Villkoren för veterinär verksamhet

Betänkande 2002/03:MJU10

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande2002/03:MJU10

Villkoren för veterinär verksamhet

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas Riksdagens revisorers
förslag 2002/03:RR12 angående villkoren för
veterinär verksamhet jämte tre följdmotioner med
sammanlagt sex yrkanden och ett motionsyrkande från
allmänna motionstiden 2002.
Utskottet instämmer i vad revisorerna anfört och
förordar med anledning av revisorernas förslag och
överväganden en oberoende utredning med uppdrag att
lösa problemen med fördelningen av det statliga
bidraget till distriktsveterinärorganisationen,
statens ansvar för sällskapsdjuren och
Jordbruksverkets dubbla roller, dvs.
distriktsveterinärernas dubbla roller som
myndighetsutövare och praktiserande veterinärer.
Utskottet instämmer även i vad revisorerna har
anfört om bristerna i djursjukdata och förordar med
anledning av revisorernas förslag att en oberoende
utredning får i uppdrag att redovisa hur omfattande
bristerna i djursjukdata är, vad de beror på och vad
bristerna har inneburit för statistikens
användbarhet.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
I betänkandet finns 2 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Distriktsveterinärorganisationen och
länsveterinärernas arbetsuppgifter
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om
distriktsveterinärorganisationen och
länsveterinärernas arbetsuppgifter. Riksdagen
bifaller därmed Riksdagens revisorers förslag
punkt 1 och avslår motionerna 2002/03:MJ20,
2002/03:MJ22 yrkande 1 och 2002/03:MJ344 yrkande
1.
Reservation 1 (fp)

2. Rekrytering av veterinärer

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ21 yrkande 1.

3. Veterinärutbildningen

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ21 yrkandena
2 och 3.

4. Djursjukdata

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om djursjukdata.
Riksdagen bifaller därmed Riksdagens revisorers
förslag punkt 2 och avslår motion 2002/03:MJ22
yrkande 2.
Reservation 2 (fp)

Stockholm den 22 maj 2003

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Alf Eriksson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Alf
Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune Berglund
(s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd),
Christina Axelsson (s), Carina Ohlsson (s), Jan-Olof
Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin
Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Cecilia
Widegren (m), Anita Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand
(v), Roger Karlsson (c) och Gunnar Goude (mp).

2002/03

MJU10

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Inom veterinärkåren har det sedan 1995 funnits
missnöje med hur statsmakterna har utformat
villkoren för konkurrens mellan privatpraktiserande
veterinärer och statligt anställda
distriktsveterinärer.
Riksdagens revisorers rapport Villkoren för
veterinär verksamhet (2002/03:4) publicerades i
november 2002. Rapporten innehåller en redovisning
av de villkor som gäller för veterinärer beroende på
om de är anställda av Jordbruksverket som
distriktsveterinärer eller är privatpraktiserande
veterinärer. Där beskrivs också de konsekvenser
veterinärers missnöje med skilda arbetsvillkor har
fått. Rapporten har remissbehandlats.
Viss information har tillkommit sedan revisorernas
rapport publicerades. Riksdagen beslutade i februari
2003 att en ny djurskyddsmyndighet skall inrättas
den 1 januari 2004 (prop. 2001/02:189, bet.
2002/03:MJU5, rskr. 2002/03:98).
Djurskyddsmyndigheten skall vara central myndighet
för tillsyn av djurskyddet. Det gäller såväl
djurskydd för sällskapsdjur som för lantbrukets
djur. Det ansvar som Statens jordbruksverk har för
djurskyddet flyttas till den nya myndigheten.
Vidare gav regeringen den 6 februari 2003 Statens
jordbruksverk i uppdrag att analysera den veterinära
situationen. Statens jordbruksverk skall i samråd
med berörda myndigheter och organisationer utreda
inom vilka områden veterinärer väljer att verka.
Verket skall analysera behovet av veterinära
tjänster och även göra en prognos över behovet
jämfört med det beräknade utbudet av veterinära
tjänster fram till år 2020. Jordbruksverket skall
också lämna förslag till åtgärder för att komma till
rätta med identifierade problem.
I ärendet har utskottet inhämtat information av
representanter för Jordbruksverket och uppvaktats av
representanter från Veterinärer i Sverige och
Sveriges Veterinärförbund. Utskottet har även
mottagit en skrivelse i ärendet.

