Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2025/26:SkU1
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 3 december 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
15,5 miljarder till skatt, tull och exekution (SkU1)
Totalt cirka 15,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, cirka 9,4 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 3,4 miljarder går till Tullverket och cirka 2,5 miljarder till Kronofogdemyndigheten.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-11-27
Trycklov: 2025-11-27
Alla beredningar i utskottet
15,5 miljarder till skatt, tull och exekution (SkU1)
Totalt cirka 15,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, cirka 9,4 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 3,4 miljarder går till Tullverket och cirka 2,5 miljarder till Kronofogdemyndigheten. Pengar ska också gå till ytterligare ett område.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-12-03
Debatt om förslag 2025/26:SkU1
Webb-tv: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Dokument från debatten
- Protokoll 2025/26:44 Onsdagen den 3 decemberProtokoll 2025/26:44 Skatt, tull och exekution
- Onsdag den 3 december 2025Talarlista 2025/26:20251203
Protokoll från debatten
Anf. 67 Eric Westroth (SD)
Fru talman! I dag debatterar skatteutskottet utgiftsområde 3 som rör Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Det är tre myndigheter som sällan hamnar i rampljuset men som bär upp hela vårt samhällsbygge. Utan dem kollapsar finansieringen av välfärden, och dörren lämnas på vid gavel för organiserad brottslighet.
Låt oss inledningsvis påminna oss om var Sverige befinner sig 2025. Vi har under decennier sett ett växande materiellt välstånd. Tekniska framsteg har gjort livet bekvämare för de flesta, men parallellt har en betydligt mörkare utveckling ägt rum. Tryggheten har urholkats i en takt som vi knappt trodde var möjlig.
Även om antalet skjutningar har minskat de senaste åren är vare sig skjutningar eller sprängdåd längre några undantag, utan de har blivit vardag, samtidigt som blåljuspersonal attackeras när de försöker rädda liv. Svenska kriminella har också blivit en exportvara. De reser till Köpenhamn och Oslo för att mörda rivaler eller spränga bostäder. Det som en gång var otänkbart är nu verklighet. I detta sammanhang är Skatteverket, Tullverket och Kronofogden inte bara administrativa myndigheter utan även en central del av Sveriges inre försvar.
Fru talman! Skatteverket är grindvakten mot välfärdsfusk och skattebrott. När det gäller folkbokföringen är hundratusentals personer felaktigt folkbokförda. För ett flertal av dessa handlar det om rena administrativa misstag, men vissa individer lever lyxliv utomlands samtidigt som de kasserar in svenska bidrag.
Andra har lyckats få flera identiteter för att på så sätt maximera utbetalningar från välfärdssystemen. Vi har sett före detta ministrar och regeringstjänstemän från Irak och Afghanistan som plockat ut svenska bidrag samtidigt som de bott och arbetat i Bagdad eller Kabul.
Så sent som i förra veckan rapporterade den av Sverigedemokraterna och regeringen inrättade Utbetalningsmyndigheten att minst 40 miljoner kronor under 2024 betalades ut felaktigt till personer som inte har rätt att vistas i Sverige. Det handlade om ersättningar som akassa, barnbidrag, föräldrapenning och aktivitetsstöd. Om personerna befann sig illegalt i landet eller hade flyttat ut kunde man dock inte utröna.
Detta är inte småfel, utan det är ett systematiskt utnyttjande av system som är byggda för att hjälpa de svagaste. Det sätter även ljuset på nödvändigheten av att ha korrekta register för att kunna göra korrekta utbetalningar från välfärdssystemen till dem som behöver det och som har rätt till det.
Därför tillför Sverigedemokraterna och regeringen ytterligare 35 miljoner kronor 2026, för att stärka arbetet med bosättningskontroller och kvalitetssäkring av folkbokföringen, med sikte på att öka det med ytterligare 130 miljoner kronor 2027.
Sverigedemokraterna och regeringen kommer även att lämna förslag om att Skatteverket ska få utökade befogenheter att hantera biometri i större skala än i dag. Detta är helt nödvändigt för att undanröja risken för att en individ kan ha flera identiteter.
