Vissa aktiebolagsrättsliga frågor, m.m.

Betänkande 1998/99:LU16

Lagutskottets betänkande 1998/99:LU16

Vissa aktiebolagsrättsliga frågor, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

LU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet fem motioner från
allmänna motionstiden år 1998. Motionsyrkandena rör
bl.a. frågeställningar kring olika bolagsorgan,
årsredovisning, inlösen av minoritetsaktier samt de
rättsliga villkoren för kunskaps- och
tjänsteföretag.

Med hänvisning till tidigare ställningstaganden och
pågående utrednings- och beredningsarbete avstyrker
utskottet samtliga motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats sex reservationer och
ett särskilt yttrande.

Motionerna

1998/99:L201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
komplettering av lagstiftningen om tvångsinlösen av
aktier.

1998/99:L203 av Carina Hägg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om krav på redovisning av
könsfördelning i bolagens årsredovisningar.

1998/99:L204 av Agne Hansson och Viviann Gerdin (c)
vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag i frågan om beredning av styrelseval i
publika aktiebolag,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i
aktiebolagslagen att en aktieägare ges rätt att få
anmäla ärenden för behandling på bolagsstämman innan
slutlig dagordning fastställs,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring i aktiebolagslagen att styrelse som
inte är beslutför kan hänskjuta beslut till
bolagsstämman,

4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i
aktiebolagslagen att det införs en skyldighet för
revisorer att rapportera om ett bolag inte betalat
skulder av väsentlig betydelse,

5. att riksdagen beslutar om sådan ändring i
aktiebolagslagen att bolagsstämman jämte ordinarie
revisorer måste utse minst en revisorssuppleant,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sanktionsregler i
aktiebolagslagen.

1998/99:L901 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en snabb förbättring av
den rättsliga situationen för kunskaps- och
tjänsteföretagen.

1998/99:N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund
(m, kd) vari yrkas

34. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
nya, EU-anpassade regler om resultaträkningens
utformning i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i betänkandet fem motioner som
har väckts under den allmänna motionstiden år 1998.
Motionsyrkandena rör bl.a. frågeställningar kring
olika bolagsorgan, årsredovisning, inlösen av
minoritetsaktier samt de rättsliga villkoren för
kunskaps- och tjänsteföretag.

Som en allmän bakgrund till de frågor som tas upp i
motionerna erinrar utskottet om att
aktiebolagsrätten sedan början av 1970-talet har
varit föremål för ett fortlöpande reformarbete. Ett
första steg togs år 1973 då betydande ändringar
gjordes i 1944 års aktiebolagslag i syfte att trygga
aktiebolagens kapitalförsörjning och stärka skyddet
för bolagens kapital. År 1975 ersattes 1944 års
aktiebolagslag med en ny aktiebolagslag (1975:1385).
Den nya aktiebolagslagen innebar i huvudsak en
genomgripande teknisk översyn av aktiebolagsrätten.
Lagen tillkom efter samnordiskt utredningsarbete och
trädde i kraft den 1 januari 1977.

År 1990 tillkallade regeringen en kommitté,
Aktiebolagskommittén, med uppdrag att göra en
översyn av aktiebolagslagen (dir. 1990:08).
Regeringens uppdrag till Aktiebolagskommittén
omfattade två delar. Kommittén hade först att lägga
fram förslag till de ändringar i aktiebolagslagen
som var föranledda av den europeiska integrationen
och Sveriges närmande till EU. I den delen har
kommittén fullgjort sitt uppdrag, vilket resulterat
i ändrad lagstiftning. Sålunda har bestämmelserna om
bundna aktier i aktiebolagslagen,
bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen
upphört att gälla den 1 januari 1993 (prop.
1992/93:68, bet. LU14).

Vidare har genom ändringar i aktiebolagslagen m.fl.
lagar beslutats att aktiebolagen skall delas in i
två kategorier, nämligen publika aktiebolag och
privata aktiebolag. De publika aktiebolagen kan,
till skillnad från de privata, vända sig till
allmänheten för att skaffa kapital. Aktiekapitalet
skall i ett publikt aktiebolag uppgå till minst
500 000 kr och i ett privat aktiebolag till minst
100 000 kr. De nya reglerna trädde i huvudsak i
kraft den 1 januari 1995 (prop. 1993/94:196, bet.
LU32).

Den andra delen av Aktiebolagskommitténs arbete
avsåg att överväga frågor som främst rör
aktiebolagets kapital och finansiella instrument,
aktiebolagets organisation och aktieägarnas
minoritetsskydd. Våren 1995 överlämnade kommittén
delbetänkandet (SOU 1995:44) Aktiebolagets
organisation, som behandlade bolagsorganens roller
och ansvar samt därmed sammanhängande frågor.
Kommittén har därefter överlämnat delbetänkandena
(SOU 1997:22) Aktiebolagets kapital samt (SOU
1997:168) Vinstutdelning i aktiebolag, vilka för
närvarande bereds inom Regeringskansliet.
Aktiebolagskommitténs slutbetänkande skall avges
under år 1999. Kommitténs slutmål är en helt ny
aktiebolagslag.

Våren 1998 beslutades ändringar i aktiebolagslagens
regler om styrelse, bolagsstämma, revision och
skadestånd. Ändringarna, som trätt i kraft den 1
januari 1999, syftar bl.a. till en förstärkning av
ägarfunktionen och ett effektivare resursutnyttjande
i företagen (prop. 1997/98:99, bet. LU26). Till
grund för lagstiftningen låg Aktiebolagskommitténs
betänkande (SOU 1995:44) Aktiebolagets organisation.

Även på det redovisningsrättsliga området har skett
omfattande lagändringar under senare år, inte minst
mot bakgrund av Sveriges medlemskap i EU. Den 1
januari 1996 trädde tre nya årsredovisningslagar i
kraft, nämligen årsredovisningslagen (1995:1554),
som gäller för aktiebolag och vissa handelsbolag,
samt lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
Den nya lagstiftningen - som i huvudsak baserar sig
på EG-direktiv - tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1
januari 1997 (prop. 1995/96:10, bet. LU4).

