Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europaunder år 2004
Betänkande 2004/05:UU7
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Avgörande
- 2005-05-11
- Debatt
- 2005-05-11
- Beslut fattades
- 2005-05-11
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Verksamheten inom OSSE 2004 (UU7)
Riksdagen har behandlat dels en skrivelse om verksamheten i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2004, dels en redogörelse om verksamheten inom OSSE:s parlamentariska församling 2004. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 3 motioner.
Från ledamöterna
- Motion 2002/03:U212 av Maud Olofsson m.fl. (C) FN och internationell säkerhet
- Motion 2003/04:U235 av Annelie Enochson (KD) Antisemitism
- Motion 2004/05:U13 av Lotta Hedström (MP) med anledning av skr. 2004/05:82 Redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2004
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 26 april 2005, justerades 26 april 2005 och fick trycklov 28 april 2005.
Alla beredningar i utskottet
2005-04-26
Verksamheten inom OSSE 2004 (UU7)
Utrikesutskottet har behandlat dels en skrivelse om verksamheten i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2004, dels en redogörelse om verksamheten inom OSSE:s parlamentariska församling 2004. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att göra något mer.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2004/05:UU7
Webb-tv: Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europaunder år 2004
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 61 Gunilla Carlsson (M)
Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt att diskutera OSSE. Det är en organisation som ibland lite grann glöms bort, eller också underskattas dess betydelse. Ingenting kan vara mer felaktigt. Den senaste tidens motsättningar i organisationen har visat att OSSE spelar en mycket viktig roll. Den är för mig en del i Europas säkerhetsarkitektur, och den kompletterar och ibland också överlappar andra institutioner.
OSSE:s styrka är den breda medlemskrets som finns, den tydliga uppgift organisationen har att stå upp för demokratisering och säkerhetsfrämjande samt den omfattande fältverksamheten, inte minst är den ett stöd för länder i omvandling. Jag har själv sett det med egna ögon i Estland på den tiden, men också sett vilken trovärdighet OSSE arbetar med i till exempel Kosovo och vilken nytta den gjort i Kroatien, för att ta några exempel.
Ett annat område som jag skulle vilja ta upp, och som jag tror kommer att ha större betydelse framöver, är de nationella minoriteternas ställning. Där saknar EU kompetens medan OSSE där har stor erfarenhet och också förmåga och befogenheter att agera.
När vi i dag diskuterar OSSE har vi framför oss en skrivelse som andas välvilja och blandar stort och smått. Det viktigaste för mig är att Sverige inom EU mer aktivt bör driva en bättre samordning av EU i OSSE-sammanhang men också att EU ska nyttja OSSE:s kompetens som en del i en bredare verktygslåda för demokrati och säkerhet. Det gäller inte minst på västra Balkan samt i Georgien och Moldavien. Dessutom tror jag att den kan spela en stor roll i Azerbajdzjan och Armenien.
OSSE:s betydelse, att den spelar en roll, visar den reaktion vi fått från Ryssland beträffande utvecklingen i Ukraina och Georgien, som uppfattades gå emot Putins och Rysslands intressen. Ryssland vände sig mot insatser från OSSE och har också blockerat budgeten och reformer. Jag tycker därför att det är oerhört viktigt att OSSE fullföljer sitt uppdrag och att vi inte bidrar till att den vare sig urvattnas eller avlövas.
Under den kris som trots allt har varit tycker jag att EU återigen skulle ha kunnat agera tidigare och mer konsekvent. Sverige bör därför ta på sig ansvaret att inom EU ge OSSE en renässans och visa på de behov och resultat som organisationen verkligen kan påvisa. Det är också en utmärkt byggsten i de transatlantiska relationerna då det finns ett ömsesidigt intresse av OSSE, inte minst eftersom organisationen visat förmåga till omvandling och fortsatt och stärkt relevans i den europeiska säkerhetsstrukturen.
