Utrikesutskottets betänkande i anledning av proposition 1974:57 med förslag till inrättande av ett organ för främjande av import från u-länderna, jämte motioner

Betänkande 1974:UU7

Utrikesutskottets betänkande nr 7 år 1974

UU 1974:7

Nr 7

Utrikesutskottets betänkande i anledning av proposition 1974:57
med förslag till inrättande av ett organ för främjande av import från
u-länderna, jämte motioner.

Propositionen

I propositionen föreslås, att ett organ inrättas för att främja import till
Sverige från u-länderna och därigenom bidra till dessa länders utveckling.
Verksamheten föreslås bli finansierad med biståndsmedel.

En ökad utrikeshandel är av vital betydelse för u-ländernas ekonomiska
och sociala utveckling. Om deras växande behov av utländsk valuta för
import, skuldbetalningar m. m. skall kunna tillgodoses, måste exportintäkterna
expandera kraftigt.

En positiv utveckling av u-ländernas export hämmas allvarligt av brister
i marknadsföringen. Exportfrämjande bistånd syftar till att stödja deras egna
strävanden att bygga upp sin marknadsföringskapacitet.

Trots att olika internationella organ och enskilda stater lämnar u-länderna
ett icke obetydligt exportfrämjande bistånd bedöms detta av u-länderna själva
inte vara tillräckligt. Man har bl. a. i FN:s konferens för handel och
utveckling (UNCTAD) föreslagit, att industriländerna skulle upprätta nationella
organ med uppgift att underlätta import från u-länder.

Med anledning av en rekommendation av Nordiska rådet har de nordiska
regeringarna gemensamt utrett frågan om information till u-länderna om
den nordiska marknaden (Nordisk utredningsserie 6/71). Utredningen kom
efter en genomgång av det exportfrämjande biståndet, internationellt och
nordiskt, fram till att detta främst omfattat olika former av stödåtgärder
i u-länderna och att starka skäl talar för en komplettering avseende praktisk
kommersiell vägledning på den nordiska marknaden. Utredningen fann att
nationella organ skulle vara mest ändamålsenliga för en sådan vägledning.

Frågan har därefter för svensk del utretts inom handelsdepartementet.
Utredningen har presenterats i en promemoria (Ds H 1973:5) angående inrättande
av ett organ för främjande av importen till Sverige från u-länderna.
Yttrande över promemorian har efter remiss avgetts av styrelsen för internationell
utveckling (SIDA), statskontoret, generaltullstyrelsen, riksrevisionsverket,
statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, Kooperativa förbundet
(KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas riksförbund,
Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund, Svenska handelskammarförbundet.
Sveriges grossistförbund, Sveriges handelsagenters
förbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

I Riksdagen 1974. 9 sami. Nr 7

UU 1974:7

2

Det föreslagna organet, som avses fl namnet ”Importkontoret för u-landsprodukter"
(IKU), skall enligt propositionen ha till syfte att öka u-ländernas
exportintäkter och bidra till deras utveckling. Arbetsuppgifterna skall bestå
i att till u-landsexportörer lämna information och handledning om de kommersiella
avsättningsmöjligheterna och marknadsförhållandena i Sverige
samt förmedla kontakter med den svenska marknaden och med svenska
företag.

Olika organisationer inom näringslivet handlägger redan nu uppgifter av
detta slag. Importkontoret kommer att få en samordnande roll. Därutöver
kommer att krävas ett aktivt och självständigt arbete från organets sida.
Det bör ha frihet att utnyttja alla tillgängliga kanaler för att främja u-ländernas
export till svenska marknaden. Verksamheten skall bedrivas i ett
nära och förtroendefullt samarbete med näringslivets organisationer. Frågan
om samordning och arbetsfördelning mellan IKU och berörda näringslivsorganisationer
torde få lösas parallellt med att erfarenhet av verksamheten
erhålls.

Importkontoret kommer att tjäna som svensk kontaktpunkt till ITC i konkreta
frågor rörande avsättning av u-landsprodukter på den svenska marknaden.
I fråga om IKU:s engagemang i enskilda affärsförhandlingar måste
göras klart för både u-landsexportörer och svenska köpare att organet endast
fungerar som förmedlare och rådgivare och inte kan ta på sig något juridiskt
ansvar för affärsavtal.

I fråga om den länderkrets som bör komma i åtnjutande av IKU.s tjänster
gäller att dessa bör stå öppna för de utomeuropeiska länder som ingår i
den s. k. 77-gruppen i UNCTAD. Vidare bör Bangladesh, Israel, Mongoliet
och Västra Samoa, som alla ingår i den grupp u-länder i UNCTAD som
ej tillhör 77-gruppen samt Demokratiska folkrepubliken Korea och Demokratiska
republiken Vietnam kunna ta organets tjänster i anspråk. Detta
bör även gälla vissa utomeuropeiska områden som står under vissa i-länders
överhöghet eller för vilkas utrikesförbindelser dessa svarar.

