Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet m.m.

Betänkande 1995/96:TU18

Trafikutskottets betänkande 1995/96:TU18

Vägverkets sektorsansvar inom vägtransportsystemet m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1995/96
TU18

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet
regeringens förslag i proposition
1995/96:131 om Vägverkets sektorsansvar
inom vägtransportsystemet. Riks- dagen
bör enligt förslaget godkänna att
Vägverket såsom statens företrädare på
central nivå skall ha ett samlat ansvar,
s.k. sektorsansvar, för
vägtransportsystemets miljöpåverkan,
trafiksäkerhet, tillgänglighet,
framkomlighet och effektivitet samt för
frågor som rör väginformatik, fordon,
kollektivtrafik, handikappanpassning,
yrkestrafik och tillämpad forsknings-,
utvecklings- och
demonstrationsverksamhet inom
vägtransportsystemet. Vidare
tillstyrker utskottet regeringens
förslag att riksdagen bör godkänna att
förarprövning enligt
körkortslagstiftningen även
fortsättningsvis bedrivs inom ramen för
Vägverkets organisation.

I betänkandet behandlas och avstyrks
yrkanden i en m-motion om bolagisering
av Vägverkets produktionsdivision och om
regeringens bedömning av hur Vägverkets
ansvar för att stärka kollektivtrafikens
konkurrenskraft bör preciseras.

Vidare behandlas och avstyrks - med
hänvisning till pågående
utredningsarbete o.d. - yrkanden i en
fp-motion om eventuella förändringar av
myndighetsstrukturen inom trafiksektorn,
om att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om hur
resmöjligheterna för funktionshindrade
snabbt kan förbättras och om
centralisering av ledningsansvaret för
trafikövervakningen.

Till betänkandet är fogat fyra
reservationer. I den första av dessa
yrkar mp-ledamoten avslag på
propositionen. Vidare reserverar sig m-,
c- och fp-ledamöterna till förmån för m-
yrkandet om bolagisering av Vägverkets
produktionsdivision. M-ledamöterna
reserverar sig också till förmån för m-
yrkandet om kollektivtrafikens
konkurrenskraft. Slutligen reserverar
sig fp-ledamoten till förmån för fp-
yrkandet om centralisering av
trafikövervakningen.

Propositionen

Regeringen (Kommunikationsdepartementet)
föreslår i proposition 1995/96: 131 om
Vägverkets sektorsansvar inom
vägtransportsystemet m.m.

1. att riksdagen godkänner att
Vägverket som statens företrädare på
central nivå skall ha ett samlat ansvar,
s.k. sektorsansvar, för hela
vägtransportsystemets miljöpåverkan,
trafiksäkerhet, tillgänglighet,
framkomlighet och effektivitet samt för
frågor som rör väginformatik, fordon,
kollektivtrafik, handikappanpassning,
yrkestrafik och tillämpad forsknings-,
utvecklings- och
demonstrationsverksamhet inom
vägtransportsystemet,

2. att riksdagen godkänner att
förarprövningen skall ingå inom
Vägverkets organisation,

3. att riksdagen godkänner att
Vägverket får utnyttja anslaget A 2.
Drift och underhåll av statliga vägar
för att utöver vad riksdagen tidigare
beslutat om

- bekosta informationsverksamhet inom
ramen för Vägverkets sektors- ansvar,

- bekosta projektledning och
administration som uppkommer till följd
av den internationella
vägorganisationen PIARC:s 10:e
vinterkongress,

- bekosta övriga förberedelsearbeten
inför PIARC:s 10:e vinterkongress varvid
ianspråktagna medel sedan skall
återbetalas till anslaget efter
kongressen,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen

- att besluta om att Vägverket
finansiellt får stödja utvecklings- och
de- monstrationsverksamhet som är av
principiell eller strategisk
betydelse för vägtransportsystemets
utveckling,

- att besluta om att Vägverket får
bekosta åtgärder som är av betydelse
för vägtransportsystemets utveckling i
de fall det inte finns någon annan
huvudman som har ett entydigt ansvar,

- att besluta om att Vägverket i vissa
fall finansiellt får stödja åtgärder
inom vägtransportsystemet som är av
betydande samhällsintresse även då annan
huvudman finns,

- att besluta om ansökan om den
europeiska gemenskapens finansiella
bidrag till de svenska delarna av de
transeuropeiska transportnätverken,

- att besluta om fördelning av den
europeiska gemenskapens finansiella
bidrag till de svenska delarna av de
transeuropeiska transportnätverken,

- att besluta om hur redovisningen av den
europeiska gemenskapens finansiella
bidrag till de svenska delarna av de
transeuropeiska transportnätverken skall
ske,

- att de statliga garantierna för
Haningeleden 2:1 och 2:2 får utnyttjas
för den vägstandard som av regeringen
bedöms mest lämplig.

