Vissa anslag inom Utrikesdepartementets område

Betänkande 1992/93:NU23

Näringsutskottets betänkande 1992/93:NU23

Vissa anslag inom Utrikesdepartementets område

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
NU23

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1992/93:100 bilaga 4
(Utrikesdepartementet) littera B (bidrag till vissa
internationella organisationer) punkterna 6 och 7 samt littera E
(utrikeshandel och exportfrämjande) punkterna 1--3,

dels -- helt eller delvis -- tio motioner från allmänna
motionstiden.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
budgetpropositionen om anslag till organisationer för
internationell handel och råvarusamarbete, internationell
råvarulagring, Kommerskollegium och exportfrämjande verksamhet.

Vidare tillstyrks förslag om anslag och bemyndiganden m.m.
avseende Exportkreditnämnden (EKN). Genom ett utskottsinitiativ
föreslås att EKN:s rörliga kredit hos Riksgäldskontoret
fastställs till 3,7 miljarder kronor såvitt gäller de gamla
garantisystemen. Yrkanden i tre motioner (s; nyd; v) om ändrade
riktlinjer för EKN:s garantigivning avstyrks av utskottet, som
samtidigt godkänner vad som i propositionen anförts om s.k.
matchning i enstaka fall. Det redogörs för en OECD-studie av
premievillkoren i 17 medlemsländer; en slutsats som kan dras är
att EKN:s premier sammanvägt ligger under genomsnittet. I en
reservation (s) förespråkas en översyn av riktlinjerna, som nu
har varit i kraft under snart tre år. I en annan (nyd) anförs
att rådande lågkonjunktur borde motivera uppmjukade riktlinjer.

Motionsyrkanden om export m.m. av alkoholdrycker (fp; c) resp.
tobaksvaror (fp) avstyrks av utskottet med hänvisning till dess
tidigare intagna ståndpunkt i dessa frågor. Den översyn på
alkoholområdet som efterlyses i en reservation (fp, c, kds)
borde gå ut på att samstämmighet skall uppnås mellan
Vin&Sprit AB:s försäljning till utlandet och den svenska
statens internationella arbete och policy i alkoholfrågor.
Såvitt gäller tobaksvaror begärs i en reservation (fp, c, kds)
att etiska riktlinjer för marknadsföringen utomlands utarbetas.

Propositionen

I proposition 1992/93:100 bilaga 4 (Utrikesdepartementet)
framlägger regeringen -- efter föredragning av statsrådet Ulf
Dinkelspiel -- förslag om anslag m.m. under tredje huvudtiteln
för budgetåret 1993/94. Under här angivna rubriker föreslås
följande:

B 6. Organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete (s.53)
att riksdagen till Organisationer för internationell handel
och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 8713000 kr.

B 7. Internationell råvarulagring (s.54)
att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret
1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 2000000 kr.

E 1. Kommerskollegium (s.201)
att riksdagen (2) till Kommerskollegium för budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 48471000 kr.

E 2. Exportfrämjande verksamhet (s.206)
att riksdagen till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 187563000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar (s.209)
att riksdagen
1. medger att det av riksdagen medgivna högsta
betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till
25000000000 kr för n-garantier och till 45000000000
kr för LT-garantier,
2. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av
statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av
högst 2000000000 kr,
3. godkänner att den rörliga kredit som ställs till EKN:s
förfogande hos Riksgäldskontoret får uppgå till 3500000000
kr för de gamla garantisystemen och till 200000000 kr för de
nya systemen,
4. bemyndigar regeringen att medge att EKN från budgetåret
1993/94 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till
ett motvärde av högst 1200000000 kr, varav 200000000
kr för de nya systemen,
5. godkänner att EKN får bevilja utländska näringsidkare
exportkreditgarantier i samband med export från Sverige enligt
de riktlinjer föredragande statsrådet förordat,
6. godkänner vad föredragande statsrådet anfört om matchning i
enstaka fall,
7. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar, under budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.

Under punkt E1 bereds (1) vidare riksdagen tillfälle att ta
del av vad föredragande statsrådet har anfört om inrättande av
ett kontaktorgan benämnt Handelsprocedurrådet vid
Kommerskollegium.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1992/93:U282 av Lars Svensk och Märtha Gårdestig (båda kds)
såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
utvecklingsländernas behov av frihandel.

1992/93:U283 av Lars Sundin och Charlotte Branting (båda fp)
såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgad och
befäst frihandel mellan Sverige och de baltiska länderna.

1992/93:N217 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en översyn av organisationen av samtliga departement och
myndigheter som har ansvar för handels-, närings- och
industrirelaterade frågor.

1992/93:N218 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av exportkrediter.

1992/93:N227 av Barbro Westerholm och Elver Jonsson (båda fp)
vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av Sveriges marknadsföring och export av
alkohol,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av Sveriges marknadsföring och export av
tobaksvaror.

1992/93:N275 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om svensk alkoholreklam utomlands.

1992/93:N295 av Annika Åhnberg (-) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att Sverige i GATT-förhandlingar bör verka för en
handelsorganisation baserad på miljöhänsyn.

1992/93:N315 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att låta Exportkreditnämndens -- EKN:s -- kreditram
ökas från 70 till 100 miljarder,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EKN bör ges nya anvisningar med bemyndigande att
låta sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl påverka
tilldelningen av exportkreditgarantier samtidigt som kraven på
säkerheter sänks,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utfärdande av instruktioner för EKN att tillämpa
konkurrensneutralitet gentemot konkurrerande
exportkreditinstitut,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EKN:s styrelse bör förstärkas med internationella
företagsledare,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att EKN tillämpar konkurrensneutralitet och
sänker kraven på självrisk.

1992/93:N316 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller
yrkandet (5) att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
reglerna för exportfinansiering enligt vad i motionen anförts.

1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet
(3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rättvisa exportkrediter för svenska företag.

Utskottet

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 4) föreslås ett
anslag av drygt 8,7 miljoner kronor till organisationer för
internationell handel och råvarusamarbete m.m. Merparten härav,
7 miljoner kronor, avser bidrag till det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT). Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.

Till kostnader för internationell råvarulagring föreslås ett
anslag av 2 miljoner kronor. Också detta förslag tillstyrks av
utskottet.