Förslagets huvudsakliga innehåll

Revisorerna föreslår att regeringen tillsätter en
oberoende utredning med uppdrag att lösa problemen
med fördelningen av det statliga bidraget till
distriktsveterinärorganisationen, statens ansvar för
sällskapsdjuren och Jordbruksverkets dubbla roller,
dvs. distriktsveterinärernas dubbla roller som
myndighetsutövare och praktiserande veterinärer.
Utredningen bör lämna förslag till alternativa
organisatoriska lösningar för den fältveterinära
verksamheten. Därtill bör utredningen lämna förslag
till hur behovet av veterinär kompetens för
myndighetsutövande uppgifter samt beredskap mot
smittsamma djursjukdomar inom det veterinära området
kan tillgodoses i hela landet. Det innebär att även
länsveterinärernas arbetsuppgifter bör ses över.
Utredningen bör också få i uppdrag att lämna förslag
till hur tillsynen över veterinär yrkesutövning kan
utformas.

Revisorerna föreslår vidare att regeringen ger en
oberoende utredning i uppdrag att redovisa hur
omfattande bristerna i djursjukdata är, vad de beror
på och vad bristerna har inneburit för statistikens
användbarhet. Utredningen bör även få i uppdrag att
komma med förslag till hur bristerna kan åtgärdas
och hur man kan åstadkomma en fullständig
rapportering från alla veterinärer. Vidare bör
behovet av kvalitetssäkrad statistik samt en öppen
och kvalitetssäkrad dokumentation av det veterinära
arbetet som gör det möjligt att spåra behandlingar
och läkemedelsanvändning omfattas av den föreslagna
utredningen.

Utskottets överväganden

Distriktsveterinärorganisationen och
länsveterinärerna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i revisorernas förslag
att regeringen bör uppdra åt en oberoende
utredning att överväga fördelningen av det
statliga bidraget, statens ansvar för
sällskapdjuren och Jordbruksverkets dubbla
roller m.m. Utskottet avstyrker
motionsyrkanden om en översyn av
konkurrensförhållandena inom
veterinärväsendet (kd) och om ytterligare
direktiv till utredningen (m, fp) med
hänvisning till att motionsyrkandena i
huvudsak tillgodosetts. Ett motionsyrkande
(mp) om förbättrad rekrytering av veterinärer
till den veterinära fältverksamheten avstyrks
i avvaktan på ytterligare utredningsarbete.
Motionsyrkanden (mp) om
veterinärutbildningens organisatoriska
tillhörighet och om lokalisering och
organisation av veterinärutbildningen
avstyrks med hänvisning till pågående
förändringsarbete.

Revisorernas förslag

Revisorerna föreslår att regeringen tillsätter en
oberoende utredning med uppdrag att lösa problemen
med fördelningen av det statliga bidraget, statens
ansvar för sällskapsdjuren och Jordbruksverkets
dubbla roller. Utredningen bör lämna förslag till
alternativa organisatoriska lösningar för den
fältveterinära verksamheten. Därtill bör utredningen
lämna förslag till hur behovet av veterinär
kompetens för myndighetsutövande uppgifter samt
beredskap mot smittsamma djursjukdomar inom det
veterinära området kan tillgodoses i hela landet.
Det innebär att även länsveterinärernas
arbetsuppgifter bör ses över. Utredningen bör också
få i uppdrag att lämna förslag till hur tillsynen
över veterinär yrkesutövning kan utformas.

Motionerna

Enligt motion MJ20 (m) bör den föreslagna
utredningen om veterinärorganisationen beakta
behovet av en tydlig organisation för insatser vid
utbrott av smittsam sjukdom. Staten kan enligt
motionärerna inte frånsäga sig ansvaret för ett
fungerande veterinärväsende. Hit hör också ansvaret
för att det finns tillräckligt många veterinärer för
att klara jordbrukets behov.