Till grund för den nya redovisningslagstiftningen
låg Redovisningskommitténs delbetänkande (SOU
1994:17) Års- och koncernredovisning enligt EG-
direktiv. Redovisningskommittén har därefter
överlämnat slutbetänkandet (SOU 1996:157) Översyn av
redovisningslagstiftningen. I betänkandet behandlas
frågor om bl.a. normbildning på redovisningsområdet,
sanktioner, löpande bokföring och personalekonomisk
redovisning. Dessa frågor bereds nu i
Regeringskansliet. Det pågående arbetet berör
grundläggande principfrågor som vem som skall ha
ansvaret för utvecklande av normerna för företagens
redovisning. Det innefattar också en anpassning av
bokföringsreglerna till utveckling på IT-området.
Arbetet är inriktat på att en proposition skall
kunna beslutas under år 1999.

Utskottet övergår därmed till att under skilda
rubriker behandla de spörsmål som har aktualiserats
i motionerna.

Styrelsen

Ett aktiebolags styrelse utses enligt 8 kap. 6 §
aktiebolagslagen av bolagsstämman. I bolagsordningen
kan dock föreskrivas att en eller flera
styrelseledamöter, i publika aktiebolag dock endast
mindre än hälften av samtliga ledamöter, skall utses
på annat sätt. Bestämmelser i lag eller annan
författning om hur beredningen av ett styrelseval
skall gå till finns inte.

Våren 1994 utfärdade Näringslivets Börskommitté
(NBK) rekommendationer rörande styrelseval för de
företag som har givit ut aktier som är noterade på
svensk börs eller auktoriserad marknadsplats.
Rekommendationerna innebär att ett bolag som har
kännedom om ett förslag till val av styrelse som
stöds av ägare till aktier motsvarande 10 % av
röstetalet för samtliga aktier i bolaget i god tid
före stämman skall offentliggöra förslaget. Därvid
bör bolaget också ange förslagsställarnas namn eller
hur många röster de aktieägare som står bakom
förslaget representerar. Samtidigt skall börs eller
auktoriserad marknadsplats där bolagets aktier är
noterade underrättas. Offentliggörande skall anses
ha skett när meddelandet har lämnats till en
etablerad nyhetsbyrå och minst en rikstäckande
tidning. Fr.o.m. år 1995 ingår rekommendationerna
som bilaga till Stockholms Fondbörs
inregistreringskontrakt och är således tvingande för
de aktiebolag som är registrerade vid börsen. Enligt
vad utskottet har erfarit tillämpas rekommendationen
även av andra aktiebolag.

I motion L204 är Agne Hansson och Viviann Gerdin
(båda c) kritiska mot att det inte finns några
bestämmelser i aktiebolagslagen om hur beredning av
ett styrelseval skall gå till. Motionärerna
framhåller att det i de börsnoterade bolagen oftast
är en mycket liten grupp runt styrelsens ordförande
som inför bolagsstämman inleder beredningsprocessen.
Detta utestänger, enligt motionärernas mening, de
många enskilda aktieägarna med små aktieinnehav från
både insyn i processen och från möjligheterna att
påverka valet i ett tidigt skede. Som brukligt är i
de flesta andra sammanhang där styrelseval
förekommer, bör det enligt motionärerna också i
fråga om val till styrelse i ett börsnoterat
aktiebolag finnas en i lag fastställd informations-
och beredningsprocess. En sådan ordning kan, enligt
vad som anförs i motionen, åstadkommas antingen
genom införandet av ett lagfäst krav på att ett
styrelseval i ett publikt aktiebolag skall
förberedas i en valberedning eller genom att den
informationsordning som rekommenderas av
Näringslivets Börskommitté lagfästs. Regeringen bör,
anser motionärerna, återkomma i frågan i syfte att
säkerställa att största möjliga information och
inflytande skapas i beredningsprocessen. I motionen
begärs ett tillkännagivande i enlighet med det an-
förda (yrkande 1).

Utskottet erinrar om att frågan om införande av
tvingande lagstiftning rörande beredningsförfarandet
vid styrelseval prövades av riksdagen i samband med
1998 års ändringar i aktiebolagslagen (prop.
1997/98:99, bet. LU26). I den då aktuella
propositionen förklarade sig regeringen inte
utesluta att inrättandet av en valberedning i många
fall skulle ge bättre förutsättningar för att inför
ett styrelseval åstadkomma en ändamålsenlig och
gentemot aktieägarna öppen urvalsprocess. Mot
bakgrund av de stora svårigheter som var förenade
med utformandet av sådana lagregler och det
förhållandet att NBK:s rekommendationer i allt
väsentligt tillgodosåg aktieägarnas behov av
öppenhet och information fann regeringen inte skäl
att införa lagregler om att styrelsevalet alltid
skall föregås av en valberedning. Regeringen
förklarade sig dock vara beredd att återkomma i
frågan beträffande de publika aktiebolagen, för det
fall det skulle visa sig att NBK:s rekommendationer
inte förmår tillgodose aktieägarnas intressen av
öppenhet och deltagande i beslutsprocessen.
Utskottet gjorde för sin del samma bedömning som
regeringen och ansåg att det inte förelåg skäl att
införa särskilda lagregler om ett val-
beredningsförfarande och avstyrkte ett
motionsyrkande med motsvarande innebörd som det nu
aktuella.

Utskottet har i dag samma inställning i frågan och
avstyrker därmed bifall till motion L204 yrkande 1.

Härmed övergår utskottet till att behandla en fråga
som gäller styrelsens beslutförhet. Av 8 kap. 18 §
aktiebolagslagen framgår att styrelsen i ett
aktiebolag är beslutför om mer än hälften av
ledamöterna, eller det högre antal som föreskrivs i
bolagsordningen, är närvarande vid
styrelsesammanträdet. En ledamot som är jävig anses
som frånvarande. Enligt 8 kap. 20 § aktiebolagslagen
är en styrelseledamot jävig i frågor om avtal mellan
aktiebolaget och styrelseledamoten eller en tredje
man i vilken styrelseledamoten har vissa närmare
angivna intressen.

