Vakansstatistik (prop. 2002/03:95)

Betänkande 2002/03:FIU25

Finansutskottets betänkande2002/03:FIU25

Vakansstatistik (prop. 2002/03:95)

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2002/03:95
Vakansstatistik.
I propositionen föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken
(statistiklagen).
Förslaget innebär att både enskilda och offentliga arbetsgivare ska
lämna uppgifter om vakanser för den officiella statistiken.
Statistiken som finns i dag bygger på lediga platser som frivilligt
anmäls till arbetsförmedlingen. Den är bristfällig i flera avseenden.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.
I betänkandet behandlar utskottet också två motioner som väckts med
anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Motionerna avstyrks.
I betänkandet finns 5 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser
Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 2 till lag om
ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:95.
Reservation 1 (mp)

2. Obligatorisk platsanmälan
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi9 yrkande 2 och
2002/03:Fi10 yrkande 2.
Reservation 2 (m, fp, kd, c)

3. Finansieringsprincipens tillämpning
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi9 yrkande 3 och
2002/03:Fi10 yrkande 3.
Reservation 3 (m, fp, kd)
Reservation 4 (c)

4. Regelförenklingsarbetet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi9 yrkande 1 och
2002/03:Fi10 yrkande 1.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)
Stockholm den 8 maj 2003
På finansutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s),
Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell
Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén
(m), Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Lena Ek (c), Hans
Hoff (s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Gunnar Nordmark (fp),
Olle Sandahl (kd) och Mikael Johansson (mp).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2002/03:95 Vakansstatistik föreslår regeringen att
riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(2001:99) om den officiella statistiken (statistiklagen). Regeringens
förslag återges i bilaga 1 och lagförslaget - efter en redaktionell
ändring i ingressen - i bilaga 2 i betänkandet.
Med anledning av propositionen har två motioner väckts. Förslagen i
motionerna återges i bilaga 1.
Bakgrund
I vårpropositionen 2000 föreslog regeringen att Statistiska
centralbyrån (SCB) skulle få medel för att producera löpande
vakansstatistik. Regeringen anförde följande. "En tillförlitlig och
heltäckande statistik om vakanser behövs. En sådan statistik ger
information om hur rekryteringsproblem bidrar till arbetslöshet och om
lönebildningens förutsättningar. Som exempel kan nämnas att en hög
vakanskvot kan leda till lönekonkurrens och löneglidning. Den
vakansstatistik som finns i dag bygger på lediga platser som anmäls
till arbetsförmedlingen. Den är bristfällig i flera avseenden."
Riksdagen antog förslaget och SCB har påbörjat produktionen av
vakansstatistik.
I en skrivelse till regeringen har SCB föreslagit att statistiklagen
ska ut-ökas med uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser.
Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i 7-11 §§ statistiklagen.
Enligt 7 § statistiklagen ska näringsidkare för den officiella
statistiken lämna uppgifter om t.ex.
produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,
antalet anställda samt deras sysselsättning,
tillgångar och skulder och
miljöskyddskostnader.
Kommuner och landsting ska för den officiella statistiken lämna
uppgifter som avses i 7 § 1-7 statistiklagen. Kommuner ska för detta
ändamål dessutom lämna uppgifter från de årliga boksluten.
Förarbetena till bestämmelserna finns i proposition 1991/92:118
Förenklad statistikreglering (bet. 1991/92:FiU23, rskr. 1991/92:316)
och av den framgår att den officiella statistiken till stor del bygger
på uppgifter som hämtas från
statliga register,
allmänheten genom undersökningar där uppgiftsskyldighet inte
föreligger.
Uppgiftsskyldighetens omfattning i gällande statistiklagen är i stort
sätt oförändrad i förhållande till den gamla lagen.
Arbetsmarknadsstyrelsen hade före år 2000 uppgifter om vakansstatistik
men den bestod enbart av statistik om lediga platser vid den
offentliga arbetsförmedlingen. Denna statistik hade sina begränsningar
- bl.a. täckte den inte hela arbetsmarknaden. Arbetsgivarna anmälde
nämligen inte alla lediga platser på det sätt som angavs i lagen
(1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till
den offentliga arbetsförmedlingen.
Statistiken enligt nuvarande bestämmelser ger ingen information om
vilka lediga platser som är förbundna med arbetskraftsbrist.
Enligt SCB innebär detta ett bortfall på cirka 30 % vid produktion av
vakansstatistik och upplysningar saknas främst från större
arbetsgivare. SCB har i en pilotstudie avseende vakansstatistik till
EU:s statistikkontor (Euro-stat) konstaterat att de större
arbetsgivarna är obenägna att lämna in uppgifter till statistiken så
länge uppgiftslämnandet är frivilligt. Bortfallet leder till ett
resultat som inte är tillförlitligt enligt SCB. Bortfallet behöver
således minskas och därför har SCB föreslagit att 7 § statistiklagen
ska utökas med uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser.

