Vissa anslag inom industridepartementets område

Betänkande 1990/91:NU24

Näringsutskottets betänkande 1990/91:NU24

Vissa anslag inom industridepartementets område

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
NU24

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1990/91:100 bilaga 14 littera A (industridepartementet
m.m.), littera B (industri m.m.) punkterna 3--5 och 8, littera C
(exportkrediter m.m.), littera
E (statsägda företag m.m.) och littera F (teknisk utveckling m.m.) punkterna 3,
5, 6, 8--14 och 18--20,
dels elva motionsyrkanden med anknytning till de berörda anslagen.

Beträffande flera av de anslag under industridepartementets huvudtitel som
faller inom näringsutskottets beredningsområde har regeringen framfört sina
förslag i särskilda propositioner, nämligen proposition 1990/91:87 om
näringspolitik för tillväxt och proposition 1990/91:88 om energipolitiken.
Dessa kommer utskottet att ta upp senare (1990/91:NU35, 1990/91:NU40).
Utskottet behandlar vidare förslag om anslag avseende tekoindustri och
mineralförsörjning i särskilda betänkanden (1990/91:NU25, 1990/91:NU23).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på samtliga punkter. Alla
motionsyrkanden avstyrks. De flesta av dem följs upp i reservationer. Av dessa
går fyra ut på slopande av vissa anslag, nämligen till industridesign (fp) och
till verkstadsteknisk utveckling (m, fp), till ersättning för extra kostnader
för förmånlig kreditgivning till u-länder (m) och till europeiskt rymdsamarbete
(mp). I fråga om nationell rymdverksamhet finns reservationer dels för ett
större anslag (c), dels för en översyn av förutsättningarna för
småsatellitprogrammet (m, fp). Vidare förordas (mp) att anslagen till
industridepartementet skall minskas och att programrådet för forskning för ett
avfallssnålt samhälle skall, med ökade ekonomiska resurser, byta namn till
delegationen för ekologisk teknik.

Propositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 14 (industridepartementet) framlägger
regeringen -- efter föredragning av industriminister Rune Molin -- förslag om
anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1990/91. Under här angivna
punkter föreslås följande:

A 1. Industridepartementet (s. 37)
att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 48000000 kr.

A 2. Industriråd/industriattaché (s. 37)
att riksdagen till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 1045000 kr.

A 3. Utredningar m.m. (s. 38)
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 16615000 kr.

A 4. Bidrag till FNs organ för industriell utveckling
att riksdagen till Bidrag till FNs organ för industriell utveckling för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 6720000 kr.

B 3. Sprängämnesinspektionen (s. 39--43)
att riksdagen
1. godkänner att omfattningen av och den huvudsakliga inriktningen för
verksamheten inom sprängämnesinspektionens ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad föredragande statsrådet förordat i avsnittet Förslag,
2. till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.

B 4. Åtgärder för att främja industridesign (s. 44)
att riksdagen till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5200000 kr.

B 5. Främjande av hemslöjden (s. 44--46)
att riksdagen till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 5590000 kr.

B 8. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (s. 58)
att riksdagen till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10000000 kr.

C 1. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk
Exportkredit (s. 60 f.)
att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000
kr.

C 2. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg
m.m. (s. 62)
att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende
export av fartyg m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.

C 3. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till
u-länder (s. 62)
att riksdagen till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning
till u-länder för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 80000000
kr.

E 1. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB (s.
78)
att riksdagen till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt
Stål AB för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 31238000 kr.

E 2. Räntestöd m.m. till varvsindustrin (s. 78 f.)
att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 130000000 kr.

E 3. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB (s. 79)
att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché
verksamhet (s. 81--83)
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
34261000 kr.

F 5. Europeiskt rymdsamarbete, m.m. (s. 83 f.)
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya
förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete på högst 141 000 000 kr.,
2. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 406098000 kr.

F 6. Nationell rymdverksamhet (s. 84 f.)
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya
förpliktelser på det nationella rymdområdet med 90000000 kr.,
2. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 56742000 kr.

F 8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet (s. 85--87)
att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

F 9. Bidrag till statens provningsanstalt (s. 87--89)
att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 48295000 kr.

F 10. Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet (s. 89
f.)
att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1000 kr.

F 11. Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till
riksmätplatsverksamhet (s. 91 f.)
att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till
riksmätplatsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
8776000 kr.

F 12. Bidrag till vissa internationella organisationer
(s. 92)
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 4272000 kr.

F 13. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (s. 92 f.)
att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1991/92 anvisar ett anslag på 6750000 kr.

F 14. Bidrag till Standardiseringskommissionen (s. 93 f.)
att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret
1991/92 anvisar ett anslag på 41 184 000 kr.

F 18. Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet (s. 99 f.)
att riksdagen till Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 50000000 kr.

F 19. Materialteknisk forskning (s. 100 f.)
att riksdagen till Materialteknisk forskning för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 26200000 kr.

F 20. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad
produktutveckling (s. 101)
att riksdagen till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad
produktutveckling för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
16610000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1990/91:N225 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med motivering i motion
1990/91:A208 -- yrkas att riksdagen
till F 6, Nationell rymdverksamhet (prop. 1990/91:100, bil. 14) för budgetåret
1991/92 anvisar 10000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller
således 66742000 kr.,

1990/91:N240 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nationella
rymdverksamheten.

1990/91:N253 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen
7. avslår regeringens förslag att under industridepartementets huvudtitel
till C 3 Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till
u-länder, för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 000 kr.,
8. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 använda medel från
reservationsanslaget C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA under
utrikesdepartementets huvudtitel i enlighet med vad som anförts i motionen,

1990/91:N278 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillkomsten av en ny
hangar i Kiruna för ozonforskningsflygplan.