Motionerna

1995/96:T48 av Kenth Skårvik m.fl. (fp)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en framtida omstrukturering
av Vägverket,

2. att riksdagen beslutar att
regeringen återkommer till riksdagen med
förslag till hur resmöjligheterna för
funktionshindrade snabbt kan förbättras,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ledningsansvaret för
trafikövervakningen samlas hos
Rikspolisstyrelsen.

1995/96:T49 av Per Westerberg m.fl. (m)
vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition
1995/96:131 i de delar som berör
Vägverkets ansvar för stärkandet av
kollektivtrafikens konkurrenskraft i
enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att renodla
Vägverkets myndighetsroll.

Utskottet

1 Propositionens huvudsakliga innehåll

1.1 Vägverkets sektorsansvar för
vägtransportsystemet

Vägverkets huvuduppgift är att svara för
statens väghållning. I propositionen
erinras om att Vägverket sedan början av
1990-talet successivt fått utökade
arbetsuppgifter vilka rör
vägtransportsystemet som helhet. Så har
skett genom att vissa myndigheter lagts
ned och deras arbetsuppgifter överförts
till Vägverket eller genom att andra
arbetsuppgifter lagts på verket. Syftet
med propositionen är enligt regeringen
att i ett sammanhang redogöra för
Vägverkets uppgifter samt att föreslå en
precisering av verkets ansvar och
befogenheter i dess nya roll som
sektorsmyndighet för
vägtransportsystemet.

Med vägtransportsystem avses enligt
regeringen det system som vägen och dess
närliggande område bildar tillsammans
med trafikanter och fordon i samband med
person- och godstransporter på väg.
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att Vägverket som statens
företrädare på central nivå skall ha ett
samlat ansvar, s.k. sektorsansvar, för
vägtransportsystemets miljöpåverkan,
trafiksäkerhet, tillgänglighet,
framkomlighet och effektivitet samt för
frågor som rör väginformatik, fordon,
kollektivtrafik, handikappanpassning,
yrkestrafik och tillämpad forsknings-,
utvecklings- och
demonstrationsverksamhet inom
vägtransportsystemet.

I anslutning till detta förslag
framhåller regeringen som sin bedömning
att Vägverket bör vara samlande och
pådrivande inom ramen för sitt sektors
ansvar för vägtransportsystemet. Verket
bör däremot inte ta ett operativt ansvar
inom områden där en annan huvudman har
ett entydigt ansvar enligt tidigare
beslut. Vägverkets arbete bör syfta
till att de trafik- och miljöpolitiska
målen uppnås.

Utöver denna bedömning av
sektorsansvaret i sin helhet redovisar
regeringen också bedömningar av hur
vissa delar av sektorsansvaret, och
därmed förenade befogenheter, bör
preciseras. Regeringen framhåller
sålunda som sin bedömning att Vägverket
inom ramen för sitt sektorsansvar bör

- aktivt verka för ett miljöanpassat
vägtransportsystem i syfte att bidra
till att de trafik- och miljöpolitiska
målen uppnås,

- säkerställa att trafiksäkerhetsarbetet
bedrivs resultatinriktat inom hela
vägtransportsystemet och att arbetet
samordnas på central nivå,

- aktivt verka för att
fordonsutvecklingen och utvecklingen
inom väginformatiken, dvs. tillämpningen
av informationsteknik inom områdena
fordon och väg, sker i syfte att uppnå
de trafik- och miljöpolitiska målen med
beaktande av de näringspolitiska målen,

- verka för att kollektivtrafikens
konkurrenskraft stärks inom hela
vägtransportsystemet,

- verka för att hänsyn tas till
funktionshindrades behov inom hela
vägtransportsystemet samt att
handikappanpassningen av kollektiva
färdmedel samordnas,

- verka för en trafiksäker, miljövänlig
och effektiv yrkestrafik som bedrivs
under lika konkurrensvillkor mellan
företagen,

- aktivt verka för att samhällsmotiverad
tillämpad forsknings-, utvecklings- och
demonstrationsverksamhet sker i syfte
att uppnå de trafik- och miljöpolitiska
målen.

1.2 Anslagsfrågor i samband Vägverkets
sektorsansvar

Regeringen framhåller att Vägverkets
verksamhet kan delas in i tre
verksamhetsgrenar, nämligen
vägtransportsystemet (sektorsansvaret),
det statliga vägnätet och övriga
myndighetsuppgifter. Av dessa svarar det
statliga vägnätet för den helt
dominerande belastningen på sjätte
huvudtitelns anslag A 2. Drift och
underhåll av statliga vägar. För år 1996
har riksdagen under detta anslag anvisat
5,9 miljarder kronor. Enligt Vägverkets
bedömning, som återges i propositionen,
kommer 88 % av detta belopp att användas
för drift och underhåll av det statliga
vägnätet. Resterande del kommer att
användas för verksamhet inom
vägtransportsystemet/sektorsansvaret (11
%) samt för vissa myndighetsuppgifter (
1 %).

