Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utvärdering av statens upplåning ochskuldförvaltning 1997-2001

Betänkande 2001/02:FIU22

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Under beredning
2002-05-14
Debatt
2002-06-04
Beslut fattades
2002-06-05
Trycklov
2002-09-12

Hela betänkandet

Utvärdering av statens upplåning ochskuldförvaltning 1997-2001(docx, 96 KB)
Bilaga: bet_200102_fiu_22(pdf, 415 KB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning (FiU22)

Riksdagen lade till handlingarna regeringens årliga utvärdering av statsskuldsförvaltningen. I regeringens skrivelse behandlas riktlinjerna för statsskuldens förvaltning åren 1999-2001 samt Riksgäldskontorets upplåning och skuldförvaltning under budgetåren 1997-2001.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Beredning, Genomförd

Betänkandet kommer beredas 14 maj 2002, justerades 23 maj 2002 och fick trycklov 12 september 2002.Reservationer: 2

Alla beredningar i utskottet

2002-05-16

Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning (FiU22)

Finansutskottet föreslår att riksdagen lägger till handlingarna regeringens årliga utvärdering av statsskuldsförvaltningen. I regeringens skrivelse behandlas riktlinjerna för statsskuldens förvaltning åren 1999-2001 samt Riksgäldskontorets upplåning och skuldförvaltning under budgetåren 1997-2001.

Debatt, Genomförd

Information kommer.
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:FIU22, Utvärdering av statens upplåning ochskuldförvaltning 1997-2001