Kommerskollegium

Anslag m.m.

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift
att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt
vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och
inrikeshandel. Ett anslag på ca 48,5 miljoner kronor föreslås
för verksamheten under det kommande budgetåret. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om medel till Kommerskollegium.

Handelsprocedurrådet är ett organ för förenkling av
handelsprocedurer. Rådet, som inrättades år 1975, drivs
gemensamt av staten och näringslivet. På uppdrag av regeringen
har Statskontoret bl.a. utrett frågor om rådets verksamhet och
ansvarsfördelningen vid Sveriges medverkan i det internationella
samarbetet avseende förenklade handelsprocedurer och
användningen av s.k. EDI (electronic data interchange).
Rapporten Samverkan om EDI och handelsprocedurer (Statskontoret
1992:26), som presenterades hösten 1992, har remissbehandlats.
Regeringen förespråkar nu att Handelsprocedurrådet upphör. I
stället bör ett kontaktorgan inrättas inom Kommerskollegium med
uppgift att vara forum för diskussioner och informationsutbyte
om det internationella arbetet på handelsprocedurområdet. Det
nya organet förutsätts överta benämningen Handelsprocedurrådet.

Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som i
propositionen anförts om inrättandet av nämnda kontaktorgan.
Utskottet har ingen erinran mot det anförda.

Myndighetsorganisationen m.m.

Sveriges fortgående integration med EG/EU och med
världshandeln i övrigt inom ramen för GATT motiverar en översyn
av organisationen av alla departement och myndigheter som har
ansvar för handels-, industri- och andra näringsrelaterade
frågor, sägs det i motion 1992/93:N217 (m). Siktet borde
inriktas på att de frågor rörande handel som för närvarande
bereds inom Närings- och Utrikesdepartementen sammanförs till
ett handelsdepartement med Kommerskollegium som samordnande
myndighet.

I propositionen anges att de övergripande mål som har
beslutats om för verksamheten inom Kommerskollegium under
treårsperioden 1991/92--1993/94 (prop. 1990/91:100 bil. 5, bet.
NU26) bör ligga fast enligt tidigare beslut. Regeringen anmäler
samtidigt att de riktlinjer och övergripande mål som gäller för
perioden bör utsträckas till att omfatta även budgetåret
1994/95.

Enligt sin instruktion (1988:570, ändrad senast 1991:845)
skall Kommerskollegium, som tidigare nämnts, handlägga frågor om
handelspolitik, utrikes handel och inrikes handel, i den mån
frågorna inte sköts av andra myndigheter, samt näringsrättsliga
ärenden i övrigt enligt särskilda bestämmelser (1§). Vidare
får kollegiet ta upp andra näringspolitiska frågor av särskild
betydelse från utrikes- eller inrikeshandelssynpunkt som
hänskjuts till kollegiet för bedömande eller som kollegiet
annars finner särskild anledning att behandla. Det övergripande
målet för kollegiets handelspolitiska verksamhet är att med
frihandel som grundprincip bidra till att Sveriges intressen i
handeln med omvärlden tas till vara. På det näringsrättsliga
området är det kollegiets uppgift att inom sitt ansvarsområde
medverka till att utbytet av varor och tjänster sker i enlighet
med allmänna intressen.

Av budgetpropositionen framgår att kollegiets roll förutses
bli förändrad i två avseenden, nämligen dels när det gäller det
näringsrättsliga området, dels vid ett svenskt medlemskap i
EG/EU.

Ansvaret för de näringsrättsliga frågorna aktualiserades i
1992 års budgetproposition; enligt regeringens mening borde
Kommerskollegium bli en renodlat handelspolitisk myndighet. I
den nu framlagda propositionen anmäls att en intern utredare
kommer att tillkallas med uppdrag att -- i samråd med berörda
departement och myndigheter -- presentera förslag med denna
inriktning.

Vidare har statsrådet Dinkelspiel efter bemyndigande av
regeringen nyligen tillkallat en särskild utredare, ambassadör
Göran Engblom, med uppgift att utreda dels organisationen inom
Utrikesdepartementets handelsavdelning och dess förhållande till
Kommerskollegium, dels kollegiets framtida roll och uppgifter i
ett EG-medlemskapsperspektiv. I den promemoria som har bilagts
regeringens beslut anförs att en svensk anslutning till den
gemensamma handelspolitiken i EG/EU kommer att få konsekvenser
för hur den svenska administrationens uppgifter definieras.
Dessa förhållanden torde också komma att aktualisera
organisatoriska förändringar och ändrad ansvarsfördelning mellan
olika instanser. De frågor som borde penetreras, sägs det
vidare, är den nationella handelspolitiska administrationens
roll och uppgifter i en medlemskapssituation vad gäller såväl
formuleringen av den gemensamma handelspolitiken i EG/EU som
verkställandet härav på det nationella planet. Utredaren
förutsätts bl.a. göra gränsdragningar mellan kollegiets,
Tullverkets och Konkurrensverkets olika roller. Resultatet av
utredarens arbete bör föreligga senast den 1 september 1993.
Avsikten är att regeringen utifrån detta arbete skall framlägga
förslag i 1994 års budgetproposition.

Utskottet konstaterar att en omfattande översyn pågår
eller planeras i fråga om Kommerskollegium och
Utrikesdepartementets handelsavdelning. Mot bakgrund härav
finner utskottet inte skäl till någon riksdagens åtgärd med
anledning av motion 1992/93:N217 (m); denna avstyrks alltså.

Exportfrämjande verksamhet

Riksdagen beslutade våren 1992 om ändrade riktlinjer för
statens roll i den exportfrämjande verksamheten vid Sveriges
exportråd (prop. 1991/92:108, bet. NU23).

I budgetpropositionen föreslås ett anslag av drygt 187
miljoner kronor för exportfrämjande verksamhet. Merparten härav,
162 miljoner kronor, avser bidrag till Sveriges exportråd; vissa
medel står också till regeringens förfogande för särskilda
insatser på det exportfrämjande området. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.

