Utrikesutskottets betänkande angående ytterligare insatser för svältdrabbade länder

Betänkande 1974:UU17

Utrikesutskottets betänkande nr 17 år 1974

UU 1974:17

Nr 17

Utrikesutskottets betänkande angående ytterligare insatser för
svältdrabbade länder.

Med anledning av den alltmer allvarliga svältsituationen i vissa u-länder
har utskottet diskuterat frågan om ytterligare svenska katastrofinsatser.

Många u-länder har nu akuta försörjnings- och betalningssvårigheter som
en följd av minskade livsmedelstillgångar i världen samt höjda priser även
för energi, kapitalvaror, konstgödning och transporter.

Problemet har behandlats av FN:s generalförsamling som vid ett extra
möte våren 1974 antog ett särskilt program för de mest drabbade u-länderna,
omfattande dels en räddningsaktion avseende hjälp under de närmaste 12
månaderna, dels en särskild fond för katastrof- och utvecklingshjälp. Vidare
har världslivsmedelskonferensen den 5-16 november 1974 antagit resolutioner
om mera långsiktiga åtgärder.

Sverige har, som meddelades av statsrådet Sigurdsen i en interpellationsdebatt
den 14 november i riksdagen, bidragit med över 160 milj. kr. till
den ovannämnda räddningsaktionen. Vidare har regeringen ökat det finansiella
utrymmet för SIDA:s upphandling av vete för katastrofinsatser från
cirka 38 milj. kr. budgetåret 1973/74 till 80 milj. kr. innevarande budgetår.
Anslagen för bidrag i form av svenska livsmedel till multilaterala program
för livsmedelsbistånd har detta budgetår ökat från 43 till 73 milj. kr. Slutligen
har Sverige utfäst sig att omedelbart leverera ytterligare 15 000 ton vete
till Bangladesh. Värdet av denna leverans kan beräknas till 18 milj. kr.
Totalt skall de svenska veteleveranserna till Bangladesh uppgå till cirka
43 000 ton.

För ytterligare biståndsinsatser under innevarande budgetår kan, enligt
vad utskottet erfarit, inemot 110 ä 115 milj. kr. alltjämt disponeras i form
av hittills outnyttjade anslag och ointecknade reservationer.

Det svenska veteöverskottets storlek kan med visshet bedömas först i
början av april 1975. Enligt mycket preliminära beräkningar skulle det uppgå
till 1,1 milj. ton. Härav är mellan 700 000 och 800 000 ton bundna för export,
därav en del för betalning med svenska biståndsmedel.

En viss säkerhetsmarginal måste iakttas vid beräkning av de kvantiteter
som i dagens läge skulle kunna ytterligare disponeras. Man torde dock kunna
räkna med att ytterligare cirka 100 000 ton står till förfogande för leveranser
till andra länder. Utskottet finner att denna kvantitet bör användas för bistånd
till svältdrabbade länder. Samtidigt hoppas utskottet att den definitiva
beräkningen av 1974 års skördeutfall skall visa att ytterligare kvantiteter
senare kan användas för biståndsändamål.

1 Riksdagen 1974. 9 sami. Nr 17

UU 1974:17

2

Ett allvarligt problem ligger i bristern på tonnage och på lastningskapacitet
i utskeppningshamnarna. Det är därför troligt att det skulle dröja några
månader innan ytterligare kvantiteter av betydenhet kan skeppas från Sverige.

Utskottet vill med utnyttjande av sin initiativrätt föreslå att ytterligare
svenska katastrofinsatser om 100 milj. kr. skyndsamt kommer till stånd
med användning i första hand av medel på tredje huvudtitelns anslag C 1
och C 2 för internationellt utvecklingssamarbete under budgetåret 1974/75.
Nämnda belopp skulle möjliggöra leveranser av 100 000 ton svenskt vete
eller andra insatser som mottagarländerna prioriterar för att kunna förbättra
sin livsmedelsförsörjning.

Utskottet vill slutligen erinra om att frågan om det svenska utvecklingsbiståndet
för nästa budgetår kommer att underställas riksdagen om drygt
en månad i samband med framläggandet av 1975 års statsverksproposition.
Utskottet förutsätter därvid att det vid 1974 års vårriksdag uppställda målet
för utvecklingsbiståndets storlek kommer att uppnås.

Utskottet hemställer

att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om
ytterligare svenska biståndsinsatser till förmån för de av försörjningsproblem
särskilt drabbade u-länderna.