1990/91:N298 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
3. till Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet anslår 50
milj.kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 0 kr.,
4. till Åtgärder för att främja industridesign anslår 5,2 milj.kr. mindre än
vad regeringen föreslagit eller således 0 kr.,

1990/91:N317 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen
3. beslutar att anslagen A 1--A 3 minskas med sammanlagt 5 milj.kr. i
enlighet med vad som anförts i motionen,
8. slopar anslaget F 5,
9. som sin mening ger regeringen till känna att programrådet för ett
avfallssnålt samhälle skall ombildas till "Delegationen för ekologisk teknik",
10. beslutar att anslaget F 20 skall ökas med 25 milj.kr. i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Utskottet

Industridepartementet m.m.

Under rubriken Industridepartementet m.m. tas fyra anslag upp. Regeringens
förslag innebär att 48 milj. kr. skall anvisas till industridepartementet för
dess förvaltningskostnader, 1 milj.kr. till anslaget
industriråd/industriattaché, 16,6 milj.kr. till utredningar m.m. och 6,7
milj.kr. till FNs organ för industriell utveckling.

Beträffande de tre förstnämnda anslagspunkterna finns ett motionsyrkande av
miljöpartiet de gröna. I motion 1990/91:N317 föreslås att dessa anslag skall
minskas med 5 milj.kr. från den av regeringen föreslagna anslagssumman 65,7
milj.kr. till 60,7 milj.kr. (I motionen anges felaktigt att anslaget efter den
av motionärerna föreslagna minskningen skulle uppgå till 65,7 milj.kr.)
Motionärerna hänvisar till att den bolagisering och privatisering av statliga
företag som har genomförts borde minska arbetsmängden på departementet.

Enligt vad utskottet har erfarit har antalet tjänstemän vid den enhet inom
industridepartementet som har handlagt frågor om statliga företag under en
följd av år reducerats i takt med den minskande arbetsmängden. Enheten har nu
upphört. Inom industridepartementet finns det för närvarande en handläggare som
har hand om frågor rörande statliga företag. Besparingen till följd av att
enheten har lagts ned uppgår enligt vad utskottet erfarit till två tjänster,
motsvarande en årskostnad av drygt 1/2 milj.kr.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:N317 (mp)
i berörd del.

Industri m.m.

Fyra anslag under rubriken Industri m.m. tas upp här, nämligen till
sprängämnesinspektionen, till åtgärder för att främja industridesign, till
främjande av hemslöjden och till täckande av förluster vid viss garantigivning
m.m. Ett motionsyrkande föreligger avseende anslaget till industridesign.

Beträffande sprängämnesinspektionen lämnas i propositionen ett förslag
beträffande verksamhetens omfattning och huvudsakliga inriktning för den
kommande treårsperioden. Enligt detta skall fortsatt hög prioritet ges åt
arbetet med en modernisering och förenkling av inspektionens regelverk, åt
utbildning av och stöd till de lokala myndigheterna i deras tillsynsarbete och
åt medverkan i det europeiska standardiseringsarbetet. Ett mål för regelarbetet
skall vara att översynen skall klaras av inom fem år. Tillsynen skall i ökad
utsträckning ske i form av systemtillsyn, och verksamheten med oanmälda
inspektioner skall ökas. Resultatbudgetramen för treårsperioden 1991/92--
1993/94 beräknas till 40,5 milj.kr., varav 13,6 milj.kr. för budgetåret
1991/92. Inspektionens verksamhet är avgiftsfinansierad.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen har anfört beträffande
omfattningen och inriktningen av verksamheten vid sprängämnesinspektionen. Det
formella anslaget på 1000 kr. tillstyrks av utskottet.

För främjande av hemslöjden föreslår regeringen att 5,6 milj.kr. anvisas,
vilket utskottet tillstyrker. I propositionen meddelas att en särskild utredare
(I 1990:04) har tillkallats med uppdrag att göra en utvärdering av verksamheten
vid nämnden för hemslöjdsfrågor. Våren 1989 uttalade riksdagen på utskottets
initiativ (prop. 1988/89:100 bil. 14, 1988/89:NU22) att verksamheten vid
nämnden borde utvärderas, bl.a. i fråga om gränsdragningen mellan nämndens
verksamhet och den som bedrivs av Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund
(SHR). I förra årets budgetproposition anmälde regeringen att den ville avvakta
de då pågående diskussionerna om etableringen av ett nationellt
samverkansbolag. Ett sådant bolag, Svensk Slöjd AB, bildades hösten 1990. Den
särskilde utredaren, f.d. generaldirektören Erik Pettersson, skall enligt sina
direktiv (dir. 1990:76) redovisa sitt uppdrag senast den 15 juni 1991.

För täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. föreslår
regeringen 10 milj.kr. Utskottet tillstyrker detta.

Beträffande anslaget till åtgärder för att främja industridesign föreslår
regeringen att 5,2 milj.kr. anvisas. Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen
Svensk industridesign -- som bildades år 1988 av statens industriverk (SIND),
Ingenjörsvetenskapsakademien och Föreningen Svensk form -- och medel för
designstöd till enskilda företag. Stiftelsens ändamål är att bedriva och främja
forskning och utveckling inom industridesignområdet samt verka för den
praktiska användningen av god design genom utbildning, rådgivning och
information till gagn för näringslivet och samhället i övrigt.

Riksdagen bör inte anvisa några medel till industridesign, anförs det i
motion 1990/91:N298 (fp). God industridesign är visserligen viktig för Sveriges
export och industri, men frågor om industridesign skulle, menar motionärerna,
hanteras effektivare om de sköttes av sådana organisationer som även i andra
frågor arbetar för att främja industrin och exporten. Som exempel nämns i
motionen industrins egna organisationer och Sveriges Exportråd.

Riksdagen ställde sig våren 1990 bakom regeringens bedömningar och förslag i
den näringspolitiska propositionen (prop. 1989/90:88) avseende området design,
vilka enhälligt hade tillstyrkts av näringsutskottet (1989/90:NU30 s. 52). I
propositionen sades att design är av stor betydelse och kommer att bli ett allt
viktigare medel för att stärka konkurrenskraften i svensk industri, i synnerhet
hos de små och medelstora företagen. Riksdagen anslog till ändamålet 5 milj.kr.
för budgetåret 1990/91 och medgav att sammanlagt 10 milj.kr. skulle få användas
under budgetåren 1991/92 och 1992/93.