I motion MJ21 (mp) anförs att förutsättningarna
för en förbättrad rekrytering av veterinärer till
den veterinära fältverksamheten bör utredas (yrkande
1). Veterinärutbildningen bör lokaliseras till en
region med högt antal av både lantbruksdjur, hästar
och sällskapsdjur. Vidare bör veterinärutbildningens
organisatoriska tillhörighet utredas (yrkande 2).
Tre alternativ bör utredas, nämligen att kvarstå som
fakultet under Sveriges lantbruksuniversitet, SLU,
att omforma veterinärfakulteten till
veterinärhögskola samt att flytta fakulteten till
annat universitet med medicinsk utbildning. Enligt
motionen bör vidare utredas hur lokalisering och
organisation av veterinärutbildningen inverkar på
forskningssamarbete samt samarbete med
veterinärväsendets olika avnämare (yrkande 3).
I fråga om utökade direktiv till utredning
angående distriktsveterinärorganisationen anförs i
motion MJ22 (fp) att statliga bolag inom
veterinärområdet inte kan accepteras. Det är också
viktigt att utredningen får direktiv att säkerställa
att myndighetsutövandet skiljs från
fältverksamheten. Utredningen bör också belysa hur
veterinärstuderandes behov av praktik kan
säkerställas, särskilt avseende jourverksamhet
(yrkande 1).
En översyn av konkurrensförhållandena inom
veterinärväsendet bör, enligt motion MJ344 (kd),
genomföras (yrkande 1). Svenska staten utsätter
privatpraktiserande veterinärer i Sverige för en
konkurrens. Många djurägare kan känna en viss press
att anlita statliga distriktsveterinärer i stället
för privata veterinärer. Distriktsveterinärens
traditionella arbetsuppgift, att bota sjuka djur i
animalieproduktioner samt hästar som används i jord-
och skogsbruk, har minskat i omfattning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare behandling av frågor som
rör konkurrensen mellan statliga och
privatpraktiserande veterinärer hänvisat till att
dessa frågor varit under övervägande av Statens
jordbruksverk (bet. 2001/02:MJU2 s. 19 och bet.
2000/01:MJU8 s. 14).

