Verksamheten inom Europarådet

Betänkande 1988/89:UU10

Utrikesutskottets betänkande
1988/89:UU10

Verksamheten inom Europarådet

UU10

Sammanfattning

I föreliggande betänkande behandlas redogörelse 1988/89:12 beträffande
verksamheten i Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling samt
skrivelse 1988/89:40 om verksamheten i Europarådets ministerkommitté.

Redogörelserna

Med redogörelse 1988/89:12, daterad den 13 oktober 1988, har den svenska
delegationen vid Europarådets parlamentariska församling överlämnat
berättelse rörande församlingsmötena under tiden maj 1987-januari 1988
(39:e sessionen).

Med skrivelse 1988/89:40, daterad den 27 oktober 1988, har regeringen
överlämnat redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1987.

Bakgrund till redogörelserna

Parlamentariska församlingens 39:e session har på sedvanligt sätt varit
uppdelad i tre plenarmöten, vilka hållits i Strasbourg. Det tredje plenarmötet
i januari 1988 suspenderades efter tredje mötesdagen efter beslut av
församlingen som en protest mot den franska regeringens visumpolitik. En
s.k. minisession ägde rum i Lausanne den 29 juni-2 juli 1987. Formellt
utgjordes detta möte av ett sammanträde med det ständiga utskottet som
agerade på den parlamentariska församlingens vägnar.

Församlingens 39 :e session inleddes med att församlingen granskade rapporten
från utskottet för procedurfrågor om de ifrågasatta cypriotiska och
turkiska fullmakterna. På rekommendation av utskottet och efter debatt i
församlingen godkändes fullmakterna för de båda delegationerna.

Under sessionens plenarmöten behandlades frågan om den franska
visumpolitiken gentemot de medlemsländer i Europarådet som inte också är
medlemmar i EG. Vid oktobermötet uppdrog församlingen åt byrån att
överväga framtida mötesplatser utanför Frankrike, om det franska visumkravet
inte upphävdes. Vid januarimötet beslutade församlingen att suspendera
mötet efter tre mötesdagar som en protest mot den franska visumpolitiken.
Byrån uttalade sedermera att församlingens utskottsmöten t.v. borde hållas

1 Riksdagen 1988/89. 9sami. Nr 10

utanför franskt territorium förutsatt att val av mötesort inte förorsakade
Europarådet extra kostnader.

Vad gäller de politiska frågorna har bl.a. situationen och utvecklingen i
medlemslandet Turkiet ägnats uppmärksamhet. Under majmötet avgav
Turkiets utrikesminister Vahit Halefoglu i egenskap av ministerkommitténs
ordförande sedvanlig redogörelse inför församlingen om verksamheten.
Halefoglu avslutade på sedvanligt sätt med ett avsnitt avseende sitt eget land,
Turkiet. Han underströk att regeringen arbetade hårt för att befästa
demokratin i landet. Halefoglu besvarade frågor från församlingens medlemmar
rörande mänskliga och fackliga rättigheter och demokrati i Turkiet.

Andra frågor som behandlades av församlingen gällde öst-väst-förbindelserna,
Egyptens roll i Mellanöstern, konferensen om säkerhet och samarbete
i Europa och politiskt samarbete mellan Europa och Afrika.

Förutom det politiska området har församlingens arbete berört alla de
sektorer som täcks av dess fjorton utskott. Sålunda har bl.a. diskuterats
EFTA:s och OECD:s verksamhet, flygsäkerhet, kärnkraftsolyckor, handel
med barn och andra former för utnyttjande av barn. Vidare har behandlats
kulturella aspekter på audiovisuella media i Europa, europeiskt vetenskapligt
och teknologiskt samarbete samt flyktingfrågor.

Huvudämnet vid januarimötet var debatten i samband med den europeiska
kampanjen om nord-syd-beroende och solidaritet. Kampanjen organiserades
av Europarådet i samarbete med EG.

Ministerkommittén har under 1987 hållit två ordinarie möten, medan
ställföreträdarna samlats elva gånger. På kommitténs dagordning har bl.a.
stått öst-väst-förbindelserna, ESK-förhandlingarna, samarbetet Europarådet-EG
och Europarådets nord-syd-kampanj.