Vidare gör Sverigedemokraterna och regeringen ytterligare förstärkningar i Skatteverkets arbete mot den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin, med en anslagsökning på 20 miljoner kronor. Det handlar om att motverka penningtvätt, förhindra att företag används som brottsverktyg samt stärka myndighetens arbete såväl enskilt som i samverkan med andra.
Fru talman! Tullverket står vid gränsen, bokstavligt talat. Det är den första och ibland enda barriären mot smuggling av narkotika, vapen och stöldgods. Ju större beslag man gör, desto tydligare blir signalen – att smugglarna tyvärr räknar med att komma undan. Därför skickar de i containrar i stället för i brev. Samtidigt har kokainbeslagen fördubblats de senaste åren. Sverige har tyvärr i vissa fall verkat bli en inkörsport för narkotika i EU.
Samtidigt har samhällsklimatet blivit allt hårdare, och de kriminella gängen besitter ett allt större våldskapital. I den ordinarie kontrollverksamheten har tulltjänstemännen länge arbetat utan beväpning, trots ökad trafikintensitet och en alltmer tilltagande internationell och gränsöverskridande brottslighet.
Sverigedemokraterna och regeringen har nu gett tulltjänstemännen vad de länge har önskat och frågat efter, nämligen ökade befogenheter och rätt att bära vapen i kontrollverksamheten.
Fru talman! Under lång tid har den svenska landsbygden plågats av internationella stöldligor som gjort turnéer i framför allt södra Sverige. Vårt land har tyvärr framstått som ett veritabelt smörgåsbord där tjuvar har kunnat hämta såväl båtmotorer som gräsklippare, fyrhjulingar, entreprenadmaskiner och hela lastbilsekipage, med låg risk för upptäckt.
Den 1 september i år införde Sverigedemokraterna och regeringen ett nytt brottsbegrepp: utförselhäleri, vilket innebär att den som försöker transportera stöldgods ut ur landet ska kunna dömas till fängelse i upp till sex år.
Försäkringsbranschen beräknar att stöldgods för 1 ½ miljard kronor lämnar landet varje år, men nu ska förhoppningsvis denna plåga minska i omfattning när tullen får nya verktyg för att leta efter och upptäcka stöldgods i det gränsöverskridande trafikflödet.
Sverigedemokraterna och regeringen har dessutom ambitionen att redan under nästa år införa ny lagstiftning beträffande utökade restriktioner när det gäller utförsel av kontanter, som inte sällan härrör från brottsvinster.
För att stärka arbetet mot såväl utförselhäleri som smuggling höjer Sverigedemokraterna och regeringen anslaget till Tullverket med 100 miljoner kronor för att höja ambitionerna i kontrollverksamheten samt förstärka arbetet med att strypa den kriminella ekonomin.
Fru talman! Kronofogden är en myndighet som, lite raljant sagt, har gått från att vara en myndighet som jagar obetalda parkeringsböter till att bli ett av de vassaste vapnen mot organiserad brottslighet. Genom distansutmätning och samverkan med andra myndigheter kan Kronofogden slå till mot kriminellas Rolexklockor, Ferraribilar och kontantbuntar trots att gärningsmännen på papperet är fattiga som kyrkråttor. Det skickar en tydlig signal till nästa generation: Brott lönar sig inte, och kapitalvaror som finansierats med brottsvinster blir man av med.
Vi ser nu fram emot att Kronofogdemyndigheten ska ha rätt att begära biträde inte bara av Polismyndigheten utan snart även av Tullverket, Kustbevakningen och Ekobrottsmyndigheten.
Fru talman! Sverigedemokraterna gjorde förra året, tillsammans med regeringen, en av de största satsningarna någonsin på dessa tre myndigheter med över 1 miljard kronor. Vi fortsätter även kommande år med en satsning på drygt 700 miljoner mer än i fjol. Totalt blir det 15 ½ miljard för 2026 till hela utgiftsområdet.
Detta är pengar som går direkt till fler kontroller, fler utredare, högre närvaro, fler beslag, effektivare styrning och fler utmätningar. Det är åtgärder som stryper de kriminellas syre: deras pengar.