Denna definition ansluter sig mycket nära till den som FN-sekretariatet
använder för sina statistiska redovisningar i vad avser u-länderna. En förteckning
över de länder och områden som för närvarande täcks av definitionen
har bifogats till propositionen. Det framhålls att härutöver, där
så är lämpligt, exportörer från områden som kontrolleras av befrielserörelser
kan ta organets tjänster i anspråk. Detta innebär inte något ställningstagande
till berörda områdens internationella status.

Den uppsökande verksamhet som IKU:s begränsade resurser medger bör
i första hand ta sikte på de mest behövande u-länderna. Erfarenheterna
under organets inledande verksamhetsår torde få visa vilket behov av andra
styrmetoder som kan aktualiseras. Det bör ankomma på Kungl. Majit att
med ledning därav ta ställning till om avgifter eller andra metoder skall
tillämpas.

UU 1974:7

3

IKU bör vara oförhindrat att stå till tjänst med marknadsinformationer
om alla varor utan undantag för någon sektor. Upplysningar om de särskilda
problem som råder för varor, i fråga om vilka särskilda begränsningsåtgärder
måste vidtas för att skydda inhemska producenter, eller i andra avseenden
skall dock naturligtvis lämnas. Organet bör fortlöpande hålla sig orienterat
om vilka varor som förorsakar handelspolitiska problem och i förekommande
fall samråda med de handelspolitiska instanserna innan beslut fattas om
mer direkt importfrämjande åtgärder för sådana varor. Denna samrådsskyldighet
bör naturligtvis även gälla varor där de handelspolitiska problemen
är jordbruks- eller fiskeripolitiskt betingade.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt sådana produkter som kan anses
främja den industriella utvecklingen och diversifieringen av produktionen
i u-länderna.

I viktigare frågor om verksamhetens inriktning, omfattning och metodik
skall IKU enligt propositionens förslag, bistås av en rådgivande nämnd. Om
principiella utrikes-, handels- eller biståndspolitiska frågor av större vikt
kommer upp skall de underställas Kungl. Maj:ts prövning. Nämnden bör
bevaka handels- och biståndspolitiska aspekter av organets verksamhet samt
företräda sakkunskap i marknadsföring samt konsument- och löntagarintressen.
I promemorian föreslås att i nämnden skall ingå företrädare för
kommerskollegium, SIDA, statens jordbruksnämnd, Sveriges grossistförbund,
handelskamrarna, KF, LO och TCO. Därutöver skall en ordförande
utses av Kungl. Maj:t. I remissyttrandena har föreslagits att även representanter
för affärsbankerna, handelsagenterna, industrin, Lantbrukarnas
riksförbund, mässväsendet och statens livsmedelsverk skulle ingå i nämnden.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till nämndens
sammansättning och meddela närmare föreskrifter för dess verksamhet.

Enligt propositionen skall IKU ges ställning som en självständig myndighet,
som dock i administrativt hänseende bör anknytas till någon befintlig myndighet.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att besluta om detta.

I propositionen räknas med behov av medel för en chef till organet samt
därutöver för två handläggande tjänstemän, en assistent och ett biträde.
Totalt beräknas organets utgifter under det första verksamhetsåret att uppgå
till drygt 1 milj. kr. Verksamheten torde kunna inledas den 1 januari 1975,
varför kostnaden budgetåret 1974/75 skulle bli cirka hälften av angivna
belopp. Medel har reserverats i årets statsverksproposition under tredje huvudtiteln.
Organets tjänster skall sålunda bekostas av biståndsmedel och
i princip vara avgiftsfria.

I propositionen framhålls att offentlighetsprincipen kommer att gälla för
IKUis verksamhet. Det kan dock från bl. a. konkurrenssynpunkt vara väsentligt
med någon form av sekretesskydd för de företag som berörs av
verksamheten.