Agne Hansson och Viviann Gerdin (båda c) anför i
motion L204 att aktiebolagslagens regler om
styrelsens beslutförhet bör göras tydligare. Enligt
motionärerna kan en styrelse i vissa fall råka in i
en återvändsgränd om en majoritet av
styrelseledamöterna råkar vara jäviga i ett ärende
som skall behandlas. Styrelsen är då förhindrad att
fatta beslut, och det bör i en sådan situation
öppnas en möjlighet för styrelsen att hänskjuta en
fråga för beslut direkt av bolagsstämman för den
händelse styrelsen inte är beslutför. I motionen
begärs ett tillkännagivande om att regeringen skall
återkomma till riksdagen med förslag till lagändring
i enlighet med det anförda (yrkande 3).

Också detta motionsspörsmål prövades av riksdagen i
samband med 1998 års ändringar i aktiebolagslagen.
Utskottet anförde därvid bl.a. att för det fall den
mycket ovanliga situationen skulle uppstå att
flertalet styrelseledamöter är jäviga och det inte
heller finns någon suppleant att tillgå, det torde
ankomma på styrelsen att få till stånd en extra
bolagsstämma för utseende av nya styrelseledamöter
eller ytterligare suppleanter. Mot denna bakgrund
kunde utskottet inte se att det förelåg något
praktiskt behov av en lagändring i den riktning som
motionärerna efterlyste och avstyrkte bifall till
det då aktuella motionsyrkandet (bet. 1997/98:LU26).

Utskottet vidhåller uppfattningen att den
föreslagna ordningen inte behövs och avstyrker
därför bifall till motion L204 yrkande 3.

Bolagsstämman

Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets
angelägenheter utövas vid bolagsstämman. Ordinarie
bolagsstämma skall hållas senast inom sex månader
från utgången av varje räkenskapsår vid vilken
styrelsen har att lägga fram årsredovisning och
revisionsberättelse samt i förekommande fall
koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.
Extra bolagsstämma skall hållas om styrelsen anser
att det finns skäl för det eller om en revisor eller
en tiondel av ägarna begär det. En aktieägare har,
enligt 9 kap. 11 § aktiebolagslagen, rätt att få ett
ärende behandlat på bolagsstämman om han eller hon
skriftligen begär det hos bolagets styrelse antingen
senast sju veckor före bolagsstämman eller senare om
ärendet likväl kan tas upp i kallelsen till
bolagsstämman. I 9 kap. 15 § aktiebolagslagen
föreskrivs att kallelsen skall innehålla ett tydligt
angivande av de ärenden som skall behandlas vid
bolagsstämman.

I motion L204 av Agne Hansson och Viviann Gerdin
(båda c) framhålls att det i de allra flesta fall är
först när kallelsen till bolagsstämman skickats ut
och dagordningen samt årsredovisningen kan studeras,
som frågan uppkommer hos en enskild aktieägare om
ytterligare ärenden skall aktualiseras på
bolagsstämman. Då är det emellertid redan för sent
och i praktiken är därför många små aktieägare som
inte har nära och fortlöpande information om bolaget
enligt motionärerna utestängda från att få ärenden
upptagna på bolagsstämman. Detta moment 22 bör,
enligt motionärerna, undanröjas, vilket kan ske
genom en lagändring som innebär att kallelse,
årsredovisning och preliminär dagordning skickas ut
först och att en slutlig dagordning fastställs först
sedan aktieägarna getts en möjlighet att komma in
med ärenden som de önskar få behandlade på stämman.
I motionen begärs att riksdagen skall besluta en
regel med denna innebörd (yrkande 2).

Utskottet erinrar om att ett motsvarande
motionsspörsmål var föremål för utskottets
överväganden i samband med 1998 års ändringar i
aktiebolagslagen. Utskottet anförde därvid bl.a. att
den av motionärerna föreslagna ordningen visserligen
skulle kunna stärka den enskilde aktieägarens
inflytande över dagordningen, men att ordningen
samtidigt skulle kunna leda till missbruk samt
merkostnader och merarbete för aktiebolagen. Mot
denna bakgrund fann utskottet att fördelarna med
motionärernas förslag inte var så påtagliga att det
borde genomföras (bet. 1997/98:LU26).

Utskottet har i dag samma inställning i frågan, och
avstyrker bifall till motion L204 yrkande 2.

Revisorer

Enligt 10 kap. 1 § aktiebolagslagen skall
bolagsstämman utse minst en revisor. Bolagsstämman
kan därutöver utse en eller flera suppleanter för
revisorn. Någon tvingande skyldighet att utse
revisorssuppleanter föreligger således inte.

I motion L204 begär Agne Hansson och Viviann Gerdin
(båda c) att riksdagen skall besluta en sådan
ändring i aktiebolagslagen att bolagsstämman skall
vara skyldig att, jämte ordinarie revisor, utse
minst en revisorssuppleant. På så sätt undviks,
enligt motionärnernas mening, både onödiga
förseningar och ett icke önskvärt avbrott i det
löpande granskningsarbetet om den ordinarie revisorn
skulle få förfall (yrkande 5).

Också i denna fråga vill utskottet hänvisa till de
ställningstaganden som utskottet gjorde våren 1998 i
betänkande 1997/98:LU26. Utskottet avstyrkte då ett
motionsyrkande med samma innebörd som det nu
aktuella med hänvisning bl.a. till att det praktiska
behovet av revisorssuppleanter skiftar i olika typer
av bolag, exempelvis på grund av företagets storlek
och verksamhetens omfång, och att det även
fortsättningsvis bör vara bolagsstämmans sak att
avgöra om en revisorssuppleant bör utses.

