Verksamheten inom Europarådet

Betänkande 1989/90:UU10

Utrikesutskottets betänkande
1989/90:UU10

Verksamheten inom Europarådet

1989/90

UU10

Sammanfattning

I föreliggande betänkande behandlas dels redogörelse 1989/90:12 beträffande
verksamheten i Europarådets parlamentariska församling
samt skrivelse 1989/90:29 om verksamheten i Europarådets ministerkommitté,
dels motion 1988/89:U517 yrkande 2 om Europarådets betydelse
för en demokratiseringsprocess i Östeuropa samt motion
1989/90:U6 om tortyr i Turkiet.

Redogörelserna

Med redogörelse 1989/90:12, daterad den 13 oktober 1989, har den
svenska delegationen vid Europarådets parlamentariska församling
överlämnat berättelse rörande församlingsmötena under tiden maj
1988—5 maj 1989 (40:e sessionen).

Med skrivelse 1989/90:29, daterad den 19 oktober 1989, har regeringen
överlämnat redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under 1988.

Bakgrund till redogörelserna

Parlamentariska församlingens 40:e session har på sedvanligt sätt varit
uppdelad i tre plenarmöten, vilka hållits i Strasbourg, jämte en extra
fjärde session den 5 maj 1989 för att högtidlighålla Europarådets
40-årsjubileum i Strasbourg. En s.k. minisession ägde rum i Vouliagmeni,
Athen, den 27—30 juni 1988. Formellt utgjordes detta möte av
ett sammanträde med det ständiga utskottet som agerade på den
parlamentariska församlingens vägnar.

Församlingens 40:e session inleddes med att den franske senatorn
Louis Jung i egenskap av omvald församlingspresident i ett tal till
församlingen erinrade om den europeiska kampanjen om
nord—syd-beroende och solidaritet som var inne i sin aktiva fas.
Kampanjen syftade till att göra allmänna opinionen medveten om de
invecklade relationerna mellan Europas och utvecklingsländernas folk.
En huvudpunkt i kampanjen var konferensen i Madrid i juni 1988,

1 Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 10

mellan parlamentariker och icke-medlemsorganisationer, vars syfte var
att anta ett handlingsprogram för framtiden — den s.k. Madridappellen.

Församlingspresidenten beklagade det fortsatta visumkravet gentemot
de medlemsländer i Europarådet som inte också var medlemmar
i EG, men uttalade optimism i fråga om en snar lösning av problemet.
Det franska visumkravet upphävdes sedermera i december 1988.

Församlingspresidenten berörde även de inledande kontakterna mellan
Europarådet och Östeuropa mot bakgrund av ett möte i april 1988
mellan församlingens byrå och en delegation från Högsta Sovjet.

Under den 40:e sessionen erhöll Europarådet två nya medlemmar
genom San Marinos inträde i november 1988 och Finlands inträde på
Europarådets 40-årsdag den 5 maj 1989. Antalet medlemsstater i rådet
uppgår därmed till 23.

Vad gäller de politiska frågorna har bt.a. följande frågor behandlats:
Israels ockupation av Västbanken och Gaza, judarnas situation i Sovjetunionen,
öst—-väst-förbindelserna och situationen i Rumänien.

Förutom det politiska området har församlingens arbete berört alla
de sektorer som täcks av dess fjorton utskott. Sålunda har bl.a. behandlats:
europeisk flygtransportpolitik och flygsäkerhet, kampen mot narkotika,
gränsöverskridande TV-sändningar, Unesco, miljöpolitik och
skyddet av Nordsjön, europeisk rymdpolitik, territoriell asyl och europeiskt
jordbruk.

Ministerkommittén har under 1988 hållit två ordinarie möten, medan
ställföreträdarna samlats nio gånger. På kommitténs dagordning
har bl.a. stått öst—väst-förbindelserna, ESK-processen, kontakterna
mellan Europarådet och Östeuropa, situationen i Mellanöstern och
Europarådets nord—syd-kampanj.

Fem ordinarie fackministerkonferenser arrangerades inom Europarådet
under året: en i Oslo om ungdomsfrågor, en i Lissabon om
rättsliga frågor, en i County Mayo i Irland om kommunala frågor, en i
Lausanne om planfrågor och slutligen en i Stockholm om massmedia.