En utvärdering av verksamheten föreslås bli genomförd efter en försöks -

1* Riksdagen 1974. 9 sami. Nr 7

UU 1974:7

4

period om tre år. Departementschefen framhåller att det är fråga om ett
nytt fält för statlig verksamhet, och de insatser som i propositionen förordas
har sålunda karaktär av försöksverksamhet.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1974:1666 av fru Fraenkel och herr Romanus (fp), vari
hemställs att riksdagen uttalar 1. att till det föreslagna organets arbetsuppgifter
bör höra att främja utvecklingen av hantverksexport från u-länderna,
2. att u-ländernas intressen bör ges en stark representation i den
föreslagna rådgivande nämnden och att därvid även sakkunskap beträffande
u-ländernas hantverksexport bör ingå i nämnden;

dels motionen 1974:1667 av fru Fredgardh och fröken Rogestam (c), vari
hemställs att riksdagen beslutar 1. att importkontoret för u-landsprodukter
(IKU) ges till uppgift att befrämja import av produkter från de u-länder
med vilka Sverige har upprättat ett biståndssamarbete, i första hand s. k.
programländer, 2. att föreskrifterna för IKU:s verksamhet ges en sådan utformning
att det svenska biståndssamarbetets principer och allmänna målsättningar
upprätthålls, 3. att ge den rådgivande nämnden en allsidig representation
med parlamentariskt inslag, 4. att ge den rådgivande nämnden
i uppdrag att efter varje verksamhetsår inkomma med rapport över verksamheten
och att göra en bedömning av i vilken utsträckning denna verksamhet
legat i linje med det svenska biståndssamarbetets principer och allmänna
målsättningar;

dels motionen 1974:1668 av herr Hovhammar m. fl. (m), vari hemställs
att riksdagen beslutar att, med avslag på propositionen 1974:57, för IKU
anslagna medel skall överföras till anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete
för att användas för katastrofinsatser;

dels motionen 1974:1669 av fru af Ugglas m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen beslutar att den i propositionen 1974:57 föreslagna verksamheten,
med uppgift att främja import från u-länderna, skall bedrivas inom kommerskollegium
i avvaktan på utvärdering av de tre första årens verksamhet.

Utskottet

I motionen 1668 ifrågasätts behovet av ett särskilt svenskt organ för främjande
av import från u-länderna. Motionärerna menar att en statlig myndighet
inte har några fördelar framför det kontaktnät som finns i vår marknadsekonomi
när det gäller att bedöma den svenska marknadens krav och
få till stånd affärsförbindelser mellan Sverige och u-länderna. Motionärerna
tvivlar på att den föreslagna myndigheten skulle kunna göra en insats som
står i rimlig proportion till anslaget.

UU 1974:7

5

Utskottet vill erinra om att Sverige gett starkt stöd till det internationella
arbetet för att bygga upp och förstärka u-ländernas marknadsföringskapacitet.
Detta bistånd, som i huvudsak varit inriktat på åtgärder i u-länderna,
behöver kompletteras av stöd till u-ländernas försäljningsansträngningar på
de enskilda industriländernas marknader. U-länderna själva har bl. a. inom
UNCTAD framfört önskemålet att detta kompletterande stöd ges i den
formen att industriländerna upprättar nationella kontaktpunkter, till vilka
u-landsexportörer kan vända sig för att (å hjälp med information om marknaderna
och förmedling av kontakter med importörer.

Av propositionen framgår att de näringslivsorganisationer som inom ramen
för sin allmänna verksamhet främjar importen från u-länderna gör
en värdefull insats för att informera om försäljningsmöjligheterna på den
svenska marknaden. Den utredning om inrättande av ett organ för främjande
av import till Sverige från u-länderna som gjorts av handelsdepartementet
ger emellertid grund för bedömningen att utrymme finns för ytterligare
insatser i vad avser dels antalet förmedlade kontakter mellan exportörer
i u-länder och svenska importörer, dels den individuella behandling som
ägnas de enskilda ärendena.

Efterfrågan av marknadsinformation och kontaktförmedling ökar i takt
med att man i u-länderna blivit alltmer medveten om exportens och exportfrämjandets
stora betydelse och bygger upp sin kapacitet på området.
Även den av UNCTAD/GATT:s Internationella handelscentrum (ITC) uttalade
avsikten att i möjlig mån lägga över sin informationstjänst avseende
enskilda industrilandsmarknader på dessa länder själva medför en ökad efterfrågan.

Det föreslagna importkontoret avses sålunda även tjäna som svensk kontaktpunkt
till ITC i konkreta frågor rörande avsättning av u-landsprodukter
på den svenska marknaden.

Utskottet finner att det är en synnerligen viktig del av den svenska ulandspolitiken
att söka stimulera handelsförbindelserna mellan Sverige och
vederbörande länder samt att det föreligger behov av ett statligt organ som
dels genom sin verksamhet kompletterar de insatser som görs av näringslivets
organisationer, dels kan tjäna som en officiell kontaktpunkt av det
slag som u-länderna efterlyser.

Under hänvisning till det som nu anförts avstyrker utskottet motionen
1668.