Stiftelsen Svensk industridesigns verksamhet är fördelad på tre
programområden: kontakt och rådgivning, utställningar och programverksamhet
samt kunskap och kompetens. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med
näringslivsintressenter, universitet och högskolor. Enligt vad utskottet har
erfarit pågår det arbete för att bilda en intressentförening för stiftelsen med
representanter för näringslivet och med uppgift att på olika sätt bidra med
stöd för verksamheten.

Näringslivets intresse för frågorna kommer sålunda till tydligt uttryck.
Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu göra något annat
ställningstagande än förra året beträffande betydelsen av industridesign och
behovet av åtgärder för att stödja denna. Med det anförda tillstyrker utskottet
det av regeringen föreslagna anslaget och avstyrker motion 1990/91:N298 (fp) i
motsvarande del.

Exportkrediter m.m.

Under rubriken Exportkrediter m.m. förekommer tre anslag avsedda att täcka
statens kostnader för statsstödda exportkrediter. I motion 1990/91:N253 (m)
finns yrkanden med anknytning till ett av dessa anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att formella anslag på 1000 kr.
skall anvisas dels till kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit, dels till kostnader för statsstödd exportkreditgivning
avseende export av fartyg m.m.

Under anslaget Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning
till u-länder redovisas extra kostnader som har uppkommit för vissa äldre
förmånliga krediter till u-länderna. Anslaget belastas endast av kostnader för
åtaganden som har gjorts intill utgången av år 1984. Kostnaderna beräknas till
80 milj.kr. för budgetåret 1991/92.

I motion 1990/91:N253 (m) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna
anser att kostnader för förmånlig kreditgivning till utvecklingsländer bör
belasta biståndsanslagen. Detta sker redan för verksamhet som nu påbörjas. Även
kvarvarande kostnader för tidigare påbörjad kreditgivning bör, enligt
motionärerna, finansieras på detta sätt. I konsekvens härmed begärs i motionen
att regeringen skall bemyndigas att för ändamålet använda medel från anslaget
Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2) under utrikesdepartementets huvudtitel.

Riksdagen har under en följd av år avslagit motionsyrkanden från moderata
samlingspartiets sida av samma innebörd som de nu aktuella. Vid den senaste
behandlingen (1989/90:NU28) hänvisade utskottet till vad det tidigare hade
sagt. Utskottet såg ingen anledning för riksdagen att ändra ordningen för
täckande av de aktuella kostnaderna, som hänför sig till tidigare kreditbeslut.
De beräknade kostnaderna för gåvoelementet i u-landskrediterna har, påpekade
utskottet, avräknats mot ramen för u-landsbiståndet i samband med
kreditbeslutet.

Utskottet upprepar åter sina tidigare uttalanden i ämnet och avstyrker därmed
motion 1990/91:N253 (m) i berörda delar. Regeringens förslag tillstyrks av
utskottet.

Statsägda företag m.m.

De flesta statsägda företagen är aktiebolag och finansieras inte över
statsbudgeten. Under rubriken Statsägda företag m.m. lämnar regeringen förslag
avseende SSAB Svenskt Stål AB, räntestöd till varvsindustrin, infriande av
pensionsgaranti för FFV AB samt AB Göta kanalbolag. Inga motioner har väckts
med anledning av dessa förslag.

Staten skall under en tolvårsperiod fram till år 1991 avbetala en skuld till
SSAB Svenskt Stål AB, enligt ett skuldebrev som utfärdades i samband med
att företaget bildades. Utskottet tillstyrker att 31,2 milj.kr. anvisas för
nästa budgetår för ränta och amortering på statens skuld.

Anslaget Räntestöd m.m. till varvsindustrin, över vilket såväl räntestöd
som kontantstöd till svensk varvsindustri finansieras, föreslås föras upp med
130 milj.kr. Utskottet tillstyrker detta.

Riksdagen beslöt våren 1990 (prop. 1989/90:88, 1989/90:NU35) att bemyndiga
regeringen att ombilda affärsverket FFV till aktiebolag. I samband därmed
beslöt riksdagen också att utställa en garanti för FFV ABs
pensionsåtaganden. Detta innebär att staten påtar sig FFV ABs
pensionsförpliktelser intill ett belopp av 1112 milj.kr. Garantin kommer att
infrias successivt och belasta budgeten i takt med att pensioner betalas ut
från staten till pensionärer med pensionsrätt från affärsverket FFV. Det är
inte nu möjligt att precisera belastningen på anslaget för nästa budgetår,
varför regeringen föreslår att anslaget förs upp med ett formellt belopp på
1000 kr. Utskottet tillstyrker detta.

Innebörden av den sista punkten under rubriken Statsägda företag m.m. är att
anslaget till upprustning och driftbidrag till AB Göta kanalbolag skall
upphöra. I propositionen hänvisas till regeringens skrivelse 1990/91:50 till
riksdagen, där en minskning av utgifterna inom industridepartementets område
föreslogs. Enligt regeringen bör 15,6 milj.kr. av denna minskning tas från
anslaget till AB Göta kanalbolag. Utskottet har inget att erinra mot detta.

Teknisk utveckling m.m.

Under rubriken Teknisk utveckling m.m. behandlas 13 anslag. Några av dessa
berörs i fem motioner. Fyra motionsyrkanden avser rymdverksamheten, ett det
verkstadstekniska utvecklingsprogrammet och två anslaget till forskning för ett
avfallssnålt samhälle.

Rymdverksamhet

De nu gällande riktlinjerna för den svenska rymdpolitiken fastlades våren
1990 (prop. 1989/90:90, 1989/90:NU40). Därvid angavs också en treårsram för
rymdverksamheten. Tyngdpunkten i det svenska rymdprogrammet har lagts på
europeiskt samarbete.