Utskottets överväganden
Uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att statistiklagen ska
utökas med uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser. Jämför
reservation 1 (mp).
Propositionen
I propositionen föreslås att statistiklagen ska utökas med
uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser. Regeringen anser att det
är angeläget att officiell statistik håller hög kvalitet och att den
är tillförlitlig. Det är enligt gällande bestämmelser frivilligt att
anmäla att det finns lediga platser. SCB har i en pilotstudie avseende
vakansstatistik konstaterat att de större arbetsgivarna är obenägna
att lämna in uppgifter till statistiken så länge uppgiftslämnandet är
frivilligt. Bortfallet leder till ett resultat som inte är
tillförlitligt enligt SCB. Regeringen anser därför att det finns skäl
att införa uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser i
statistiklagen.
Utskottets ställningstagande
Av propositionen framgår att det finns brister i gällande regelsystem.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är angeläget att
officiell statistik håller en hög kvalitet och att den är
tillförlitlig. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag.
Obligatorisk platsanmälan
Utskottets förslag i korthet
Motioner om att slopa lagen om skyldighet för arbetsgivare att anmäla
ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen avstyrks med
hänvisning till att frågan är under beredning i
Näringsdepartementet. Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Propositionen
Regeringen anför att syftet med lagen (1976:157) om obligatorisk
platsanmälan är att få en effektivare sammanföring mellan
arbetssökande och lediga platser. Regeringen avser dock att se över
och identifiera eventuell onödig administration för företagen i
samband med platsanmälan. Syftet med översynen är att minska
företagens administrativa börda. Översynen ska också leda fram till
förslag om hur arbetsförmedlingarna kan underlätta och förbättra
platsförmedlingsinsatserna till småföretagen. Det är enligt regeringen
angeläget att den uppgiftsskyldighet som åläggs både enskilda och
offentliga arbetsgivare inte blir större än nödvändigt och inte gäller
uppgifter som är likartade.
Motionerna
I motion Fi9 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 2 anförs att lagen
(1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till
den offentliga arbetsförmedlingen bör slopas. Man bör på olika sätt
underlätta för människor som driver eller vill starta företag. Det är
därför enligt motionärerna illavarslande när antalet regler som berör
företagare blir fler och fler. Lagförslaget innebär att enskilda och
offentliga arbetsgivare åläggs att rapportera motsvarande uppgifter
både enligt statistiklagen och enligt den tidigare nämnda lagen.
I motion Fi10 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 2 anförs att förslaget
har ett liknande syfte som redan gäller enligt lagen (1976:157) om
skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga
arbetsförmedlingen. Motionärerna anser dock att uppgift om vakanser är
ett bättre sätt att mäta verkliga bristsituationer på arbetsmarknaden
än den platsanmälan som arbetsgivaren är skyldig att göra till
arbetsförmedlingen. Detta eftersom lediga platser inte nödvändigtvis
avspeglar arbetskraftsbrist. Arbetskraftsbrist föreligger först om
arbetsgivaren inte hinner rekrytera en person i så god tid att
personen kan börja den dag arbetsgivaren önskar. Det är många företag
som trots regeln inte lämnar uppgift till arbetsförmedlingen. För att
inte utöka företagens administrativa börda ytterligare, men samtidigt
få en bättre statistik vad gäller vakanser, anser de att det nya
uppgiftslämnandet gällande vakanser kan införas endast om den s.k.
obligatoriska platsanmälan samtidigt slopas.
Utskottets ställningstagande
Det är viktigt att uppgiftsskyldigheten för enskilda och offentliga
arbetsgivare inte blir större än nödvändigt och att de inte behöver
lämna likartade uppgifter enligt olika regler. Detta bör regeringen
beakta vid översynen av lagen (1976:157) om skyldighet för
arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga
arbetsförmedlingen. Med hänvisning till att frågan om att göra en
översyn av den nu nämnda lagen är under beredning i
Näringsdepartementet anser utskottet att motionerna Fi9 (c) yrkande 2
och Fi10 (kd) yrkande 2 bör avslås av riksdagen.
Finansieringsprincipens tillämpning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att förslagen inte får några
direkta ekonomiska effekter för den kommunala sektorn och
avstyrker därför motionerna om att finansieringsprincipen ska
tillämpas. Jämför reservationerna 3 (m, fp, kd) och 4 (c).
Propositionen
I propositionen görs bedömningen att förslagen inte får några
nämnvärda ekonomiska konsekvenser.
Enligt SCB omfattas ca 27 000 uppgiftslämnare per kvartal av
vakansundersökningen, och ca 20 % byts ut varje halvår. SCB beräknar
en total tidsåtgång på 27 minuter per uppgiftslämnare och år. De
arbetar aktivt med att ta fram alternativ till att lämna uppgifter för
statistik i blankettform för att minska uppgiftslämnarnas
administrativa börda.
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet anför i remissvaren
att uppgiftslämnandet blir mycket tidskrävande genom att redovisningen
måste sammanställas manuellt. Den av SCB beräknade tidsåtgången är
därför inte relevant för kommuner och landsting. Vidare anför
förbunden att den s.k. finansieringsprincipen ska tillämpas i frågan
om lagstadgad uppgiftslämnarplikt för vakansstatistik.
SCB har en dialog med förbunden för att kunna lösa de problem som
framförts. Regeringen utgår ifrån att frågorna kommer att lösas.
Regeringen anför vad gäller den s.k. finansieringsprincipen att av
proposition 1993/94:150 bilaga 7 framgår att den inte omfattar
statliga beslut om åtgärder som inte direkt tar sikte på, men som ändå
får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn.
Regeringen har beräknat att den genomsnittliga kostnaden per
arbetsgivare och år uppgår till 270 kr. Dessa kostnader får enligt
