Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vissa åtgärder för omstrukturering av kommunalabostadsföretag

Betänkande 2002/03:BOU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
4 juni 2003

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
Vissa åtgärder för omstrukturering av kommunalabostadsföretag(doc, 74 KB)
PDF
Bilaga: bet_200203_bou_10(pdf, 171 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2002/03:10 Vissa åtgärder för omstrukturering av kommunalabostadsföretag

Beslut

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag (BoU10)

Regeringen får möjlighet att bilda bolag med uppgift att äga och förvalta eller avveckla bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner. Regeringen ska också kunna skjuta till aktiekapital med medel från anslaget för omstrukturering av kommunala bostadsbolag. Regeringen fick denna möjlighet våren 2002 men har inte hunnit använda sig av den (se 2001/02:BoU4 ).
Utskottets förslag till beslut
Bifall till ett av utskottet på eget initiativ framlagt förslag att regeringen skall bemyndigas att under 2003 dels bilda ett eller flera bolag med uppgift att äga och förvalta eller avveckla bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner, dels skjuta till aktiekapital m.m. med medel från anslaget för omstrukturering av kommunala bostadsbolag.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2003-05-15
Justering: 2003-05-20
Trycklov till Gotab och webb: 2003-05-22
Trycklov: 2003-05-22
Trycklov: 2003-05-23
Reservationer: 1
Betänkande 2002/03:BOU10

Alla beredningar i utskottet

2003-05-15

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag (BoU10)

Bostadsutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen möjlighet att bilda bolag med uppgift att äga och förvalta eller avveckla bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner. Regeringen ska också kunna skjuta till aktiekapital med medel från anslaget för omstrukturering av kommunala bostadsbolag. Regeringen fick denna möjlighet våren 2002 men har inte hunnit använda sig av den (se 2001/02:BoU4).

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2003-06-03
Stillbild från Debatt om förslag 2002/03:BOU10, Vissa åtgärder för omstrukturering av kommunalabostadsföretag

Debatt om förslag 2002/03:BOU10

Webb-tv: Vissa åtgärder för omstrukturering av kommunalabostadsföretag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 198 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! Jag ska fatta mig kort så att vi hinner bli färdiga före klockan elva, för det tror jag att alla vill att vi ska vara. Om vi fattar det beslut som utskottsmajoriteten vill att vi ska fatta betyder det att vi bemyndigar rege- ringen att bilda ett eller flera bolag med uppgift att äga och förvalta, eller avveckla, bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner. Fru talman! I stället för att låta kommunpolitiker- na behålla de verktyg de har för att lösa problemen med tomma lägenheter har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vridit verktygen ur händerna på dem. Det är tydligen bara i högtidstal som det kommunala självstyret står högt i kurs för dessa partier. I stället har man stiftat ett antal stoppla- gar. Man kan säga att allmännyttan tyngs av ett antal stoppskyltar ditsatta av socialdemokrater, miljöpar- tister och vänsterpartister. Moderaterna har ju sagt nej både till Bostadsakuten och till bildandet av Statens bostadsnämnd. Om förslaget i dag kommer att gå igenom kommer det, som jag säger, att betyda att vi kommer att ha statliga bostadsbolag som äger bostä- der. Det är enligt oss moderater en förödande väg att slå in på. Det är bättre att låta kommunerna få möj- lighet, om de vill, att sälja sina bostäder eller göra något annat med dem - inte att bilda statliga bolag. Det behövs en ökad frihet för kommunerna att med utgångspunkt från lokala förhållanden göra det som behövs just i den egna kommunen. Därför, fru talman, yrkar jag avslag på bostadsutskottets betän- kande nr 10 och bifall till reservationen.