Regeringen föreslår under punkten Europeiskt rymdsamarbete m.m. att
riksdagen skall bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten
nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete på högst 141 milj.kr. och att
riksdagen skall anvisa ett anslag på 406,1 milj.kr.

I motion 1990/91:N317 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag. Det finns
ingen anledning för samhället att finansiera all slags teknisk utveckling,
säger motionärerna. De föreslår att bidraget till europeiskt rymdsamarbete helt
skall upphöra.

Riksdagen avslog våren 1990 ett motsvarande motionsyrkande från miljöpartiet
(1989/90:NU40). Utskottet anslöt sig till de bedömningar om det europeiska
rymdsamarbetet som gjordes i den då framlagda forskningspolitiska propositionen
(prop. 1989/90:90). Miljöpartiets företrädare reserverade sig och hävdade att
de aktuella resurserna i stället borde avsättas för åtgärder på det sociala
området och åtgärder för att rädda livsmiljön.

Utskottet anser att rymdverksamheten spelar en viktig industripolitisk roll.
Den främjar högteknologisk forskning och utveckling och ger en kompetenshöjning
av betydelse utanför den egentliga rymdverksamheten. Den ger även värdefulla
erfarenheter av kvalificerat, systeminriktat europeiskt utvecklingsarbete. Mot
denna bakgrund tillstyrker utskottet det aktuella anslaget och den aktuella
bemyndiganderamen för europeiskt rymdsamarbete. Härav följer att motion
1990/91:N317 (mp) avstyrks i berörd del.

För den nationella rymdverksamheten föreslår regeringen ett anslag på
56,7 milj.kr. för nästa budgetår. Statens delegation för rymdverksamhet (DFR)
har i sin anslagsframställning begärt att 66,7 milj.kr. skall anvisas. DFR
hänvisar bl.a. till förberedelser för ett nytt vetenskapligt satellitprojekt.
Detta arbete riktar sig i väsentliga delar till mindre företag inom
rymdverksamheten och syftar till att bredda basen för högteknologiskt
industriarbete.

I motion 1990/91:N225 (c) begärs att anslaget till den nationella
rymdverksamheten skall ökas med 10 milj.kr. till 66,7 milj.kr. Teknisk
forskning och utveckling har stor betydelse för förnyelse inom industrin, sägs
det i motionen. Syftet med teknikpolitiken måste vara att utveckla de branscher
som kan ge både en ökad kompetens och en bättre internationell konkurrenskraft.
I motionen hänvisas till att DFR förbereder ett nytt vetenskapligt
satellitprojekt, som i väsentliga delar är inriktat på mindre företag inom
rymdverksamheten. Centerpartiet anser att satsningar av detta slag är
värdefulla, inte minst för småföretag, och förordar därför högre anslag till
verksamheten.

Även i motion 1990/91:N240 (fp) tas frågan om det av DFR planerade
småsatellitprogrammet upp. Eftersom småsatellitprogrammet kan sägas vara den
svenska rymdverksamhetens flaggskepp och profilgivare, medför, enligt
motionären, den av regeringen förordade nedskärningen av DFRs anslagsförslag
mycket betydande och långsiktiga skadeverkningar för hela den svenska
rymdverksamheten, inte minst i Kirunaområdet. Förutsättningarna för
verksamheten borde därför omedelbart ses över i syfte att de ambitioner som
statsmakterna har haft med programmet skall tryggas.

I regleringsbrevet budgetåret 1990/91 för anslaget Nationell rymdverksamhet
(F6) har 12 milj.kr. tagits upp under rubriken Till regeringens förfogande.
Medlen är avsedda för komplettering av utvecklingsarbetet inom rymd- och
fjärranalysområdet och syftar bl.a. till att stimulera en breddning av svensk
rymdindustri, med avseende på såväl kompetensområden som antalet verksamma
företag. DFR har genom regleringsbrevet ålagts att till regeringen inkomma med
förslag till program för medlens användning. I en skrivelse till regeringen i
november 1990 framlade DFR ett sådant förslag. Regeringen beslutade i januari i
år att 12 milj.kr. skulle betalas ut till DFR för budgetåret 1990/91. Dessa
medel kan disponeras även nästa budgetår.

Enligt vad utskottet har erfarit bedömer DFR att det planerade nya
vetenskapliga satellitprojektet ryms inom de ramar som föreslås för budgetåret
1991/92. Under hösten 1991 kommer regeringen att ta ställning till hur stort
anslaget bör vara fortsättningsvis, dvs. fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna 1990/91:N225 (c)
och 1990/91:N240 (fp), att den verksamhet som DFR bedriver på
småsatellitområdet är av stor vikt för den tekniska utvecklingen för små och
medelstora företag. Mot bakgrund av att det av DFR planerade nya vetenskapliga
satellitprojektet beräknas rymmas inom den föreslagna anslagsramen för nästa
budgetår anser utskottet att riksdagen inte nu bör vidta någon åtgärd. Frågan
kommer att tas upp till förnyad behandling i höstens budgetarbete inom
regeringskansliet. Utskottet tillstyrker därmed propositionen i här aktuell del
och avstyrker motionerna 1990/91:N225 (c) och 1990/91:N240 (fp) i motsvarande
delar.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen om att det krävs skyndsamma
åtgärder för att påskynda tillkomsten av en hangar för ozonforskningsflygplan
i Kiruna, anförs det i motion 1990/91:N278 (s). Motionärerna hänvisar till
att det bland forskare vid många tillfällen har framkommit en önskan om att
göra Kiruna till Europas ozonforskningscentrum. Kiruna intar i dag den
ställningen, tack vare rymdbasen Esrange, men saknar en viktig förutsättning,
nämligen en hangar för de flygplan med mätutrustning som deltar i
ozonkampanjerna. Andöya raketskjutfält i Norge är, enligt motionärerna, en
allvarlig konkurrent till Kiruna om denna verksamhet.