De finansiella konsekvenserna av att
Vägverket ålagts ett sektorsansvar för
vägtransportsystemet har varit -
fortsätter regeringen - att anslaget
Drift och underhåll av statliga vägar
successivt har belastats med de
kostnader som de för Vägverket nya
uppgifterna medfört. Väsentliga
bemyndiganden att utnyttja anslaget
saknas emellertid för att Vägverket
skall kunna fullgöra alla sina
uppgifter.

Regeringen framhåller mot den angivna
bakgrunden att Vägverket bör få utnyttja
det nämnda anslaget för att, utöver de
ändamål som riksdagen tidigare har
beslutat om,

- bekosta informationsverksamhet inom
ramen för Vägverkets sektorsansvar,

- finansiellt stödja utvecklings- och
demonstrationsverksamhet som är av
principiell eller strategisk betydelse
för vägtransportsystemets utveckling,

- bekosta åtgärder som är av betydelse
för vägtransportsystemets utveckling i
de fall det inte finns någon annan
huvudman som har ett entydigt ansvar,

- finansiellt stödja åtgärder inom
vägtransportsystemet som är av betydande
samhällsintresse även då annan huvudman
finns.

1.3 Anslagsfrågor i samband med PIARC:s
10:e vinterkongress

Av propositionen framgår att den
internationella vägorganisationen
Permanent International Association of
Road Congresses (PIARC) kommer att hålla
sin 10:e vinterkongress i Luleå år 1998
med Vägverket som arrangör. Regeringen
föreslår att riksdagen godkänner att
Vägverket får belasta det nämnda
anslaget Drift och underhåll av statliga
vägar dels för de personalkostnader för
projektledning och administration som
uppkommer till följd av arrangemanget,
dels för övriga förberedelsearbeten
inför kongressen. Avsikten är att
kongressen skall finansieras via de ca 1
000 deltagarnas avgifter och ett
förväntat överskott från en parallellt
med kongressen anordnad utställning.
Anslagsmedel som används för andra
kostnader än de nämnda
personalkostnaderna för projektledning
och administration skall därför
återföras till anslaget efter
kongressen.

1.4 Förarprövning

Regeringen erinrar om riksdagens beslut
att Trafiksäkerhetsverket skulle läggas
ned vid utgången av år 1992 och att
dess arbetsuppgifter skulle föras över
till Vägverket (prop. 1992/93:2, bet.
TU4, rskr. 58). Därvid undantog
riksdagen dock förarprövning enligt
körkortslagstiftningen och uppdrog åt
regeringen att överväga frågan om
förarprövningens organisatoriska
hemvist. Riksdagen konstaterade att de
uppgifter som Vägverket skulle komma att
överta var av såväl föreskrivande som
tillämpande karaktär och att det var
väsentligt att en tydlig organisatorisk
åtskillnad gjordes mellan dessa
principiellt skilda uppgifter.
Förarprövningen skulle därför flyttas
från Vägverket.

I propositionen redogör regeringen för
de överväganden som ägnats frågan, bl.a.
i betänkandet Förarprövare år 2000 (SOU
1993:34). I detta föreslogs att en ny
myndighet skulle skapas för att sköta
förarprövningen och tillsynen av
trafikskolorna. Regeringen framhåller
att det av kostnadsskäl inte är aktuellt
att upprätta en ny central myndighet.
Mot bakgrund bl.a. av vissa EU-
bestämmelser om körkort, som skall börja
tillämpas den 1 juli 1996, och
Vägverkets sektors- och resultatansvar
för trafiksäkerheten, finns det enligt
regeringen förutsättningar för en god
kvalitetssäkring av förarproven om
verksamheten behålls inom Vägverkets
organisation. Regeringen föreslår
följaktligen att riksdagen godkänner att
förarprövningen skall ingå i Vägverkets
organisation.

1.5 Infrastrukturbidrag från Europeiska
unionen

Regeringen föreslår att den av riksdagen
bemyndigas

- att besluta om ansökan om den
europeiska gemenskapens finansiella
bidrag till de svenska delarna av de
transeuropeiska transportnätverken,

- att besluta om fördelning av den
europeiska gemenskapens finansiella
bidrag till de svenska delarna av de
transeuropeiska transportnätverken,

- att besluta om hur redovisningen av den
europeiska gemenskapens finansiella
bidrag till de svenska delarna av de
transeuropeiska transportnätverken skall
ske.

Regeringen framhåller att den i avvaktan
på riksdagens behandling har ansökt om
bidrag till investeringar i det svenska
transeuropeiska transportnätverket
enligt de anvisningar som EG har
beslutat. I sammanhanget bör nämnas att
de transeuropeiska transportnätverken
behandlas i trafikutskottets yttrande
1995/96:TU2y om EU:s regeringskonferens
1996 till utrikesutskottet. För år 1995
har - framgår det av yttrandet - den
svenska delen av den s.k. Nordiska
triangeln tilldelats 6,5 miljoner ecu
och kust-till-kust-delen av
Öresundsförbindelsen 10 miljoner ecu,
med 5 miljoner ecu var för Sverige och
Danmark. Härtill kommer bidrag med 2,5
miljoner ecu till några svenska
utvecklingsprojekt inom
flygtrafikledning. (En ecu motsvarar för
närvarande ca 8:40 kr.)

