Vissa anslag inom utrikesdepartementets område

Betänkande 1990/91:NU26

Näringsutskottets betänkande 1990/91:NU26

Vissa anslag inom utrikesdepartementets område

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1990/91
NU26

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1990/91:100 (budgetpropositionen) bilaga 5
(utrikesdepartementet) punkterna B6 och B 7 (bidrag till vissa
internationella organisationer) och E1--E3 (utrikeshandel och
exportfrämjande),

dels -- helt eller delvis -- fem motioner med anknytning till dessa
anslag.

Företrädare för exportkreditnämnden (EKN) har inför utskottet lämnat
uppgifter om EKNs verksamhet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter. Dessa gäller
anslag och bemyndiganden m.m. beträffande organisationer för internationell
handel och råvarusamarbete, internationell råvarulagring, kommerskollegium,
exportfrämjande verksamhet och exportkreditnämnden. Utskottet avstyrker en
motion (mp) om oförändrat anslag till GATT och tre motioner (fp; c) om
liberalare regler för exportkreditgarantigivningen så att framför allt affärer
på Polen underlättas. Vidare avstyrks en motion (v) om att riktlinjerna för
garantigivningen borde innefatta hänsyn även till biståndspolitiska mål; den
följs upp i en reservation.

Propositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 5 har regeringen -- efter föredragning av
statsrådet Anita Gradin -- framlagt förslag om anslag m.m. under tredje
huvudtiteln. Under här angivna punkter föreslås följande:

B 6. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m.
(s. 36--38)
att riksdagen till Organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
9253000 kr.

B 7. Internationell råvarulagring (s. 38)
att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 2000000 kr.

E 1. Kommerskollegium (s. 196--200)
att riksdagen
1. godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom
kommerskollegium skall vara i enlighet med vad föredragande statsrådet har
förordat i avsnittet Förslag,
2. till Kommerskollegium för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på
50487000 kr.

E 2. Exportfrämjande verksamhet (s. 201--207)
att riksdagen
1. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 259815000 kr.
2. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk
projektexport får lämnas till ett belopp på högst 35000000 kr.,
3. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till
konsultexport får lämnas till ett belopp på högst 8000000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar (s. 207--213)
att riksdagen
1. medger att det av riksdagen medgivna högsta betalningsansvaret för
exportkreditgarantier fastställs till 25000000000 kr. för N-garantier och
till 45000000000 kr. för LT-garantier,
2. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för
investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2000000000 kr.,
3. bemyndigar regeringen att medge att EKN från budgetåret 1991/92 och tills
vidare får uppta lån i utländsk valuta till ett motvärde av högst
1000000000 kr.,
4. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar [för] budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1990/91:N234 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med motivering i motion
1990/91:U215 -- yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100
bilaga 5 punkt B 6 till Organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
6515000 kr., dvs. 1 320 000 kr. mindre än som föreslås i propositionen.

1990/91:N319 av Sven-Olof Petersson och Pär Granstedt (c) vari yrkas att
riksdagen
1. hos regeringen begär förslag om ökning av kreditvolymen hos
exportkreditnämnden i enlighet med motionens förslag,
2. hos regeringen begär förslag, i enlighet med vad i motionen anförts, om
ändring av regelsystemet för exportkreditnämnden så att möjlighet ges att ta
med experter från andra länder då projekt granskas.

1990/91:N324 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari -- med motivering i motion
1990/91:T251 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om exportkreditgarantigivning.

1990/91:N358 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med motivering i motion
1990/91:U258 -- yrkas att riksdagen beslutar att exportkreditnämnden skall
beakta biståndsmålen vid kredit[garanti]givning till u-länder.

1990/91:N371 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) såvitt avser yrkandet (2) -- med
motivering i motion 1990/91:U532 -- att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utökade statliga kreditgarantier.