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 199 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Jag börjar också med att yrka bifall till reservationen. Den har vi tillsammans med de övriga borgerliga partierna. Det är fint att vi uppfyller kravet på enighet, som man har efterlyst här förut. Ibland kan vi slå till. Utskottsmajoriteten föreslår i betänkandet att riksdagen ska bemyndiga regeringen att under 2003 dels bilda ett eller flera bolag med uppgift att äga och förvalta eller avveckla bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner, dels skjuta till aktieka- pital med mera med medel från anslaget för om- strukturering av kommunala bostadsbolag. Orsaken till att vi tar upp frågan nu är att man på något vis har missat att förlänga det bemyndigande som fanns för 2002. Jag tycker att det är en händelse som kan se ut som en tanke då frågan faktiskt mycket väl kan belysas igen eftersom jag tycker att den har en mycket principiell karaktär. Utskottsmajoriteten bestående av Socialdemokra- terna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har återigen tagit den inriktningen att om man ska lösa några pro- blem ska det göras genom statlig och central styrning. Det kommer sannolikt inte heller i detta fall att funge- ra speciellt bra. I stället för att staten via bolag ska försöka lösa kommunala problem borde en analys göras av vad som utgör hinder för att kommunerna själva ska kun- na lösa problemen. Vi från Folkpartiet anser naturligtvis att kommu- nerna är de som är bäst skickade att lösa dessa pro- blem utifrån sina förutsättningar. Fru talman! I stället har man infört, som Marietta de Pourbaix-Lundin tog upp här förut, ett antal stopplagsstiftningar som gör att man inte har kunnat agera på bostadsmarknaden och sälja fastigheter fritt. Ett annat hinder finns i bostadsrättslagstiftningen där man i princip har krånglat till det. Det hade också kunnat vara en lösning för dessa bolag att göra sig av med hyresfastigheter. I stället för att underlätta för lokala krafter som finns i form av boende, privata fastighetsägare, kom- muner och andra intressenter att lösa obalansen på de lokala bostadsmarknaderna vill majoriteten nu hålla fast vid beslut om ytterligare styrning och reglering från statens sida genom att bilda statliga bolag som kommer att skapa komplikationer på den lokala bo- stadsmarknaden. Det går faktiskt från ett allmänt ägande till ett annat allmänt ägande. Man kan ifråga- sätta om det egentligen är det naturliga sättet att age- ra. Vi från Folkpartiet tycker naturligtvis att detta är ett helt felaktigt sätt att tackla problemställningen. Vi har också i likhet med Moderaterna motsatt oss stopplagar och bildandet av statens bostadsnämnd och även inrättande av anslag för omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Det enda logiska vore att byta inriktning i detta läge och avveckla dagens system och att inte ytterli- gare cementera fast det som man gör genom att nu börja bilda statliga bolag också i denna nog så komp- licerade situation som kommunerna befinner sig i. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationen.
Dan Kihlström (Kd)
Anf. 200 Dan Kihlström (Kd)
Fru talman! I denna sena timme vill jag fortsätta på detta gemensamma tema från de borgerliga parti- erna. Genom detta utskottsinitiativ undertecknat av majoritetspartierna föreslås att regeringen ska be- myndigas att under detta år dels bilda ett eller flera bolag med uppgift att äga eller förvalta eller avveckla bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner, dels skjuta till aktiekapital med mera medel från anslaget för omstrukturering av kommu- nala bostadsbolag. Detta anser vi vara helt fel väg att gå. Därför yrkar jag bifall till reservationen. Det finns några saker som jag ändå vill säga med anledning av detta