Frågan om det föreslagna organets ställning tas upp i motionen 1669.
Motionärerna menar att erfarenheterna från verksamheten bör prövas innan
importkontoret ges ställning som en självständig myndighet.

Som framhålls i propositionen är ett aktivt och självständigt arbete från
IKU:s sida en förutsättning för framgång. IKU bör ha frihet att utnyttja
alla tillgängliga kanaler för att främja u-ländernas export till den svenska

UU 1974:7

6

marknaden. Verksamheten skall bedrivas i nära och förtroendefullt samarbete
med näringslivets organisationer.

Utskottet finner att importkontorets tilltänkta arbetsuppgifter är så särartade,
bl. a. till följd av organets funktioner som förmedlare och rådgivare
och dess roll som kontaktpunkt i Sverige för ITC, att det synes motiverat
att ge organet en självständig ställning.

En ny bedömning av den organisatoriska ramen för verksamheten kan
företas i samband med den föreslagna utvärderingen av IKU efter en försöksperiod
om tre år. Utskottet förutsätter att det i anslutning till denna
utvärdering även kommer att beaktas vad som på längre sikt kan åstadkommas
i samverkan mellan de nordiska länderna på detta område.

I propositionen föreslås att importkontoret i administrativt hänseende anknytes
till någon befintlig myndighet, varom Kungl. Maj:t torde få besluta.

Med hänsyn till importkontorets ringa storlek och den försöksverksamhet
som tills vidare kommer att bedrivas anser utskottet det vara rationellt
att en sådan anknytning sker till en befintlig myndighet, som har möjlighet
att bistå med administrativ service.

Av de skäl som här nämnts avstyrker utskottet motionen 1669.

I motionen 1667 förordas bl. a. att IKU:s verksamhet skall ges en sådan
utformning att det svenska utvecklingssamarbetets principer och andra målsättningar
upprätthålls.

Utskottet finner det självklart att organets verksamhet utformas på detta
sätt. Propositionen bygger på att IKU:s verksamhet skall överensstämma
med det svenska biståndssamarbetets principer och andra målsättningar.
Med tanke på de biståndspolitiska frågor som kan aktualiseras i samband
med IKU:s verksamhet föreslås bl. a. att SIDA skall vara representerat i
organets rådgivande nämnd.

Motionen 1667, såvitt nu är i fråga, torde få anses besvarad med vad
utskottet anfört.

I nämnda motion föreslås vidare att IKU skall begränsa sin verksamhet
till stöd åt u-länder med vilka Sverige har upprättat ett biståndssamarbete,
i första hand s. k. programländer.

Utskottet vill härvidlag hänvisa till departementspromemorians konstaterande
av att en dylik begränsning av länderkretsen skulle ge en alldeles
för snäv ram för importkontorets verksamhet. Flertalet av programländerna
torde i första hand ha behov av det mera vidsträckta exportfrämjande bistånd
som lämnas genom SIDA. De minst utvecklade länderna saknar i de flesta
fall elementära kunskaper om exportteknik och marknadsföring och har
ett mycket begränsat produktsortiment för export. De behöver därför främst
utbildning och hjälp med industrialisering och produktutveckling, frågor
som primärt ligger utanför det nya organets verksamhetsområde.

För att belysa det ringa behov som de minst utvecklade länderna på

UU 1974:7

7

kortare sikt kan bedömas ha av det nya organets tjänster nämner promemorian
att av de inemot 800 förfrågningar som ITC år 1972 mottog inom
ramen för sin förmedlingsverksamhet kom endast 25 från de minst utvecklade
länderna.

Även om någon form av prioritering av resursskäl skulle visa sig behövlig
är således enligt promemorian dock en begränsning till enbart programländerna
eller de minst utvecklade länderna ej lämplig. Går man utöver
dessa båda grupper av länder torde det bli svårt att göra en uppspaltning
utan att det uppfattas som en handelspolitiskt diskriminerande åtgärd.

Den länderkrets som föreslås i propositionen motsvarar i första hand de
stater som i FN-sekretariatets statistiska redovisningar betraktas som uländer.

Härutöver föreslås att, där så är lämpligt, exportörer från områden som
kontrolleras av befrielserörelser kan ta organets tjänster i anspråk.

Den uppsökande verksamhet organets begränsade resurser medger bör
i första hand ta sikte på de mest behövande länderna. Erfarenheterna under
organets inledande verksamhet torde få visa vilket behov av andra styrmetoder
som kan aktualiseras.

Starka skäl kan sålunda anföras mot en ytterligare begränsning av uländers
möjligheter att utnyttja importkontorets tjänster. Motionen 1667
avstyrkes därför i denna del.