1.6 Vägstandard på Haningeleden

Regeringen föreslår att den av riksdagen
bemyndigas att besluta att de statliga
garantierna för Haningeleden 2:1 och 2:2
får utnyttjas för den vägstandard som
regeringen bedömer mest lämplig. Som
skäl för förslaget anför regeringen
bl.a. följande: Enligt
Dennisöverenskommelsen (Dennis II) har
parterna överenskommit att
Södertörnsleden, som utgör del av det
övergripande och strategiska
vägprojektet Yttre Tvärleden i
Stockholms län, på sträckan
Jordbro-Flemingsberg skall utföras som
en två-fältig, 9 meter bred väg.
Riksdagen har i april 1994 beslutat om
statliga garantier för byggandet av
vissa delar av Södertörnsleden (prop.
1993/94:86, bet. TU24, rskr. 247). Dessa
delar är bl.a. Haningeleden 2:1 och 2:2
med statliga lånegarantier på 48 resp.
66 miljoner kronor (prisnivå den 1
januari 1992.) Garantierna avser
vägprojekt enligt de i
Dennisöverenskommelsen angivna
förutsättningarna, dvs. en två-fältig, 9
meter bred väg. Vägverket har funnit att
förväntade trafikmängder på vägdelarna i
fråga kan motivera en 13 meter bred väg
och att kostnaderna härför inte kommer
att överstiga de i riksdagsbeslutet
angivna kostnaderna. Regeringen
framhåller att nuvarande bemyndiganden
innebär att de statliga garantierna för
Haningeleden 2:1 och 2:2 endast får tas
i anspråk för en utbyggnad av en 9 meter
bred väg. För att staten skall ha
kontroll över kostnadsutvecklingen av de
olika projekten inom
Dennisöverenskommelsen skall väsentliga
avvikelser i projekten, i fråga om
standard/utformning och budget jämfört
med vad som ursprungligen angivits,
redovisas för riksdagen och underställas
dess prövning. En vägbredd på 13 meter i
stället för 9 meter på vägdelarna i
fråga utgör en sådan väsentlig
avvikelse. Den sammanlagda budgeten för
Haningeleden 2 väntas dock inte
överskrida de av riksdagen tidigare
beviljade lånegarantierna.

1.7 Interna fonder hos SOS Alarm Sverige
AB

I propositionen erinras om att riksdagen
våren 1994 bemyndigade regeringen att
godkänna bl.a. ett alarmeringsavtal
mellan staten och SOS Alarm Sverige AB
(prop. 1993/94:150 bil. 6, bet. TU28,
rskr. 437). I alarmeringsavtalet, som i
huvuddrag återgavs i den nämnda
propositionen, hade överenskommits att
staten skulle täcka sin andel av
investeringar vid SOS-centralerna i
Stockholm, Göteborg och Malmö genom
bl.a. upplösning av de interna fonderna
vid dessa centraler. Statens andel av de
interna fonderna vid övriga SOS-
centraler skulle omvandlas till
investeringsfonder i bolaget.

I den nu aktuella propositionen
framhålls att styrelsen i bolaget har
påtalat att ändrad lagstiftning har
medfört att det inte är möjligt att
omvandla ifrågavarande fonder till
investeringsfonder. Styrelsen har därför
föreslagit att dessa fonder i stället
skall omvandlas till fritt eget kapital.
Regeringen säger sig ha för avsikt att i
samband med kommande bolagsstämma i SOS
Alarm Sverige AB vidta de åtgärder som
behövs för att genomföra styrelsens
förslag.

2 Motionsförslag

2.1 Vissa organisatoriska frågor

I motion T48 (fp) framhålls att
ingenting som sägs i propositionen får
utgöra hinder mot att man i framtiden
eventuellt omstrukturerar organisationen
för hela trafiksektorn. Så kan t.ex. ske
genom att en trafikmyndighet svarar för
all myndighetsutövning och en annan
svarar för att nätet upprätthålls.
Motionärerna yrkar att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna
vad de sålunda anfört om en framtida
omstrukturering av Vägverket.

I motion T49 (m) framhålls att
Vägverkets dubbla roll som både
myndighet och en aktör inom
anläggningssektorn är olycklig. Under
flera år har - fortsätter motionärerna -
de statliga verken utvecklats i riktning
mot ett tydligare och mer renodlat
myndighetsansvar. Detta
förändringsarbete har dock avstannat
beträffande Vägverket efter fjolårets
riksdagsbeslut att inte genomföra en
bolagisering av verkets
produktionsdivision. I ett första steg
bör enligt motionen
produktionsdivisionen bolagiseras. Detta
är nödvändigt för att garantera
konkurrensneutralitet och myndighetens
trovärdighet vid upphandling av den
konkurrensutsatta
produktionsverksamheten. I det längre
perspektivet finns inga motiv -
understryker motionärerna - för att en
fullt konkurrensutsatt verksamhet skall
ägas av staten. Den långsiktigt bästa
lösningen för en bolagiserad
produktionsverksamhet är därför en
privatisering. Det ger möjlighet till
tillförsel av riskvilligt kapital och
utveckling av verksamheten. För
Vägverket leder det till en renodling av
myndighetsrollen och en koncentration på
upphandlingsverksamheten.

