Lettland och Litauen under
anslaget Bidrag till miljöarbete bör reserveras i avvaktan på
ett mer detaljerat förslag om medlens vidare användning. Med det
anförda ansluter sig utskottet till motionens yrkande3 i nu
aktuell del.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.10
börjar med "För att" och slutar med "avser jordbruket" bort ha
följande lydelse:

För att -- -- -- (=utskottet) -- -- -- inom jordbruket. I
propositionen föreslås ett antal åtgärder, bl.a.
utbildningsprogram och vissa projekt av demonstrationskaraktär.
Utskottet, som ställer sig tveksamt till de föreslagna
åtgärderna, ansluter sig till motion Jo14 yrkande3 i
återstående del. Regeringen bör således återkomma till riksdagen
med ett mer preciserat förslag. I avvaktan härpå bör anslaget
Bidrag till miljöarbete minskas med ytterligare 25 miljoner
kronor eller sammanlagt 70miljoner kronor.

dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande bidrag till miljöarbete
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande3 till Bidrag till
miljöarbete på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 116900000kr,

4. Bidrag till internationellt arbete kring den byggda
miljön m.m.(mom.5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.11
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande5" bort ha
följande lydelse:

I propositionen föreslås att 1,5miljonerkronor anvisas för
bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön.
Medelsbehovet i sig är emellertid inte tillräckligt preciserat,
och några skäl för att kostnaderna för den särskilda
arbetsgruppen inte kan täckas inom ramen för redan beviljade
anslag har inte angetts. Utskottet finner därför förslaget
alltför otillräckligt för att kunna ligga till grund för något
ställningstagande från riksdagens sida. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion Jo14 yrkande5 om avslag på
regeringens förslag i denna del.

dels att utskottets hemställan under5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande bidrag till internationellt samarbete kring
den byggda miljön m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande5
avslår regeringens förslag såvitt avser bidrag till
internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m.,

5. Ett nytt anslag för åtgärder för miljöanpassad
energiförsörjning i Estland, Lettland och Litauen (mom.6)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2 i
näringsutskottets betänkande 1992/93:NU20 och reservationerna
2--4 i förevarande betänkande

Reservanterna (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.6
börjar med "I likhet" och på s.7 slutar med "yrkande2" bort
ha följande lydelse:

Som anförs i motion Jo14 bör ett nytt anslag för Åtgärder för
miljöanpassad energiförsörjning i Estland, Lettland och Litauen
inrättas. Anslaget bör användas för åtgärder avseende
energihushållning, uppbyggnad av biobränsleanläggningar och
försörjningssystem samt för kompetensuppbyggnad när det gäller
biobränslen. För ändamålet bör anslaget som engångsanvisning
tillföras 100miljonerkronor. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker motion Jo14 yrkande2.

dels att utskottets hemställan under6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande ett nytt anslag för Åtgärder för
miljöanpassad energiförsörjning i Estland, Lettland och
Litauen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Jo14 yrkande2
till Åtgärder för miljöanpassad energiförsörjning i Estland,
Lettland och Litauen på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 100000000kr.