Enligt utskottets mening har några sådana
omständigheter som nu bör föranleda ett ändrat
ställningstagande till spörsmålet inte framkommit.
Utskottet avstyrker därför bifall till motion L204
yrkande 5.

Härefter övergår utskottet till att behandla ett
motionsspörsmål som gäller revisorers
anmälningsskyldighet. Sedan den 1 januari 1999
åligger det enligt 10 kap. 38-40 §§ aktiebolagslagen
en revisor att för styrelsen och åklagare anmäla om
det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den
verkställande direktören inom ramen för bolagets
verksamhet gjort sig skyldig till viss brottslig
verksamhet, främst bedrägeri-, förskingrings-,
skatte- och bokföringsbrott.

Agne Hansson och Viviann Gerdin (båda c) anför i
motion L204 att revisorernas anmälningsskyldighet
bör utvidgas genom införande av en allmän skyldighet
för revisorerna att rapportera i de fall bolaget
inte i rätt tid betalar skulder av väsentlig
betydelse. I motionen begärs att riksdagen skall
besluta en regel av denna innebörd (yrkande 4).

Ett motionsyrkande motsvarande det nu aktuella
behandlades av utskottet i samband med 1998 års
ändringar i aktiebolagslagen (bet. 1997/98:LU26).
Som utskottet då underströk står
betalningsförsummelser i allmänhet i strid med en
civilrättslig (avtalsmässig) förpliktelse och är
inte en straffrättslig fråga som angår polis eller
åklagare. Oavsett hur den av motionärerna föreslagna
anmälningsskyldigheten skall kunna utformas, är det
fortfarande utskottets uppfattning att en sådan
skyldighet knappast kan anses vara förenlig med
målsättningen att revisorn skall kunna verka på ett
förtroendefullt sätt i rollen som bolagets
syssloman. I sammanhanget bör vidare erinras om att
styrelsen numera enligt 8 kap. 4 § aktiebolagslagen
har en uttrycklig skyldighet att fortlöpande bedöma
bolagets ekonomiska situation. Bestämmelsen är ett
utflöde av styrelsens övergripande ansvar för
förvaltningen av bolagets angelägenheter.
Skyldigheten att fortlöpande bedöma bolagets
ekonomiska situation åvilar styrelsen som kollektiv.

Mot bakgrund av vad som sålunda anförts vidhåller
utskottet uppfattningen att den i motionen
föreslagna lagändringen inte bör genomföras, och
avstyrker bifall till motion L204 yrkande 4.

Årsredovisning

I årsredovisningslagen finns bestämmelser om att
aktiebolag och vissa handelsbolag är skyldiga att
upprätta årsredovisning. I denna skall bl.a. ingå en
resultaträkning. Enligt 3 kap. 2 §
årsredovisningslagen skall resultaträkningen i
sammandrag redovisa bolagets samtliga intäkter och
kostnader under räkenskapsåret. Resultaträkningen
skall upprättas i någon av två uppställningsformer,
antingen med kostnadsslagsindelning eller
funktionsindelning. Vissa av resultaträkningens
poster kan sammantagna vara känsliga från kon-
kurrenssynpunkt, eftersom de kan avslöja
prissättningspolitik och vinstmarginaler. I 3 kap. 7
§ årsredovisningslagen har därför införts
bestämmelser som ger möjlighet att lägga samman
vissa poster i resultaträkningen. Bestämmelsen får
inte tillämpas av aktiebolag vilkas nettotillgångar
för de två senaste räkenskapsåren har överstigit 1
000 basbelopp, som under samma tidsperiod haft mer
än 200 anställda eller vilkas aktier är noterade på
börs eller auktoriserad marknadsplats. Därtill krävs
att Patent- och registreringsverket eller, efter
överklagande, regeringen gett tillstånd till
sammanslagningen.

Lagstiftningen bygger på EU:s s.k. fjärde
bolagsdirektiv, vilket förpliktar medlemsländerna
att föreskriva en eller flera av fyra olika i
direktivet angivna uppställningsformer. Sverige har
därvid valt två av dessa alternativ. Direktivet
tillåter att flera olika poster i resultaträkningen
läggs samman. Samtidigt står det medlemsländerna
fritt att uppställa olika begränsande villkor för
att så får ske.

I motion N326 av Per Westerberg och Göran Hägglund
(m, kd) pekas på de problem som kan uppstå, särskilt
för små och medelstora företag som i huvudsak
tillverkar en produkt, på grund av de stränga kraven
i årsredovisningslagen på specificering av
rörelsekostnaderna. Möjligheterna att lägga samman
olika poster i resultaträkningen bör, enligt
motionärernas mening, utökas i linje med vad som
gäller i övriga EU-länder. Vidare bör nuvarande
dispensförfarande avskaffas eller i vart fall kunna
sekretessbeläggas. I motionen begärs ett
tillkännagivande om att riksdagen hos regeringen
skall begära förslag till ny, EU-anpassad
lagstiftning om resultaträkningens utformning i
enlighet med det anförda (yrkande 34).

Under år 1998 har inom Regeringskansliet upprättats
en promemoria med förslag till ändringar i
årsredovisningslagen, ändringar som i huvudsak
innebär att möjligheterna att upprätta s.k.
förkortad resultaträkning enligt 3 kap. 7 §
årsredovisningslagen utvidgas. I promemorian
föreslås bl.a. att nuvarande dispensförfarande
avskaffas och att mindre och medelstora företag ges
en generell möjlighet att slå samman vissa poster i
resultaträkningen under förutsättning att de
samtidigt särredovisar nettoomsättningen. PRV skall,
enligt förslaget, kunna medge undantag från kravet
att ange nettoomsättningen. De gränsvärden som anger
vilka företag som kan tillämpa den nya ordningen
föreslås vidare höjas väsentligt. Promemorian har
remissbehandlats och lagförslagen är nu föremål för
beredning inom Regeringskansliet. Enligt vad
utskottet har erfarit kan en proposition komma att
överlämnas till riksdagen under år 1999.