regeringens bedömning anses vara marginella.
Motionerna
I motion Fi9 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 3 anförs att
finansieringsprincipen bör följas strikt. Förbunden har anfört att
uppgiftsskyldigheten måste skötas manuellt och att det blir mycket mer
tidskrävande än vad som anförs av SCB.
Motionärerna anser att statliga beslut som påverkar kommunsektorn bör
föregås av diskussioner med kommun- och landstingsförbunden för att nå
en samsyn om de ekonomiska konsekvenserna. Staten ska inte kunna
vältra över kostnader på kommuner och landsting.
Finansieringsprincipen ska alltid gälla och tillämpas med stor
noggrannhet.
I motion Fi10 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 3 anförs att förslaget
kommer att öka den tid företagen, kommunerna och landstingen måste
lägga ned på administration. Statliga beslut som innebär nya eller
minskade kostnader för kommunsektorn ska enligt den s.k.
finansieringsprincipen regleras mot kommunsektorn genom det generella
statsbidraget. Motionärerna anser att regeringen gör en mycket tveksam
tolkning av principen när den åberopar att finansieringsprincipen
''''''''''''''''''''''''''''''''inte omfattar statliga beslut om åtgärder som inte direkt tar sikte
på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn''''''''''''''''''''''''''''''''.
Den nu föreslagna lagändringen syftar ju just till att få även
kommuner och landsting att sammanställa och lämna uppgifter om
vakanser.
Utskottets ställningstagande
Av propositionen framgår att SCB arbetar aktivt med att ta fram
alternativ till att lämna uppgifter för statistik i blankettform för
att minska uppgiftslämnarnas administrativa börda. Enligt inhämtade
uppgifter från SCB pågår nu diskussioner med kommun- och
landstingsförbunden. SCB och Landstingsförbundet har bl.a. kommit
överens om att vad gäller de stora sjukhusen ska man tillämpa en
tvåfasmodell. Den innebär att ett sjukhus först väljs ut, och därefter
bestämmer man vilka enheter som ska lämna information. Detta för att
underlätta den administrativa bördan.
Frågan om att precisera finansieringsprincipens innehåll har tagits
upp av finansutskottet vid flera tillfällen, senast i betänkande
2001/02:FiU3 s. 39 och 40. Redan hösten 1993 (bet. 1993/94:FiU2) ansåg
utskottet att tolkningen och tillämpningen av principen borde
klargöras. I kompletteringspropositionen 1994 (prop. 1993/94:150
bilaga 7 s. 33 och 34) gjorde regeringen ett antal förtydliganden om
principens tillämpning. Där framgår t.ex. att principen enbart
omfattar statligt beslutade åtgärder som tar direkt sikte på kommunala
verksamheter, att reglering enbart ska göras för direkta ekonomiska
effekter. Alla propositioner som påverkar kommunsektorns verksamhet
och ekonomi ska innehålla en bedömning av de kommunalekonomiska
konsekvenserna och huruvida finansieringsprincipen är tillämplig.
Finansieringsprincipen omfattar inte statliga åtgärder som inte tar
direkt sikte på, men ändå får direkta ekonomiska effekter för
kommunsektorn. Sådana effekter ska däremot beaktas när en bedömning
görs av statsbidragens storlek. I 2001 års ekonomiska vårproposition
skrev regeringen att man tillsammans med Svenska Kommunförbundet och
Landstingsförbundet tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att diskutera
processfrågor avseende tillämpningen av finansieringsprincipen.
Regeringen avser att återkomma om resultatet av detta arbete.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat likalydande
motionsyrkanden. Utskottet har fortfarande samma uppfattning att
finansieringsprincipen inte ska tillämpas om åtgärder är riktade även
till andra än kommunsektorn. Motionerna Fi9 (c) yrkande 3 och Fi10
(kd) yrkande 3 avstyrks därför av utskottet.
Regelförenklingsarbetet
Utskottets förslag i korthet
Motionerna avstyrks med hänvisning till riksdagens tillkännagivande
till regeringen att under mandatperioden göra en genomgång av
regelverket som berör företag. Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I motion Fi9 av Lena Ek m.fl. (c) yrkande 1 anförs att målet för
regelförenklingsarbetet ska vara att antalet regler ska minska med 25
% fram till 2006. Motionärerna anser att förslaget strider mot
intentionen om regelförenkling i enlighet med Simplexförordningen.
Förslaget innebär att arbetsgivare ska rapportera samma uppgifter
enligt två olika lagar. Detta medför dubbel administration.
I motion Fi10 av Mats Odell m.fl. (kd) yrkande 1 anförs att den totala
regelmängden för företagen måste minskas. En företagare har ungefär
fyratusen regler att hålla rätt på. Antalet regler ökar med ca 5 % per
år. Studier av företagens administrationskostnader för regler
uppskattas till ca 30 000 kr per anställd och år för mindre företag.
Utskottets ställningstagande
Näringsutskottet behandlade i betänkande 2002/03:NU1 bl.a. regeringens
skrivelse (2002/03:8) med redogörelse för regelförenklingsarbetet.
Riksdagen biföll reservanternas förslag till riksdagsbeslut, och av
det framgår bl.a. följande:
innevarande mandatperiod skall en genomgång göras av hela det
regelverk som berör företagandet, så att onödiga och krångliga regler
kan tas bort. Det bör också sättas upp ett kvantitativt mål för
regelförenklingsarbetet, i syfte att redan under innevarande
mandatperiod påtagligt minska företagens kostnader för administration
av regelverket. Med ett tillkännagivande av riksdagen i enlighet med
det sagda tillgodoses motionerna 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) och
2002/03:N1 (mp) i berörda delar.
Utskottet konstaterar att riksdagen genom ett tillkännagivande uttalat
att regeringen ska göra en genomgång av regelverket och att någon
särskild åtgärd med anledning av motionerna Fi9 (c) yrkande 1 och Fi10
(kd) yrkande 1 inte synes nödvändig, varför de avstyrks.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Uppgiftsskyldighet för uppgifter om vakanser, punkt 1 (mp)
av Mikael Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen avslår proposition 2002/03:95.
Ställningstagande
Jag anser att regeringens förslag i propositionen är onödigt.