Exportfinansiering

Riktlinjer

Statens stöd till finansiering av export sker dels genom
kreditgivning, dels genom utfärdande av garantier för krediter.
En garanti utgör en försäkring som skyddar företag mot förluster
av vissa slag vid exportaffärer eller investeringar i utlandet.
Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att främja svensk
export genom att utfärda garantier.

Riksdagen beslutade våren 1990 om ändrade riktlinjer för
statlig medverkan vid finansiering av export m.m. (prop.
1989/90:44, bet. NU19). Ändringarna kan sammanfattas i följande
tre punkter.

Garantigivningen, som sker inom ett n-system (n står för
normal) och ett LT-system (LT står för Long Term), skall numera
vara självbärande; LT-systemet på sikt. Enligt tidigare
riktlinjer vägdes risken för utebliven betalning mot
exportaffärens samhällsnytta. Den nya inriktningen innebär för
LT-systemet att en bedömning görs i två steg. Först prövas om
risken är acceptabel. Endast om så befinns vara fallet prövas i
ett andra steg om den svenska samhällsnyttan främjas genom
affären. Bedömningen av samhällsnyttan skall göras med hänsyn
till i vilken utsträckning som den aktuella garantin kan bidra
till vissa svenska industripolitiska mål, t.ex.
kompetensuppbyggnad i landet. För det andra skall -- inom ramen
för de begränsningar som har uppställts för garantigivningen --
samtliga villkor i samband med en garanti utformas med beaktande
av vad som erbjuds i exportföretagens viktigaste
konkurrentländer. Slutligen bör Sverige i internationella
sammanhang verka för att skillnaden i konkurrensförutsättningar
för svenska företag jämfört med företag i andra länder
undanröjs.

Förslag i tre motioner går ut på att de antagna riktlinjerna
för den statliga garantigivningen skall ändras i vissa
avseenden.

Ett exportfinansieringssystem som är rättvist efterlyses i
motion 1992/93:N317 (s). Motionärerna, som i första hand tar
fasta på förhållandena i Sörmlands län, anför att näringslivet i
våra viktigaste konkurrentländer erhåller ett mer omfattande
statligt och regionalt stöd än det svenska.

I motion 1992/93:N315 (nyd) krävs att sysselsättnings- och
regionalpolitiska skäl skall påverka garantigivningen, att
kraven på säkerhet och självrisk skall sänkas samt att premierna
skall sättas så att de motsvarar de villkor som
konkurrentländernas garantiinstitut tillhandahåller. Enligt
motionärernas uppfattning bör rådande lågkonjunktur motivera
mindre strikta riktlinjer för EKN:s verksamhet än de som
fastställdes för tre år sedan.

En översyn av reglerna för exportfinansiering syftande till
förslag som innebär att svenska företags satsningar på projekt i
Östeuropa underlättas begärs i motion 1992/93:N316 (v).

I propositionen anför regeringen att det bör ankomma på EKN
att avgöra när svenska företag skall erbjudas samma villkor som
konkurrentföretagens garantiinstitut erbjuder. Detta skall ske
inom ramen för de begränsningar som har uppställts för
garantigivningen, dvs. att verksamheten skall gå ihop på sikt.
Regeringen begär riksdagens godkännande i fråga om sin syn på
s.k. matchning. Innebörden av denna term är att ett lands
garantiinstitut vid sin bedömning -- t.ex. när det gäller
premienivån eller garantivillkoren i övrigt -- tar ett annat
lands policy som utgångspunkt. Matchning bör, menar regeringen,
bli aktuell endast i enstaka fall när särskilda skäl och ett
svensk samhällsintresse bedöms föreligga.

Genom den s.k. consensus-överenskommelsen inom organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har de deltagande
staterna -- däribland Sverige -- åtagit sig att tillämpa
enhetliga regler för statsstödda exportkrediter. Arbetet i OECD
syftar dels till framtagande av material som skall möjliggöra
jämförelser mellan garantiinstituten i medlemsländerna, dels
till harmonisering när det gäller premiesättningen. En rapport
härom avses inom kort bli behandlad av OECD:s ministerråd.

En studie av premievillkoren i 17 av medlemsländerna --
däribland Sverige -- har nyligen genomförts inom OECD. Härav
framgår att EKN:s premier är relativt låga när det gäller
garantier för export till länder med låg risknivå (t.ex.
OECD-länder), relativt höga när det gäller länder med hög
risknivå (t.ex. Brasilien) och på ungefär samma nivå som övriga
garantiinstituts när det gäller länder med risknivåer mellan
dessa ytterligheter. Det kan emellertid konstateras att
spridningen av premiernas storlek är mycket stor och att
principerna för premiesättningen i hög grad skiljer sig mellan
instituten. En slutsats som kan dras är att enskilda svenska
företag ofta -- beroende på förutsättningarna i det enskilda
fallet -- kan hävda att EKN är dyrare jämfört med institut i
något enskilt konkurrentland samtidigt som EKN:s premier
sammanvägt ligger under genomsnittet.

För att underlätta export till länder i Östeuropa har
regeringen i budgetpropositionen föreslagit att en särskild
garantiram om en miljard kronor skall inrättas för export m.m.
till de baltiska staterna och -- under vissa villkor -- till
Ryssland. Förslaget innebär dels att dessa stater öppnas för
garantigivning, dels att ramen är reserverad för export till
dem. Näringsutskottet har i ett yttrande (1992/93:NU7y) till
utrikesutskottet tillstyrkt förslaget. Utrikesutskottet
behandlar detta förslag i betänkande 1992/93:UU16.

Utskottet ser ingen anledning till ändrad uppfattning när
det gäller riktlinjerna för exportkreditgarantigivningen. Vidare
godtar utskottet vad som i propositionen har anförts om
matchning i enstaka fall.

Såvitt gäller de aktuella yrkandena i motion 1992/93:N315
(nyd) vill utskottet anföra följande. Om kraven på säkerhet
sänks eller om villkoren i övrigt modifieras på ett sådant sätt
att det inte kan förväntas att garantiverksamheten går ihop,
innebär detta att statsmakterna de facto förutser att exporten
måste subventioneras och därmed finansieras över statsbudgeten.
Utskottet, som inte finner att ett sådant system står i
överensstämmelse med garantiverksamhetens grundidé, avstyrker
motionen liksom även motionerna 1992/93:N316 (v) och
1992/93:N317 (s), alla i här aktuell del.