Mot den nu redovisade bakgrunden kan utskottet
konstatera att det pågår arbete med en inriktning
som ligger väl i linje med vad motionärerna yrkar.
Enligt utskottets mening kan något uttalande från
riksdagens sida i anledning av motionen inte anses
erforderligt. Det anförda innebär att utskottet
avstyrker bifall till motion N326 yrkande 34.

Utskottet övergår härefter till att behandla ett
motionsspörsmål som gäller krav på redovisning av
könsfördelningen inom företag. I 5 kap. 17 §
årsredovisningslagen föreskrivs att årsredovisningen
skall innehålla upplysningar om medelantalet under
räkenskapsåret anställda personer med uppgift om
fördelningen mellan män och kvinnor.

Carina Hägg (s) anför i motion L203 att det, trots
att kvinnor förvärvsarbetar i nästan lika hög grad
som män, är långt kvar till jämställdhet när det
gäller könsfördelningen inom olika yrken, sektorer
och beslutsnivåer. För att kunna följa och driva
jämställdhetsfrågor är det, enligt motionären, av
stor vikt att behovet av information tillgodoses.
Detta kan ske genom att det ställs kompletterande
krav på företagens årsredovisningar. I motionen
begärs ett tillkännagivande med innebörd att
företagen skall vara skyldiga att i årsredovisningen
ange könsfördelningen på olika beslutsnivåer i
företagen.

Som utskottet tidigare framhållit vid behandlingen
av motionsyrkanden med liknande innehåll som det nu
aktuella (se bl.a. bet. 1997/98:LU26) måste beaktas
att syftet med reglerna i den redovisningsrättsliga
lagstiftningen om upprättande och offentliggörande
av årsredovisning i första hand är att bolagets
intressenter av skilda slag skall få upplysningar
som är av betydelse för bedömningen av företagets
ekonomiska förhållanden och utvecklingsmöjligheter.
I den mån det finns behov av en sådan lagstadgad
skyldighet som motionären efterlyser bör sådana
bestämmelser i vart fall inte införas i den
redovisnings- eller associationsrättsliga
lagstiftningen. Utskottet vill vidare framhålla att
såväl styrelsen som ledande befattningshavare inom
koncernledningarna regelmässigt namnges i
börsbolagens årsredovisningar.

I sammanhanget bör även nämnas att
justitieministern i ett skriftligt frågesvar den 16
april 1997 angående redovisning av könsfördelning
inom näringslivet (svar på fråga 1996/97:439)
hänvisade till riksdagens tidigare
ställningstaganden i frågan, men framhöll samtidigt
att beredningen av Redovisningskommitténs
slutbetänkande kan ge anledning att på nytt ta
ställning till vilka ändamål som företagens
redovisning bör tillgodose.

Vad motionären anfört utgör enligt utskottets
mening inte skäl att nu frångå de ställningstaganden
riksdagen tidigare gjort i frågan. Skulle
beredningen av Redovisningskommitténs slutbetänkande
ge regeringen underlag för en annan bedömning, utgår
utskottet från att regeringen återkommer i frågan.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motion L203.

Inlösen av minoritetsaktier

Inlösen av minoritetsaktier, s.k. tvångsinlösen,
regleras i 14 kap. 31-35 §§ aktiebolagslagen. Enligt
31 § första stycket har ett moderbolag, som självt
eller tillsammans med ett dotterföretag äger mer än
nio tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i
ett dotterbolag, rätt att av de övriga aktieägarna i
dotterbolaget lösa in återstående aktier. Den vars
aktier kan lösas in har i sin tur rätt att få sina
aktier inlösta av moderbolaget. Uppstår tvist
rörande inlösensskyldighet eller lösenbeloppets
storlek skall tvisten prövas av skiljenämnd i
enlighet med skiljemannalagstiftningen. En skiljedom
kan enligt 31 § andra stycket klandras vid
tingsrätt, vars dom kan överklagas till hovrätt och
därefter under vissa förutsättningar till Högsta
domstolen.

I motion L201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
påpekas att det kan gå lång tid mellan den tidpunkt
då inlösensförfarandet inletts till dess att den i
själva verket genomförs. De aktieägare som inte
frivilligt accepterar det övertagande bolagets
erbjudande får, enligt motionären, se sina
tillgångar frysta på obestämd tid och under den
tiden är aktieägarnas kapital i praktiken
konfiskerade. Enligt motionärens uppfattning bör
lagstiftningen om genomförande av inlösen av
kvarvarande aktier i ett bolag där en ny ägare
förvärvat mer än 90 % av aktierna kompletteras på så
sätt att inlösensförfarandet skall vara genomfört
genom att ett skäligt bud ges till berörda
aktieägare inom viss tid, exempelvis ett år.
Motionären begär ett tillkännagivande i enlighet med
det anförda.

Aktiebolagskommittén lämnade våren 1997 i
delbetänkandet (SOU 1997: 22) Aktiebolagets kapital
förslag till ny lagstiftning om inlösen av
minoritetsaktier. I betänkandet föreslås bl.a. att
skiljedomen i en inlösenstvist skall kunna klandras
genom att talan väcks i Svea hovrätt, vilket innebär
att instanskedjan förkortas och att måltypen
koncentreras till en domstol. Vidare föreslår
kommittén att grunderna för värderingen av de aktier
som skall lösas in regleras i lag och att
inlösensförfarandet i övrigt förtydligas i en rad
avseenden. Betänkandet är för närvarande föremål för
beredning inom Regeringskansliet och en proposition
kan enligt vad utskottet erfarit förväntas tidigast
under år 2000.

Utskottet anser att resultatet av det pågående
beredningsarbetet bör avvaktas innan något
ställningstagande från riksdagens sida kommer till
stånd i frågan, och avstyrker därmed bifall till
motion L201.