Under ministerkommittén har liksom tidigare år verksamheten bedrivits
i skilda kommittér och expertgrupper rörande mänskliga rättigheter,
massmediafrågor, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor, utbildningsfrågor,
kulturfrågor, idrottsfrågor, ungdomsfrågor, hälso- och
sjukvårdsfrågor, miljöfrågor, regionala och kommunala frågor och
rättsfrågor.

Vad gäller mänskliga rättigheter lades den europeiska konventionen
till förhindrande av tortyr, som antogs av ministerkommittén den 26
juni 1987, fram för undertecknande den 26 november samma år och
hade vid utgången av år 1988 ratificerats av nio av Europarådets
medlemsstater. Sverige ratificerade konventionen den 21 juni 1988 och
den trädde i kraft den 1 februari 1989.

Det löpande arbetet på mänskliga rättighetsområdet i övrigt har
liksom under tidigare år bedrivits i styrkommittén för mänskliga
rättigheter och i dess tre expertkommittéer. Styrkommittén uppmärksammade
under året särskilt problemet med den ökande måltillströmningen
i kommissionen för mänskliga rättigheter. På sikt kommer

1989/90: UU10

2

detta problem även att påverka domstolens arbetssituation. Såväl inom
kommissionen som inom domstolen övervägs åtgärder för att rationalisera
organens arbete.

Förslaget om rätt för enskilda klagande att hänskjuta sitt ärende till
domstolen som lagts fram av en av expertkommittéerna har skjutits på
framtiden eftersom det för närvarande bedöms utsiktslöst att nå politisk
enighet om en reform av detta slag.

På området för massmediafrågor präglades arbetet inom styrkommittén
för massmediafrågor framför allt av arbetet på en konvention om
gränsöverskridande TV-sändningar i Europa och av förberedelserna för
den andra fackministerkonferensen om massmediapolitik som ägde
rum i Stockholm den 23—24 november 1988. På dagordningen för
konferensen stod olika aspekter av europeisk massmediapolitik i ett
internationellt sammanhang. Konferensens viktigaste resultat var dock
att ministrarna lyckades nå enighet om vissa kvarstående tvistefrågor i
det förslag till konvention om gränsöverskridande TV-sändningar som
utarbetats. Efter en del ytterligare överläggningar efter årsskiftet
1988/89 öppnades konventionen för undertecknande den 5 maj 1989.

Frågor med anknytning till migrationen till och inom Europa
behandlas i flera olika styrkommittéer inom Europarådet. Sverige
innehar ordförandeskapet i en expertkommitté som arbetar med olika
typer av aktiviteter för att främja goda relationer mellan invandrare
och majoritetsbefolkning (community relations). Inom ramen för detta
flerårsprojekt arrangerades under året bl a ett europeiskt kollokvium
om invandringsfrågor och medias roll.

Europarådets arbete efter den 5 maj 1989

Församlingens 41 :a session inleddes i maj 1989. Församlingen valde
dels Anders Björck till ny president efter den franske senatorn Louis
Jung, dels den franska deputeraden Catherine Lalumiére till ny generalsekreterare
efter spanjoren Marcelino Oreja.

Bland frågor som debatterades vid majmötet kan nämnas Europarådets
framtida roll i det europeiska samarbetet dels med EG, dels med
Östeuropa, särskild gäststatus i församlingen för icke-medlemsländer,
iranska hot mot medborgare i västländer, situationen i Libanon,
UNHCRis verksamhet och tropiska regnskogar.

Församlingens s.k. minisession hölls sommaren 1989 undantagsvis i
Strasbourg och inte som traditionellt i ett annat av rådets medlemsländer.
Anledningen var att Sovjetunionens president Michail Gorbatjov
inbjudits att tala inför församlingen i samband med sitt officiella besök
i Frankrike. Under denna minisession erhöll även fyra östeuropeiska
länder särskild gäststatus i församlingen, nämligen Sovjetunionen, Polen,
Ungern och Jugoslavien.

Vid mötet i september 1989 behandlade församlingen bl.a. situationen
för återvändande exilchilenare, Mellanöstern, EFTA, OECD, skyddet
av ozonlagret, de etniska minoriteterna i Bulgarien och Rumänien,
internationell vapenhandel och AIDS.