2.2 Vägverkets sektorsansvar

I motion T49 (m) kritiseras regeringens
bedömning att Vägverket inom ramen för
sitt sektorsansvar bör verka för att
kollektivtrafikens konkurrenskraft
stärks inom hela vägtransportsystemet.
Hur detta mer konkret skall ske anges
inte i propositionen - säger
motionärerna - på annat sätt än att
regeringen framhåller att Vägverket bör
överväga hur ekonomiska styrmedel skall
användas och hur dess
utredningskompetens bör utvecklas.
Formuleringen skapar ett brett
tolkningsutrymme som kan resultera i
icke önskvärda effekter.
Kollektivtrafiken inom
vägtransportsystemet, dvs. huvudsakligen
busstrafik, kan inte ses isolerad från
annan kollektivtrafik och andra
transportalternativ. På längre sträckor
kan till exempel järnvägen vara ett ur
flera perspektiv fördelaktigare
alternativ. På kortare sträckor kan
detsamma gälla för cykeln. Att stärka
busstrafikens konkurrenskraft, genom
till exempel subventioner, kan således -
betonar motionärerna - leda till att
resenärerna väljer bort
samhällsekonomiskt och miljömässigt
bättre transportalternativ.

I motion T48 (fp) utgår motionärerna
från regeringens bedömning att Vägverket
inom ramen för sitt sektorsansvar bör
verka för att hänsyn tas till
funktionshindrades behov inom hela
vägtransportsystemet och att
handikappanpassningen av kollektiva
färdmedel samordnas. Tankarna i
propositionen är goda - betonar
motionärerna - men de präglas för mycket
av ord och för litet av handling.
Motionärerna yrkar att riksdagen
beslutar att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag till hur
resmöjligheterna för funktionshindrade
snabbt kan förbättras.

Som utskottet framhållit i det
föregående är det regeringens bedömning
att Vägverket inom ramen för sitt
sektorsansvar bör verka för en
trafiksäker, miljövänlig och effektiv
yrkestrafik som bedrivs under lika
konkurrensvillkor mellan företagen. Med
utgångspunkt i denna och andra
bedömningar om yrkestrafiken som
redovisas i propositionen framhålls i
motion T48 (fp) att regeringen bör
överväga en central ledning av polisens
arbete med trafikövervakning genom att
inrätta en särskild enhet för
trafikövervakning inom
Rikspolisstyrelsen. En sådan enhet bör -
betonar motionärerna - ges ett
ledningsansvar för 1en trafikövervakning
som omfattar all trafik, inte bara
yrkestrafik, och som avser teknisk
fordonskontroll genom flygande
inspektioner, nykterhets- och
hastighetskontroller m.m.

3 Utskottets ställningstagande

Som utskottet framhållit i det
föregående syftar regeringen med
propositionen främst till att föreslå
en precisering av Vägverkets ansvar och
befogenheter i dess nya roll som
sektorsmyndighet för
vägtransportsystemet.

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att riksdagen godkänner att
Vägverket såsom statens företrädare på
central nivå skall ha ett samlat ansvar,
s.k. sektorsansvar, för
vägtransportsystemets miljöpåverkan,
trafiksäkerhet, tillgänglighet,
framkomlighet och effektivitet samt för
frågor som rör väginformatik, fordon,
kollektivtrafik, handikappanpassning,
yrkestrafik och tillämpad forsknings-,
utvecklings- och
demonstrationsverksamhet inom väg-
transportsystemet.

Vad gäller frågan om eventuella
förändringar av myndighetsstrukturen
inom trafiksektorn, som behandlas i
motion T48 (fp), vill utskottet erinra
om att Kommunikationskommittén (dir.
1994:140) bl.a. har att överväga om det
behövs en förändring i fråga om den
nuvarande ansvarsfördelningen mellan
statliga myndigheter som deltar i
kommunikationsplaneringen. Vidare har
Inspektionskommittén (dir. 1995:77) att
utreda förutsättningarna för och värdet
av att slå samman tillsynsverksamheten
inom Luftfartsinspektionen,
Sjöfartsinspektionen och
Järnvägsinspektionen till en myndighet.
I avvaktan på resultatet av dessa
kommittéers arbete är utskottet inte för
sin del berett att förorda någon
riksdagens åtgärd med anledning av
yrkande 1 i motion T48 ( fp). Yrkandet
avstyrks därför.

Så sent som i december förra året
beslutade riksdagen att upphäva sitt
våren 1994 fattade beslut om
bolagisering, per den 1 januari 1996, av
Vägverkets produktionsdivision (prop.
1995/96:91, bet. TU11, rskr. 130).
Utskottet är inte för sin del berett att
förorda att riksdagen omprövar 1995 års
beslut. Motion T49 (m) yrkande 2 om en
bolagisering och privatisering av
Vägverkets produktionsdivision avstyrks
följaktligen.