Utskottet

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

I budgetpropositionen föreslås (bil 5 s. 36--38) ett anslag av drygt
9milj.kr. till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete
m.m. Större delen härav, nära 6 milj.kr., avser bidrag till GATT (det
allmänna tull- och handelsavtalet). GATT har utvecklats till det centrala
organet för internationella handelsförhandlingar och för fastställande av
normer för internationella handelsförbindelser. Bidraget till GATT tas i
huvudsak ut på basis av de avtalsslutande ländernas andel av världshandeln.
Slutförandet av GATTs s.k. Uruguayrunda och en nyligen införd systematisk
granskning av de enskilda ländernas handelspolitik motiverar den höjning av
bidraget till GATT om ca 1,3 milj.kr. som ingår i beräkningarna.

Den föreslagna ökningen av bidraget till GATT bör inte medges, hävdar
miljöpartiet de gröna i motion 1990/91:N234. Motionärerna åberopar ett beslut
av riksdagen hösten 1988 som innebar liberalisering av importen av äpplen och
päron. Beslutet var, menar motionärerna, ett exempel på hur GATTs regler kan
utgöra hinder för en effektiv hälso- och miljöpolitik.

Riksdagen avslog våren 1989 en motion (mp) med samma syfte. Utskottet lämnade
härvid en kort redogörelse för GATT och dess finansiering. Det erinrades om att
Sverige har gjort vissa åtaganden om stöd till samarbetet i GATT. Dessa
åtaganden kan inte frångås från svensk sida, framhöll utskottet och underströk
vikten av att arbetet för frihandel bedrivs i oförminskad omfattning
(1988/89:NU19 s. 4).

GATTs regelverk har tillkommit i syfte att främja den globala frihandeln.
Uttryckliga undantagsbestämmelser i GATT tillåter emellertid ett enskilt land
att tillämpa importrestriktioner för skydd av hälsa och miljö avseende det egna
landet. Miljöfrågor har kommit att tilldra sig ökat intresse inom GATT. Detta
gäller t.ex. de diskussioner som inom Uruguayrundans jordbruksförhandlingar
förs om möjligheten att av miljöskäl lämna stöd till vissa odlingstyper. Vidare
har Sverige tillsammans med övriga EFTA-länder nyligen föreslagit en översyn i
GATT av sambanden mellan miljöpolitik och handelspolitik.

Utskottet intar samma ståndpunkt nu som förra gången när frågan om bidrag
till GATT behandlades. Regeringens förslag tillstyrks således, och motion
1990/91:N234 (mp) avstyrks.

Vad som i budgetpropositionen (s. 38) anmäls om internationell
råvarulagring ger inte utskottet anledning till någon erinran. Regeringens
förslag om anslag tillstyrks i denna del.

Utrikeshandel och exportfrämjande

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att
handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i
samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. På förslag av
kollegiet förordar regeringen nu en översyn med sikte på att ansvarsgränserna
mellan vissa myndigheter med uppgifter på det näringspolitiska området skall
preciseras. Av en beräknad utgiftsminskning om 5 % under perioden
1991/92--1993/94 föreslås att tre procentenheter skall återföras till anslaget.
Verksamheten kommer under perioden att till stor del präglas av de
handelspolitiska konsekvenserna av ett utvidgat Europasamarbete och av
uppföljningen av GATTs Uruguayrunda. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
om anslag till kommerskollegium av ca 50,5 milj.kr. Likaså ställer sig
utskottet bakom vad regeringen har uttalat om den huvudsakliga inriktningen av
kollegiets verksamhet.

Under anslaget till exportfrämjande verksamhet beräknas medel för det slags
verksamhet som Sveriges exportråd antingen självt utövar eller planerar och
leder inom handelssekreterarorganisationen och utrikesrepresentationen.
Anslaget för budgetåret 1991/92 är beräknat till ca 260 milj.kr. Vidare
föreslås bemyndiganden för regeringen att intill belopp av högst 35 milj.kr.
resp. högst 8 milj.kr. göra utfästelser om stöd till svensk projektexport och
till konsultexport. Utskottet tillstyrker här angivna förslag beträffande
exportfrämjande verksamhet. Motionsyrkanden rörande svensk
handelsrepresentation i de baltiska republikerna tar utskottet upp i ett senare
betänkande (1990/91:NU36).