1989/90: UU10

3

Ministerkommittén har under 1989 hållit två ordinarie möten, dels
på Europarådets 40-årsdag i maj, dels i november. Ministerkommittén
antog vid 40-årsjubileet i maj både en deklaration och en resolution
om Europarådets framtida mer aktiva roll i det europeiska samarbetet
både i förhållande till EG och till Östeuropa.

Vid ministerkommitténs möte den 16 november 1989 diskuterades
framför allt utvecklingen i Östeuropa och Europarådets förbindelser
med Sovjetunionen, Polen, Ungern och Jugoslavien. Vid mötet deltog
även utrikesministrarna från de tre sistnämnda länderna varvid Polen
och Ungern tillträdde Europarådets kulturkonvention. Jugoslavien har
redan tidigare tillträtt denna konvention. Ministerkommittén noterade
Ungerns ansökan om medlemskap i Europarådet som ett slående bevis
för den pågående reform- och demokratiseringsprocessen i landet. Den
polske utrikesministern meddelade Polens avsikt att på viss sikt ansöka
om medlemskap i Europarådet.

Ministerkommittén uttalade sig positivt till en utvärdering av möjligheterna
för samarbete mellan Europarådet och Sovjetunionen och till
landets anslutning till vissa av Europarådets konventioner.

Motionerna

I motion 1988/89:U517 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) hemställs i
yrkande

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Europarådets betydelse för en demokratiseringsprocess
i öst.

Motionärerna anför att Europarådet och dess underorgan skulle
kunna spela en viktig roll för att främja den alleuropeiska tanke som
bl.a. kommit till uttryck i Michail Gorbatjovs formulering om det
"gemensamma europeiska huset". Europarådet skulle under vissa omständigheter
kunna bli ett nytt forum för att stegvis knyta länderna i
öst närmare det demokratiska Europa.

I motion 1989/90:U6 av Hans Göran Franck m.fl. (s, m, fp, c, vpk,
mp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i Europarådets ministerkommitté väcka
frågan om det omfattande bruket av tortyr i Turkiet, samt att, om
snabba effektiva resultat inte uppnås, göra en anmälan mot Turkiet i
Europakommissionen för brott mot bindande konventioner.

Bakgrund till motionerna
Östeuropa

Europarådet högtidlighöll den 5 maj 1989 sitt 40-årsjubileum. Mot
denna bakgrund och på grund av arbetet inom EG med den inre
marknaden från 1992 tog Europarådets dåvarande generalsekreterare
Marcelino Oreja initiativet till en översyn av rådets framtida roll. Den
resulterade i en politisk deklaration och en resolution som antogs av

1989/90:UU10

4

ministerkommittén den 5 maj i år. Förbindelserna med bl.a. Östeuropa
och en koncentration av Europarådets verksamhet med huvudinriktning
på mänskliga rättigheter och en europeisk kulturell identitet
är huvudteman i dessa dokument.

En delegation från Europarådets parlamentariska församling besökte
Moskva för första gången den 26—29 juni 1989 på inbjudan av Högsta
Sovjet. Besöket ägde rum en vecka innan president Michail Gorbatjov
talade inför Europarådet i Strasbourg. Delegationen från Europarådet
leddes av den parlamentariska församlingens nyvalde president Anders
Björck och syftet var dels att undersöka hur det parlamentariska
samarbetet mellan Europarådet och Sovjetunionen skulle kunna utvecklas,
dels att diskutera tillämpningen av den särskilda gäststatus som
skulle tilldelas Sovjetunionen, Polen, Ungern och Jugoslavien i samband
med Europarådets s.k. minisession i Strasbourg i juli 1989.

Skälet till att dessa fyra länder tilldelades särskild gäststatus var att
de ansågs ha nått så långt i demokratiseringsprocessen att de inte utan
vidare skulle kunna råka ut för ett bakslag. Det är för närvarande inte
aktuellt att utöka antalet länder med särskild gäststatus.

De länder som tilldelats särskild gäststatus har rätt att delta i
plenardebatterna men har inte rösträtt. De kan även delta i arbetet i
den parlamentariska församlingens olika utskott och härigenom bidra
med förslag till utformandet av t.ex. olika konventioner.