EKN:s organisation

EKN:s styrelse består -- efter en utvidgning av antalet den 1
juli 1992 -- av tretton ledamöter. Därav är sju representanter
för regeringskansliet (Finans-, Utrikes- och
Näringsdepartementen), tre representanter för
näringslivsorganisationer (Svenska bankföreningen, Sveriges
exportråd och Sveriges industriförbund) och en representant för
den fackliga rörelsen (Sveriges metallindustriarbetareförbund).
Resterande ledamöter är styrelsens ordförande och nämndens
generaldirektör.

En alltför hög andel av EKN:s styrelse består av
statstjänstemän, anser upphovsmännen till motion 1992/93:N315
(nyd). Styrelsen borde förstärkas med internationella
företagsledare. Motionärerna efterlyser en översyn som skall gå
ut på att organisationen görs mer säljinriktad och
företagsvänlig.

Enligt utskottets mening är styrelsens sammansättning väl
ägnad att motsvara kravet på kunskap om förhållandena inom
näringslivet. Det är, menar utskottet, rimligt att det i
styrelsen ingår företrädare för regeringskansliet mot bakgrund
av det stora engagemang som EKN ikläder sig å statens vägnar.
Vidare bör erinras om att styrelsen behandlar ansökningar från
enskilda företag; risken för jäv gör det därmed mindre lämpligt
att i styrelsen ta in representanter av det slag som
motionärerna kräver. Med hänvisning till det sagda avstyrker
utskottet motion 1992/93:N315 (nyd) i här berört avseende.

Anslag m.m.

Regeringen begär riksdagens medgivande att det högsta
betalningsansvaret för garantier fastställs till 25 miljarder
kronor för n-garantier och till 45 miljarder kronor för
LT-garantier, vilket innebär oförändrade ramar jämfört med
innevarande budgetår.

I den nyssnämnda partimotionen från Ny demokrati,
1992/93:N315, begärs liberalare regler för
exportkreditgarantigivningen. I linje härmed anser motionärerna
att kreditramarna behöver ökas från sammanlagt 70 till 100
miljarder kronor.

Utan något preciserat belopp framförs i motion 1992/93:N218
(m, fp, c, kds) önskemål om ytterligare medel för
exportkreditgarantier. Motionärerna, som särskilt tar upp
förhållandena i Värmland, anser att sådant statligt stöd i hög
grad bidrar till vidmakthållande och skapande av "riktiga"
arbetstillfällen.

Enligt uppgift har kreditgarantiramarna hittills under
innevarande budgetår utnyttjats i relativt begränsad omfattning.
Inför framläggandet av 1993 års budgetproposition bedömde
regeringen därför att utökade ramar inte var påkallade. Under
den senaste tiden har emellertid, enligt vad utskottet har
erfarit, ärendetillströmningen till EKN ökat väsentligt. Denna
omständighet liksom beslutet att låta kronan flyta kan innebära
att vidgade ramar bör övervägas för n- och LT-garantierna.
Utskottet utgår från att regeringen i så fall återkommer i denna
fråga.

Med hänsyn till vad som nu har sagts och till att det, enligt
uppgift, från näringslivets sida inte har framförts önskemål om
vidgade ramar avstyrker utskottet motionerna 1992/93:N315
(nyd) och 1992/93:N218 (m, fp, c, kds), den förra i nu aktuell
del.

I propositionen begärs vidare att riksdagen godkänner att den
rörliga kredit som ställs till EKN:s förfogande hos
Riksgäldskontoret får uppgå till 3,5 miljarder kronor för de
gamla garantisystemen och till 200 miljoner kronor för de nya
systemen.

Under ärendets beredning i utskottet har det emellertid
framkommit att det finns behov av en större kreditram såvitt
gäller de gamla systemen. Beslutet att låta kronan flyta har
nämligen medfört att EKN:s upplåning i utländska valutor hos
Riksgäldskontoret har ökat, omräknat till svenska kronor, med
omkring 160 miljoner kronor. Den föreslagna ramen om 3,5
miljarder kronor för de gamla systemen bedöms därför ha blivit
otillräcklig för finansieringsbehovet under nästkommande
budgetår. För att undvika att anslaget behöver tas i anspråk bör
ramen höjas med 200 miljoner kronor utöver regeringens
ursprungliga förslag. Enligt utskottets uppfattning bör
riksdagen medge en sådan ändring och godkänna att ramen får
uppgå till 3,7 miljarder kronor för budgetåret 1993/94 avseende
de gamla systemen.

Härutöver begärs i budgetpropositionen riksdagens medgivande
rörande betalningsansvar i form av statsgaranti för
investeringar i utlandet och bemyndigande att uppta lån i
utländsk valuta. Vidare begärs riksdagens godkännande att EKN
får bevilja utländska näringsidkare exportkreditgarantier i
samband med export från Sverige enligt de riktlinjer som
föredragande statsrådet har förordat. Regeringen föreslår också
ett formellt belopp av 1000 kr till anslaget
Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar. Utskottet tillstyrker de angivna
förslagen.

Miljöhänsyn i internationell handel

Det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) är, som namnet
antyder, inte någon formell organisation. Inom ramen för den
pågående Uruguayrundan i GATT förs emellertid förhandlingar om
bildandet av en multilateral handelsorganisation (MTO). Syftet
är att skapa en fastare och mer rationell organisation för det
utvidgade och förbättrade regelverk som förväntas bli resultatet
av rundan.

Diskussionerna om handelsorganisationen har emellertid i
alltför begränsad omfattning gällt frihandelns förenlighet med
miljömål, anförs det i motion 1992/93:N295 (-). Sverige borde
därför i GATT-förhandlingarna verka för att den tilltänkta
organisationen skall basera sin verksamhet på miljöhänsyn.

Motioner rörande miljöhänsyn i internationella handelsavtal
m.m. har behandlats av riksdagen vid en rad tillfällen. Vid det
senaste tillfället -- våren 1992 -- lämnades (bet. 1991/92:NU21)
en utförlig redovisning av de arbeten som bedrivs
internationellt i detta avseende.