Anf. 62 Sermin Özürküt (V)
Fru talman! Jag skulle först vilja säga att vi i grunden instämmer i OSSE-betänkandet. Vi har varken reservationer eller särskilda yttranden beträffande betänkandet.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, det vill säga OSSE:s verksamhet under år 2004, täcker för oss viktiga politiska frågor. Första frågan handlar om genusperspektivet. Genusperspektivet tydliggörs i församlingens resolutioner, rapporter och andra officiella dokument. Utöver detta pågår för närvarande ett viktigt arbete inom OSSE med att förbättra jämställdheten. För det andra bedriver OSSE en ambitiös kamp mot tortyr. I en särskild resolution om kampen mot tortyr tar församlingen upp situationen för fångar på Guantánamobasen samt tortyr och omänsklig behandling av fångar i irakiska och afghanska fängelser.
OSSE arbetar också fortlöpande mot diskriminering, antisemitism, antiislamism och rasism inom 55 deltagande stater. Ansträngningar för att bekämpa diskriminering av språkliga, etniska och religiösa minoriteter ingår också i detta arbete.
Viktigast av allt är dock att OSSE bidrar till att på ett fredligt sätt lösa kriser samt förebygga konflikter. Oupplösta konflikter hotar stabiliteten; det är vi alla överens om. Instabiliteten inom OSSE:s eget område, men även inom närområdena, innebär ett hot mot säkerheten och välståndet i hela regionen. Församlingen utser särskilda representanter för lösningen av låsta konflikter.
Det finns mycket att göra inom OSSE:s ansvarsområde och organisation. OSSE kan vara en fortsatt viktig aktör, men det förutsätter reformer. Det vet vi.
Tyvärr har OSSE hamnat i en förtroendekris mitt i det pågående reformeringsarbetet. Huvudorsaken till krisen är avsaknaden av en precisering av definitionen demokrati. Det är ytterst viktigt att en sådan definition ej ger utrymme för olika tolkningar beroende på särintressen.
Frågan om vad som är demokrati eller icke-demokrati i dagens värld resulterar i att det spekuleras i landets statsbildning. Först väljer militarismen selektivt en stat som icke-demokrati. Sedan förankras det selektiva valet i världsopinionen. Senare anfalls landet i fråga. Därför är det viktigt att vara trovärdig i demokrati- eller icke-demokrati-frågan.
Den allmänna uppfattningen av demokrati i dag är den parlamentariska representativa demokratin. Frågan om vad en representativ demokrati är och vad den inte är kan besvaras genom två grundläggande kriterier, det vill säga kontrollfrågor.
Första kriteriet är att landet har hemliga allmänna val där alla har lika rösträtt. Hemligt betyder att staten inte ska kunna veta hur den enskilde medborgaren röstar.
Hemliga allmänna val handlar inte bara om att välja. Det förutsätter fri opinionsbildning och yttrandefrihet.
Andra kriteriet är därför om fri opinionsbildning är tillåten eller inte. Det intressanta är att kontrollfrågan om fri opinionsbildning diskuteras en hel del runtom i världen och inom OSSE. Diskussionsämnet är den massmediala maktens roll i fri opinionsbildning.
Vissa stater väljer en rå form och kontrollerar massmedierna via censur för att förhindra fri opinionsbildning. Andra stater väljer en sofistikerad form och kontrollerar massmedierna vi manipulation för att förhindra fri opinionsbildning. Om ingetdera kontrollsystem fungerar avbryts den representativa demokratin med statskupper eller militära kupper.
Med tanke på de två kriterierna är avsaknaden av den optimala representativa demokratin i världen ett faktum. Denna saknad utgör grunden för OSSE:s trovärdighetskris. Det hade varit bättre om OSSE försökt precisera sig och presentera ett förslag till definition av begreppet demokrati som sedan kunnat ligga till grund för en diskussion och precisering.
Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 63 Carina Hägg (S)
Fru talman! Jag vill också inleda med att yrka bifall till förslaget i det här betänkandet som vi har arbetat fram i utrikesutskottet under väldigt stor enighet. Det finns en bred uppslutning bakom den här organisationen, som inte alltid är så väl känd. Men det är ju inte det viktigaste.