betänkande. Det handlar för det första om statens bostadsnämnd och för det andra om det kommunala självstyret och även något om statligt företagande. Jag ska först säga några ord om statens bostads- nämnd. Regeringens stödmodell förstärker den statli- ga styrningen av den kommunala bostadspolitiken genom de medel som anvisas till statens bostads- nämnd och till statliga bolag med uppgift att äga och förvalta tidigare kommunala bostadsföretag och fas- tigheter. I Kristdemokraternas bostadspolitiska motion i höstas föreslog vi därför att anslagen på detta område skulle avvecklas. Vi tror att det är bättre med ett an- slag som i vissa situationer kan användas för stöd till bostadsföretag oavsett ägande i kommuner med bo- stadsöverskott. Det är ett stödsystem som står i bättre överensstämmelse med det kommunala självstyret och som är öppet för alla fastighetsägare. Detta stöd- system kan administreras av Boverket. Jag ska också säga något om det kommunala självstyret. Det är viktigt att slå vakt om kommuner- nas möjligheter att fullt ut ta sitt bostadsförsörjnings- ansvar. Kommunerna har olika instrument till sitt förfogande. Den demokratiskt uttryckta folkviljan måste respekteras. Det är inte en statlig uppgift att fatta beslut om handhavandet av de kommunala bo- stadsföretagen. Sådana ställningstaganden måste göras i kommunerna mot bakgrund av förhållandena i det enskilda fallet. I många kommuner utgör de kommunala bolagen en bas i bostadsbeståndet och uppfattas som ett vik- tigt bostadspolitiskt instrument av de lokala politiker- na. Fru talman! Statens uppgift i bostadspolitiken är att tillhandahålla legala och finansiella instrument för bostadsbyggandet, inte att lägga sig i hur bostadspo- litiken verkställs på lokal nivå. Någon särskild lag- stiftning för försäljning av hela eller delar av kom- munala bostadsföretag behövs inte. Av respekt för den kommunala självstyrelsen vill Kristdemokraterna avskaffa de lagar som den social- demokratiska regeringen har drivit igenom för att begränsa kommunernas kontroll över bostadsförsörj- ningen och de egna bostadsbolagen. Jag ska även ta upp lite grann om vår syn på stat- ligt företagande. När staten äger ett bolag ska det finnas ett tydligt skäl för det. Regeringens styrning av bolaget ska utgå från anledningen till ägandet, och bolaget ska fokusera på sin kärnverksamhet. Staten ska äga bolag enbart när det kan motiveras av till exempel sociala skäl men även när en verksamhet innebär ett så kallat naturligt monopol eller berör samhällets grundläggande infrastruktur. Eftersom det är staten som sätter spelreglerna inom näringspolitiken bör staten agera ägare endast i undantagsfall. Statens dubbla roller hindrar förutsätt- ningarna för en sund och rättvis konkurrens.
Owe Hellberg (V)
Anf. 201 Owe Hellberg (V)
Fru talman! Lars Tysklind sade att de borgerliga partierna i detta fall är överens och att man nu slår till. Vad är man då överens om? Jo, man är överens om att kommuner med stora bekymmer med tomma lägenheter ska man inte ge något stöd eller någon hjälp. Det vill man inte göra. Det kan jag bara bekla- ga. När man sedan tittar på argumenteringen för vad man i stället ska göra blir jag också bekymrad. Efter- som jag bor i ett län där det finns flera kommuner som har just dessa bekymmer kan jag garantera er att stopplagsstiftningen inte stoppar någonting där. Det enda som stoppar en försäljning eller åtgärder när det gäller dessa tomma lägenheter är att det inte finns någon köpare. Det finns ingen som vill köpa dem. Det är problemet. Och kommunkassan är tom så man har inte heller möjligheter att försöka omvandla dem till något annat. Det är den bistra sanningen. Då kan man tycka att dessa kommuner får skylla sig själva eftersom de en gång i tiden har varit dum- ma i fråga om sin bostadspolitik. I min egen kommun har bostadsbolaget inte byggt sedan 1980, och det är inte så lätt att ta ansvar för en befolkningsutveckling