Debatt om förslag 2001/02:FIU22

Webb-tv: Utvärdering av statens upplåning ochskuldförvaltning 1997-2001

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Anna Åkerhielm (M)
Anf. 138 Anna Åkerhielm (M)
Herr talman! Det här betänkandet handlar som sagt om statens upplåning och skuldförvaltning. Äm- net är minst sagt både abstrakt och teoretiskt, men inte desto mindre har det stor betydelse för den vanli- ge medborgaren. Statsskuldens storlek är faktiskt något som intresserar och som man undrar över och ställer frågor om när man kommer ut på olika ställen i landet. Man har en mycket bestämd uppfattning. Det mål och den beslutsstruktur för statsskulds- politiken som redovisas i skrivelsen gäller sedan 1998. Det är regeringen som anger riktlinjer för statsskuldens sammansättning och löptiden, och det är Riksgäldskontorets styrelse som omsätter dessa riktlinjer i strategiska beslut och operativ förvaltning. Sådan är arbetsfördelningen. Regeringens beslut om riktlinjer för de tidigare åren i utvärderingsperioden innebar att statsskuldens fördelning på olika skuldslag låg fast. Inför 2001 beslutade man däremot att valutaskuldens andel av statsskulden skulle minska under de tre kommande åren. Nu blev det inte så. På grund av kronans svaga ställning utvecklades valutaandelen i motsatt riktning under våren, och regeringen fick i stället i juli månad justera ned amorteringsriktmärket, och Riksgälden fick, till skillnad från tidigare etablerad praxis, i upp- drag att väga in kronkursen vid beslut om amorte- ringstakt. Hur slår då detta, inte minst mot allmänheten? Jo, det man redan hade märkt inför planeringen av som- marsemestrar och i många fall redan tagit konsekven- serna av - med en svag krona kan man nämligen inte resa så långt - fick nu ett helt annat ansikte. Kronans svaga ställning fick större konsekvenser än det egna semestermålet. Herr talman! Vi har i en gemensam borgerlig re- servation, nr 1, vilken jag redan nu yrkar bifall till, velat peka på just problematiken, svårigheten och sårbarheten. Den svenska kronan har kontinuerligt försvagats sedan 1996. Kronan har fortsatt att försva- gas, trots att inflationen i Sverige inte har varit högre än i omvärlden. Det tyder på ett bristande förtroende för tillväxtkraften i den svenska ekonomin. Det är mot den bakgrunden märkligt att regeringen sätter mål för statsskuldspolitiken som bygger på en oför- ändrad eller förstärkt kronkurs. Som vi ser det bör målen för valutaamorteringen utformas i överensstämmelse med hur den ekonomis- ka politiken förs. Alternativt bör amorteringstakten för valutaskulden bedömas utifrån det statliga lånebe- hovet och inte efter kronkursens utveckling. Herr talman! I ytterligare en reservation utvecklar vi våra synpunkter på Riksgäldsspar. Det är tidigare kända ställningstaganden. I skrivelsen framgår det att regeringen menar att Riksgäldsspar ska ta markands- andelar för att kompensera för nedgångar i premieob- ligationer. Vi för vår del menar att denna sparform, som ju vänder sig direkt till hushållen och som har stora likheter med vanligt banksparande, bör avvecklas så fort som möjligt. Vi anser att det är olämpligt att en statlig myndighet som Riksgäldskontoret agerar som en aktör bland flera på en konkurrensutsatt marknad. Det ligger, som vi ser det, utanför Riksgäldskontorets huvuduppgifter och fyller ingen direkt funktion när det gäller statsupplåning och skuldförvaltning. Jag har redan tidigare yrkat bifall till reserva- tion 1.
saknar porträttfoto
Lena Ek (C)
Anf. 139 Lena Ek (C)
Herr talman! Ambitionen att reducera valutaskul- den förra året har inte uppfyllts. Riksgäldskontoret har valt att begränsa amorteringen av statsskulden till 15 miljarder kronor, och regeringen har under året beslutat att sätta ned amorteringsriktmärket från 35 miljarder till 25 miljarder kronor. I den proposition om den långsiktiga ekonomiska politiken som har förelagts riksdagen ökar låneskul- den. Genom det beslut som där föreslås ökar lå- neskulden under året, och kurvan för statsskuldens minskning har därmed brutits. Det här är förstås en mycket oroande utveckling, samtidigt som det ligger ytterligare förslag som är utgiftsdrivande i regeringens ekonomiska vårproposi- tion. Stor betydelse i sammanhanget har förtroendet för den svenska ekonomin och den svenska valutan. Det grundar sig till stor del på hur den svenska till- växten går. Det är i det här sammanhanget också sorgligt att konstatera att det inte finns tillräckligt många förslag som håller uppe tillväxten. Under året har också pro- gnoserna för den svenska ekonomiska tillväxten jus- terats ned ett flertal gånger. Detta, herr talman, är bakgrunden till att Center- partiet har ställt sig bakom den reservation som i betänkandet kallas reservation 1. Jag yrkar bifall till denna reservation.
saknar porträttfoto
Karin Pilsäter (Fp)
Anf. 140 Karin Pilsäter (Fp)
Herr talman! När man studerar regeringens skri- velse med beskrivning av statsskuldshanteringen och mål och riktlinjer för statsskuldspolitiken får man liksom en känsla av att regeringen ägnar sig åt samma typ av spaning efter en förbättrad kronkurs som man gör när det gäller konjunkturen. Det ligger inte inom ramen för den här diskussio- nen, men tyvärr verkar man i regeringen - det finns ingen representant för den här - tro att det är genom att liksom spana på tänkbara förändringar och hoppas som det blir en förändring, i stället för genom att ägna sig åt det som faktiskt är regeringens och politikens uppgift. Den uppgiften är att skapa förutsättningar för en ökad växtkraft som varaktigt skulle påverka även kronkursens utveckling. Man kan inte bara förlita sig på utifrån kommande förändringar och fromma för- hoppningar. Under senare tid har kronkursen förstärkts, men det är ju inte ett resultat av den politik som förs, utan det är ett resultat av andra, yttre förändringar. Man kan inte bygga målen på att man, så att säga, ska kunna hoppas fram en varaktig förstärkning av kron- kursen. I övrigt, för att inte trötta talmannen och övriga närvarande ledamöter, vill jag, med instämmande i det som Lena Ek och Anna Åkerhielm har framfört beträffande både statsskuldspolitiken i stort och Riks- gäldsspar som en något mindre fråga, säga att jag givetvis står bakom innehållet reservationerna, men för egen del yrkar jag inte bifall till någon av dem.