Som revisorerna anfört kvarstår veterinärers
missnöje med statsmakternas sätt att utforma
villkoren för statliga distriktsveterinärer och
privatpraktiserande veterinärer efter sju år med
nuvarande veterinärorganisation. Statens
jordbruksverk har på flera sätt försökt att komma
till rätta med problemen, bl.a. genom att skilja
distriktsveterinäravdelningen från verkets
djuravdelning, som ansvarar för verkets
myndighetsutövande uppgifter. Verket har också
tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att lämna
förslag till lösningar på flera av problemen.
Gruppen skulle bl.a. lämna förslag till
joursamverkan mellan veterinärer, fastställa
omfattningen av distriktsveterinärernas arbete med
sällskapsdjur och ge förslag till service till
avlägset boende djurägare. Arbetsgruppen
konstaterade i sin slutrapport i september 2002 att
man inte funnit några lösningar på problemen.
Jordbruksverket har således enligt revisorerna känt
till problemen, men har inte lyckats komma till
rätta med dem.
Revisorerna gör bedömningen att nuvarande
jourkrav, som enbart omfattar
distriktsveterinärerna, inte är ett effektivt sätt
att använda landets veterinära resurser. Ju fler
veterinärer som delar på jouren, desto bättre
arbetsvillkor kan skapas för veterinärkåren som
helhet. Vidare har Konkurrensverket och
Konkurrensrådet ansett att nuvarande fördelning av
det statliga bidraget är konkurrenssnedvridande.
Utskottet anser att det är angeläget att finna
lösningar som medger en konkurrensneutral fördelning
av det statliga bidraget för upprätthållande av jour
och beredskap. Revisorerna ser inte några hinder för
att även privatpraktiserande veterinärer erhåller
statlig reseersättning till veterinärförrättningar
hos avlägset boende djurägare. Utskottet delar
bedömningen att en konkurrensneutral fördelning av
det statliga bidraget dessutom skulle gynna
samarbetet mellan olika veterinärkategorier.
Utskottet instämmer i att en fortsatt utveckling
mot färre lantbruksdjur kan leda till att
motsättningarna mellan veterinärgrupperna
accentueras eftersom distriktsveterinärerna då
kommer att behandla sällskapsdjur i allt större
utsträckning. Som revisorerna anfört ifrågasätter
privatpraktiserande veterinärer utvecklingen och
menar att behandlingar av sällskapsdjur inte primärt
är en uppgift för staten. Jordbruksverket uppger att
fler distriktsveterinärer behöver anställas för att
skapa goda arbetsvillkor för veterinärerna. Kravet
på rikstäckande jour och goda arbetsvillkor har
medfört att när lantbruksdjuren blivit färre har de
statliga veterinärerna behandlat sällskapsdjur i
större utsträckning.
Revisorerna anför att flera remissinstanser har
uppfattningen att länsveterinärernas arbetsuppgifter
skulle kunna omfatta flera av de myndighetsutövande
arbetsuppgifter som utförs av Jordbruksverkets
distriktsveterinärer. På så vis skulle man komma
ifrån problemet med att distriktsveterinärerna har
dubbla roller; som myndighetsutövare och
praktiserande veterinärer. Det råder därtill
osäkerhet kring vilka uppgifter och vilket ansvar
länsveterinärerna egentligen skall ha. Flera
länsstyrelser har i sina årsredovisningar uppgivit
att någon tillsyn över veterinärer inte bedrevs
under 2001. Utskottet delar uppfattningen att
länsveterinärernas arbetsuppgifter bör ses över.
Arbetsuppgifterna hänger nära samman med frågorna om
Jordbruksverkets och distriktsveterinärernas
myndighetsutövande arbetsuppgifter.
Utskottet har i likhet med revisorerna inte funnit
några särskilda skäl som talar för att
distriktsveterinärernas verksamhet skall bedrivas i
myndighetsform eller med statligt huvudmannaskap.
Vissa remissinstanser har dock menat att nuvarande
organisation innebär att frågor om djurskydd och
smittskydd tas om hand på ett effektivt sätt. Den
utredning som revisorerna har föreslagit bör enligt
flera remissinstanser utvidgas så att alternativa
organisationslösningar prövas förutsättningslöst.
Genom beslut den 7 april 2003 har regeringen
inrättat en samarbetsgrupp inom det veterinära
området bestående av företrädare för
Jordbruksverket, Konkurrensverket,
Livsmedelsekonomiska institutet, Veterinärförbundet,
LRF och andra berörda organisationer för att
diskutera och bearbeta statens behov och roll på det
veterinära området, marknaden för veterinära