Sammanfattningsvis kan erinras om att det såväl i GATT som i
OECD sedan år 1991 pågår en teknisk genomgång av och diskussion
om sambandet mellan handels- och miljöpolitik. Sverige har varit
och är starkt pådrivande i detta arbete. Syftet är att ett
större utrymme för legitima miljöskyddsåtgärder skall
åstadkommas i den internationella handeln. Ett väsentligt inslag
i detta arbete är framtagande av klara regler som sålunda
minimerar konflikter mellan ländernas åtaganden enligt å ena
sidan GATT och å andra sidan multilaterala överenskommelser för
skydd av den globala miljön.

I den pågående Uruguayrundan förs inga formella förhandlingar
rörande handel och miljö. Enligt vad utskottet har inhämtat kan
emellertid rundans slutresolution komma att innehålla vissa
uttalanden om sambanden mellan miljöhänsyn och internationell
handel. Likaså övervägs att motsvarande formuleringar skall ingå
i ingressen till det avtal på vilket den eventuella
handelsorganisationen skall grundas.

Sverige har i mars 1993 medverkat i två olika framställningar
med anledning av Uruguayrundan. Den ena, som har undertecknats
av 37 länder, har översänts till Förenta staternas president,
ordföranden i EG:s ministerråd, EG-kommissionens ordförande och
Japans premiärminister. Den andra, som har utformats på nordisk
bas, riktar sig enbart till administrationen i Förenta staterna.
I båda fallen understryks vikten av att de stora
handelsnationerna tar sitt ansvar för att förhandlingarna
snarast skall kunna föras till ett lyckosamt avslutande. I det
senare fallet framhålls betydelsen härav för behandlingen av nya
viktiga områden inom GATT, inte minst när det gäller frågan om
handel och miljö.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts finner utskottet inte
att någon sådan åtgärd från riksdagens sida som begärs i motion
1992/93:N295 (-) är påkallad; motionen avstyrks alltså.

Export m.m. av alkoholdrycker och tobaksvaror

En översyn av Sveriges marknadsföring och export av
alkoholdrycker begärs i motion 1992/93:N227 (fp). Motionärerna
anser att det förhållandet att Sverige av hälsoskäl för en
restriktiv alkoholpolitik samtidigt som människor i andra länder
skall förmås att konsumera så mycket svenska alkoholdrycker som
möjligt minskar trovärdigheten när det gäller Sveriges
engagemang för folkhälsofrågor.

Också i motion 1992/93:N275 (c) kritiseras svenska staten för
sin dubbelroll, nämligen dels som ägare till V&S Vin & Sprit
AB med omfattande export av alkoholdrycker, dels som en av de
parter som inom ramen för Världshälsoorganisationen (WHO) har
åtagit sig att verka för en 25-procentig minskning av
alkoholkonsumtionen i medlemsländerna under perioden 1980--2000.
Motionären anser att riksdagen bör göra ett uttalande om
reklamen utomlands för svenska alkoholdrycker.

Riksdagen har åtskilliga gånger behandlat motioner med samma
eller liknande krav. Vid det senaste tillfället, våren 1992,
hänvisade utskottet (bet. 1991/92:NU21 s. 6) till sin tidigare
redovisade ståndpunkt av innebörd bl.a. att ett
producentföretag, även om det är statsägt, skall ha frihet att
på eget ansvar utnyttja förekommande exportmöjligheter. Det
erinrades om att undantag från principen om att exporten skall
vara fri har införts i mycket begränsad utsträckning. Det gäller
huvudsakligen krigsmateriel och farliga kemikalier samt
konsumentvaror som medför särskilda risker för allvarliga
personskador.

Utskottet ser ingen anledning till ändrat
ställningstagande. Motionerna 1992/93:N227 (fp) och 1992/93:N275
(c) avstyrks alltså, den förra i här aktuellt avseende.

Medan svenska delegater i t.ex. WHO talar om vikten av att
tobaksbruket i världen minskas, strider det delstatliga Svenska
Tobaks AB för att få ut så mycket snus och cigaretter som
möjligt på den internationella marknaden, anförs det i motion
1992/93:N227 (fp). Motionärerna begär en översyn av Sveriges
marknadsföring och export av tobaksvaror.

Riksdagen avslog ett likalydande yrkande (fp) våren 1992.
Utskottet lämnade härvid (bet. 1991/92:21 s. 7) en redogörelse
av då aktuella förhållanden, till vilken nu hänvisas. Enligt vad
utskottet har erfarit har några väsentliga ändringar inte
inträffat härefter. Utskottet redovisade samtidigt sin
ståndpunkt att ensidiga handelspolitiska åtgärder är en olämplig
metod för att minska skadligt tobaksbruk.

Mot bakgrund av det sagda avstyrker utskottet motion
1992/93:N227 (fp) även såvitt här är i fråga.

Utrikeshandel avseende vissa länderområden

Handeln med de baltiska staterna

En utvidgad och befäst frihandel mellan Sverige och de
baltiska staterna är angelägen, anförs det i motion 1992/93:U283
(fp). De frihandelsavtal som Sverige nyligen har slutit med vart
och ett av de baltiska staterna räcker inte; vi måste också
pröva möjligheten att upphäva återstående restriktioner, i
synnerhet på jordbruksområdet, heter det vidare. Motionärerna
anser att Sverige i förhandlingarna om medlemskap i EG bör
klargöra att vi inte kan medverka till att de baltiska staterna
genom ett svenskt EG-inträde förlorar de handelsmöjligheter som
har uppnåtts genom frihandelsavtalen.

Våren 1992 slöt Sverige frihandelsavtal med resp. Lettland
(prop. 1991/92:142, bet. UU20), Litauen (prop. 1991/92:144, bet.
UU21) och Estland (prop. 1991/92:147, bet. UU28).
Frihandelsavtalen syftar till ett avskaffande av alla tullar och
kvantitativa restriktioner för industrivaror. I anslutning
härtill slöt Sverige avtal med envar av de baltiska staterna om
handeln med jordbruksvaror, varigenom vissa tullar och
kvantitativa restriktioner skall avskaffas för
jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter och fisk.
Jordbruksavtalen trädde i kraft den 1 juli -- i Litauens fall
den 1 augusti -- 1992. Det ankommer på Jordbruksverket att följa
upp dessa avtal, bl.a. med avseende på handelsutvecklingen.