Fru talman! Skatteverket, Tullverket och Kronofogden är små myndigheter med gigantiska uppdrag. De kommer sällan att synas på förstasidorna när de gör sitt jobb, men vi märker direkt när de inte får förutsättningar att göra det. Denna budget kommer att ge dem ännu bättre förutsättningar än de har haft tidigare.
Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i dess helhet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jimmy Ståhl (SD).
Anf. 68 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! I vårt land finansierar vi vår välfärd och trygghet gemensamt. En grundläggande förutsättning är att de myndigheter som har till uppgift att säkerställa finansieringen av det offentliga präglas av effektivitet och noggrannhet och åtnjuter ett högt förtroende hos allmänhet och företag.
Att allmänhet och företag känner ett högt förtroende för skattesystemet är centralt för den svenska välfärdsmodellen. Relevanta myndigheter, däribland Skatteverket, ska prioritera insatser för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i sina respektive verksamheter. Regelverken som myndigheterna själva förfogar över ska tjäna de ändamål som anges, men det är viktigt att myndigheterna tydligt styrs mot att fortsätta förenklingsarbetet i fråga om nationella och internationella regelverk.
Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten uppbär centrala uppgifter för staten. Socialdemokraterna vill därför stärka myndigheternas arbete med att skapa ordning och reda, motverka fusk och kriminalitet och värna en stabil och solidarisk finansiering av våra gemensamma åtaganden.
Fru talman! Det ska vara ordning och reda i våra register. Felaktigheter i folkbokföringen skapar stora problem för hela samhället, för uppgifterna i folkbokföringen ligger till grund för andra myndigheters beslut.
De tidigare socialdemokratiska regeringarna genomförde en kursändring i folkbokföringen som tog sin början i återinförandet av folkbokföringsbrottet, som togs bort av den tidigare moderatledda regeringen. Detta arbete har fortsatt, med nya verktyg och befogenheter till Skatteverket för att kunna skapa ordning och reda.
Bland annat har identitetskontrollerna inför folkbokföring eller tilldelning av samordningsnummer efter styrkt identitet stärkts i och med att Skatteverket förra året började använda teknisk utrustning som möjliggör biometrisk jämförelse vid identitetskontroll.
Fru talman! Skattefusk och skatteundandragande skadar förtroendet för våra system och urholkar den gemensamma välfärden. Alla insatser som görs för att beivra skattefusk och skatteflykt är av godo och bör vara fortsatt prioriterade. Det är på oss ansvaret vilar för att säkra att välfärden har de medel som krävs för att leverera vård, omsorg och utbildning året runt och i hela landet. För detta krävs skatt efter bärkraft och ett ständigt pågående arbete för att täta kryphål som möjliggör skattefusk och skatteflykt.
Skattefusk, skattebrott och svartarbete hotar vår samhällsgemenskap och urholkar finansieringen av vår gemensamma välfärd och trygghet. Det riskerar också att utmana legitimiteten i hela skattesystemet. Exakt hur stort skattebortfallet är i Sverige är inte fastställt, men uppskattningar tyder på att det rör sig om många miljarder kronor per år som försvinner från statskassan.
Detta är medel som vi skulle kunna använda till välfärden, polisen eller försvaret. Varje skattekrona ska användas effektivt. Att kraftfullt verka för detta är en viktig politisk prioritering för oss socialdemokrater.
Arbetsinkomster som undanhålls från beskattning är ett betydande samhällsproblem. Svartarbete påverkar inte bara skatteintäkter utan leder också till ojämlika villkor på arbetsmarknaden och osund konkurrens i näringslivet.
Skatteverkets förmåga att motverka svartarbete är därför viktig för den offentliga sektorns finansiering och ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag.
I årsredovisningarna för 2023 och 2024 pekade Skatteverket på att skattekontrollerna av företag inte kunde genomföras i planerad omfattning, bland annat på grund av ett stort inslag av manuell hantering. I budgetunderlaget för 2024–2026 bedömde myndigheten att antalet kontroller närmade sig en nivå som inte är rimlig för att bibehålla förtroendet, minska skattefelet och hantera högt värderade skattefelsrisker.