Utskottet delar regeringens uppfattning
att Vägverket inom ramen för sitt
sektorsansvar bör verka för att
kollektivtrafikens konkurrenskraft
stärks inom hela vägtransportsystemet.
Självfallet förutsätter utskottet att
verket därvid iakttar de trafik- och
miljöpolitiska mål som riksdagen ställt
sig bakom. Utskottet delar sålunda inte
de i m-motionen uttalade farhågorna att
Vägverket skulle verka för att stärka
busstrafikens konkurrenskraft på ett
sådant sätt att resenärerna väljer bort
samhällsekonomiskt och miljömässigt
bättre transportalternativ. Med det
anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i
motion T49 (m).

I likhet med de motionärer som står
bakom motion T48 (fp) delar utskottet
regeringens uppfattning att Vägverket
inom ramen för sitt sektorsansvar bör
verka för att hänsyn tas till
funktionshindrades behov inom hela
vägtransportsystemet samt att
handikappanpassningen av kollektiva
färdmedel samordnas. Som framgår av
propositionen föreslår
Samreseutredningen i sitt betänkande
Allmänna kommunikationer - för alla?
(SOU:1995:70), som överlämnades till
regeringen i juni 1995, att
trafikhuvudmännen skall ta ett ökat
ansvar för den kommunala färdtjänsten,
riksfärdtjänsten och sjukresorna. Genom
att öka tillgängligheten till
kollektivtrafiken kan - enligt
utredningen - fler resenärer, t.ex.
funktionshindrade och äldre, resa med
kollektiva färdmedel. Enligt vad
utskottet erfarit avser regeringen att
förelägga riksdagen förslag på grundval
av betänkandet under nästa års riksmöte.
I avvaktan härpå - och med beaktande av
betydelsen av Vägverkets sektorsansvar i
nu aktuellt avseende - avstyrker
utskottet yrkande 2 i motion T49 (fp) om
att riksdagen bör vända sig till
regeringen med begäran om förslag till
hur resmöjligheterna för
funktionshindrade kan förbättras.

Vad gäller kravet i motion T48 (fp) på
att ledningsansvaret för
trafikövervakningen bör samlas hos
Rikspolisstyrelsen vill utskottet erinra
om att motionsyrkanden med samma
innebörd har behandlats av
justitieutskottet, senast i dess av
riksdagen godkända betänkande
1994/95:JuU14. I detta avvisades tanken
på en centralisering av ledningsansvaret
för trafikövervakningen med hänvisning
bl.a. till att regeringen uppdragit åt
Rikspolisstyrelsen att verka för en
reformering av övervakningen inom ramen
för nuvarande decentraliserade
organisation. En sådan reformering
pågår, enligt vad utskottet erfarit.
Någon anledning synes därför inte
föreligga att ompröva ifrågavarande
riksdagsbeslut. Motionsyrkandet avstyrks
följaktligen.

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att riksdagen godkänner att
förarprövningen skall ingå i Vägverkets
organisation.

Utskottet har ingen erinran mot att
Vägverket får använda anslaget A 2.
Drift och underhåll av statliga vägar
för de ändamål som regeringen anger (se
avsnitten 1.2 och 1.3 ovan). Av
regeringens hemställan framgår inte att
kostnaderna för vissa av de angivna
ändamålen skall belasta det nämnda
anslaget i enlighet med den i
propositionen uttalade avsikten. I
utskottets hemställan under moment 8 -
som avser användning av anslaget A 2.
Drift och underhåll av statliga vägar -
har därför beaktats att så skall ske.

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till bemyndiganden avseende
Infrastrukturbidrag från Europeiska
unionen (se avsnitt 1.5 ovan) och de
statliga garantierna för Haningeleden
2:1 och 2:2 (se avsnitt 1.6 ovan).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Vägverkets
sektorsansvar

att riksdagen med bifall till
regeringens förslag godkänner att
Vägverket som statens företrädare på
central nivå skall ha ett samlat
ansvar, s.k. sektorsansvar, för hela
vägtransportsystemets miljöpåverkan,
trafiksäkerhet, tillgänglighet,
framkomlighet och effektivitet samt
för frågor som rör väginformatik,
fordon, kollektivtrafik,
handikappanpassning, yrkestrafik och
tillämpad forsknings-, utvecklings-
och demonstrationsverksamhet inom
vägtransportsystemet,

res. 1 (mp) - delvis

2. beträffande förändringar av
myndighetsstrukturen inom
trafiksektorn

att riksdagen avslår motion
1995/96:T48 yrkande 1,

3. beträffande bolagisering av
Vägverkets produktionsdivision

att riksdagen avslår motion
1995/96:T49 yrkande 2,

res. 2 (m, c, fp)

4. beträffande
kollektivtrafikens
konkurrenskraft

att riksdagen avslår motion
1995/96:T49 yrkande 1,

res. 3 (m)