Exportfinansiering

Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att genom utfärdande av garantier
på statens vägnar främja svensk export. En garanti utgör en försäkring som
skyddar svenska företag mot vissa förluster vid exportaffärer och investeringar
utomlands. Till Exportkreditnämnden, täckande av vissa skadeersättningar
föreslår regeringen ett formellt belopp av 1000kr. Vidare begär regeringen
vissa medgivanden och bemyndiganden. Ett av dessa gäller betalningsansvar i
form av statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2
miljarder kronor, vilket innebär en höjning jämfört med tidigare. Utskottet
tillstyrker här angivna förslag beträffande EKN.

De motioner rörande exportfinansiering som behandlas i detta betänkande
syftar till att reglerna för EKN skall liberaliseras så att svensk export till
framför allt Polen och u-länderna underlättas och att exporten därmed gynnar
även de berörda mottagarländerna.

Riksdagen fattade våren 1990 beslut om riktlinjer för statlig garantigivning
genom EKN (prop. 1989/90:44, 1989/90:NU19). Regeringens förslag, som riksdagen
godtog, syftade till att systemet skulle renodlas i fråga om
bedömningsgrunderna. Garantigivningen sker sålunda inom två system, nämligen
N-systemet (normalgarantier) och LT-systemet (Long Term-garantier). Gemensamt
för de båda systemen är målet att verksamheten skall gå ihop; för LT-systemet
gäller detta åtminstone på sikt. Det innebär att EKNs uppgift är att genom
bedömning av länders och företags kreditvärdighet minimera förlustrisken.
Skillnaden mellan de båda systemen gäller förutsättningarna för
måluppfyllelsen. Bedöms riskernas överblickbarhet och spridning vara
tillfredsställande skall garanti kunna utfärdas inom N-systemet. Vid mer osäkra
förutsättningar görs prövningen inom LT-systemet. Härvid görs först en
bedömning av risken. Om denna anses acceptabel prövas samhällsintresset i vad
avser garantins bidrag till uppnående av vissa inhemska industripolitiska mål.
Riktlinjerna föreskriver inte någon bedömning av huruvida affären bidrar till
andra i och för sig angelägna samhällsintressen.

Vid utskottsbehandlingen förra året avgavs en reservation (vpk, mp), i vilken
förespråkades vidgade samhällshänsyn inom ramen för
exportkreditgarantisystemet. Reservanterna ansåg sålunda att garantigivningen
skulle kunna komplettera befintliga politiska medel, t.ex. för att främja
sysselsättning och regional utveckling men också för att hindra viss export av
varor och kunnande, exempelvis på krigsmaterielområdet. I en reservation (fp,
c, mp) rörande miljögarantier anfördes att det statliga systemet för
exportkreditgarantier torde vara ett ändamålsenligt medel att stimulera export
av miljöteknik.

En ökning av täckningsgraden för exportkreditnämndens garantier, så att
nämnden skulle kunna försäkra en affär upp till samma nivå -- 95% -- som
konkurrentlandet Tyskland, påfordras i motion 1990/91:N319(c). Motionärerna
pekar på att EKNs garantier endast uppgår till 85 % och menar att detta skapar
olikheter i konkurrenshänseende mellan de båda länderna. Motionärerna tar
främst sikte på garantier som lämnas för affärer på Polen.