Sex ordinarie fackministerkonferenser anordnades under 1987: en i
Madrid om utbildningsfrågor, en i Oporto om invandrarfrågor, en i Bryssel
om familjefrågor, en i Lissabon om miljöfrågor, en i Sintra om kulturfrågor
och slutligen en i Paris om hälso- och sjukvårdsfrågor.

Under ministerkommittén har liksom tidigare år verksamheten bedrivits i
skilda kommittéer och expertgrupper rörande mänskliga rättigheter, massmediafrågor,
sociala frågor, utbildningsfrågor, kulturfrågor, idrottsfrågor,
ungdomsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, hälso- och sjukvård, miljöfrågor,
regionala och kommunala frågor och rättsfrågor.

Vad gäller mänskliga rättigheter antogs den europeiska konventionen till
förebyggande av tortyr den 26 juni 1987 och lades fram för undertecknande
den 26 november samma år. Konventionen har undertecknats av samtliga
Europarådets medlemsstater och hittills ratificerats av åtta stater, däribland
Turkiet. Konventionen träder i kraft den 1 februari 1989 eftersom kravet på
minst sju ratifikationer uppfyllts.

Härtill kan nämnas att det sjätte tilläggsprotokollet till Europakonventionen,
som förbjuder användning av dödsstraff i fredstid, nu tillträtts av elva
stater, Sverige inräknat. Protokollet trädde i kraft den 1 mars 1985.

Inom styrkommittén för mänskliga rättigheter och i dess tre expertkommittéer
pågår alltjämt uppföljningsarbetet med de förslag som framlagts om
förändringar i proceduren inför domstolen och kommissionen. Här kan
särskilt nämnas de diskussioner som förts om rätt för enskild klagande att

1988/89: UU10

2

själv föra sin sak till domstolen och om en sammanslagning av domstolen och
kommissionen till ett organ.

På området för massmediafrågor har den aktuella styrkommittén inriktat
sitt arbete på att utarbeta ett utkast till en konvention om gränsöverskridande
TV-programsändningar i Europa. Uppdraget att utarbeta ett juridiskt
bindande instrument på området gavs av Europarådets första fackministerkonferens
om massmediapolitik, som ägde rum i Wien 1986. Styrkommittén
har förberett Europarådets andra fackministerkonferens på detta område
som ägde rum i Stockholm den 23-24 november 1988.

Avsikten var att konventionen om gränsöverskridande programsändningar
i Europa skulle kunna undertecknas vid mötet i Stockholm, men detta var
inte möjligt, och fortsatta förhandlingar är nödvändiga på några punkter.

Under året avhölls den tredje europeiska konferensen för migrationsministrar
i Oporto under temat ”Migrants in Western Europé: present situation
and future prospects”. Sverige bidrog här med en nationell rapport om
integrationen av invandrare i mottagarländerna. Den svenska delegationen
agerade under konferensen i frågor som rör bl.a. invandrarnas deltagande i
beslutsprocessen på olika nivåer i samhället och flyktingars sociala villkor.

Under styrkommittén för juridiskt samarbete har expertkommittén för
frågor rörande asylrätt och flyktingar, i vilken Sverige innehar ordförandeskapet,
under 1987 intensifierat arbetet med att försöka nå en överenskommelse
beträffande den s.k. första asyllandsfrågan samt fortsatt arbetet med
överenskommelser om dels territoriell asyl, dels skydd för de factoflyktingar.

Europarådets arbete efter februari 1988

Församlingens 40:e session inleddes i maj 1988. Bland frågor som debatterades
vid majmötet kan nämnas av Israel ockuperade områden i Mellanöstern,
judar i Sovjetunionen, miljöpolitik och skyddet av Nordsjön och familjepolitik.

Vid mötet i oktober 1988 behandlades ånyo den franska visumpolitiken,
och församlingens byrå beslutade föreslå att församlingen uppvaktade
Frankrikes president och regering i frågan.