I motionen 1666 förordas att till IKU:s arbetsuppgifter bör höra att främja
utvecklingen av hanlverksexport från u-länderna.

Utskottet vill erinra om att IKU enligt propositionen skall stå till tjänst
med marknadsinformation om alla varor utan undantag för någon sektor.

1 den mån u-länderna önskar få hjälp med hantverksexport bör IKU således
kunna anlitas härför. Utskottet vill emellertid samtidigt framhålla att IKU
i enlighet med propositionen bör ägna särskild uppmärksamhet åt sådana
produkter som främjar den industriella utvecklingen och diversifieringen
av produktionen i u-länderna.

Motionen 1666 torde i denna del få anses besvarad med vad utskottet
anfört.

Sammansättningen av den rådgivande nämnden för IKU beröres i motionerna
1666 och 1667. Av propositionen framgår att denna nämnd skall
bistå IKU i viktigare frågor om verksamhetens inriktning, omfattning och
metodik. Om principiella utrikes-, handels- eller biståndspolitiska frågor av
större vikt kommer upp, skall de underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Nämnden bör bevaka handels- och biståndspolitiska aspekter av organets
verksamhet samt företräda sakkunskap i marknadsföring samt konsumentoch
löntagarintressen. I propositionen föreslås att i nämnden skall ingå företrädare
för kommerskollegium, SIDA, statens jordbruksnämnd. Sveriges
grossistförbund, handelskamrarna, KF, LO och TCO. Därutöver skall en
ordförande utses av Kungl. Maj:t.

r

UU 1974:7 8

Den redogörelse som här lämnats ger vid handen att nämndens verksamhet
inte kommer att omfatta frågor av sådan principiell vikt att ett
parlamentariskt inslag i nämnden är motiverat. Utskottet förutsätter att IKU,
genom nämnden eller på annat sätt, kommer att ha tillgång till expertis
beträffande viktiga u-landsvaror, däribland hantverks- jordbruks- och livsmedelsprodukter.
Utskottet anser vidare att antalet medlemmar i nämnden
av effektivitetsskäl bör vara så begränsat som möjligt.

Utskottet avstyrker av dessa skäl motionerna 1666 och 1667, båda såvitt
nu är i fråga.

I motionen 1667 föreslås att den rådgivande nämnden skall ges i uppdrag
att efter varje verksamhetsår inkomma med rapport över verksamheten och
göra en bedömning av i vilken utsträckning denna legat i linje med det
svenska biståndets principer och allmänna målsättningar. Motionärerna anser
att det på så sätt skulle möjliggöras en fortlöpande kontroll från bl. a.
riksdagens sida av att de principer och målsättningar som gäller för det
svenska biståndet inte urholkas.

En utvärdering av IKU:s verksamhet skall, som tidigare nämnts, göras
efter en försöksperiod om tre år. I propositionen konstateras att IKU kommer
att få pröva sig fram för att finna de mest effektiva och ändamålsenliga
formerna och metoderna för sin verksamhet.

Utskottet finner det föga sannolikt att IKU:s verksamhet, som ju går
ut på att främja avsättningen av u-landsprodukter i Sverige i enlighet med
u-ländernas egna önskemål, skall riskera att komma i konflikt med den
svenska biståndspolitiken. Utskottet ser därför inget motiv för en annan
ordning beträffande utvärderingen av IKU:s verksamhet än den som föreslagits
i propositionen.

Av detta skäl avstyrkes motionen 1667 i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1974:1668,

2. att riksdagen anser motionen 1974:1666, såvitt angår stöd åt
u-ländernas hantverksexport, besvarad med vad utskottet anfört,

3. att riksdagen anser motionen 1974:1667, såvitt angår förhållandet
mellan IKU:s verksamhet och den svenska biståndspolitikens
allmänna mål, besvarad med vad utskottet anfört,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:57 och med
avslag på motionerna 1974:1666 och 1667, båda såvitt nu är
i fråga, samt motionen 1974:1669 godkänner inrättandet av
ett importkontor för u-landsprodukter enligt de riktlinjer som
förordas i propositionen.

Stockholm den 7 maj 1974

På utrikesutskottets vägnar
ARNE GEIJER

UU 1974:7

9

Närvarande: herr Arne Geijer i Stockholm (s), fru tredje vice talmannen
Nettelbrandt (fp), herr förste vice talmannen Bengtson i Jönköping (c), herrar
Lange (s), Adamsson (s), fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar Palm (s), Turesson
(m), Korpås (c), Åberg (fp), fru Frändås (s), herrar Hugosson (s) och
Wijkman (m).