som ser helt annorlunda ut 20 år senare. Jag undrar vad det är i stopplagsstiftningen som sätter käppar i hjulet för dessa kommuner. Det står i reservationen: "Vad som erfordras är kort uttryckt en ny bo- stadspolitik där kommunerna ges en reell möjlighet att ta ansvar för sitt bostadsbestånd som åligger dem." Man försöker nog göra det. Men är det tomt i kommunkassan och om bostadsföretaget går med underskott så är ni faktiskt välkomna till dessa kom- muner och diskutera med dem hur de ska lösa sina bekymmer. Detta är inte heller centralstyrt, utan det sker na- turligtvis vid överläggningar och förhandlingar med dessa kommuner. Och om de tycker att detta är ett bra instrument, ett bra avtal, då ställer man upp, annars gör man det inte. Ni vill inte hjälpa dem, och argumenteringen är helt obegriplig. Fru talman! Jag står naturligtvis bakom detta be- tänkande.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 202 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Detta är ändå intressant. Dagens be- tänkande handlar i grunden om att bemyndiga rege- ringen att bilda statliga bolag. Vi har ett klart ställ- ningstagande där, nämligen att det är helt fel väg att gå. Min enkla fråga är: Vilka stora fördelar kan Owe Hellberg se med att just skapa statliga bolag, att skapa ett annat allmänt ägande av fastigheter i en kommun? Tvivelsutan kan man naturligtvis beskriva vissa kommuner som kommuner med mer eller mindre problem. Men det finns också andra regioner där stopplagsstiftningen har varit ett hinder för att om- strukturera. Även om det inte var så just i Ockelbo är det inte tu tal om att det finns andra ställen där det har varit så. Frågan är vad det skulle vara för fördel med stat- liga bolag i stället för att utnyttja de strukturer som finns ute i kommunerna.
Owe Hellberg (V)
Anf. 203 Owe Hellberg (V)
Fru talman! Jag försökte förklara det: Det finns ingen som är intresserad, utom möjligen om kommu- nen eller bostadsbolaget skriver ned hela värdet på den del av beståndet som det gäller - det gäller natur- ligtvis inte hela bostadsbolaget, utan det kan gälla 5 % eller 10 % av bostadsbolaget. Möjligen får man då någon intresserad köpare. Men inte ens då är det säkert. Man vet ju inte vad man ska göra med de här lägenheterna. Det är svårt att finna avsättning för dem, och det är svårt att göra något annat av dem. Här handlar det alltså om stöd och hjälp till kom- muner som har svåra problem - ja, som helt enkelt är i nöd. I mitt län finns det många kommuner med den här problematiken. I Dalarna - jag ser att någon här nickar - ser det ungefär likadant ut. Det är befolk- ningsförändringar och strukturer som skapar det här problemet. När det gäller vem som har förbyggt sig på bostä- der kan jag hänvisa till Bostadspolitiska utredningen. Det var faktiskt privata byggherrar som i mitten av 1980-talet och fram till 1990-talet stod för de sats- ningarna. Men det löstes med konkurser, och där har staten fått gå in med 20-30 miljarder. Men det nämns aldrig i de här sammanhangen.
Lars Tysklind (Fp)
Anf. 204 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Jag tycker nog inte att jag fick svar på min fråga om vad de statliga bolagen ska göra med de fastigheter som ingen annan vill ha. Ska man bara äga dem? Ser man någon framtid i det avseendet? Jag har exempel från kommuner på Västkusten där jag var i går. Man har i ett pressat läge skrivit ett sådant här kontrakt - det var det system som då gäll- de. Under tiden har man trots allt lyckats skapa egna lösningar men då har det liksom varit för sent. Nu hyr man ut hus till så kallade turistande norrmän, med optionen att få köpa år 2006. Man kommer in i ett väldigt virrvarr av regler och har bundit upp sig väl- digt hårt för vissa regelverk när man kommer in i ett system där staten går in och reglerar i stället för att lösa det hela utifrån det kommunala självstyret och få förutsättningar på ett annat sätt.