I alla jordbruksavtalen återfinns en s.k. utvecklingsklausul.
Enligt denna har parterna förklarat sig beredda att främja en
harmonisk utveckling av handeln med jordbruksvaror. Vidare är
parterna överens om att se över innehållet i avtalen med jämna
mellanrum.

I sitt anförande vid inledningen av Sveriges förhandlingar om
EG-medlemskap den 1 februari 1993 betonade statsrådet Ulf
Dinkelspiel att vi är beredda att anpassa oss till de tullnivåer
som gäller i EG:s tullunion och harmonisera vår handelspolitik
med gemenskapens i syfte att fullt ut kunna delta i den inre
marknaden fr.o.m. inträdet. Vi måste emellertid, fortsatte
statsrådet, försöka överbrygga de handelspolitiska skillnader
som finns. Statsrådet anförde att han först och främst tänker på
Sveriges frihandel med de baltiska staterna, vilken Sverige
önskar bevara i syfte att understödja deras reformsträvanden.
Det borde vara möjligt att finna pragmatiska lösningar i
avvaktan på att gemenskapen ingår liknande samarbetsavtal med de
baltiska staterna, framhöll han.

Med hänvisning till vad som har anförts avstyrker
utskottet motion 1992/93:U283 (fp) i här berörd del.

Handeln med u-länderna

Frihandelns stora betydelse för utvecklingsländernas välfärd
tas upp i motion 1992/93:U282 (kds). Motionärerna hänvisar till
en rapport från Förenta nationernas utvecklingsprogram (UNDP),
enligt vilken u-länderna -- till följd av reglerade
produktionsfaktor- och varumarknader -- årligen går miste om
välfärdsvinster och inkomster som är mer än tio gånger större än
vad dessa länder får i bistånd. Sverige måste därför dels självt
öka inslagen av frihandel gentemot dessa länder, dels hävda
deras behov av frihandel i internationella sammanhang, anförs
det.

Frågor om u-ländernas roll i världshandeln har behandlats
tidigare av riksdagen. Hösten 1991 avslogs en motion (c) i detta
ämne. Utskottet hänvisade till den redovisning som hade lämnats
(bet. 1991/92:NU1 s. 15) för Uruguayrundans förhandlingsområden
liksom till arbetet i Förenta nationernas konferens för handel
och utveckling (UNCTAD).

Sverige tillämpar ett system med generella tullpreferenser
(GSP) avseende u-länderna, som innebär att dessa länder får en
förmånsställning i handeln. De minst utvecklade länderna har
sålunda full tullfrihet (dvs. utan tak, kvoter eller andra
begränsningar) för alla produkter vid export till Sverige; för
övriga u-länder gäller vissa inskränkningar i GSP-systemet.

Som har nämnts i det föregående har Sverige i mars 1993
medverkat i två framställningar med anledning av den pågående
Uruguayrundan. I den som undertecknades av 37 länder betonas att
ett framgångsrikt slut på rundan skulle innebära att sådan
hänsyn tas till u-länderna, i synnerhet de minst utvecklade,
såsom det förutskickades i deklarationen när rundan inleddes år
1986.

Utskottet anser att den internationella handelns roll som
motor för global tillväxt är av största betydelse. Vårt land har
också sedan länge uttalat sitt stöd för att u-länderna skall ges
möjlighet till ökad handel. Uruguayrundan syftar i hög grad till
att detta mål skall nås. Utskottet konstaterar vidare att
Sverige med kraft verkar för att GATT-förhandlingarna snarast
skall föras till ett framgångsrikt slut. Samtidigt erinras om
det arbete som pågår inom UNCTAD. Ett betydelsefullt mål för
denna organisation är att utveckla ett forum för bl.a. utbyte av
nationella erfarenheter i ett antal utvecklingsfrågor till gagn
främst för u-länderna. Sverige tillhörde initiativtagarna till
reformarbetet. Utskottet utgår från att Sverige även i
fortsättningen kommer att aktivt verka för att detta arbete
fullföljs.

Mot bakgrund av det sagda avstyrker utskottet motion
1992/93:U282 (kds) i nu aktuellt avseende.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4
punkt B6 till Organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1993/94 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8713000 kr,

2. beträffande internationell råvarulagring
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4
punkt B7 till Internationell råvarulagring för budgetåret
1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
2000000 kr,

3. beträffande Kommerskollegium
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4
punkt E1 moment 2 och med anledning av proposition 1992/93:100
bilaga 4 punkt E1 moment 1
a) till Kommerskollegium för budgetåret 1993/94 under
tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 48471000 kr,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om inrättande av ett kontaktorgan benämnt
Handelsprocedurrådet vid Kommerskollegium,

4. beträffande myndighetsorganisationen m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:N217,

5. beträffande exportfrämjande verksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4
punkt E2 till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret
1993/94 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 187563000 kr,

6. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4
punkt E 3 moment 6 och med avslag på motionerna 1992/93:N315
yrkandena 2, 3 och 7, 1992/93:N316 yrkande 5 och 1992/93:N317
yrkande 3 godkänner i propositionen angivna riktlinjer för
matchning i enstaka fall,
res. 1 (s)
res. 2 (nyd)
men. (v) - delvis

7. beträffande Exportkreditnämndens organisation
att riksdagen avslår motion 1992/93:N315 yrkande 6,
res. 3 (nyd)

8. beträffande ramar för exportkreditgarantier
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4
punkt E3 moment 1 och med avslag på motionerna 1992/93:N218
och 1992/93:N315 yrkande 1 medger att det högsta
betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till
25000000000 kr för n-garantier och till 45000000000
kr för LT-garantier,
res. 4 (nyd)

9. beträffande rörlig kredit hos Riksgäldskontoret
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga
4 punkt E3 moment 3 godkänner att den rörliga kredit som
ställs till Exportkreditnämndens förfogande hos
Riksgäldskontoret får uppgå till 3700000000 kr för de
gamla garantisystemen och till 200000000 kr för de nya
systemen,