5. beträffande förbättrade
resmöjligheter för funktionshindrade

att riksdagen avslår motion
1995/96:T48 yrkande 2,

6. beträffande ledningsansvaret
för trafikövervakningen

att riksdagen avslår motion
1995/96:T48 yrkande 3,

res. 4 (fp)

7. beträffande förarprövningen

att riksdagen med bifall till
regeringens förslag godkänner att
förar-

prövningen skall ingå inom Vägverkets
organisation,

res. 1 (mp) -
delvis

8. beträffande användning av
anslaget A 2. Drift och underhåll av
statliga vägar

att riksdagen med anledning av
regeringens förslag godkänner att
Vägverket får utnyttja sjätte
huvudtitelns anslag A 2. Drift och
underhåll av statliga vägar för att
utöver vad riksdagen tidigare
beslutat om

dels bekosta informationsverksamhet
inom ramen för Vägverkets
sektorsansvar,

dels finansiellt stödja utvecklings-
och demonstrationsverksamhet som är
av principiell eller strategisk
betydelse för vägtransportsystemets
utveckling,

dels bekosta åtgärder som är av
betydelse för vägtransportsystemets
utveckling i de fall det inte finns
någon annan huvudman som har ett
entydigt ansvar,

dels i vissa fall finansiellt stödja
åtgärder inom vägtransportsystemet
som är av betydande samhällsintresse
även då annan huvudman finns,

dels bekosta projektledning och
administration som uppkommer till
följd av den internationella
vägorganisationen PIARC:s 10:e
vinterkongress,

dels bekosta övriga
förberedelsearbeten inför PIARC:s
10:e vinterkongress varvid
ianspråktagna medel sedan skall
återbetalas till anslaget efter
kongressen,

res. 1 (mp) - delvis

9. beträffande vissa
bemyndiganden

att riksdagen med bifall till
regeringens förslag bemyndigar
regeringen

dels att besluta om ansökan om den
europeiska gemenskapens finansiella
bidrag till de svenska delarna av de
transeuropeiska transportnätverken,

dels att besluta om fördelning av den
europeiska gemenskapens finansiella
bidrag till de svenska delarna av de
transeuropeiska transportnätverken,

dels att besluta om hur redovisningen
av den europeiska gemenskapens
finansiella bidrag till de svenska
delarna av de transeuropeiska
transportnätverken skall ske,

dels att besluta att de statliga
garantierna för Haningeleden 2:1 och
2:2 får utnyttjas för den vägstandard
som av regeringen bedöms mest
lämplig.

res. 1 (mp) -
delvis

Stockholm den 23 april 1996

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman
(s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg
(s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström
(s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder
(s), Hans Stenberg (s), Birgitta
Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica
Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena
Sandlin (s), Elisa Abascal Reyes (mp),
Claes-Göran Brandin (s), Ulla Löfgren
(m) och Sivert Carlsson (c).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1,7, 8
och 9)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att Utskottets ställningstagande,
såvitt nu är i fråga, bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner det för sin del
olämpligt att Vägverket ges ett sektors
ansvar i enlighet med regeringens
förslag. Ett sådant ansvar synes
utskottet svårförenligt inte bara med
Vägverkets huvuduppgift, som är att
svara för statens väghållning, utan
också med det trafikpolitiska målet att
transportsy- stemets miljöpåverkan bör
minska.

Utskottet kan inte heller tillstyrka
förslaget i propositionen om
bemyndigande för regeringen att besluta
om ansökan om - samt fördelning och
redovisning av - den europeiska
gemenskapens finansiella bidrag till de
svenska delarna av de transeuropeiska
transportnätverken. Det är enligt
utskottets mening mycket angeläget att
riksdagen inte förlorar möjligheten till
insyn och påverkan i sådana
transportfrågor inom EU som rör Sverige.

Vidare avstyrker utskottet förslaget i
propositionen om bemyndigande för
regeringen att besluta att de statliga
garantierna för Haningeleden 2:1 och 2:2
får utnyttjas för den vägstandard som
regeringen bedömer som mest lämplig.

Som en följd av dessa
ställningstaganden anser utskottet att
riksdagen bör avslå propositionen i sin
helhet.

dels att utskottets hemställan under 1,
7, 8 och 9 bort ha följande lydelse:

1. beträffande Vägverkets
sektorsansvar

att riksdagen avslår proposition
1995/96:131 yrkande 1,

7. beträffande förarprövningen

att riksdagen avslår proposition
1995/96:131 yrkande 2,

8. beträffande användning av
anslaget A 2. Drift och underhåll av
statliga vägar

att riksdagen avslår proposition
1995/96:131 yrkande 3 och de tre
första att-satserna i yrkande 4,

9. beträffande vissa bemyndiganden

att riksdagen avslår proposition
1995/96:131 i de delar som inte omfattas
av utskottets hemställan ovan.