tjänster samt hur privatpraktiserande veterinärer
bättre kan tas till vara i veterinär verksamhet inom
ramen för redan fastlagd budget. Gruppen inrättas
för att genom konstruktiv diskussion utveckla den
veterinära verksamheten och dess form. Gruppens
arbete skall särskilt belysa hur medlen för avlägset
boende kan fördelas, hur samverkan mellan
privatpraktiserande veterinärer och statliga
distriktsveterinärer kan utformas, särskilt
beträffande jourverksamhet, och hur veterinära
myndighetsuppgifter kan tydliggöras och bäst
hanteras. Vidare skall gruppen överväga hur
eventuella konkurrensskillnader kan motverkas och
hur goda och kontinuerliga samarbetsrutiner för
veterinär verksamhet kan utarbetas. Gruppen skall
mötas minst fyra gånger per år och senast den 1 maj
2005 avge rapport från verksamheten.
Utskottet, som anser att arbetsgruppens syfte och
inriktning är lovvärda och att detta nyligen
påbörjade arbete kan fortsätta tills vidare, delar
revisorernas uppfattning att regeringen bör
tillsätta en oberoende utredning med uppdrag att
lösa problemen med fördelningen av det statliga
bidraget, statens ansvar för sällskapsdjuren och
Jordbruksverkets dubbla roller. Utredningen bör
lämna förslag till alternativa organisatoriska
lösningar för den fältveterinära verksamheten.
Därtill bör utredningen lämna förslag till hur
behovet av veterinär kompetens för
myndighetsutövande uppgifter samt beredskap mot
smittsamma djursjukdomar inom det veterinära området
kan tillgodoses i hela landet. Det innebär att även
länsveterinärernas arbetsuppgifter bör ses över.
Utredningen bör också få i uppdrag att lämna förslag
till hur tillsynen över veterinär yrkesutövning kan
utformas. Detta bör med anledning av revisorernas
förslag ges regeringen till känna. Även behovet av
en organisation för insatser vid utbrott av smittsam
sjukdom bör, enligt utskottets uppfattning, beaktas
av utredningen. Därmed finner utskottet att
motionerna MJ20 (m) och MJ344 (kd) yrkande 1 är
tillgodosedda. Motionerna bör lämnas utan vidare
åtgärd. Motion MJ22 (fp) yrkande 1 avstyrks härmed.
Genom beslut den 6 februari 2003 har regeringen
med hänsyn till den nu rådande veterinärbristen,
strukturförändringen inom veterinärkåren och den
ökande efterfrågan på veterinära tjänster uppdragit
åt Jordbruksverket att kartlägga inom vilka
sakområden veterinärer väljer att verka och hur den
sociala strukturen med ålders- och könsfördelning
ser ut. Verket skall vidare belysa hur arbetstider
prioriteras bland veterinärer och hur regionala
skillnader ser ut. I beslutet anges att i landet
finns veterinär utbildning vid Sveriges
lantbruksuniversitet. Utbildningen innefattar 220
högskolepoäng (motsvarande 5,5 år) med 82
utbildningsplatser hösten 2003. Verket skall även
analysera marknadens behov av veterinära tjänster
och ge en prognos t.o.m. år 2020. Vid bedömning av
utbud och efterfrågan av veterinärer skall
nationella såväl som internationella flyttmönster
för veterinärer redovisas. Vid behov skall verket
föreslå nödvändiga åtgärder för att komma till rätta
med identifierade problem. Utbildningens platsantal
och utformning bör ingå i förslaget. Åtgärder som
bedöms vara tidsmässigt angelägna skall rapporteras
senast den 1 augusti 2003. Slutredovisning av
uppdraget skall ske senast den 1 mars 2004.
Som revisorerna anfört innebär det nu redovisade
uppdraget att Statens jordbruksverk på nytt skall ta
itu med frågor som rör marknaden för veterinära
tjänster. Utskottet utgår från att utredningen
överväger även de frågor om förbättrad rekrytering
av veterinärer till den veterinära fältverksamheten
som uppmärksammats i motion MJ21 (mp) yrkande 1.
Enligt utskottets bedömning kan syftet med motionen
i allt väsentligt anses tillgodosett. Yrkandet bör
lämnas utan vidare åtgärd.
Genom beslut den 29 april 2003 har Sveriges
lantbruksuniversitet, SLU, beslutat att göra en
översyn av veterinärutbildningens innehåll,
organisation och utbildningsmål för att anpassa den
till förändringar i omvärlden och samhällets behov.
Den 3 mars 2003 beslutade SLU en ändring av
fakultetsindelningen som innebär att frågor om
husdjursvetenskap och veterinärutbildning förs
samman till en ny fakultet. Motion MJ21 (mp)
yrkandena 2 och 3 avstyrks med vad som nu anförts.