Den omfattande förekomsten av svartarbete, Skatteverkets problem med att upprätthålla en rimlig kontrollnivå och behovet av ytterligare insatser tyder på att det finns potential att förbättra Skatteverkets förmåga att motverka svartarbete.
Varje skattekrona ska användas effektivt. Att kraftfullt verka för detta är som sagt en viktig politisk prioritering för oss socialdemokrater. Skatteverkets kontroller måste bli fler och mer effektiva. För att stärka Skatteverkets arbete föreslår vi att 75 miljoner kronor ytterligare tillförs myndigheten.
Fru talman! Arbetslivskriminaliteten drabbar den enskilda arbetstagaren som utnyttjas under fruktansvärda villkor. Den drabbar hela arbetsmarknaden och snedvrider konkurrensen till nackdel för seriösa företag. Därtill är det känt att den organiserade brottsligheten kan använda arbetslivskriminalitet som en del av sitt brottsupplägg.
Människor utnyttjas i dag på svenska arbetsplatser. Skattefusk och svartarbete har blivit affärsmodeller. Företag rundar regler om löner och arbetsmiljö och vinner ändå offentliga upphandlingar. Den organiserade arbetslivskriminaliteten har fått fäste.
Regeringen och Sverigedemokraterna säger sig prioritera brottsbekämpning, men när det gäller fusket på arbetsmarknaden lyser åtgärderna med sin frånvaro. Det är ett svek mot alla arbetare som varje dag går till jobbet i tron att lagar och regler gäller för alla och mot seriösa företag som tvingas konkurrera med oseriösa som dumpar löner och fuskar med skatten.
En statlig utredning, tillsatt av den förra socialdemokratiska regeringen, visar hur rut och rot kan missbrukas av oseriösa företag. Utredaren konstaterar också att Skatteverkets kontroller har minskat under flera år och föreslår därför skärpta kontroller och bättre uppföljning. Men regeringen förblir passiv.
Samtidigt rinner skattemiljarder ut i fel fickor. Det handlar inte om småfusk, utan det handlar om en växande skuggekonomi där människor utnyttjas, skattepengar försvinner och hederliga företag slås ut. Detta undergräver hela arbetsmarknaden. Vi socialdemokrater accepterar inte det här. Vi kräver en offensiv mot arbetslivskriminaliteten.
Fru talman! Tyvärr fortsätter det brutala gängvåldet och otryggheten att breda ut sig i vårt land. Sverige blir både fattigare och farligare. Våldet kryper allt längre ned i åldrarna, äter sig allt längre in i samhället och påverkar människors vardag. Vi nås gång på gång av nyheter om nya skjutningar, nya sprängningar och nya gränser som passeras.
Allt drivs av pengar. Mycket av det dödande, de skjutningar och de bombningar vi har sett handlar i grund och botten om pengar. Kan vi inte stoppa flödet av de pengarna kommer vi inte heller att kunna krossa kriminaliteten.
Satsningar på hela rättskedjan är helt nödvändiga men långtifrån tillräckliga. Hela samhället behöver mobilisera för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Skjutningarna och sprängningarna måste upphöra. Den kriminella ekonomin och flödet av pengar till den organiserade brottsligheten måste strypas.
Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har en mycket viktig roll i detta arbete. Myndigheterna behöver samverka mer med varandra och med andra relevanta myndigheter för att kartlägga, lagföra och bekämpa alla typer av misstänkta brottsupplägg.
Socialdemokraterna vill underlätta informationsutbytet mellan myndigheter så att statens fulla kraft kan möta den som försöker fuska eller bryta mot lagen. Vi vill genomföra nödvändiga reformer för att riva de sekretesshinder som kan stå i vägen för att detta ska kunna genomföras med full effektivitet. Utbetalningsmyndigheten, som den tidigare socialdemokratiska regeringen sjösatte, är en naturlig samarbetspartner för myndigheterna.