Stockholm den 3 december 1974

På utrikesutskottets vägnar
ARNE GEIJER

Närvarande: herr Arne Geijer i Stockholm (s), fru tredje vice talmannen
Nettelbrandt (fp), herr förste vice talmannen Bengtson i Jönköping (c),
herrar Hernelius (m), Antonsson (c), fru Lewén-Eliasson (s), herr Adamsson
(s), fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar Palm (s). Turesson (m), Göransson
(s), Korpås (c), Hellström (s). Nilsson i Stockholm (s) och Helén (fp).

Reservation

av fru tredje vice talmannen Nettelbrandt (fp) och herr Helén (fp), som
ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Med anledning av en skrivelse från folkpartiets ledamöter i utrikesutskottet
har utskottet diskuterat frågan om ytterligare svenska insatser för
att bistå det snabbt växande antalet svältdrabbade människor i många uländer.

Framför allt de u-länder som redan tidigare var fattigast har nu akuta
försörjnings- och betalningsproblem. Deras ekonomier har slagits sönder
av de mångdubblade priserna på olja och konstgödsel. Samtidigt har skör -

UU 1974:17

3

dekatastrofer tvingat dem ut på världsmarknaden för att få livsmedel. Men
spannmålsreserverna är knappa. På de senaste två åren har därför priset
fördubblats på vete och fördubblats på ris. En mängd fattiga länder har
inte råd att betala dessa priser. Svältdöden skördar tusentals offer varje dag.
Barnen drabbas hårdast.

Problemen har behandlats av FN:s generalförsamling som bl. a. vid ett
extra möte våren 1974 antog ett särskilt program för de mest drabbade
u-länderna samt av världslivsmedelskonferensen den 5-16 november 1974.
Generalförsamlingen manade till både bilateralt bistånd och bidrag till FN:s
program.

Utskottet vill erinra om att den svenska riksdagen våren 1974 uttalade
sig för att Sverige solidariskt skall göra sin insats för de hårdast drabbade
länderna. Vidare uttalade riksdagen ”att ett ställningstagande om svenskt
bidrag till FN-insatser bör göras på ett tidigt stadium. Detta ligger i linje
med strävandena att snabbt uppnå enprocentmålet”.

Enprocentmålet - som riksdagen ställde upp 1968 och upprepat varje
år sedan dess som ett löfte till de fattiga länderna - innebär, att Sverige
budgetåret 1974/75 skall anslå en procent av BNP i u-landsbistånd över
statsbudgeten. Utskottet konstaterar, att detta kräver en uppräkning av anslagen
till utvecklingsbistånd med ca 500 milj. kr. innevarande budgetår.

Utvecklingen det senaste halvåret skärper enligt utskottets uppfattning
betydelsen av riksdagens tidigare löften och ställningstaganden.

Utskottet vill med utnyttjande av sin initiativrätt föreslå att riksdagen
nu anslår de 500 milj. kr. utöver tidigare beviljade anslag som krävs för
att Sverige skall hålla sitt löfte om en procent av BNP i u-landsbistånd
1974/75. Det är självfallet bra om regeringen och biståndsorganet SIDA
kan göra vissa omfördelningar av tidigare beslutade anslag till förmån för
de svältdrabbade länderna. Men när världen upplever den värsta hungerkatastrofen
i historien måste enligt utskottets uppfattning riksdagen besluta
om extra insatser.

De ytterligare anslag utskottet nu föreslår bör gå till de hårdast drabbade
u-länderna, däribland Indien och Bangladesh. Pengarna bör i huvudsak användas
för inköp och leveranser av spannmål till de hungrande. Det får
ankomma på regeringen och SIDA att i samråd med experter på området
bedöma var och hur inköpen av spannmål skall ske för att ge största möjliga
verkan för de svältdrabbade. Utskottet vill härvid erinra om att ca 400 000
ton av det beräknade svenska veteöverskottet ännu inte bundits för försäljning.

Utskottet hemställer

att riksdagen beslutar

a. anslå ytterligare 500 milj. kr. på tredje huvudtitelns anslag C 1
och C 2 för Internationellt utvecklingssamarbete under budgetåret
1974/75, varvid förutsätts att medlen används för hjälp
till de av hungerkatastrofer drabbade u-länderna,

b. vad gäller inköp och leverans av spannmål ge Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 74 8403 S Stockholm 1974

-