Enligt vad utskottet erfarit har Kiruna kommun gjort en framställning till
regeringen om bidrag till en hangar på Kiruna flygplats avsedd primärt för
ozonforskningsflygplan. Investeringen är kalkylerad till 52 milj.kr., varav 24
milj.kr. avses finansieras genom lokala kommunala arbetsmarknadsmedel,
sysselsättningsskapande åtgärder genom länsarbetsnämnden och ett kommunalt lån.
Resterande 28 milj.kr. anhåller Kiruna kommun att regeringen skall ställa till
förfogande. Ärendet bereds för närvarande, och regeringen beräknas fatta beslut
inom den närmaste tiden. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att
utskottet ser positivt på att Kiruna skulle kunna utvecklas till ett
ozonforskningscentrum för Europa.

Eftersom frågan om en ny hangar i Kiruna är föremål för beredning inom
regeringskansliet bör riksdagen enligt utskottets mening inte nu ta något
initiativ i saken. Motion 1990/91:N278 (s) avstyrks således.

Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet

I den näringspolitiska propositionen våren 1990 (prop. 1989/90:88)
presenterades ett treårigt program för verkstadsteknisk utvecklingsverksamhet.
Syftet med programmet är att bidra till att förbättra de små och medelstora
verkstadsföretagens konkurrensförmåga och produktivitet genom utnyttjande av ny
teknik och nya material i produkter och produktionsprocesser. Programmet är
främst avsett för företag vilka arbetar som underleverantörer. Programmet
finansieras av staten med 50 milj.kr. per år.

I motion 1990/91:298 (fp) yrkas avslag på regeringens förslag; inga medel
bör anslås till den verkstadstekniska utvecklingsverksamheten. Motionärerna
hänvisar till folkpartiet liberalernas principiella ståndpunkt att
näringspolitiken skall föras med generella medel och att selektiva åtgärder
riktade mot en viss bransch, ett visst företag eller ett visst geografiskt
område bör undvikas. Programmet för verkstadsindustrin är, enligt motionärerna,
en ny form av riktat branschstöd och bör således avvisas.

Riksdagen ställde sig våren 1990 bakom regeringens förslag om ett särskilt
treårigt program för verkstadsteknisk utveckling (1989/90:NU30 s. 62).
Samtidigt avslogs ett motionsyrkande från folkpartiet liknande det här
aktuella. Utskottet anförde att det är väsentligt att verkstadsföretagen, av
vilka flertalet är små och medelstora företag, inför de strukturförändringar
som kan väntas stärks genom insatser särskilt för underleverantörer.
Folkpartiets företrädare reserverade sig mot beslutet.

För att hantera stödet till den verkstadstekniska utvecklingsverksamheten har
det bildats en liten myndighet, delegationen för verkstadsteknisk utveckling
(VT-delegationen). VT-delegationens uppgifter, sammansättning, organisation
m.m. regleras genom en instruktion som regeringen har utfärdat (SFS 1990:805).
Delegationens beslutande funktion utgörs av elva personer. Ett kansli på två
personer och en deltidsarbetande ordförande sköter den praktiska hanteringen av
programmet.

Enligt vad utskottet erfarit från VT-delegationens ordförande,
förbundssekreterare Arne Angelöf, går merparten av medlen till riktade projekt
som produktutveckling, införande av ny tillverkningsmetod eller
informationsteknik, ökning av konstruktionskapacitet eller materialkompetens
och införande av kvalitetssäkring. Huvuddelen av insatserna rör
underleverantörer till bilindustrin. Inriktningen är att främja
systemlösningar. Man är inom delegationen mycket noga med att satsningarna
skall vara marknadsmässigt bärkraftiga och att andra hänsyn, t.ex.
regionalpolitiska, inte får påverka besluten. VT-delegationens avsikt är att så
långt möjligt medverka till utveckling av bransch- och företagsstrukturer där
företagens tekniska styrka kommer till sin rätt. Före den 1 september i år
skall VT-delegationen redovisa en utvärdering av den verksamhet som hittills
bedrivits.

Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att ändra sitt ställningstagande
från förra våren beträffande programmet för verkstadsteknisk
utvecklingsverksamhet. Propositionens anslagsförslag tillstyrks således, och
motion 1990/91:N298 (fp) avstyrks i motsvarande del. Utskottet anser att den
uppläggning och inriktning av VT-delegationens verksamhet som ovan har
redovisats stämmer väl överens med de intentioner som fanns när riksdagen
beslöt om programmets inrättande.

Forskning för ett avfallssnålt samhälle

I den forskningspolitiska propositionen våren 1990 (prop. 1989/90:90)
presenterades ett för industri- och miljödepartementen gemensamt treårigt
program för forskning för ett avfallssnålt samhälle. Industridepartementets del
rör produktutveckling och miljödepartementets del avfallshantering. Programmet
finansieras under treårsperioden med 51 milj.kr. från industridepartementet och
37 milj.kr. från miljödepartementet. För nästa budgetår föreslås ett anslag på
16,6 milj.kr. under industridepartementets huvudtitel. För att hantera stödet
har det bildats en liten myndighet, programrådet för forskning för ett
avfallssnålt samhälle.

Anslaget skall ökas med 25 milj.kr., begärs det i motion 1990/91:N317 (mp).
Vidare föreslås i motionen att inriktningen av programmet ändras till att avse
all ekologisk teknik och att myndighetens namn ändras till "delegationen för
ekologisk teknik".

Riksdagen ställde sig våren 1990 bakom regeringens förslag till forskning för
ett avfallssnålt samhälle (1989/90:NU40). Samtidigt avstyrktes motionsyrkanden
från miljöpartiet liknande de här aktuella. Miljöpartiets företrädare
reserverade sig mot beslutet.

Enligt instruktionen (SFS 1990:96) för programrådet för forskning för ett
avfallssnålt samhälle är syftet med programmet att utveckla teknik och
styrmedel som leder till miljöanpassade produkter och därmed minskad mängd och
farlighet beträffande avfall. Programmet omfattar även utveckling av ny teknik
och nya metoder för hantering av existerande avfall. Programrådet består av sex
ledamöter. En av dessa är docent inom ämnesområdet systemekologi. Enligt vad
utskottet erfarit kommer frågan om ekologisk teknik att bli ett prioriterat
område för programrådet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens
anslagsförslag och avstyrker motion 1990/91:N317 (mp) i här aktuella delar.