Owe Hellberg (V)
Anf. 205 Owe Hellberg (V)
Fru talman! Ja, bilden ser delvis olika ut i landets kommuner. Jag vet att Norgeexemplet florerar på många håll men jag tror inte att det är någon lösning på den här problematiken. Vad de statliga bolagen möjligen kan göra är att se till att man kan få en annan användning av de här fastigheterna, samtidigt som man söker hyresgäster. För mig handlar det då oftast om näringslivssatsning- ar. Men då måste man kunna erbjuda vettiga lokaler att vara i. Är bostadsbolagets och kommunens kassa tom finns det tyvärr inga pengar till att göra nödvändiga investeringar. Naturligtvis ser jag allrahelst att kom- munen sköter det här men i vissa fall finns inte, kommer vi att se, den möjligheten. Tomma lägenhe- ter under en längre tid ser inte bra ut. Vi vet ju vad som händer - förstörelse och annat. Det är en dyster bild av verkligheten i de kommunerna, något som jag inte unnar dem. Jag tycker nog att staten kan vara med på ett hörn här.
Anders Ygeman (S)
Anf. 206 Anders Ygeman (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka samtliga partiers representanter i bostadsutskottet som trots att vi är oeniga i sak har visat stor mognad och stor för- ståelse för den lilla händelse som gjorde att vi var tvungna att göra tillkännagivandet. Det tackar jag för. Med ett litet leende på läpparna kan jag konstatera att de borgerliga partierna varannan gång i denna kammare är för kommunal självstyrelse och varannan gång är mot. Den här gången är de för, och det är väl vackert så. Men frågan handlar inte om kommunalt självstyre. Kommunerna är helt fria att göra precis vad de vill med sina bostäder. De får sälja dem om de så vill, och då får riva dem om de så vill. De får hyra ut till norrmän, danskar, finnar - ja, till vem som helst som vill hyra. Problemet är att runtom i landet står tusentals lä- genheter tomma. I de kommunerna har kommunen gått in med borgen. Det gör att de tomma lägenheter- na hotar kommunens ekonomi. Om kommunen inte får hjälp med att göra sig fri från den bojan kommer kommunen inte att kunna erbjuda sina invånare grundläggande välfärd såsom sjukvård - i och för sig en landstingskommunal fråga - skola och bra bostä- der. Det är också med ett litet leende på läpparna som jag konstaterar att när vi mötte SABO var SABO:s styrelse enig, från vänster till höger, om att det nu var dags att få fram pengar till den nödvändiga omstruk- turering som riksdagen har beslutat om - en om- strukturering som alla borgerliga partier i riksdagen är mot men som de i SABO:s styrelse enigt är för. Man kan undra lite över vad som så att säga hänt på de 550 meter som det är mellan riksdagen och SABO. Fru talman! Det handlar alltså inte om kommunal självstyrelse, utan det handlar om kommunal över- levnad. Därför är vi beredda att dra vårt strå till stack- en. Eftersom det antagligen är sista gången före sommaruppehållet som bostadsutskottet får chans att debattera i kammaren vill jag passa på att tacka ut- skottets alla ledamöter för de bra och intressanta debatter som vi haft under riksdagsåret. Speciellt vill jag naturligtvis tacka utskottets ordförande.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 207 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! Det är fantastiskt att höra Anders Ygeman här. Kommunerna får göra vad de vill. Det finns inga stopplagar. Anders Ygeman har upphävt de här i kväll. Det tackar vi för. Vi ska komma ihåg det och åka hem till våra kommunpolitiker och säga: Det finns inga stopplagar längre. Gör precis vad ni vill! Sanningen är inte detta, Anders Ygeman! Det du säger stämmer faktiskt inte. Den beklagliga möjligheten att riva lägenheter med statliga pengar, med skattebetalarnas pengar, gör faktiskt att det finns ett stort antal kommuner som har rivit lägenheter och som nu har bostadsbrist. Det finns nio kommuner i Sverige som har rivit lägenhe- ter och som nu har bostadsbrist i hela kommunen. Och det finns 15 kommuner som just i sina central- orter har bostadsbrist men som har rivit lägenheter. Det är så man har använt de statliga pengarna. Detta är mycket beklämmande - eller hur, Anders Ygeman?