Djursjukdata

Utskottets förslag i korthet

Utskottet instämmer i revisorernas förslag
att regeringen bör uppdra åt en oberoende
utredning att redovisa hur omfattande
bristerna i djursjukdata är, vad de beror på
och vad bristerna har inneburit för
statistikens användbarhet m.m. Utskottet
avstyrker ett motionsyrkande (fp) om
kvalitetssäkrad statistik och dokumentation
av det veterinära arbetet med hänvisning till
att yrkandet har tillgodosetts.

Revisorernas förslag

Revisorerna bedömer att de svenska djurens hälsa kan
ha påverkats menligt av den misstro som finns hos
många veterinärer. Det har lett till att vissa
veterinärer inte rapporterar djurens sjukdomar och
behandlingar till Jordbruksverkets djursjukdatabas.
Förebyggande insatser hade sannolikt kunnat planeras
och organiseras på ett bättre sätt om uppgifterna om
behandlingar och medicinering hade varit
tillförlitliga.

Flera år har gått utan att Jordbruksverket lyckats
komma till rätta med problemen. Det finns därtill
motstridiga uppgifter om i vilken mån olika
veterinärer faktiskt rapporterar. Svensk Mjölk och
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) instämmer i
uppfattningen att inrapporteringen och kvaliteten i
uppgifterna har förbättrats under senare år. Flera
remissinstanser, däribland Svensk Mjölk, LRF och
Länsstyrelserna i Östergötlands och Jämtlands län
menar att det likväl kvarstår problem att lösa.
Länsveterinärer uppger att de inte har praktiska
möjligheter att fullfölja det uppdrag som de har
fått av regeringen, som innebär att de aktivt skall
främja och följa upp inrapporteringen av
djursjukdata. De menar att det inte finns några
möjligheter för dem att avgöra i vilken utsträckning
olika veterinärer rapporterar.
Revisorerna föreslår att regeringen ger en
oberoende utredning i uppdrag att redovisa hur
omfattande bristerna i djursjukdata är, vad de beror
på och vad bristerna har inneburit för statistikens
användbarhet. Länsstyrelsen i Stockholms län och
Sveriges Veterinärförbund har framhållit att
utredningen även bör få i uppdrag att komma med
förslag till hur bristerna kan åtgärdas och hur man
kan åstadkomma en fullständig rapportering från alla
veterinärer. Svensk Mjölk och Svenska
Djurhälsovården har framhållit att utredningen om
djursjukdata bör beakta behovet av kvalitetssäkrad
statistik samt öppen och kvalitetssäkrad
dokumentation av det veterinära arbetet som gör det
möjligt att spåra behandlingar och
läkemedelsanvändning. Även dessa frågor bör enligt
revisorernas mening omfattas av den föreslagna
utredningen.

Motionen

Enligt motion MJ22 (fp) bör direktiven till den
föreslagna utredningen omfatta även rapportering av
djurskyddsdata (yrkande 2). Man bör också undersöka
möjligheter till sanktioner mot dem som inte lämnar
information till systemet på ett korrekt sätt. En
fungerande och kvalitetssäkrad dokumentation kring
dessa frågor är av stor vikt både för djurhälsan och
livsmedelssäkerheten.

Utskottets ställningstagande

Som revisorerna anfört kan en anledning till att
rapporteringen inte har fungerat tillfredsställande
vara att Jordbruksverket inte har haft möjligheter
att vidta sanktioner gentemot de veterinärer som
inte rapporterar i enlighet med regelverket.
Förbättringar i inrapportering av uppgifter har
främst varit beroende av veterinärerna själva och av
länsveterinärernas främjande insatser.

Utskottet instämmer i att det är angeläget att
snabbt komma till rätta med inrapporteringen av
djursjukdata och uppgifternas användbarhet.
Tillförlitliga uppgifter över djurens
läkemedelsanvändning och djurens sjukdomar är
viktigt för både människornas och djurens hälsa.
Utskottet har inhämtat från Jordbruksverket att
verket avser att inom kort lämna förslag till
regeringen om bl.a. reglerade sanktionsåtgärder mot
bristfällig veterinär rapportering av djursjukdata.
Vidare har Jordbruksverket i samarbete med Sveriges
Veterinärförbund och lantbruksnäringen informerat om
skyldigheten att rapportera om djursjukdata, vilket
lett till att rapporteringen har förbättrats under
det senaste året.
Utskottet instämmer i att regeringen bör ge en
oberoende utredning i uppdrag att redovisa hur
omfattande bristerna i djursjukdata är, vad de beror
på och vad bristerna har inneburit för statistikens
användbarhet. Vidare bör utredningen få i uppdrag
att komma med förslag även till hur bristerna kan
åtgärdas och hur man kan åstadkomma en fullständig
rapportering från alla veterinärer. Även behovet av
kvalitetssäkrad statistik samt öppen och
kvalitetssäkrad dokumentation av det veterinära
arbetet som gör det möjligt att spåra behandlingar
och läkemedelsanvändning bör omfattas av
utredningen. Detta bör med anledning av revisorernas
förslag ges regeringen till känna. Motion MJ22 (fp)
yrkande 2 avstyrks i den mån motionsyrkandet inte
tillgodosetts med vad som anförts.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Distriktsveterinärorganisationen och
länsveterinärernas arbetsuppgifter (punkt 1)