Straffbestämmelser i aktiebolagslagen

I motion L204 pekar Agne Hansson och Viviann Gerdin
(båda c) på att det i aktiebolagslagen saknas
sanktionsmöjligheter för den händelse någon bryter
mot lagen. Det finns, enligt motionärerna, inga
straffsanktioner om exempelvis bolagsstyrelsen med
revisorernas goda minne förbrukar aktiekapitalet och
driver bolaget olagligt och sedan iscensätter en
s.k. bekvämlighetskonkurs. Motionärerna anser att
ansvarsutkrävandet blir suddigt och lagstiftningen
tämligen tandlös när det gäller att motverka
försumlighet. Detta får till följd att många små
företag drabbas ekonomiskt i de fall försumlighet
och olagligheter förekommer. För att värna om
företagsamheten, öka ansvarstagandet och motverka
försumlighet bör aktiebolagslagen, enligt
motionärernas mening, också innehålla
sanktionsregler. I motionen yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sanktionsregler i aktiebolagslagen
(yrkande 6).

Utskottet erinrar om att i 1944 års aktiebolagslag
straffbelades överträdelser av en lång rad
föreskrifter i den lagen. Den större delen av dessa
bestämmelser fördes dock inte över till nu gällande
1975 års aktiebolagslag. Huvudskälet för detta var
att de sällan tillämpades och ansågs vara onödigt
omfattande. Föredragande statsråd anförde i
propositionen (prop. 1975:103) bl.a. att reglerna
borde kunna göras enklare och mer lättöverskådliga
och att en utgångspunkt därvid borde vara att
aktiebolagslagen inte behövde straffbestämmelser som
täcktes av brottsbalken. Från principiell synpunkt
borde straffsanktioner användas endast om
överträdelsen medför verklig skada eller fara för
samhället eller en enskild och om frågan inte
reglerades bättre på annat sätt. Vid tillämpningen
av aktiebolagslagen borde, anförde
departementschefen vidare, skadestånd och andra
sanktionsformer, exempelvis en rätt för
registreringsmyndigheten att förelägga vite, i stor
utsträckning kunna få samma preventiva effekt som
straffbestämmelser. I nu gällande aktiebolagslag är
endast en handfull bestämmelser i lagen alltjämt
straffsanktionerade. Detta gäller bl.a. brott mot
bestämmelserna om kapitalanskaffning, förande och
tillhandahållande av aktiebok, låneförbud och
förteckning över lån och säkerhet.

I proposition 1997/98:99 övervägde regeringen att
straffsanktionera skyldigheten att upprätta en
arbetsordning för styrelsen. Den tanken avvisades
dock med hänvisning bl.a. till den principiella
inställning i kriminaliseringsfrågan regeringen
tidigare givit uttryck för.

Utskottet delade regeringens uppfattning och
avstyrkte i anslutning därtill ett motionsyrkande
med samma inriktning som det som nu är aktuellt
(bet. 1997/98:LU26).

Enligt utskottets mening har några nya skäl inte
framkommit som ger riksdagen anledning att frångå
sitt tidigare ställningstagande. Utskottet avstyrker
därför bifall till motion L204 yrkande 6.

Kunskaps- och tjänsteföretag

Utskottet behandlar avslutningsvis en motion som rör
de rättsliga villkoren för kunskaps- och
tjänsteföretag. Kenth Skårvik (fp) understryker i
motion L901 dessa företags stora betydelse för den
ekonomiska tillväxten och en minskad arbetslöshet.
Enligt motionären föreligger ett akut behov av
åtgärder för att förbättra situationen för kunskaps-
och tjänsteföretag. Motionären pekar särskilt på
bl.a. behovet av bokföringsmässig värdering av s.k.
mjuka tillgångar och en översyn av lagen om
företagshemligheter i syfte att ge företagen ett
bättre skydd. I motionen begärs ett tillkännagivande
om att regeringen med förtur skall återkomma till
riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

Våren 1998 behandlade utskottet motionsyrkanden med
samma inriktning som det nu aktuella. Utskottet
anordnade därvid en offentlig hearing med
företrädare för bl.a. kunskaps- och tjänsteföretag,
anställda, organisationer, myndigheter, universitet
och Regeringskansliet. Vid hearingen behandlades
bl.a. frågor kring möjligheterna för företagen att
skydda sina idéer och redovisning av s.k.
humankapital, dvs. arbetstagarnas kunskap och
kompetens.

I sitt av riksdagen godkända betänkande
1997/98:LU11 förklarade sig utskottet vara ense med
motionärerna om att de mindre kunskaps- och
tjänsteföretagen utgör en mycket betydelsefull del
av svenskt näringsliv och att det fanns skäl att
utgå från att sådana företag kommer att öka i antal
och betydelse under de kommande åren. Vidare ansåg
utskottet, i linje med vad som anförts i de då
aktuella motionerna, att lagstiftningen borde ge
mindre kunskaps- och tjänsteföretag sådana
förutsättningar att de kan konkurrera på jämbördiga
villkor med större företag. Utskottet erinrade om de
möjligheter som rättsordningen faktiskt ger
företagen att skydda och hävda sina intressen,
exempelvis med hjälp av den upphovrättsliga
lagstiftningen, lagen om företagshemligheter,
arbetsrätten och den marknads- och
konkurrensrättsliga lagstiftningen, men konstaterade
samtidigt att många av dessa möjligheter i stor
utsträckning inte utnyttjades. Mot denna bakgrund
ansåg utskottet att åtgärder borde komma till stånd
i syfte att lagstiftningen utnyttjades bättre,
exempelvis genom lagändringar inom ramen för
gällande regelsystem som gör det lättare för mindre
företag att hävda sina rättigheter.