Anders Ygeman (S)
Anf. 208 Anders Ygeman (S)
Fru talman! För det första: Det står varje kommun som har ett överskott av tomma lägenheter och där de tomma lägenheterna hotar kommunens ekonomi fritt att sälja lägenheterna, att riva lägenheterna eller att göra om lägenheterna till idrottshallar. Det finns inte något exempel i någon kriskommun där någon lag stiftad i denna kammare har hindrat en nödvändig omstrukturering. För det andra: Om det är så att de åtgärder som vi från riksdagens sida, från statsmakternas sida, går in med för kommuner i kris gör att utvecklingen vänder och att framtidshoppet återvänder, då är det en myck- et positiv utveckling som jag är beredd att lägga mycket pengar på. Jag hoppas verkligen att fler av de kommuner där vi går in med åtgärder skulle kunna få en så positiv utveckling som Marietta de Pourbaix-Lundin beskri- ver. Tyvärr tror jag inte att utsikterna är så stora. Men en sak kan vi vara säkra på, och det är att utsikterna blir desto mörkare om vi inte går in med åtgärder, för då väntar konkurs, då väntar oförmågan att fullfölja sina välfärdsåtaganden som kommun, och det är en omöjlighet.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 209 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Fru talman! Det blir inte bättre för att Anders Ygeman upprepar att stopplagarna inte finns längre, för alla vet att de finns. Han säger att det är fantastis- ka åtgärder man har vidtagit med skattebetalarnas pengar. Jag fick ingen kommentar om de nio kom- muner som har rivit med skattebetalarnas bekostnad och som nu har bostadsbrist. Var det bra? Jag ska inte säga mer för att fler ska få en chans. Jag vill passa på tillfället och önska en trevlig och vilsam sommar till alla i bostadsutskottet och tjäns- temännen som sitter kvar denna sena timme.
Anders Ygeman (S)
Anf. 210 Anders Ygeman (S)
Fru talman! Jag får väl ta tillfället i akt och tacka kansliet. Jag skulle vilja uppmana Marietta de Pourbaix- Lundin att, kanske inte denna sena timme men när morgondagens kranka blekhet slår henne, ta upp utskottets betänkande och läsa igenom det hon kallar stopplagar. Då kommer hon att där kunna läsa att de inte hindrar någon kommun från att göra nödvändiga omstruktureringar. Det står där svart på vitt. Det hade kanske underlättat om hon hade läst det innan kam- mardebatten.
Dan Kihlström (Kd)
Anf. 211 Dan Kihlström (Kd)
Fru talman! Timmen är sen, och vi ska snart av- sluta debatten. Det var en sak som fick mig att reage- ra lite när Anders Ygeman hade sitt anförande, och det var när han påstod att vi var emot omstrukturering och stöd till kommuner och kommunala bolag. Så är det inte, utan vi är för ett stöd, men i mitt anförande sade jag att vi väljer en annan modell än vad rege- ringen gör. Vi tror inte på det här med statliga bolag. Vi har svårt att förstå vad de kan göra på lokal nivå genom centralstyrning. Vi tror att det finns en annan väg att gå, och det nämnde jag också i mitt anförande. Boverket skulle till exempel kunna få i uppdrag att på olika sätt gå in med stöd till kommuner och kommu- nala bolag som är i den här situationen. Vi tror ändå att man på det lokala planet vet bäst och har en bak- grund till den situation man är i. Staten ska vara stödjande, inte styrande. Det tycker jag var viktigt att få sagt.
Anders Ygeman (S)
Anf. 212 Anders Ygeman (S)
Fru talman! Då är jag och Dan Kihlström i grun- den överens. Vi tycker inte att staten ska vara styran- de, utan staten ska vara hjälpande. Det handlar om att sticka ut en hjälpande hand till kommuner i kris. Varför ska man förmyndiga staten att bilda bolag? frågades det tidigare. Ja, anledningen är helt enkelt att kunna hantera de risker och de problemfastigheter som finns i de här kommunerna, kanske inte nödvän- digtvis riva fastigheterna men hjälpa och avlasta kommunerna och tillföra resurser. Vi får väl tillfälle att vid någon bättre tidpunkt i kammaren diskutera det här mer utförligt och kanske komma överens om bra åtgärder för att hjälpa kom- muner i kris.