Enligt vad utskottet har inhämtat kan EKN i likhet med den motsvarande tyska
garantimyndigheten försäkra upp till 95 % av en affär. Detta hindrar inte att
en lägre täckningsgrad kan komma i fråga. Valet av nivå styrs -- såsom har
antytts i det föregående -- av riskbedömningen och kan skilja mellan olika
länder och mellan olika affärer. I fråga om investeringsgarantier gäller sedan
den 1 januari 1991 enligt en nyligen beslutad ändring (SFS 1990:1113) i
förordningen (1987:861) om investeringsgaranti en viss utvidgning av
garantitäckningen. Ytterligare en förbättring avser ramen för
investeringsgarantierna; i budgetpropositionen föreslås -- såsom har framgått i
det föregående (s. 5) -- en ram om 2 miljarder kronor, vilket innebär en
fördubbling jämfört med tidigare. Förslaget är föranlett av den ökade
efterfrågan som väntas följa av stigande svenska investeringar, främst i
Centraleuropa och Östeuropa.

Polen har stora skulder till olika länder och har träffat överenskommelser
med den s.k. Parisklubben och IMF (Internationella valutafonden) som går ut på
att Polens skulder skall omförhandlas. Svenska staten har genom EKN fordringar
på Polen som för närvarande uppgår till ca 3,4 miljarder kronor. EKN lämnar som
en följd av Polens nyssnämnda åtaganden garantier för affärer på detta land men
endast för affärer av begränsad omfattning. I samband med den omförhandling som
görs inom Parisklubben har EKN i fråga om affärer på Polen påtagit sig ett
kreditengagemang om 250 milj.kr. Vad EKN bl.a. granskar är i vilken
utsträckning Polen betalar förfallna skulder efter det s.k. avbrottsdatum som
fastställs i samband med omförhandlingarna. Täckningsgraden för exportaffärer
med Polen är normalt 85 %.

I samband med behandlingen av proposition 1989/90:44 uppmärksammade utskottet
(1989/90:NU19 s. 10) att riktlinjerna i vissa fall kunde leda till olikheter i
konkurrensförutsättningarna för svenska exportföretag jämfört med företag i
andra länder. Enligt vad utskottet har inhämtat gör Sverige i internationella
sammanhang försök att få till stånd en premiepolitik som är riskbaserad och
därmed åstadkomma en minskning av garantigivningens snedvridande effekter.

Utskottet har här lämnat en sammanfattande redogörelse för de riktlinjer för
EKN som riksdagen har ställt sig bakom. Utskottet konstaterar att vissa
förbättringar gäller för de risker som kan täckas genom EKNs
investeringsgarantisystem. Utskottet utgår från att dessa också kan komma
svenska investeringar i Polen till godo. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet det nu behandlade yrkandet i motion 1990/91:N319 (c).

I samma motion framförs ett önskemål om en ändring i reglerna för EKN som
medger anlitande av experter från det berörda landet i samband med
projektgranskning. Även detta förslag gäller i första hand exportaffärer med
Polen och siktar till att projekt som i något avseende är bristfälliga skall
kunna rensas bort på ett tidigt stadium och därmed att EKNs risker skall
minskas.

Enligt vad utskottet har erfarit lämnar Förbundsrepubliken Tyskland stöd till
Polen genom en regeringskredit. Urvalet av de projekt som avses bli
finansierade härigenom görs av en grupp med företrädare för de båda länderna.
Sveriges exportfinansiering genom garantigivning sker uteslutande genom EKN. Om
EKN konstaterar att det i ett projekt ligger en regeringsgaranti i botten utgår
myndigheten från att projektet i fråga har prioritet. EKNs verksamhet är
emellertid inte inriktad på projektgranskning i ordets egentliga bemärkelse.
EKN har för övrigt möjlighet att anlita den expertis som nämnden finner
lämplig, dvs. även experter från det land som garantin avser.

Utskottet finner inte någon åtgärd från riksdagens sida påkallad med
anledning av det nu berörda yrkandet i motion 1990/91:N319 (c), vilket alltså
avstyrks.

EKN borde få direktiv att prioritera garantier för investeringar i
kommunikationer inom och till Polen och de baltiska republikerna, är
innebörden i motion 1990/91:N324 (c). En väl fungerande infrastruktur är,
framhåller motionärerna, av central betydelse för utvecklingen i dessa stater.