Utskottet konstaterade vidare att de frågor som
motionerna aktualiserade var eller skulle komma att
bli föremål för överväganden och behandling som låg
väl i linje med motionsönskemålen i en lång rad
skilda sammanhang, bl.a. inom
Småföretagardelegationen, Patent- och
registreringsverket, Närings- och
teknikutvecklingsverket och Regeringskansliet.
Utskottet utgick från att diskussionerna och
övervägandena i dessa frågor fortsatte inom ramen
för pågående arbeten i syfte att förbättra
situationen och fördjupa kunskapen hos
småföretagarna om det rättsliga systemet och hur
detta kan utnyttjas praktiskt. Därutöver förutsatte
utskottet att regeringen vid beredningen av
framlagda förslag skulle beakta de synpunkter som
förts fram i ärendet och överväga om några åtgärder
som är direkt inriktade på kunskaps- och
tjänsteföretagens särskilda behov borde komma till
stånd. Mot bakgrund av det nu redovisade fann
utskottet att motionsyrkandena inte erfordrade någon
riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet har inte heller nu någon annan
uppfattning än motionären när det gäller kunskaps-
och tjänsteföretagens betydelse. I likhet med vad
som var fallet våren 1998 kan dock utskottet
konstatera att det arbete som pågår på området
bedrivs med en inriktning som ligger väl i samklang
med vad motionären begär.

Vad först gäller frågan om redovisning och
bokföring av s.k. mjuka tillgångar eller
humankapitalet, erinrar utskottet om att detta
spörsmål varit föremål för ingående överväganden i
Redovisningskommitténs slutbetänkande (SOU 1996:157)
Översyn av redovisningslagstiftningen. Betänkandet
har remissbehandlats och bereds nu i
Regeringskansliet. Enligt uppgift kommer frågan att
övervägas i den proposition med förslag till ny
bokföringslag som har aviserats till maj 1999.

När det så gäller lagen om företagshemligheter kan
utskottet upplysa om att en utvärdering av lagen
genomförts under våren 1998 i Regeringskansliet med
syfte att undersöka om lagen behöver ändras, bl.a.
för att möta kunskapsföretagens särskilda behov.
Inom ramen för utvärderingen hölls en hearing med
företrädare för bl.a. näringslivsorganisationer,
organisationerna på arbetsmarknaden, universitet och
medier. Vid hearingen diskuterades bl.a. frågan om
lagen ger kunskapsföretagen ett tillräckligt skydd.
Utvärderingen redovisades i en promemoria i juni
1998, i vilken konstateras att det för närvarande
inte finns skäl att göra en översyn av lagen.

På det immaterialrättsliga området kan nämnas att
PRV i en skrivelse till regeringen år 1996 väckt
förslag till ändringar i patentlagen som bl.a.
syftar till att förenkla och förbilliga
handläggningsförfarandet vid patentansökningar.
Enligt uppgift från Justitiedepartementet kommer de
frågor som PRV tagit upp att behandlas i en
departementspromemoria under våren 1999.

I sammanhanget bör vidare nämnas att EG-
kommissionen i januari 1998 har lagt fram ett
förslag till direktiv om tillnärmning av de
rättsliga ordningarna för s.k. bruksmodellskydd för
uppfinningar, något som inte förekommer i svensk
rätt. I direktivutkastet föreslås en särskild
skyddsform som skall kännetecknas av en snabb och
enkel registrering, lägre skyddsvillkor, låg kostnad
och möjligheten till ett preliminärt skydd i
avvaktan på att ett patent meddelas. Den snabba
registreringen kan, enligt kommissionen, förstärka
den konkurrensmässiga ställningen, främst för de små
och medelstora företagen och möjliggöra ett snabbt
ekonomiskt utnyttjande av en uppfinning.

Vad slutligen gäller de spörsmål i övrigt kring
kunskaps- och tjänsteföretagens villkor som
motionären tar upp vill utskottet erinra om att
regeringen i februari 1999 tillsatt dels en
regelförenklingsgrupp, den s.k. SimpLexgruppen, med
uppgift att förbättra småföretagens villkor i en
mängd olika avseenden, dels en särskild
statssekreterargrupp som skall stödja
SimpLexgruppens arbete. Regeringen har dessutom
knutit till sig en grupp av entreprenörer och
företagare i den s.k. Nybyggargruppen. Gruppens
uppgift är att arbeta med olika aspekter kring
företagandets villkor, som förändring av regelverk,
utökad teknikanvändning och ett förbättrat
innovationsklimat.

Mot bakgrund av vad som sålunda redovisats anser
utskottet att några särskilda åtgärder från
riksdagens sida inte är påkallade i anledning av den
nu aktuella motionen. Motion L901 avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beredning av styrelseval

att riksdagen avslår motion 1998/99:L204 yrkande 1,

res. 1 (c)

2. beträffande styrelsens beslutförhet

att riksdagen avslår motion 1998/99:L204 yrkande 3,

res. 2 (c)

3. beträffande aktieägares initiativrätt

att riksdagen avslår motion 1998/99:L204 yrkande 2,

res. 3 (c)

4. beträffande revisorssuppleant

att riksdagen avslår motion 1998/99:L204 yrkande 5,

res. 4 (c)

5. beträffande anmälningsskyldighet

att riksdagen avslår motion 1998/99:L204 yrkande 4,

res. 5 (c)

6. beträffande förenklad årsredovisning

att riksdagen avslår motion 1998/99:N326 yrkande 34,

7. beträffande redovisning av
könsfördelning

att riksdagen avslår motion 1998/99:L203,

8. beträffande inlösen av
minoritetsaktier

att riksdagen avslår motion 1998/99:L201,

9. beträffande straffbestämmelser

att riksdagen avslår motion 1998/99:L204 yrkande 6,

res. 6 (c)

10. beträffande kunskaps- och
tjänsteföretag

att riksdagen avslår motion 1998/99:L901.

Stockholm den 16 mars 1999

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

I beslutet har deltagit: Tanja
Linderborg (v), Rolf Åbjörnsson
(kd), Marianne Carlström (s), Stig
Rindborg (m), Rune Berglund (s),
Karin Olsson (s), Henrik S Järrel
(m), Nikos Papadopoulos (s),
Elizabeth Nyström (m), Marina
Pettersson (s), Christina Nenes
(s), Tasso Stafilidis (v), Kjell
Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m),
Viviann Gerdin (c), Ulf Nilsson
(fp) och Raimo Pärssinen (s).