De framtida samarbetsområdena mellan Europarådet och ovannämnda
östeuropeiska länder är mänskliga rättigheter, miljövård, kultur,
konfliktlösning i Europa och bekämpning av terrorism. Länderna
har förklarat sig vara beredda att ansluta sig till flera av Europarådets
konventioner på dessa områden. Jugoslavien är redan sedan flera år
anslutet till Europarådets kulturkonvention och Polen och Ungern
anslöt sig till samma konvention vid ministerkommitténs möte den 16
november 1989.

I detta sammanhang kan dessutom nämnas att Europarådet tillsatt
en särskild arbetsgrupp för förbindelserna med Östeuropa som har till
uppgift att även studera framtida samarbetsmöjligheter med övriga
östeuropeiska länder.

Turkiet

Frågan om Turkiet och Europarådet har tidigare flera gånger behandlats
av utskottet, senast i betänkande UU 1989/90:UU5 om mänskliga
rättigheter. I detta konstateras bl.a. att respekten för de mänskliga
rättigheterna ökar sakta i Turkiet. Politiska fri- och rättigheter återställs
formellt och den turkiska regeringen ansluter sig till internationella
folkrättsliga instrument avseende mänskliga rättigheter. Turkiet
har accepterat Europadomstolens behörighet att pröva klagomål från
enskilda. Turkiet är även anslutet till Europarådets konvention mot
tortyr. För ytterligare formella framsteg mot ökad respekt för de
mänskliga rättigheterna krävs dock i flera fall genomgripande lagändringar
och i vissa fall ändringar i konstitutionen. Tortyr och misshan -

1989/90:UU10

5

del är alltjämt vanligt förekommande trots anslutning till internationella
konventioner, vilket bl.a. dokumenterats av Amnesty International.

Situationen i Turkiet har länge varit föremål för en kritisk granskning
och debatt i Europarådet. Juridiska utskottet i Europarådets
parlamentariska församling kommer den 16 januari 1990 att genomföra
en hearing om utvecklingen av mänskliga rättigheter och demokrati
i Turkiet.

Utskottet

Redogörelserna

Utskottet har tagit del av den svenska Europarådsdelegationens och
regeringens berättelser och konstaterar med tillfredsställelse att Europarådet
behandlat en rad frågor av central politisk, ekonomisk, social,
kulturell och rättslig betydelse.

Arbetet till skydd för de mänskliga rättigheterna bör även framdeles
ges hög prioritet. Vad gäller situationen i Turkiet finner utskottet det
alltjämt angeläget att utvecklingen i detta land följs noggrant och att
alla möjligheter tillvaratas för att påskynda en utveckling mot en
fullvärdig demokrati i överensstämmelse med Europakonventionen om
mänskliga rättigheter och Europarådets stadga.

I anslutning till den diskussion som förs inom rådet om hur
organisationen skall effektivisera sin verksamhet vill utskottet framhålla
vikten av att rådet koncentrerar sin verksamhet till europeiska
frågor av gemensamt intresse bl.a. genom att ge fortsatt hög prioritet åt
utvecklingen av förbindelserna med de östeuropeiska länderna. Enligt
utskottets bedömning är en sådan koncentration ett viktigt led i rådets
ambition att Europarådet framdeles ges en framträdande roll i det
europeiska samarbetet under 1990-talet. Medlemsländerna måste också
vara redo att, med sedvanliga fördelningsregler, bidra till rådets ökade
kostnader för att bl.a. följa utvecklingen i Östeuropa.

Utskottet ser med tillfredsställelse att Europarådet inför sitt 40-årsjubileum
1989 kunde hälsa två nya medlemsländer välkomna i rådet,
San Marino och Finland, och under året gav särskild gäststatus åt
Sovjetunionen, Polen, Ungern och Jugoslavien.