Övriga anslag till teknisk utveckling m.m.

De återstående punkter under rubriken Teknisk utveckling m.m. som behandlas i
detta betänkande har inte föranlett några motionsyrkanden. Efter att ha
redogjort för regeringens förslag tar utskottet ställning till dessa i ett
sammanhang.

För bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet föreslår regeringen ett anslag på 34,3 milj.kr.

Inriktningen och omfattningen av verksamheten under treårsperioden
1989/90--1991/92 vid statens provningsanstalt fastställdes av riksdagen
våren 1989 (prop. 1988/89:100 bilaga 14, 1988/89:NU22). För budgetåret 1991/92
föreslår regeringen ett formellt anslag på 1000 kr. för uppdragsverksamheten
och ett anslag på 48,3 milj.kr. för myndighetsverksamheten.

Myndighetsverksamheten vid styrelsen för teknisk ackreditering
finansieras genom en omsättningsavgift från riksprovplatserna som tillförs
anslaget. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp på 1 000 kr.
Riksmätplatsernas verksamhet finansieras genom bidragsanslaget, genom
kalibreringsintäkter hos riksmätplatserna samt genom riksmätplatsernas egna
bidrag. Bidragsanslaget föreslås föras upp med 8,8 milj.kr.

För anslaget Bidrag till vissa internationella organisationer föreslår
regeringen 4,3 milj.kr. Anslaget Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA) utgör statens bidrag till IVAs grundläggande verksamhet. Regeringen
föreslår ett anslag på 6,8 milj.kr.

För standardiseringsverksamheten tillämpas fr.o.m. budgetåret 1990/91 en ny
finansieringsmodell (prop. 1989/90:88, 1989/90:NU30). Modellen innebär att
bidraget till verksamheten ges dels i form av ett allmänt bidrag, dels ett
målrelaterat bidrag. För nästa budgetår har anslaget till
Standardiseringskommissionen beräknats till 41,2 milj.kr.

Riksdagen beslutade våren 1990 om ett för styrelsen för teknisk utveckling
och naturvetenskapliga forskningsrådet gemensamt treårigt program för forskning
inom det materialtekniska och materialvetenskapliga området (prop. 1989/90:90,
1989/90:NU40). För budgetåret 1991/92 beräknas anslaget för Materialteknisk
forskning till 26,2 milj.kr.

Utskottet tillstyrker alla de förslag av regeringen som har redovisats i
detta avsnitt.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till industridepartementet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkterna
A1--A 3 och med avslag på motion 1990/91:N317 yrkande 3 för budgetåret
1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar
a) till Industridepartementet ett förslagsanslag på 48000000 kr.,
b) till Industriråd/industriattaché ett förslagsanslag på 1045000
kr.,
c) till Utredningar m.m. ett reservationsanslag på 16615000 kr.,
res. 1 (mp)

2. beträffande bidrag till FNs organ för industriell utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt A4
till Bidrag till FNs organ för industriell utveckling för budgetåret
1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 6 720 000 kr.,

3. beträffande sprängämnesinspektionen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt B3
a) godkänner att omfattningen av och den huvudsakliga inriktningen för
verksamheten inom sprängämnesinspektionens ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad föredragande statsrådet har förordat i avsnittet Förslag,
b) till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

4. beträffande främjande av hemslöjden
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt B5
till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 5590000 kr.,

5. beträffande åtgärder för att främja industridesign
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt B4
och med avslag på motion 1990/91:N298 yrkande 4 till Åtgärder för att främja
industridesign för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 5200000 kr.,
res. 2 (fp)

6. beträffande täckande av förluster vid viss garantigivning m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt B8
till Täckande av förluster vid viss garantigivning m.m. för budgetåret
1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
kr.,

7. beträffande kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk
Exportkredit
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt C1
till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk
Exportkredit för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,

8. beträffande kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export
av fartyg m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt C2
till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg
m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,

9. beträffande ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning
till u-länder
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt C3
och med avslag på motion 1990/91:N253 yrkandena 7 och 8 till Ersättning för
extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder anvisar ett
förslagsanslag på 80000000 kr.,
res. 3 (m)

10. beträffande statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt E1
till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB för
budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
31238000 kr.,

11. beträffande räntestöd m.m. till varvsindustrin
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt E2
till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 130000000 kr.,

12. beträffande pensionsgaranti för FFV AB
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt E3
till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret 1991/92 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

13. beträffande europeiskt rymdsamarbete m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F5
och med avslag på motion 1990/91:N317 yrkande 8
a) till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 406098000 kr.,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya
förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete på högst 141000000 kr.,
res. 4 (mp)

14. beträffande nationell rymdverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F6
och med avslag på motion 1990/91:N225 yrkande 8 och motion 1990/91:N240
a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 56742000 kr.,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya
förpliktelser på det nationella rymdområdet med 90000000 kr.,
res. 5 (m, fp)
res. 6 (c)

15. beträffande hangar i Kiruna för ozonforskningsflygplan
att riksdagen avslår motion 1990/91:N278,

16. beträffande program för verkstadsteknisk utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F18
och med avslag på motion 1990/91:N298 yrkande 3 till Industriell utveckling
m.m. inom verkstadsteknikområdet för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50000000 kr.,
res. 7 (m, fp)

17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F20
och med avslag på motion 1990/91:N317 yrkandena 9 och 10 till Forskning för
ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling för budgetåret
1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16610000
kr.,
res. 8 (mp)

18. beträffande teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F3
till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 34261000 kr.,

19. beträffande statens provningsanstalt
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkterna
F8 och F9 för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar
a) till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
på 1000 kr.,
b) till Bidrag till statens provningsanstalt ett reservationsanslag på
48295000 kr.,

20. beträffande styrelsen för teknisk ackreditering
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkterna
F10 och F11 för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar
a) till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet
ett reservationsanslag på 1000 kr.,
b) till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till
riksmätplatsverksamhet ett reservationsanslag på 8776000 kr.,

21. beträffande bidrag till vissa internationella organisationer
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F12
till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret
1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 272 000 kr.,

22. beträffande Ingenjörsvetenskapsakademien
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F13
till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1991/92 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 6750000 kr.,

23. beträffande Standardiseringskommissionen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F14
till Bidrag till standardiseringskommissionen för budgetåret 1991/92 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 41184000 kr.,

24. beträffande materialteknisk forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga14 punkt F19
till Materialteknisk forskning för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 26200000 kr.

