Utrikesutskottets betänkande i anledning av motioner om erkännande av och upprättande av diplomatiska förbindelser med Demokratiska folkrepubliken Korea

Betänkande 1972:UU17

Utrikesutskottets betänkande nr 17 år 1972 UU 1972:17

Nr 17

Utrikesutskottets betänkande i anledning av motioner om erkännande av
och upprättande av diplomatiska förbindelser med Demokratiska folkrepubliken
Korea.

Motionerna

I motionen 1972:55 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås
”1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att denna tar initiativ
till upprättandet av diplomatiska förbindelser med Demokratiska folkrepubliken
Korea,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att denna genom FN
verkar för alla främmande truppers bortdragande ur Korea”.

I motionen 1972:655 av herrar Gadd och Hellström (s) hemställes ”att
riksdagen som sin mening uttalar att regeringen bör ta initiativ i syfte att
upprätta diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Koreas och
Tyska demokratiska republikens regeringar”.

Frågans tidigare behandling

Frågan har behandlats i riksdagen 1969, 1970 och 1971, då motioner
om upprättande av diplomatiska förbindelser med Demokratiska folkrepubliken
Korea avslogs. Utrikesutskottet hänvisade (1969:17, 1970:2,
1971:4) till Sveriges deltagande i den neutrala övervakningskommissionen
i Korea.

Utskottet

Sveriges inställning i Koreafrågan, sedan denna första gången 1947
togs upp på FN:s generalförsamlings dagordning, framgår av tal och
uttalanden av utrikesministern och av den svenska FN-delegationen.
Sverige har bl. a. konsekvent röstat för FN-resolutioner, i vilka bekräftas
att FN:s syften i Korea är att med fredliga medel åstadkomma ett enat
oberoende och demokratiskt Korea under representativt styrelseskick
och att till fullo återställa internationell fred och säkerhet i området.

Vidare har Sverige röstat för resolutioner, i vilka konstaterats att de
trupper som i enlighet med FN:s beslut sänts till Korea till större delen
har dragits tillbaka och att de trupper som för närvarande befinner sig där
har till enda. uppgift att bevara freden och säkerheten i området samt att
vederbörande regeringar är beredda att kalla hem sina kvarvarande
styrkor från Korea, så snart Republiken Korea så skulle önska, eller när
förutsättningar för en bestående lösning skapats.

Anledningen till att Sverige inte har erkänt Demokratiska folkrepu 1

Riksdagen 1972. 9 sami. Nr 17

UU 1972:17

2

bliken Korea är att en sådan åtgärd har bedömts kunna få en negativ
inverkan på Sveriges ställning i de neutrala nationernas övervakningskommission
(NNSC) och därigenom även försvåra kommissionens fortsatta
arbete. Kommissionen upprättades genom 1953 års vapenstilleståndsavtal,
som ingicks mellan FN:s överbefälhavare å ena sidan samt
den nordkoreanska arméns överbefälhavare och de kinesiska frivilligas
befälhavare å andra sidan. Enligt vapenstilleståndsavtalets artikel 37
utsågs fyra stater, vilkas trupper inte deltagit i striderna i Korea, att ingå i
en neutral kommission för övervakning av stilleståndet. Dessa stater
utgörs av Sverige och Schweiz, vilka nominerats av FN:s överbefälhavare,
samt Polen och Tjeckoslovakien, vilka nominerats av den nordkoreanska
arméns överbefälhavare och av de kinesiska frivilligas befälhavare. I
vapenstilleståndsavtalet definieras uttryckligen begreppet ”neutral nation”
som en nation, vars stridande styrkor inte har deltagit i
fientligheterna i Korea.

Sverige liksom Schweiz har inte erkänt Nordkorea, medan Polen och
Tjeckoslovakien inte har erkänt Sydkorea. De genom vapenstilleståndsavtalet
upprättade organen har bedömts spela en nyttig roll med tanke på
den mellan de två koreanska staterna rådande spänningen.

Utvecklingen i Korea har tagit en positiv vändning genom att
regeringarna i Nordkorea och Sydkorea har etablerat direkta kontakter i
syfte att uppnå en återförening. I en gemensam kommuniké den 4 juli
1972 har de två regeringarna uttalat att återföreningen skall åstadkommas
genom fredliga medel och genom oberoende koreanska ansträngningar
utan utländsk inblandning. Man skall söka uppnå en nationell
koreansk enighet som överbryggar ideologiska motsättningar.

Den gynnsamma utveckling i Korea-frågan som sålunda inletts bör
hälsas med tillfredsställelse. Om de två koreanska staterna uppnår den
återförening, som de uppställt som mål, kommer landets förbindelser
med omvärlden att normaliseras. Även om tidpunkten för en sådan
lösning tills vidare är oviss, kan den dialog som nu inletts mellan de båda
koreanska staterna bli av stor betydelse. Rimligen bör den leda till ökad
stabilitet i Korea. Frågan om folkrättsliga förbindelser med de två
koreanska staterna, i avvaktan på deras återförening, blir då också mindre
kontroversiell.

Riksdagen har tidigare framhållit (UU 1971:4) önskvärdheten av att
Sverige, så länge den neutrala övervakningskommissionen fyller en
funktion i fredsbevarande syfte, deltar aktivt i dess arbete. När
spänningen i Korea minskar kan den neutrala kommissionens verksamhet
ses i nytt perspektiv. I ett avspänt läge skulle det argument som hittills
funnits mot ett svenskt erkännande av Demokratiska folkrepubliken
Korea bortfalla. Såsom utrikesministern nyligen påpekat i ett anförande i
FN:s generalförsamling, skulle ett mera allmänt internationellt erkännande
av de två koreanska staterna sannolikt bidra till avspänning och fred i
denna del av världen. Regeringen bör uppmärksamt följa utvecklingen
och ta initiativ till ett svenskt erkännande av Demokratiska folkrepubli -

UU 1972:17

3

ken Korea, när tidpunkten därför befinnes lämplig. Skulle en återförening
mellan Nord- och Sydkorea komma till stånd bör Sverige givetvis
erkänna den återförenade staten.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
beträffande frågan om erkännande av Demokratiska folkrepubliken
Korea,

2. att riksdagen anser motionen 1972:55 besvarad med vad
utskottet anfört,

3. att riksdagen anser motionen 1972:655, i vad avser Demokratiska
folkrepubliken Korea, besvarad med vad utskottet
anfört.

Stockholm den 30 november 1972

På utrikesutskottets vägnar
ARNE GEIJER

Närvarande: herrar Arne Geijer i Stockholm (s), Lange (s), Dahlén (fp),
Bengtson i Jönköping (c), Johansson i Jönköping (s), Palm (s), Turesson
(m), Hellström (s), Andersson i Örträsk (s), Helén (fp), Virgin (m),
Sjönell (c), Korpås (c), Ericson i Örebro (s) och Nilsson i Stockholm (s).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1946 S Stockholm 1972