2. Bolagisering av Vägverkets
produktionsdivision (mom. 3)

Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),
Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik
(fp), Ulla Löfgren (m) och Sivert
Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Så sent och
slutar med avstyrks följaktligen bort
ha följande lydelse:

I samband med att Vägverkets roll som
myndighet förstärks bör också enligt
utskottets mening verksamheten renodlas.
Utskottet delar den i motion T49 (m)
uttalade uppfattningen att Vägverkets
dubbla roll som både myndighet och aktör
inom anläggningssektorn är olycklig.
Under flera år har de statliga verken
utvecklats i riktning mot ett tydligare
och mer renodlat myndighetsansvar. Detta
förändringsarbete har dock avstannat
beträffande Vägverket efter fjolårets
riksdagsbeslut att riva upp 1994 års
riksdagsbeslut om en bolagisering av
verkets produktionsdivision per den 1
januari 1996.

Utskottet anser för sin del - i likhet
med de motionärer som står bakom motion
T49 (m) - att produktionsdivisionen bör
bolagiseras. Detta är nödvändigt för att
garantera konkurrensneutralitet och
myndighetens trovärdighet vid
upphandlingar, eftersom verksamheten nu
skall vara konkurrensutsatt.

Regeringen bör därför enligt utskottets
mening skyndsamt förelägga riksdagen
förslag om bolagisering av Vägverkets
produktionsdivision.

Vad utskottet nu anfört - och som till
väsentlig del tillgodoser syftet med
yrkande 2 i motion T49 (m) - bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:

3. beträffande bolagisering av
vägverkets produktionsdivision

att riksdagen med anledning av motion
1995/96:T49 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Kollektivtrafikens konkurrenskraft
(mom. 4)

Per Westerberg, Tom Heyman, Birgitta
Wistrand och Ulla Löfgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet delar
och slutar med motion T49 (m) bort ha
följande lydelse:

Kollektivtrafiken inom
vägtransportsystemet, dvs. huvudsakligen
busstrafiken, kan inte - som framhålls i
m-motionen - ses isolerad från annan
kollektivtrafik och andra
transportalternativ. På längre sträckor
kan t.ex. järn-vägen vara ett ur flera
perspektiv fördelaktigare alternativ,
liksom cykel på kortare sträckor.
Regeringens bedömning att Vägverket inom
ramen för sitt sektorsansvar bör verka
för att stärka kollektivtrafikens
konkurrenskraft inom hela
vägtransportsystemet är enligt
utskottets mening alltför dåligt
underbyggd och oprecis. Att stärka
busstrafikens konkurrenskraft, genom
exempelvis subventioner, kan leda till
att samhällsekonomiskt och miljömässigt
bättre transportalternativ väljs bort av
resenären.

Utskottet vill understryka att
Vägverket bör verka för en
samhällsekonomiskt god utveckling inom
hela vägtransportsystemet och ta hänsyn
till alla de fordonsslag som berörs.
Vidare bör konkurrensneutralitet mellan
och inom de olika transportslagen
eftersträvas, liksom att varje
transportslag skall bära sina egna
kostnader.

Vad utskottet nu anfört - och som
tillgodoser syftet med motion T49 (m)
yrkande 1 - bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:

4. beträffande kollektivtrafikens
konkurrenskraft

att riksdagen med anledning av motion
1995/96:T49 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Ledningsansvaret för
trafikövervakningen (mom. 6)

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Vad gäller och
slutar med avstyrks följaktligen. bort
ha följande lydelse:

Som framhålls i motion T48 (fp) är
trafikövervakning ett av de
effektivaste sätten att öka
trafiksäkerheten. Utskottet delar den i
motionen uttalade uppfattningen att
regeringen bör överväga en central
ledning av polisens arbete med
trafikövervakning. Lämpligast synes vara
att inrätta en särskild enhet för
trafikövervakning inom
Rikspolisstyrelsen. En sådan enhet bör
ges ett ledningsansvar för all
trafikövervakning, omfattande bl.a.
yrkestrafiken, teknisk fordonskontroll,
nykterhetskontroller och
hastighetskontroller.

Vad utskottet nu anfört - och som
innebär att yrkande 3 i motion T48 (fp)
tillstyrks - bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:

6. beträffande ledningansvaret för
trafikövervakningen

att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T48 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 3
Utskottet 3
1 Propositionens huvudsakliga
innehåll 3
1.1 Vägverkets sektorsansvar för
vägtransportsystemet 3
1.2 Anslagsfrågor i samband
Vägverkets sektorsansvar 4
1.3 Anslagsfrågor i samband med
PIARC:s 10:e vinterkongress 5
1.4 Förarprövning 5
1.5 Infrastrukturbidrag från
Europeiska unionen 6
1.6 Vägstandard på Haningeleden 6
1.7 Interna fonder hos SOS Alarm
Sverige AB 7
2 Motionsförslag 7
2.1 Vissa organisatoriska frågor 7
2.2 Vägverkets sektorsansvar 8
3 Utskottets ställningstagande 8
Hemställan 10
Reservationer 12
Gotab, Stockholm 1996
_______________________________
1 t