Frågan om San Marinos inträde i Europarådet som medlem nr 22
behandlades av församlingen i form av ett yttrande som antogs enhälligt.
Finlands ansökan om medlemskap kommer att slutbehandlas under våren
1989.

Bland övriga frågor som debatterades vid oktobermötet var öst-västförbindelserna,
palestinska flyktingar, kampen mot narkotika, kyrkan och
religionsfrihet i Östeuropa och territoriell asyl.

På begäran av ett antal medlemmar i församlingen hölls en extrainsatt
debatt om situationen i Rumänien mot bakgrund av det s.k. bysystematiseringsprogram
som igångsatts av den rumänska regeringen.

Ministerkommittén har under 1988 hållit två ordinarie möten dels i maj,
dels i november. Ministerkommittén diskuterade öst-väst-förbindelsema i
allmänhet och Europarådets framtida kontakter med Östeuropa. I fråga om
Europarådets framtida arbete diskuterade kommittén även Europarådets

1988/89:UU10

3

roll i det europeiska samarbetet mot bakgrund av Europarådets 40-årsjubileum 1989 och utvecklingen inom EG.

Utskottet

Redogörelserna

Utskottet har tagit del av den svenska Europarådsdelegationens och
regeringens berättelser och konstaterar med tillfredsställelse att Europarådet
behandlat en rad frågor av central politisk, ekonomisk, social, kulturell
och rättslig betydelse.

Arbetet till skydd för de mänskliga rättigheterna bör även framdeles ges
hög prioritet. Vad gäller situationen i Turkiet finner utskottet det alltjämt
angeläget att utvecklingen i detta land följs noggrant och att alla möjligheter
tillvaratas för att påskynda en utveckling mot en fullvärdig demokrati i
överensstämmelse med Europakonventionen om mänskliga rättigheter och
Europarådets stadga.

Utskottet stödjer till fullo det arbete som pågår för att förmå den franska
regeringen att återinföra viseringsfriheten för medborgarna i alla Europarådets
medlemsländer. Enligt utskottets uppfattning står det franska viseringskravet
inte i linje med Europarådets klart uttalade målsättning att underlätta
och öka samarbetet och kontakterna mellan medlemsländerna.

I anslutning till den diskussion som förs inom rådet om hur organisationen
skall effektivisera sin verksamhet vill utskottet framhålla vikten av att rådet
koncentrerar sin verksamhet till europeiska frågor av gemensamt intresse.
Enligt utskottets bedömning är en sådan koncentration ett viktigt led i rådets
ambition att Europarådet framdeles ges en framträdande roll i det europeiska
samarbetet under 1990-talet. Strävan bör vara att samarbetet med EG
genomförs på ett sådant sätt att onödigt dubbelarbete undviks.

Utskottet ser med tillfredsställelse att Europarådet inför sitt 40-årsjubileum
1989 kan hälsa två nya medlemsländer välkomna i rådet, San Marino och
Finland.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger till handlingarna

a) redogörelsen 1988/89:12 från svenska delegationen vid Europarådets
parlamentariska (rådgivande) församling rörande församlingsmötena
under tiden maj 1987-januari 1988 (39:e sessionen),

b) regeringens skrivelse 1988/89:40 med redogörelse för verksamheten
inom Europarådets ministerkommitté under 1987.

Stockholm den 29 november 1988
På utrikesutskottets vägnar

1988/89:UU10

Stig Alemyr

4

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Evert Svensson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s),
Axel Andersson (s). Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Måbrink (vpk), Per Gahrton (mp), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson
(s), Eva Björne (m), Sonia Karlsson (s), Maria Leissner (fp) och Siv Ramsell
(c).

Reservation

Europarådets framtida roll (motivering)

Per Gahrton (mp) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Strävan bör vara”
och slutar med ”dubbelarbete undviks” bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att Europarådets verksamhet hålls klart åtskild från
EG-samarbetet. Målsättningen för Europarådet bör givetvis vara att i en
framtid kunna omfatta samtliga 34 stater i Europa.

1988/89: UU10

5