av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad utskottet anfört om
distriktsveterinärorganisationen och
länsveterinärernas arbetsuppgifter samt vad som
anförs i reservation 1. Riksdagen bifaller därmed
Riksdagens revisorers förslag punkt 1 och motion
2002/03:MJ22 yrkande 1 samt avslår motionerna
2002/03:MJ20 och 2002/03:MJ344 yrkande 1.

Ställningstagande

En väl fungerande veterinärorganisation är en
hörnsten i djurskyddet men också för
livsmedelssäkerheten. Folkpartiet liberalerna har
länge arbetat för att ytterligare stärka
djurskyddet, och de förslag som Riksdagens revisorer
ger är viktiga led i detta arbete. Vi anser
emellertid att ytterligare krav och direktiv bör
läggas till de två utredningar som revisorerna
föreslår.

I direktiven bör anges att statliga bolag inom
veterinärområdet inte är acceptabla. Denna riktlinje
behövs då ett antal av remissorganen diskuterat
bolagisering. Utredningen bör också få direktiv att
se över hur man säkerställer att myndighetsutövandet
skiljs från fältverksamheten. Utredningen bör vidare
också omfatta hur man säkerställer
veterinärstuderandes behov av praktik, speciellt vad
avser jourverksamhet. Detta bör ges regeringen till
känna.

2. Djursjukdata (punkt 4)

av Lennart Fremling (fp) och Anita Brodén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad utskottet anfört om djursjukdata och vad som
anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller därmed
Riksdagens revisorers förslag punkt 2 och motion
2002/03:MJ22 yrkande 2.

Ställningstagande

I direktiven till utredningen kring rapportering
av djursjukdata bör det tydligt framgå att man också
skall undersöka möjligheterna till sanktioner mot
dem som inte lämnar information till systemet på ett
korrekt sätt. En fungerande och kvalitetssäkrad
dokumentation kring dessa frågor är av stor vikt
både för djurhälsan och livsmedelssäkerheten. Detta
bör ges regeringen till känna.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Revisorernas förslag

I Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR12
angående villkoren för veterinär verksamhet föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer anför i avsnitt
2.1 om distriktsveterinärorganisationen och
länsveterinärernas arbetsuppgifter.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt
2.2 om djursjukdata.

Följdmotioner

2002/03:MJ20 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om att den föreslagna
utredningen om veterinärorganisation beaktar behovet
av en tydlig organisation för insatser vid utbrott
av smittsamma sjukdomar.

2002/03:MJ21 av Gunnar Goude och Mikaela Valtersson
(mp):

1. Riksdagen begär att regeringen utreder
förutsättningarna för en förbättrad rekrytering av
veterinärer till den veterinära fältverksamheten
genom en lokalisering av veterinärutbildningen
till en region med högt antal av både
lantbruksdjur, hästar och sällskapsdjur.

2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda
veterinärutbildningens organisatoriska
tillhörighet i enlighet med motionens förslag.

3. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur
lokalisering och organisering av
veterinärutbildningen inverkar på
forskningssamarbete samt samarbete med
veterinärväsendets olika avnämare.

2002/03:MJ22 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utökning av
direktiven till utredning angående
distriktsveterinärorganisationen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utökning av
direktiven till utredning angående rapportering av
djurskyddsdata.

Motion från allmänna motionstiden
2002

2002/03:MJ344 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
konkurrensförhållandena inom veterinärväsendet.