2. Obligatorisk platsanmälan, punkt 2 (m, fp, kd, c)
av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m), Christer
Nylander (fp), Lena Ek (c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp)
och Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fi9
yrkande 2 och 2002/03:Fi10 yrkande 2.
Ställningstagande
Regeringens förslag innebär att enskilda och offentliga arbetsgivare
åläggs att rapportera motsvarande uppgifter både enligt statistiklagen
och enligt lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla
ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen. Vi anser dock att
uppgift om vakanser är ett bättre sätt att mäta verkliga
bristsituationer på arbetsmarknaden än den platsanmälan som
arbetsgivaren är skyldig att göra till arbetsförmedlingen. Detta
eftersom lediga platser inte nödvändigtvis avspeglar
arbetskraftsbrist. Arbetskraftsbrist föreligger först om arbetsgivaren
inte hinner rekrytera en person i så god tid att personen kan börja
den dag arbetsgivaren önskar. Det är många företag som trots regeln
inte lämnar uppgift till arbetsförmedlingen. För att inte utöka
företagens administrativa börda ytterligare, men samtidigt få en
bättre statistik vad gäller vakanser, anser vi att det nya
uppgiftslämnandet gällande vakanser kan införas endast om den s.k.
obligatoriska platsanmälan samtidigt slopas. Vi anser därför att lagen
om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den
offentliga arbetsförmedlingen bör slopas. Detta innebär att riksdagen
bör bifalla motionerna Fi9 (c) yrkande 2 och Fi10 (kd) yrkande 2.