Motionerna

Östeuropa

Utskottet välkomnar den reformpolitik som genomförs i flera östeuropeiska
länder och de nya samarbetsmöjligheter som härigenom öppnas.
Vid sidan av det vittförgrenade samarbetet mellan medlemsstaterna
inom Europarådet har målsättningen tillkommit att utveckla förbindelserna
med Östeuropa genom Europarådet. Utskottet delar denna
ambition. Mot denna bakgrund gavs också Sovjetunionen, Polen, Ung -

1989/90:UU 10

6

ern och Jugoslavien särskild gäststatus i Europarådet i juli 1989.
Samarbetet med Östeuropa bör utvecklas inom alla de verksamhetsområden
där saklig grund finns och där de historiska och kulturella
banden gör detta naturligt. Östeuropeisk anslutning till Europarådskonventioner
är ett exempel på sådant samarbete. Det får dock aldrig
glömmas att Europarådet tillkom för att främja samarbetet mellan
Europas demokratier. Utvecklingen av förbindelserna med Östeuropa
får inte leda till en urholkning av principerna som ligger till grund för
Europarådets identitet och för samarbetet inom organisationens ram.

Kabinettssekreteraren i UD uttalade vid Europarådets ministerkommittémöte
den 16 november 1989:

Sverige ser positivt på Ungerns och Polens önskan att ansluta sig till
Europarådet. Vi anser att en analys bör inledas snarast av förutsättningarna
för deras medlemskap. Från svensk sida kommer vi fortsatt
att verka för en snabb utveckling av förbindelserna mellan Europarådet
och Polen, Ungern och Sovjetunionen varhelst detta är praktiskt
och politiskt möjligt.

Yrkande 2 i motion 1988/89:U517 får därmed anses besvarat.

Turkiet

Av utskottets tidigare betänkanden framgår att Sverige spelat en särskilt
aktiv roll när det gäller att kritiskt granska utvecklingen i Turkiet
i fråga om mänskliga rättigheter. Även om vissa framsteg skett under
de gångna åren mot ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i
Turkiet återstår mycket innan landet kan kallas en fullvärdig demokrati.
I och med det turkiska erkännandet av den individuella klagorätten
kan enskilda turkiska tortyrfall, vilket redan är fallet, tas upp inför
den europeiska MR-kommissionen och vidare inför domstolen. Det
står således numera var och en fritt även i Turkiet att inför MRkommissionen
påtala brott mot mänskliga rättigheter som begås i
Turkiet för vilka Turkiet således kan komma att dömas i domstolen.

Antagandet av den europeiska konventionen mot tortyr kommer
dessutom att innebära att den s.k. tortyrkommittén, som skall tillse
hur staterna efterlever sina åtaganden, kan besöka Turkiet.

Utskottet uttrycker sin oro över att tortyr alltjämt används av
turkisk polis- och fängelsepersonal. Europarådet spelar en unik roll
när det gäller att övervaka situationen i fråga om mänskliga rättigheter
i Turkiet. Utskottet utgår därför ifrån att både den svenska regeringen
och den svenska parlamentarikerdelegationen även fortsättningsvis
kommer att noga följa denna fråga och ta eventuella erforderliga
initiativ.

Motion 1989/90:U6 får härmed anses besvarad.

1989/90:UU10

7

Hemställan

1989/90:UU10

Utskottet hemställer

1. beträffande Europarådets betydelse för en demokratisering i
Östeuropa

att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1988/89:U517 besvarat
med vad utskottet anfört,

2. beträffande mänskliga rättigheter i Turkiet

att riksdagen förklarar motion 1989/90:U6 besvarad med vad
utskottet anfört,

res. I (mp)

3. beträffande Europarådsdelegationens redogörelse

att riksdagen lägger redogörelse 1989/90:12 från svenska delegationen
vid Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling
rörande församlingsmötena under tiden maj 1988—5 maj
1989 (40:e sessionen) till handlingarna,

4. beträffande regeringens skrivelse

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1989/90:29 med redogörelse
för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1988 till handlingarna.

Stockholm den 5 december 1989
På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Margaretha af Ugglas
(m). Sture Ericson (s), Niis T Svensson (s), Inger Koch (m), KarlGöran
Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Per Gahrton (mp),

Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Anneli Hulthén (s), Eva
Björne (m), Margaretha Hemmingsson (s), Håkan Holmberg (fp),

Bengt Hurtig (vpk) och Lena Boström (s).

Reservation

Per Gahrton (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet
utgår" och slutar med "anses besvarad" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i att Sverige bör ta erforderliga
initiativ och tillstyrker motion 1989/90:U6.

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande mänskliga rättigheter i Turkiet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U6 som sin mening
ger regeringen tili känna vad utskottet anfört.

8

gotab 99807, Stockholm 1990