Stockholm den 5 mars 1991

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m),
Åke Wictorsson (s), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m), Bo Finnkvist (s),
Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v),
Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds
(s), Kjell Ericsson (c), Björn Kaaling (s).

Reservationer

1. Anslag till industridepartementet m.m. (mom. 1)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N317 (mp), att
den bolagisering och privatisering av statliga företag som genomförts bör ha
resulterat i att arbetsmängden vid industridepartementet har minskat. Därmed
bör också anslagen kunna minskas på sätt som föreslås i motionen. Det
förhållandet att, som uppgivits, antalet tjänstemän har reducerats successivt
under en följd av år ger inte anledning till annan bedömning. De aktuella
anslagen
A 1--A 3 bör minskas med 5 milj.kr. Det bör ankomma på regeringen att fördela
detta belopp på de tre berörda anslagen A 1--A 3 och därefter återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag. Därmed blir motion 1990/91:N317 (mp)
tillgodosedd i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslag till industridepartementet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N317 yrkande 3 avslår
proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkterna A 1--A 3 och därvid som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Åtgärder för att främja industridesign (mom. 5)

Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med
"Näringslivets intresse" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande
lydelse:

God industridesign är, såsom anförs i motion 1990/91:N298 (fp), viktig för
Sveriges industri och export. Utskottet anser dock till skillnad från
regeringen att dessa frågor skulle hanteras effektivare om de sköttes av sådana
organisationer som även i andra frågor arbetar för att främja industrin och
exporten. Som exempel kan nämnas industrins egna organisationer och
Exportrådet. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund propositionen i här berörd
del och tillstyrker motion 1990/91:N298 (fp) i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande åtgärder för att främja industridesign
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N298 yrkande 4 avslår
proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt B4 och därvid som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder
(mom. 9)

Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet
upprepar" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det varken nu eller tidigare år har anförts några
bärande invändningar mot den ordning för täckande av de berörda kostnaderna som
motionärerna förordar. Regeringens förslag om ett särskilt anslag till
ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder
avstyrks således. Regeringen bör i stället bemyndigas att i fortsättningen
täcka kostnader av detta slag med medel från anslaget Utvecklingssamarbete
genom SIDA (C 2) under utrikesdepartementets huvudtitel. Med det sagda
tillstyrker utskottet motion 1990/91:N253 (m) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning
till u-länder
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N253 yrkandena 7 och 8
a) avslår proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt C3,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 använda medel från
reservationsanslaget Utvecklingssamarbete genom SIDA (C2) under tredje
huvudtiteln i enlighet med vad utskottet anfört.

4. Europeiskt rymdsamarbete (mom. 13)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som sägs i motion 1990/91:N317 (mp) anser utskottet att
staten inte fortsättningsvis bör stödja svenskt deltagande i europeiskt
rymdsamarbete. Det finns ingen anledning för staten att finansiera all slags
teknisk utveckling. Regeringens förslag till anslag till europeiskt
rymdsamarbete bör avslås av riksdagen. Regeringen bör följaktligen inte heller
bemyndigas att ikläda staten nya förpliktelser för detta ändamål. Utskottet
tillstyrker sålunda motion 1990/91:N317 (mp) i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande europeiskt rymdsamarbete
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N317 yrkande 8 avslår
proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F5.

5. Nationell rymdverksamhet (mom. 14)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och
Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N240 (fp), att
den nedskärning av de av DFR begärda anslagsresurserna som regeringens förslag
innebär kommer att medföra mycket betydande och långsiktiga skadeverkningar för
hela den svenska rymdverksamheten, inte minst i Kirunaområdet. Bland länder med
mindre omfattande rymdverksamhet är Sverige tämligen unikt däri att vi har
lyckats utveckla en egen internationellt uppmärksammad profil inom det
småsatellitprogram där satelliten Viking är det första steget.

Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör göra ett uttalande till
regeringen med innebörd att förutsättningarna för småsatellitprogrammet bör ses
över, i syfte att de ambitioner som statsmakterna haft med programmet skall
tryggas. Motion 1990/91:N240 (fp) tillstyrks sålunda. Däremot är utskottet inte
berett att, såsom föreslås i motion 1990/91:N225 (c), nu förorda ett högre
anslag än det som anges i propositionen. Propositionen tillstyrks sålunda i
denna del och motion 1990/91:N225 (c) avstyrks i motsvarande del.
Propositionens förslag om bemyndigande till regeringen tillstyrks också av
utskottet.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande nationell rymdverksamhet
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F6,
med bifall till motion 1990/91:N240 och med avslag på motion 1990/91:N225
yrkande 8
a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 56742000 kr.,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya
förpliktelser på det nationella rymdområdet med 90000000 kr.,
c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
översyn av förutsättningarna för småsatellitprogrammet.

6. Nationell rymdverksamhet (mom. 14)

Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N225 (c), betona
att teknisk forskning och utveckling har stor betydelse för den industriella
utvecklingen och förnyelsen i Sverige. Syftet med teknikpolitiken måste vara
att utveckla de branscher som kan ge både en ökad kompetens och en bättre
internationell konkurrenskraft. Ett exempel på detta är rymdprogrammet.