Utskottet vill liksom motionärerna understryka betydelsen av en väl
fungerande infrastruktur. I det föregående har en redogörelse lämnats för de
riktlinjer som gäller för exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Det
förhållandet att nu även s.k. systemskiftesrisker täcks och att ramen för
investeringsgarantier föreslås bli vidgad till dubbla det hittillsvarande
beloppet, dvs. från 1 miljard kronor till 2 miljarder kronor, möjliggör ökad
garantigivning. Något uttalande av riksdagen med anledning av motionsyrkandet
är, enligt utskottets mening, inte erforderligt. Motion 1990/91:N324 (c)
avstyrks.

Utökade statliga kreditgarantier är ett önskemål som förs fram i motion
1990/91:N371 (fp). EKN borde se betydligt mer positivt än hittills på svenska
kreditgarantier för investeringar i Polen, säger motionärerna och har därvid
främst miljövårdande och energibesparande investeringar i åtanke. De för
samtidigt fram tanken att det bör övervägas om hela eller delar av den polska
skulden till Sverige borde efterskänkas.

Den fråga om statlig kreditgarantigivning som tas upp i denna motion är
närbesläktad med dem som har behandlats i det föregående. Frågan om Polens
skulder behandlas för närvarande i Parisklubben. Enligt vad utskottet har
erfarit kan resultatet härav komma att bli en nedskrivning av skulderna. Motion
1990/91:N371 (fp) avstyrks i berörd del.

EKNs regler borde innefatta möjlighet att beakta biståndsmål vid
garantigivningen, heter det i motion 1990/91:N358 (v). Motionärerna riktar
kritik mot att handelspolitiken är inriktad på det kommersiella intresset medan
däremot föga hänsyn tas till möjligheten att genom styrning av svensk export
kunna tillgodose intresset av demokrati i mottagarlandet.

I det föregående har en redovisning av reglerna för exportfinansiering genom
garantigivning lämnats. För biståndsverksamhet finns särskilda organ, främst
styrelsen för internationell utveckling (SIDA) och beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS).

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är önskvärt med en renodling av
exportkreditgarantisystemet. Enligt utskottets mening bör sålunda finansiering
av export med biståndspolitisk inriktning även i fortsättningen hanteras inom
andra system, skilda från det som tillämpas av EKN. Med det sagda avstyrker
utskottet motion 1990/91:N358 (v).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt B 6 och
med avslag på motion 1990/91:N234 till Organisationer för internationell
handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 9253000kr.,

2. beträffande internationell råvarulagring
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt B 7 till
Internationell råvarulagring för budgetåret 1991/92 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2000000kr.,

3. beträffande kommerskollegium
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt E 1
momenten 1 och 2
dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för verksamheten inom
kommerskollegium,
dels till Kommerskollegium för budgetåret 1991/92 anvisar ett
ramanslag på 50487000kr.,

4. beträffande exportfrämjande verksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt E 2
a) till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1991/92 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 259815000kr.,
b) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk
projektexport får lämnas till ett belopp av högst 35000000kr.,
c) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till
konsultexport får lämnas till ett belopp av högst 8000000kr.,

5. beträffande exportkreditnämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 5 punkt E 3
a) medger att det av riksdagen medgivna högsta betalningsansvaret för
exportkreditgarantier fastställs till 25000000000 kr. för N-garantier och
till 45000000000 kr. för LT-garantier,
b) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för
investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2000000000 kr.,
c) bemyndigar regeringen att medge att exportkreditnämnden från budgetåret
1991/92 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till ett värde
motsvarande högst 1000000000 kr.,
d) till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar för budgetåret 1991/92 under tredje huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,

6. beträffande täckningsgraden för exportkreditnämndens garantier
att riksdagen avslår motion 1990/91:N319 yrkande 1,

7. beträffande anlitande av experter
att riksdagen avslår motion 1990/91:N319 yrkande 2,

8. beträffande garantier för investeringar i kommunikationer
att riksdagen avslår motion 1990/91:N324,

9. beträffande utökade statliga kreditgarantier
att riksdagen avslår motion 1990/91:N371 yrkande 2,

10. beträffande biståndsmål vid garantigivningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:N358.
res. (v)

Stockholm den 5 mars 1991

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson
(s), Birgitta Johansson (s),
Nic Grönvall (m), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg
(fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund
(s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Kjell Ericsson (c) och Björn Kaaling
(s).