Reservationer

1. Beredning av styrelseval (mom. 1)

Viviann Gerdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med
"yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att det inte är
tillfredsställande att styrelsevalen förbereds inom
en relativt liten krets runt styrelsens ordförande,
vilket utestänger många enskilda aktieägare från
insyn och påverkansmöjligheter i ett tidigt skede.
En i lag fastlagd informations- och
beredningsprocess skulle ge bättre förutsättningar
för att åstadkomma en ändamålsenlig och gentemot
aktieägarna öppen urvalsprocess. NBK:s
rekommendation innebär ett steg i rätt riktning och
en framkomlig väg kan vara att, såsom föreslås av
motionärerna, inarbeta rekommendationen som ett
obligatoriskt moment i aktiebolagslagen. En annan
lösning är att införa någon form av valberedning.

Regeringen bör återkomma med ett förslag, som
tillgodoser alla aktieägares intresse av största
möjliga information och inflytande i
beredningsprocessen. Detta bör riksdagen, med bifall
till motion L204 yrkande 1, som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande beredning av styrelseval

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:L204 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

2. Styrelsens beslutförhet (mom. 2)

Viviann Gerdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Också detta" och slutar med "yrkande 3"
bort ha följande lydelse:

Aktiebolagslagens jävsregler tar sikte på avtal där
en ställföreträdare har ett egenintresse som kan
vara stridande mot bolagets. Till följd härav torde
det inte vara en särskilt vanligt förekommande
situation att en bolagsstyrelse på grund av jäv är
förhindrad att fatta beslut i ett ärende. Enligt
utskottets mening bör dock det förhållandet att en
sådan situation inte kan uteslutas föranleda att det
skapas regler i aktiebolagslagen som gör det möjligt
för styrelsen att i den typ av situationer som
motionärerna syftar på överlämna till bolagsstämman
att fatta beslut i styrelsens ställe. Regeringen bör
närmare överväga frågan och återkomma till riksdagen
med förslag till lagstiftning i linje med vad som
anförts.

Vad utskottet anfört bör riksdagen, med bifall till
motion L204 yrkande 3, som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande styrelsens beslutförhet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:L204 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

3. Aktieägares initiativrätt (mom. 3)

Viviann Gerdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med
"yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet skulle den av motionärerna
föreslagna ordningen avsevärt kunna stärka de
enskilda - särskilt de mindre - aktieägarnas
möjligheter att få ett visst inflytande över vilka
frågor som skall behandlas på bolagsstämman. De
mindre aktieägarnas inflytande i bolagen är enligt
utskottets mening en så viktig demokratisk fråga att
frågan om ett ökat inflytande över innehållet i
dagordningen för bolagsstämman inte kan avfärdas
under hänvisning till merarbete och vissa ökade
kostnader för dubbla utskick. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till ändringar
i aktiebolagslagen som syftar till att kallelse och
en slutlig dagordning skall sändas ut vid olika
tidpunkter.

Vad utskottet anfört med anledning av motion L204
yrkande 2, bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande aktieägares initiativrätt

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:L204 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

4. Revisorssuppleant (mom. 4)

Viviann Gerdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Också i" och slutar med "yrkande 5" bort
ha följande lydelse:

Utskottet kan instämma i motionärernas uppfattning
att det i många fall framstår som ändamålsenligt att
bolagsstämman utser även en revisorssuppleant.
Åtgärden bör i normalfallet inte föranleda några
extra kostnader för bolaget, eftersom arvode till en
suppleant i praktiken utgår först när denne träder i
den ordinarie revisorns ställe. Regeringen bör
därför återkomma till riksdagen med förslag till
lagstiftning av innebörd att bolagsstämman åläggs en
skyldighet att jämte ordinarie revisorer också utse
minst en revisorssuppleant.

Vad utskottet anfört med anledning av motion L204
yrkande 5, bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande revisorssuppleant

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:L204
yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

5. Anmälningsskyldighet (mom. 5)

Viviann Gerdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Ett motionsyrkande" och slutar med
"yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
finns anledning att ytterligare skärpa revisorernas
skyldighet att agera vid misstanke om brott.
Revisorerna bör därför åläggas också en allmän
skyldighet att rapportera när ett bolag inte i rätt
tid betalar skulder av väsentlig betydelse.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
förslag till lagändring i enlighet med det sagda.
Detta bör riksdagen, med anledning av motion L204
yrkande 4, som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:

5. beträffande anmälningsskyldighet

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:L204 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

6. Straffbestämmelser (mom. 9)

Viviann Gerdin (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med
"yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att
lagstiftningen skulle kunna göras både tydligare och
mer ägnad att motverka försumlighet från
bolagsorganens sida om aktiebolagslagen försågs med
vissa straffbestämmelser. Ett tydligare
ansvarsutkrävande skulle gagna ansvarstagandet inom
bolagen och därigenom vara till fördel för
företagsamheten i stort. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till lagstiftning med
denna innebörd.

Det anförda bör riksdagen, med bifall till motion
L204 yrkande 6, som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:

9. beträffande straffbestämmelser

att riksdagen med bifall till motion
1998/99:L204 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Kunskaps- och tjänsteföretag

Rolf Åbjörnsson (kd), Stig Rindborg (m), Henrik S
Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell Eldensjö
(kd), Berit Adolfsson (m), Viviann Gerdin (c) och
Ulf Nilsson (fp) anför:

Eftersom det nu pågår arbete inom Regeringskansliet
och i andra sammanhang som syftar till att
åstadkomma förbättringar för kunskaps- och
tjänsteföretagen i linje med vad som anförts i
motionen, har vi valt att inte reservera oss. Vi
vill emellertid understryka vikten av att det
pågående arbetet leder fram till konkreta resultat.
Kunskaps- och tjänsteföretagen utgör en
betydelsefull del av svenskt näringsliv. Därför vill
vi i detta sammanhang förklara att vi noga avser att
följa frågorna och med kraft verka för att
erforderliga förslag snarast läggs fram.