Det nya vetenskapliga satellitprojekt som DFR förbereder, vilket i väsentliga
delar är inriktat på mindre företag, är enligt utskottets mening mycket
värdefullt. Endast ett fåtal stora företag är nu engagerade i den rymdtekniska
verksamheten, t.ex. Ericsson AB, Volvo Flygmotor AB och Saab-Scania AB. För att
teknisk utveckling bland småföretagen med inriktning på rymdteknik skall
främjas bör DFRs anslag utökas. Utskottet vill därför, i enlighet med den
nämnda motionen, förorda att anslaget fastställs till ett belopp som är 10
milj.kr. högre än vad regeringen har föreslagit. Genom ett sådant beslut av
riksdagen skulle motion 1990/91:N240 (fp) också bli tillgodosedd.
Propositionens förslag om bemyndigande för regeringen tillstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande nationell rymdverksamhet
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F6,
med bifall till motion 1990/81:N225 yrkande 8 och med anledning av motion
1990/91:N240
a) till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 66742000 kr.,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten nya
förpliktelser på det nationella rymdområdet med 90000000 kr.,
c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Program för verkstadsteknisk utveckling (mom. 16)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och
Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
"Utskottet ser" och slutar med "programmets inrättande" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N298 (fp), att
näringspolitiken skall föras med generella medel. Regeringens brist på
framsynthet när det gäller för näringslivet avgörande förutsättningar -- t.ex.
EG-politiken, näringspolitiken och 1980-talets inkonsekventa och
tillväxthämmande energipolitik -- har starkt bidragit till de problem som har
drabbat enskilda branscher, företag och regioner. Det är inte meningsfullt att
i efterhand med selektiva insatser söka råda bot på skador som i stor
utsträckning har uppstått till följd av en i grunden felinriktad
näringspolitik.

De svårigheter som små och medelstora företag har försatts i föranleds inte
av bristande teknisk produktions- och produktutveckling. Vad som behövs är
samordning av verksamheter i syfte att åstadkomma systemleveranser, exempelvis
till bilindustrin. Då det verkstadstekniska utvecklingsprogrammet inte avser
utveckling av kompetens för att åstadkomma sammanhållna systemleveranser och då
statliga åtgärder med det av regeringen angivna syftet måste ifrågasättas, bör
anslag ej tilldelas programmet.

Riksdagen bör således avslå regeringens förslag till anslag till den
verkstadstekniska utvecklingsverksamheten. Därmed blir motion 1990/91:N298 (fp)
helt tillgodosedd i denna del.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande program för verkstadsteknisk utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N298 yrkande 3 avslår
proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F18 och därvid som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mom. 17)

Lars Norberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N317 (mp), att
inriktningen för programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle bör
ändras till att avse all ekologisk teknik. Vidare bör programrådet byta namn
till "delegationen för ekologisk teknik" och få ett, i förhållande till
regeringens förslag, med 25 milj.kr. höjt anslag. Genom beslut av riksdagen i
enlighet härmed blir motion 1990/91:N317 (mp) tillgodosedd i här aktuella
delar.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande forskning för ett avfallssnålt samhälle
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 14 punkt F20
och med bifall till motion 1990/91:N317 yrkandena 9 och 10
a) beslutar att programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle
skall ombildas till "delegationen för ekologisk teknik",
b) till Delegationen för ekologisk teknik för budgetåret 1991/92 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 41610000 kr.

Särskilda yttranden

1. Främjande av hemslöjden (mom. 4)

Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Kjell Ericsson
(c) anför:

Vi konstaterar att det har dröjt nästan två år innan regeringen har tillsatt
den av riksdagen begärda utredningen för översyn av verksamheten vid nämnden
för hemslöjdsfrågor. Detta är ett exempel på hur regeringen förhalar
verkställandet av riksdagens beslut.

2. Program för verkstadsteknisk utveckling (mom. 16)

Lars Norberg (mp) anför:

Jag anser att VT-delegationen, vid ställningstagande till vilka projekt som
skall erhålla stöd, bör låta sådana projekt som syftar till en ekologiskt sund
teknik erhålla förtur. Detta anfördes våren 1990 av miljöpartiets företrädare i
en reservation (nr 57) vid näringsutskottets behandling av det
verkstadstekniska utvecklingsprogrammet (1989/90:NU30).

Vidare vill jag erinra om miljöpartiets krav, i motioner åren 1989, 1990 och
1991, på att riksdagen skulle anmoda regeringen att tillsätta en utredning med
uppgift att grundligt och allsidigt belysa bilindustrins framtid i Sverige (se
motionerna 1988/89:N346, 1989/90:N247 och 1990/91:N243). Bilindustrin och dess
underleverantörer utgör en mycket väsentlig del av det svenska näringslivet och
svarar för en betydande sysselsättning. Den pågående krisen inom denna del av
näringslivet kommer att medföra allvarlig skada på vårt lands ekonomi. Hade
riksdagen bifallit miljöpartiets krav, skulle denna skada ha kunnat bli mindre.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna4

Utskottet5
Industridepartementet m.m.5
Industri m.m.6
Exportkrediter m.m.8
Statsägda företag m.m.8
Teknisk utveckling m.m.9
Rymdverksamhet9
Industriell utveckling m.m. inom verkstadsteknikområdet11
Forskning för ett avfallssnålt samhälle13
Övriga anslag till teknisk utveckling m.m.13
Hemställan14

Reservationer
1. Anslag till industridepartementet m.m. (mp)18
2. Åtgärder för att främja industridesign (fp)18
3. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder
(m)19
4. Europeiskt rymdsamarbete (mp)19
5. Nationell rymdverksamhet (m, fp)20
6. Nationell rymdverksamhet (c)21
7. Program för verkstadsteknisk utveckling (m, fp)21
8. Forskning för ett avfallssnålt samhälle (mp)22

Särskilda yttranden
1. Främjande av hemslöjden (fp, c)23
2. Program för verkstadsteknisk utveckling (mp)23