Utrikesutskottets betänkande i anledning av motion angående behandlingen av politiska fångar

Betänkande 1973:UU5

UU 1973:5

3

Nr 5

Utrikesutskottets betänkande i anledning av motion angående behandlingen
av politiska fångar.

Motionen

I motionen 1973:629 av herrar Hjorth och Svensson i Kungälv (s)
hemställs ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att frågan om
tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
åter aktualiseras i lämpliga former av den svenska regeringen i
vederbörande internationella organ i enlighet med innehållet i denna
motion”.

Artikel 5 i den förklaring om de mänskliga rättigheterna som FN:s
generalförsamling antog i december 1948 lyder: ”Ingen må utsättas för
tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
”

Motionärerna framhåller att kravet i FN-deklarationen inte har hindrat
att bruket av tortyr enligt väldokumenterade rapporter fortsätter i många
länder och att denna form av övergrepp till och med sprider sig till nya
områden.

Det är självfallet ofta svårt att hundraprocentigt bevisa att tortyr
förekommit, då det ligger i de ansvarigas intresse att dölja dess existens.
Dessutom kan det finnas ett propagandistiskt intresse hos oppositionspartier,
motståndsrörelser etc. att rikta anklagelser mot regeringar om
just tortyr. Därför finns all anledning att pröva påståenden om sådant
övervåld kritiskt.

Motionärerna förordar att FN:s generalförsamling skall anta tidigare
inom FN-systemet utarbetade riktlinjer för behandlingen av fångar
(”Standard Minimum Rules for the Treatment of Prisoners”), att
generalförsamlingen skall fatta beslut om utarbetandet av en konvention
mot tortyr, innehållande bl. a. övervakningsbestämmelser, samt att
generalförsamlingen i avvaktan på en sådan konvention beslutar om
inrättandet av ett maskineri för rapportering till generalsekreteraren från
medlemsstaterna om tillämpningen av riktlinjerna för behandlingen av
fångar i respektive land.

Utskottet

1948 års FN-deklaration om de mänskliga rättigheterna innehåller,
som påpekas i motionen, en artikel som förbjuder tortyr och grym,
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Deklarationen
är inte folkrättsligt bindande. Motsvarande bestämmelse om förbud mot
tortyr och annan misshandel har dock intagits i 1966 års FN-konvention

1* Riksdagen 1973. 9 sami. Nr 4-8

UU 1973:5

4

om medborgerliga och politiska rättigheter. Konventionen innehåller
dessutom allmänna bestämmelser om att ”envar som berövats sin frihet
skall behandlas humant och med aktning för människans inneboende
värde”. Konventionen har ännu ej trätt i kraft.

Arbetet på en mera detaljerad reglering av frågan om behandling av
fångar bedrivs inom ramen för FNs kriminologkonferenser om förhindrande
av brottslighet och behandling av lagbrytare. Vid den första
konferensen 1955 antogs detaljerade riktlinjer för behandling av fångar
(”Standard Minimum Rules för the Treatment of Prisoners”). Dessa
riktlinjer har stadfästs av FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC),
men de har ännu inte behandlats av generalförsamlingen. Riktlinjerna har
varit föremål för ytterligare diskussion vid 1970 års kriminologkonferens,
och fortsatt behandling väntas ske vid 1975 års konferens.

Av betydelse i detta sammanhang är vidare att FN:s generalförsamling
hösten 1972 har antagit en resolution om förhindrande och kontroll av
brottslighet, genom vilken bl. a. en särskild kommitté tillsatts för dessa
frågor. Kommitténs mandat är relativt vidsträckt, bl. a. skall den föreslå
metoder för förbättring av behandlingen av lagbrytare. Rapport skall
avges till 1976 års generalförsamling.

Ett för europeiska stater gällande förbud mot tortyr och misshandel
av fångar finns i den inom Europarådets ram antagna europeiska
konventionen om de mänskliga rättigheterna. Denna har varit i kraft
sedan år 1953. Dessutom har ett arbete pågått inom Europarådet för att
utarbeta en mera långtgående version av de tidigare nämnda, inom ramen
för FN s kriminologkonferenser utarbetade riktlinjerna för behandlingen
av fångar. Denna version antogs av Europarådets ministerkommitté i
januari 1973.

Utskottet delar motionärernas syn på önskvärdheten av att Sverige
fortsätter att verka för effektiva internationella förbud mot tortyr och
grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Utskottet
konstaterar att hithörande frågor står på dagordningen för flera
FN-organ, i vilkas arbete Sverige aktivt deltar. Utskottet utgår från att de
förslag som motionen aktualiserar därvid kommer att prövas.

Utskottet finner att motionens syfte är tillgodosett.

Utskottet hemställer

att riksdagen anser motionen 1973:629 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 24 april 1973

På utrikesutskottets vägnar
ARNE GEIJER

Närvarande: herrar Arne Geijer i Stockholm (s), Dahlén (fp), Bengtson i
Jönköping (c), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Adamsson (s), Johansson i
Jönköping (s), Wirmark (fp), Palm (s), Göransson (s), Turesson (m),
Hellström (s), fröken Bergegren (s) och fru Nilsson i Kristianstad (c).