10. beträffande Exportkreditnämnden i övrigt
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 4
punkt E 3 momenten 2, 4, 5 och 7

a) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av
statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av
högst 2000000000 kr,
b) bemyndigar regeringen att medge att Exportkreditnämnden
från budgetåret 1993/94 och tills vidare får uppta lån i
utländsk valuta till ett motvärde av högst 1200000000 kr,
varav 200000000 kr för de nya systemen,
c) godkänner att Exportkreditnämnden får bevilja utländska
näringsidkare exportkreditgarantier i samband med export från
Sverige enligt de riktlinjer som anges i propositionen,
d) till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar för budgetåret 1993/94 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr,

11. beträffande miljöhänsyn i internationell handel
att riksdagen avslår motion 1992/93:N295,
men. (v) - delvis

12. beträffande export m.m. av alkoholdrycker
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:N227 yrkande 1 och
1992/93:N275,
res. 5 (fp, c, kds)

13. beträffande export m.m. av tobaksvaror
att riksdagen avslår motion 1992/93:N227 yrkande 2,
res. 6 (fp, c, kds)

14. beträffande handeln med de baltiska staterna
att riksdagen avslår motion 1992/93:U283 yrkande 3,

15. beträffande handeln med u-länderna
att riksdagen avslår motion 1992/93:U282 yrkande 5.
men. (v) - delvis

Stockholm den 23 mars 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta
Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun
Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh
Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt
Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Bo
Bernhardsson (s) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Riktlinjer för exportkreditgarantigivning (mom.6)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh
Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som
börjar med "Utskottet ser" och slutar med "aktuell del" bort
ha följande lydelse:

Såvitt gäller riktlinjerna för Exportkreditnämndens
garantigivning och nämndens tillämpning av dem kan det noteras
att näringslivets diskussioner i många fall innebär kritik mot
en bristande konkurrensneutralitet jämfört med instituten i
andra länder. Utskottet kan för sin del konstatera att det synes
förenat med vissa svårigheter att på basis av föreliggande
underlag få en entydig uppfattning om riktigheten i denna
kritik. Det arbete som pågår inom OECD är mot denna bakgrund av
stort värde när det gäller att få jämförbarhet mellan
garantivillkoren i medlemsländerna.

Vad som anförs i propositionen om matchning i enstaka fall ger
inte anledning till någon erinran från utskottets sida.

De ändrade riktlinjerna har nu varit i kraft under snart tre
år. Regeringen bör därför, menar utskottet, ta initiativ till en
utvärdering av det nya systemet och för riksdagen presentera
resultatet härav. Genom ett uttalande av denna innebörd blir
motion 1992/93:N317 (s) tillgodosedd; den tillstyrks alltså i
berörd del. Motionerna 1992/93:N315 (nyd) och 1992/93:N316 (v)
bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga
4 punkt E3 moment 6, med bifall till motion 1992/93:N317
yrkande 3 och med avslag på motionerna 1992/93:N315 yrkandena 2,
3 och 7 och 1992/93:N316 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

2. Riktlinjer för exportkreditgarantigivning (mom.6)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som
börjar med "Utskottet ser" och slutar med "aktuell del" bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör den rådande lågkonjunkturen
motivera att riktlinjerna för exportkreditgarantigivningen, som
fastställdes år 1990, nu mjukas upp. Sysselsättnings- och
regionalpolitiska skäl bör kunna påverka garantigivningen.
Vidare är det, menar utskottet, angeläget att svenska företag
kan hävda sig i den internationella konkurrensen. Enligt vad
utskottet har erfarit finns åtskilliga exempel på att EKN har
betingat sig av premier som har varit både två och tre gånger
högre än vad konkurrentländernas institut har erbjudit.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts bör EKN ges ändrade
riktlinjer som innebär en sänkning av kraven på säkerhet och
självrisk samt att premierna sätts så att de motsvarar de
villkor som konkurrentländernas garantiinstitut tillhandahåller.
Genom ett uttalande av riksdagen med nu angiven innebörd blir
motion 1992/93:N315 (nyd) tillgodosedd liksom motionerna
1992/93:N317 (s) och 1992/93:N316 (v), alla i nu aktuellt
avseende.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga
4 punkt E 3moment 6 och med bifall till motionerna
1992/93:N315 yrkandena 2, 3 och 7, 1992/93:N316 yrkande 5 och
1992/93:N317 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

3. Exportkreditnämndens organisation (mom.7)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.8 med "Enligt utskottets" och slutar på s.9 med
"berört avseende" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till kraven i motion 1992/93:N315 (nyd)
på att EKN:s styrelse skall förstärkas med internationella
företagsledare. Alltför många av nämndens styrelseledamöter är
statstjänstemän. En organisationsöversyn är enligt utskottets
uppfattning nödvändig. En sådan bör gå ut på att verksamheten
skall bli mer säljinriktad och företagsvänlig. Vid
jävsituationer måste självfallet berörda styrelseledamöter avstå
från att delta i styrelsearbete. Risken för jäv innebär sålunda
inte något hinder för att förslaget i motionen skall kunna
genomföras. Genom ett uttalande av riksdagen med nu angiven
inriktning blir motion 1992/93:N315 (nyd) tillgodosedd i här
aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande Exportkreditnämndens organisation
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N315 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Ramar för exportkreditgarantier (mom.8)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som
börjar med "Med hänsyn" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att garantiramarna bör höjas redan
nu och därtill med ett avsevärt belopp. Enligt utskottets mening
är det rimligt att ramarna för de båda systemen höjs med 15
miljarder kronor vardera eller totalt 30 miljarder kronor i
enlighet med vad som begärs i motion 1992/93:N315 (nyd). Genom
ett beslut härom skulle även motion 1992/93:N218 (m, fp, c, kds)
bli delvis tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:

8. beträffande ramar för exportkreditgarantier
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga
4 punkt E3 moment 1, med bifall till motion 1992/93:N315
yrkande 1 och med anledning av motion 1992/93:N218 medger att
det högsta betalningsansvaret för exportkreditgarantier
fastställs till 40000000000 kr för n-garantier och till
60000000000 kr för LT-garantier.