Det viktigaste är att vi har en organisation som är kapabel och har förmågan och viljan att uträtta viktiga saker i områden där det ofta är väldigt komplicerat, där det finns mångbottnade konflikter att ta hänsyn till. Det är bra att man kan verka där utan att kanske alltid ha så mycket fokus på varken att OSSE är där eller vad man gör. Det kan vara speciella förutsättningar. OSSE är en flexibel organisation som verkar på många olika sätt och är ett gott komplement för andra säkerhetspolitiska strukturer och för andra europeiska organisationer.
Men jag ska fokusera på
en
fråga därför att jag tycker att den är viktig att lyfta fram. Det är också en viktig svensk policyfråga. Inte minst mot bakgrund av att Helga Konrad, som är före detta minister för kvinnofrågor och parlamentariker från Österrike, är OSSE:s särskilda representant för frågor som rör människohandel.
Den här särskilda representanten är utsedd av C
hairman-in-Office
i samråd med de regeringsrepresentanter som ingår i OSSE. Hon var nyligen här i Sverige, och en del av oss har ätit middag tillsammans med henne och har på så sätt aktualiserat de motsättningar som finns mellan den svenska ståndpunkten och den hon driver.
Det här är en nyinrättad post inom OSSE, och uppgiften har varit omgärdad av väldigt många och höga förväntningar, inte minst från svenskt håll. Men de som följt Helga Konrads tidigare arbete har oroats av utnämningen. I dag används denna viktiga post mer eller mindre för att aktivt främja en legalisering av prostitution, bland annat genom Konrads eget agerande.
Som en följd av detta uppfyller inte Helga Konrad sitt mandat, och det finns en uppenbar risk att följden blir en ökning av slavhandeln med kvinnor. Att det i praktiken utsetts en särskild representant för legaliseringen av prostitution är djupt beklagligt och borde leda till starkare ställningstagande från många. Jag har uppmanat regeringen att agera också i den här delen.
Jag har respekt för att olika länder har olika tillvägagångssätt för att bekämpa slavhandel och prostitution. Vi har olika historia. Vi har olika förutsättningar. Alla kan inte ha lagstiftning som är kopior av varandras. Men vi bör i den här frågan åtminstone sträva åt samma håll.
Med detta sagt vill jag betona att jag är mycket djupt orolig över utvecklingen. Helga Konrad har inbjudits att medverka vid den parlamentariska församlingens arrangemang och sessioner. Jag vill understryka att det finns en dialog med henne, och den är vi beredda att ta. Men vi kan inte styra arbetet så som vi har uppfattat det.
Hon har uppfattat sitt mandat på ett eget personligt sätt och driver arbetet i en riktning som är en ren motsättning till syftet med att inrätta den här tjänsten. Jag tycker att det är så pass allvarligt att det måste påtalas även från denna talarstol. Det påtalas i andra sammanhang, men det bör också komma till den svenska allmänhetens och den här kammarens kännedom att läget är sådant.
Jag hoppas att fler kommer att reagera och försöka få en annan tingens ordning. Jag kan bara understryka att den svenska delegationen naturligtvis även fortsättningsvis kommer att vara aktiv i den här frågan, även om vi noterat att det finns ett parti som sviktar i sitt stöd för den svenska linjen. Men vi får väl återkomma till det. För den som är intresserad av vad jag menar går det bra att titta på det skriftliga frågesvaret och ställa en fråga till någon folkpartiledamot. Men jag hoppas att det är en plump i protokollet och att den svenska enigheten kommer att bestå när det gäller synen på
trafficking
och prostitution.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 11 maj 2005.Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 5.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Sveriges samarbete med OSSE
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2002/03:U212 yrkande 14.OSSE och genomförandet av resolution 1325
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:U13.OSSE och antisemitism
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:U235 yrkande 1.Regeringens skrivelse 2004/05:82 Redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2004
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:82 till handlingarna.Redogörelse 2004/05:OSSE1 Från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger redogörelse 2004/05:OSSE1 till handlingarna.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.