saknar porträttfoto
Carin Lundberg (S)
Anf. 141 Carin Lundberg (S)
Herr talman! Här behandlar vi den årliga utvärde- ringen av statens upplåning och skuldförvaltning för perioden 1997-2001. Utskottet föreslår att skrivelsen ska läggas till handlingarna. Och jag yrkar bifall till förslaget samt avslag på reservationerna. Statens upplåning och skuldförvaltning är väl inte precis det som man kommer att tala mest om vid höstens alla torgmöten. Men det är en stor och viktig fråga när man ser på hur mycket pengar som är in- blandade. År 1996 uppgick statsskulden till 1 439 miljarder kronor. År 2001 hade den sjunkit till 1 176 miljarder kronor. Och alla vet vid det här laget att "den som är satt i skuld är inte fri". Det kostar att ha stora lån. Ränte- betalningarna på statsskulden uppgick till drygt 81 miljarder kronor för 2001, vilket är 9 miljarder kronor lägre än året före. 81 miljarder kronor är svindlande mycket pengar. Det är lika mycket som hela barnom- sorgen kostar under två år. Lånebehovet har trots dessa enorma summor minskat successivt, främst till följd av en snabbare ekonomisk tillväxt och en sanering av statsbudgeten. Fr.o.m. 1998 var lånebehovet åter negativt, dvs. stats- budgeten visade knappt överskott. Överskott har vi nu haft under de senaste fyra åren. Det vi ska göra här i dag är att bedöma den utvär- dering som regeringen har gjort av hur väl Riksgälds- kontoret lyckats med sitt uppdrag. Utskottet anser att vi med godkännande kan lägga skrivelsen till hand- lingarna. De borgerliga partierna är inte nöjda med förvalt- ningen av statsskulden. Riksgäldskontoret har försökt väga risken med en för hög valutaskuld mot risken att en amortering sker till en oförmånlig kurs och reducerade amorterings- takten under 2001 av kostnadsskäl. Den svenska kronan framstod som svag samtidigt som fundamen- tala faktorer i den svenska ekonomin talade för en långsiktigt starkare krona. Riksgäldskontoret bedöm- de vidare att tillfälliga faktorer, som den svaga börsutvecklingen och förväntningar om strategiska omallokeringar till utländsk valuta, låg bakom kro- nans svaghet. Då dessa tillfälliga effekter klingat ut bedömdes således att kronan skulle förstärkas under de närmaste åren och att en långsammare avbetal- ningstakt i detta läge skulle minska kostnaderna i skuldförvaltningen. De beslut som Riksgäldskontoret fattade förefaller ha vilat på stabil grund. Riksgäldskontorets bedöm- ningar om kronans utveckling är rimliga, och för- väntningarna om minskad kostnad för skuldförvalt- ningen torde ha infriats. Under förutsättning att kronförsvagningen under 2001 kan ses som tillfällig, bedömer utskottet att fördröjningen av amorteringen av valutaskulden var kostnadsmässigt motiverad. Utskottet delar regeringens uppfattning att en dju- pare utvärdering bör anstå tills en längre utvärdering- speriod föreligger. För övrigt kan vi glädja oss åt att kronan har stärkts under den senaste tiden. Herr talman! I debatten om det förra betänkandet diskuterade vi konkurrensneutralitet. Där framförde de borgerliga partierna hur viktigt de tycker att det är med konkurrens inom den kommunala sektorn. Jag tycker också att det är viktigt med konkurrens inom den statliga sektorn och då särskilt när det gäller hushållssparande. Riksgäldsspar riktar sig till hushållen och har till sin konstruktion stora likheter med vanligt bankspa- rande. De fyra borgerliga partierna anser att det är olämpligt att Riksgäldsspar är ett alternativ på en konkurrensutsatt marknad. Regeringens mål för upplåning på hushållsmark- naden är att uppnå största möjliga kostnadsbesparing i förhållande till alternativa upplåningsformer på bank- och obligationsmarknaden. Under uppbygg- nadsskedet av Riksgäldsspar uppstod kostnader som belastade resultatet. Men sedan 1999 uppvisar spar- formen positiva resultat och, särskilt under 2001, stigande volymer. Regeringen anser att det är viktigt att Riksgälds- spar ges tid att utvecklas till en attraktiv sparform på den svenska sparmarknaden, inte minst för att konto- ret ska kunna uppnå stabilitet i upplåningen från hus- hållen.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 5 juni 2002.Förslagspunkter: 2, Voteringar: 1.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens beslut om riktlinjer för statens upplåning och skuldförvaltning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner vad utskottet anför om regeringens beslut om riktlinjer för statens upplåning och skuldförvaltning samt lägger regeringens skrivelse 2001/02:104 i denna del till handlingarna.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
  2. Riksgäldskontorets beslut om statens upplåning och skuldförvaltning
    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner vad utskottet anför om Riksgäldskontorets beslut om statens upplåning och skuldförvaltning samt lägger regeringens skrivelse 2001/02:104 i denna del till handlingarna.
    • Reservation 2 (m, fp, kd)

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.