Reservation

Biståndsmål vid garantigivningen (mom. 10)

Rolf L Nilson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet
vidhåller" och slutar med "motion 1990/91:N358 (v)" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att
exportkreditgarantisystemet också kan innefatta hänsyn till olika
samhällsintressen. EKN bör vid garantigivningen särskilt beakta mottagarlandets
förhållanden med avseende på de biståndspolitiska målen, bland vilka ingår att
en demokratisk utveckling skall främjas. Riksdagen bör besluta om en ändring av
EKNs riktlinjer i enlighet med kravet i motion 1990/91:N358(v). Utskottet
tillstyrker alltså motionen.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande biståndsmål vid garantigivningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N358 (v) beslutar att
riktlinjerna för exportkreditgarantigivningen även skall innefatta hänsyn till
biståndspolitiska mål.

Särskilda yttranden

1. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. (mom. 1)

Lars Norberg (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna betraktar en vidgning av det internationella samarbetet
mellan likaberättigade, självständiga stater och mellan enskilda människor som
en oundgänglig grundval i arbetet på att rädda vår gemensamma jord från
ekologiska katastrofer och krigets fasor. Det är därför viktigt att Sverige
stödjer organisationer med denna inriktning.

Det kan emellertid konstateras att kravet på likaberättigande inte alltid är
tillräckligt för att en handel på lika villkor skall kunna åstadkommas. Vissa
västerländska företag bedriver verksamhet i och handel med u-länder på ett sätt
som allvarligt skadar dessa länders ekologiska system och exploaterar
människorna där. I fråga om GATT har strävan mot en global frihandel i inte
ringa utsträckning kommit att stå i konflikt med intresset att hindra ekologisk
och social dumpning, till skada för människor och miljö i såväl de importerande
som de exporterande länderna.

Det är därför med tillfredsställelse som jag nu noterar de initiativ i GATT
som har tagits av EFTA-länderna i fråga om handel och miljö. Jag utgår från att
Sverige därvid driver frågan på ett sådant sätt att hänsynen till miljön --
globalt, regionalt och lokalt -- och till människors hälsa i fortsättningen
blir riktningsgivande i GATT-samarbetet.

2. Exportkreditnämnden (mom. 5)

Lars Norberg (mp) anför:

Vid näringsutskottets behandling förra året av riktlinjerna för statlig
garantigivning vid export förde miljöpartiet det grönas representant fram vissa
kritiska synpunkter mot regeringens förslag. I en reservation (vpk, mp)
betonades behovet av vidgade samhällshänsyn inom ramen för
exportkreditgarantisystemet. Garantigivningen skulle sålunda, menade vi, kunna
komplettera befintliga politiska medel t.ex. för att främja sysselsättning och
regional utveckling. På motsvarande sätt skulle systemet kunna utnyttjas för en
effektivisering av gällande lagstiftning om förbud mot utförsel av
krigsmateriel men också för exportkontroll när det gäller vissa slags
teknologier, t.ex. på kärnkraftsområdet. En annan reservation (fp, c, mp) gav
uttryck för den synpunkten att statliga exportkreditgarantier torde vara ett
ändamålsenligt instrument när det gäller investeringar i ny teknik i länder med
allvarliga miljöproblem. Jag anser att dessa synpunkter i fråga om
kreditgarantisystemet fortfarande har giltighet.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Propositionen1

Motionerna2

Utskottet3
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.3
Utrikeshandel och exportfrämjande4
Exportfinansiering5
Hemställan8

Reservation
Biståndsmål vid garantigivningen (v)10

Särskilda yttranden
1. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. (mp)10
2. Exportkreditnämnden (mp)11