3. Finansieringsprincipens tillämpning, punkt 3 (m, fp, kd)
av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m), Christer
Nylander (fp), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp) och Olle
Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi10 yrkande 3
och avslår motion 2002/03:Fi9 yrkande 3.
Ställningstagande
Regeringens förslag kommer att öka den tid företagen, kommunerna och
landstingen måste lägga ned på administration. Statliga beslut som
innebär nya eller minskade kostnader för kommunsektorn ska enligt den
s.k. finansieringsprincipen regleras mot kommunsektorn genom det
generella statsbidraget. Vi anser att regeringen gör en mycket tveksam
tolkning av finansieringsprincipen när den åberopar att principen
"inte omfattar statliga beslut om åtgärder som inte direkt tar sikte
på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn''''''''''''''''.
Den nu föreslagna lagändringen syftar just till att få även kommuner
och landsting att sammanställa och lämna uppgifter om vakanser. Vi
anser därför att finansieringsprincipen ska tillämpas. Detta innebär
att riksdagen bör bifalla motion Fi10 (kd) yrkande 3 och avslå motion
Fi9 (c) yrkande 3.

4. Finansieringsprincipens tillämpning, punkt 3 (c)
av Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi9 yrkande 3
och avslår motion 2002/03:Fi10 yrkande 3.
Ställningstagande
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har anfört att
uppgiftsskyldigheten måste skötas manuellt och att det blir mycket mer
tidskrävande än vad som anförs av Statistiska centralbyrån. Jag anser
att statliga beslut som påverkar kommunsektorn bör föregås av
diskussioner med förbunden för att nå en samsyn om de ekonomiska
konsekvenserna. Staten ska inte kunna vältra över kostnader på
kommuner och landsting. Jag anser således att finansieringsprincipen
bör följas strikt och att den ska gälla samt tillämpas med stor
noggrannhet. Detta innebär att riksdagen bör bifalla motion Fi9 (c)
yrkande 3 och avslå motion Fi10 (c) yrkande 3.

5. Regelförenklingsarbetet, punkt 4 (m, fp, kd, c)
av Fredrik Reinfeldt (m), Gunnar Axén (m), Christer
Nylander (fp), Lena Ek (c), Tomas Högström (m), Gunnar Nordmark (fp)
och Olle Sandahl (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen bifaller delvis motionerna 2002/03:Fi9 yrkande 1 och
2002/03:Fi10 yrkande 1.
Ställningstagande
Målet för regelförenklingsarbetet ska vara att antalet regler ska
minska med 25 % fram till 2006. Den totala regelmängden för företagen
måste minskas. En företagare har ungefär 4 000 regler att hålla rätt
på. Antalet regler ökar med ca 5 % per år. Studier av företagens
administrationskostnader för regler uppskattas till ca 30 000 kr per
anställd och år för mindre företag. Förslaget innebär att arbetsgivare
ska rapportera samma uppgifter enligt två olika lagar. Vi anser att
förslaget strider mot intentionen om regelförenkling i enlighet med
simplexförordningen. Detta innebär att riksdagen bör bifalla
motionerna Fi9 (c) yrkande 1 och Fi10 (kd) yrkande 1.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2002/03:95 Vakansstatistik:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken.
Följdmotioner
2002/03:Fi9 av Lena Ek m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om att målet för förenklingsarbetet skall vara
att antalet regler skall minska med 25 % fram till 2006.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare
att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen bör
slopas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att finansieringsprincipen bör följas strikt.
2002/03:Fi10 av Mats Odell m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i motionen om uppgiftsskyldighet för vakanser och
obligatorisk platsanmälan.
2. Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1976:157) om
skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga
arbetsförmedlingen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i motionen om finansieringsprincipens tillämpning.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella
statistiken
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2001:99) om den officiella
statistiken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Näringsidkare skall för den officiella statistiken lämna uppgifter om
1. namn och person- eller organisationsnummer för den som bedriver
verksamheten,
2. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,
3. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,
4. antalet anställda samt deras 4. antalet anställda, deras
sysselsättning, löner och yrken, sysselsättning, löner och yrken
samt vakanser,

5. lagerhållning,
6. investeringar,
7. beställningar, köp,
försäljningar och leveranser av
varor och tjänster,
8. priser för varor och tjänster,
9. intäkter och kostnader,
10. import och export,
11. energiåtgång,
12. tillgångar och skulder,
13. sparande samt kapital-, kredit-
och valutaförhållanden,
14. omfattning av upplåtelse av
nyttjanderätt,
15. miljöskyddskostnader.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.