5. Export m.m. av alkoholdrycker (mom.12)

Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c) och Roland Lében (kds)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som
börjar med "Utskottet ser" och slutar med "aktuellt
avseende" bort ha följande lydelse:

Huvudmotivet för det svenska monopolsystemet för
alkoholdrycker är att vinstintresset inte skall ges spelrum och
att marknadsföring som bidrar till att öka konsumtionen i
Sverige skall förhindras. Det är, menar utskottet, mot denna
bakgrund allvarligt att ett statligt helägt företag -- V& S
Vin & Sprit AB -- bedriver intensiv marknadsföring av
spritdrycker utomlands, samtidigt som svenska staten i
internationella organ har förbundit sig att verka för en
minskning av alkoholkonsumtionen och för att etiska normer för
marknadsföringen skall utvecklas.

Det borde därför, menar utskottet, ligga i Sveriges intresse
att förutsättningarna för Vin & Sprit AB:s marknadsföring
utomlands av alkoholdrycker och bolagets exportverksamhet
utreds. En utgångspunkt för en sådan översyn bör givetvis vara
att samstämmighet skall uppnås mellan den svenska försäljningen
till den utländska marknaden och den svenska statens
internationella arbete och policy i alkoholfrågor. De sociala
mål som riksdagen har lagt fast för den svenska alkoholpolitiken
bör sålunda tillämpas även vid export. Ett viktigt inslag i
detta arbete bör vara att målet för företagets exportverksamhet
preciseras. Det bör också innefatta framläggande av förslag till
etiska riktlinjer för försäljning av alkoholdrycker utomlands.
Regeringen bör skyndsamt ombesörja att en översyn av detta slag
kommer till stånd. Genom ett uttalande av riksdagen med denna
innebörd blir motionerna 1992/93:N227 (fp) och 1992/93:N275 (c)
tillgodosedda, den förra i nu berörd del.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:

12. beträffande export m.m. av alkoholdrycker
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:N227 yrkande
1 och 1992/93:N275 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

6. Export m.m. av tobaksvaror (mom.13)

Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c) och Roland Lében (kds)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:

Sverige har i olika internationella sammanhang visat vägen i
fråga om åtgärder för att skydda människors liv och hälsa. Att
fullfölja denna linje när det gäller svenska företags
tobaksreklam riktad till andra länder ter sig, enligt utskottets
mening, helt följdriktigt. Därigenom skulle vårt lands
inställning till tobaksbruket kunna vinna trovärdighet i WHO och
andra internationella organ.

Utskottet instämmer sålunda i de synpunkter som i den nu
aktuella frågan förs fram i motion 1992/93:N227 (fp). Som begärs
i motionen bör regeringen utarbeta etiska riktlinjer för
marknadsföringen utomlands och för exporten av tobaksvaror.
Riksdagen bör i ett uttalande anmoda regeringen härtill.
Därigenom skulle det nu berörda yrkandet i nyssnämnda motion bli
tillgodosett. Detta tillstyrks alltså av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:

13. beträffande export m.m. av tobaksvaror
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N227 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I följande avseenden har jag en uppfattning som skiljer sig
från utskottets.

Riktlinjer för exportkreditgarantigivning

På en rad områden har Sverige möjlighet att bli ett ledande
land när det gäller miljöanpassad produktion. Samtidigt är
behoven gigantiska när det gäller investeringar i ny,
miljövänlig teknik och anläggningar i östra Europa. Svenska
företag kan göra stora insatser i uppbyggnaden av ett nytt
Östeuropa. En förutsättning är dock att finansieringsfrågorna
kan lösas. Regeringen bör därför anmodas att göra en översyn av
reglerna för exportfinansiering så att svenska företags
satsningar på bl.a. riskfyllda miljö- och infrastrukturprojekt i
östra Europa underlättas. Genom ett uttalande från riksdagens
sida av denna innebörd blir motion 1992/93:N316 (v) tillgodosedd
i aktuell del. Vad som anförs i propositionen om matchning i
enstaka fall ger inte anledning till någon erinran från min
sida.

Miljöhänsyn i internationell handel

Det kan visserligen konstateras att parallella arbeten på det
internationella planet pågår när det gäller frågan om
frihandelns förenlighet med miljöhänsyn. Samtidigt brådskar det
alltmer med en lösning av de globala miljöproblemen. Genom
handel kan man flytta -- exportera och importera -- miljöproblem
på ett sätt som innebär att man inte blir varse dem. Att
åstadkomma regler som motverkar sådan handel är en av de
viktigaste åtgärderna i miljöarbetet. Därför bör alla tänkbara
insatser göras för att arbetet på detta område skall bringas
till ett snart förverkligande. Ett viktigt inslag är att den
tilltänkta multilaterala handelsorganisationen (MTO) får en
inriktning som innebär att miljöhänsynen ges en framträdande
roll. Sverige -- som tidigare har tagit initiativ på området
miljö och handel -- har ett stort ansvar att så sker. Riksdagen
bör med bifall till motion 1992/93:N295 (-) göra ett uttalande
av denna innebörd.

Handeln med u-länderna

Genom den i motion 1992/93:U282 (kds) omnämnda rapporten från
Förenta nationernas utvecklingsprogram (UNDP) har det visats den
stora betydelse som internationell handel har för u-ländernas
tillväxt. Det är angeläget att Uruguayrundan slutförs på ett
sätt som i hög grad tillgodoser u-ländernas intressen av ökat
handelsutbyte. Sverige bör även i fortsättningen driva denna
linje i internationella sammanhang. Därutöver måste vårt land
för egen del öka inslaget av frihandel med u-länderna. Genom att
riksdagen gör ett uttalande av nu angiven innebörd riktat till
regeringen blir nyssnämnda motion tillgodosedd i berört
avseende.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets
hemställan under momenten 6, 11 och 15 bort ha följande lydelse:

6. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga
4 punkt E 3 moment 6, med bifall till motion 1992/93:N316
yrkande 5 och med anledning av motionerna 1992/93:N315 yrkandena
2, 3 och 7 och 1992/93:N317 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,

11. beträffande miljöhänsyn i internationell handel
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N295 som sin
mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i
denna del,

15. beträffande handeln med u-länderna
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U282 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående
anförts i denna del.