Dan Kihlström (Kd)
Anf. 213 Dan Kihlström (Kd)
Fru talman! Låt mig väldigt kort bara peka på ett praktiskt exempel som visar hur svårt det kan vara. Hemma i Värmland har några kommuner gått in i detta med att få stöd från staten. Så går tiden, och det visar sig att det finns de som till och med är intresse- rade av att köpa delar av bostadsbeståndet. Men det är omöjligt därför att man har ingått ett avtal som är styrt från Stockholm och som gör att man sitter fast. Då skulle jag vilja att Anders Ygeman tog med sig härifrån att man tittar över det så att det blir möjligt att göra om när det blir förändringar under resans gång. Det måste ändå vara bättre att någon som är intresserad kan ta över till exempel ett bostadsbestånd och att det kommer fler människor till orten.
Anders Ygeman (S)
Anf. 214 Anders Ygeman (S)
Fru talman! Två saker vill jag nämna. Det första är att det inte finns några avtal som styrs från Stock- holm. Det är frivilliga avtal som kommunen ingår för att få hjälp. Det andra är att vi naturligtvis ska kunna ändra avtalen om nya möjligheter dyker upp. Men det krävs ändå att det totala bostadsbeståndet på en över- skottsort förändras. Det går inte att sälja lägenheter till någon annan som driver överskotten vidare. Det får samma effekt. Man måste långsiktigt ändra struk- turen på orten. Det är därför som en del av dem som verkar bra erbjudanden kanske inte är så bra när man skärskådar dem. Men kommunen väljer själv under vilka förutsättningar man går in.
Anders Ygeman (S)
Anf. 216 Anders Ygeman (S)
Fru talman! Det är inte investeringsmedel som ska fram, det är medel för att möjliggöra en nödvändig omstrukturering och minska antalet bostäder på orten så att bostadsantalet på orten överensstämmer med invånarantalet på orten. Vad händer om det blir ändrade förhållanden? Låt mig för kammaren klargöra att staten har bara ett enda intresse när staten går in i de här kommunerna och företagen. Det är att hjälpa kommunerna att klara problemen. Men vi kan inte hjälpa kommunerna att klara problemen så att vi får problemen om igen om fem eller sju eller tio år. Vi måste lösa problemen långsiktigt. Därför skriver man de här avtalen som ska säkerställa att problemen inte kommer tillbaka. Men finns det en annan intressent, finns det någon som är beredd att gå in med pengar, finns det någon avsättning på den öppna marknaden för detta ska kommunerna ha möjligheten att ta vara på det. Vi gränsar i debatten till vad man skulle kunna kalla myndighetsstyrning, som egentligen inte ligger på riksdagens bord. Men jag kan säga att vår åsikt är och det som blev riksdagens beslut när vi hade den här diskussionen var att kommunerna ska ha en större självständighet i de här avtalen.
Anders Ygeman (S)
Anf. 218 Anders Ygeman (S)
Fru talman! Jag tror precis som Lars Tysklind att de borgerliga representanterna i de kommunala bo- stadsbolagen runtom i landet vill företagens och där- med kommunernas bästa. Jag hade önskat att en del borgerliga politiker här i riksdagen också hade velat bolagens och kommunernas allra bästa. Därmed vill jag tacka talmannen och kansliet och hela utskottet för en givande och bra debatt.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2003-06-04
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Vissa åtgärder för omstrukturering av kommunala bostadsföretag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003 vidta de åtgärder i fråga om omstrukturering av kommunala bostadsföretag som utskottet förordar.
    Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003 vidta de åtgärder i fråga om omstrukturering av kommunala bostadsföretag som utskottet förordar.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1220022
    m04708
    fp04008
    kd02409
    v25005
    c01903
    mp14003
    Totalt161130058
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.