Tullverket har en avgörande roll i att stoppa narkotika och skjutvapen från att föras in i landet. Det är mycket viktigt att Tullverket kan fortsätta att förstärka det brottsbekämpande arbetet, utveckla det underrättelsebaserade arbetet och ha en hög ambition i kontrollverksamheten.
Kontrollverksamhet måste ske vid fler gränsöverfarter. För att vi på allvar ska komma åt de kriminella gängen behöver flödet av narkotika, vapen och andra illegala varor strypas. Tullverket behöver nödvändiga resurser för detta arbete.
För att stärka våra gränser påbörjade vi socialdemokrater en kraftig utbyggnad av Tullverket. Mellan 2017 och 2021 ökade resurserna med över en tredjedel, och hundratals fler anställdes. Vi inledde även ett stort arbete med att se över Tullverkets alla befogenheter för att myndigheten skulle få bättre och mer tidsenliga verktyg för att göra våra gränser och därigenom vårt samhälle tryggare.
Det är positivt att se att Tullverkets arbete mot organiserad brottslighet bidrog till att 48 kriminella nätverk identifierades och 28 kriminella nätverk slogs ut eller skadades allvarligt under 2024.
Fru talman! SD-regeringen har nu försökt styra Sverige i tre år, och det är tydligt att de inte har lyckats lösa Sveriges problem: 100 000 fler arbetslösa, familjer som kämpar varje månad för att få ekonomin att gå ihop och en tillväxt i EU:s bottenliga.
Kronofogdemyndigheten har viktig kompetens och viktiga uppgifter för att tidigt hitta tecken på överskuldsättning. Det arbetet är särskilt prioriterat i tider av ekonomisk kris, när många hushåll riskerar att hamna i skuld som skapar långvariga problem för den egna individen och för samhället. Det arbetet ska därför fortsätta. Uppdraget till Kronofogdemyndigheten att själv analysera och identifiera hur myndigheten kan utnyttjas i brottsupplägg behöver fortsätta.
Kronofogden fortsätter tyvärr att vittna om nya rekord och ökade skulder. När rekordmånga barn vräks i Sverige, när var tredje svensk småbarnsfamilj har lånat pengar för att klara ett vanligt julfirande med julmust, mat och någon julklapp och när Sverige har den högsta barnfattigdomen i Norden drar regeringen ned på stödet till de mest utsatta barnfamiljerna, trots att dessa familjers ekonomiska situation inte har förbättrats ett dugg. I stället för att ta tag i samhällsproblemen, ge vanligt folk mer pengar i plånboken, prioritera tillväxten och åter sätta fart på svensk ekonomi lägger regeringen all sin kraft på att genomföra en exklusiv skattesänkning som bara träffar de rikaste procenten.
Fru talman! Den skattepolitik som Sverige bedriver lägger grunden för vårt samhällsbygge, och för oss socialdemokrater är den ett verktyg för att skapa rättvisa, finansiera välfärden och säkerställa att alla människor, oavsett bakgrund, får en rimlig chans att leva ett gott och meningsfullt liv. Då riksdagen i första steget av budgetprocessen har gett politiken en annan inriktning än den Socialdemokraterna skulle vilja avstår vi från ställningstagande inom utgiftsområde 3.
(Applåder)
Anf. 69 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Jag tackar Ida Ekeroth Clausson för hennes anförande.
Innan jag ställer min fråga vill jag klargöra att förändringarna i samordningsnumren visserligen skedde under en socialdemokratisk regering men efter stort tryck från oppositionspartierna.
Jag minns mycket väl när Magdalena Andersson tillsatte en utredning om hur det skulle bli lättare att få samordningsnummer. Detta väckte indignation hos bland annat Skatteverket, som gjorde en analys av samordningsnummer för beskattningsändamål där det visade sig att väldigt många individer kom till Sverige och skaffade sig samordningsnummer för att sedan begå brott eller utnyttja socialförsäkringssystemet.
Systemet med samordningsnummer kom till under en tid då rörligheten inte var lika stor. Många myndigheter uppfattade att ett samordningsnummer betydde att personen bakom var granskad och godkänd av Skatteverket. Det var alltså inte ens i närheten.
Men nu till min fråga. Ida Ekeroth Clausson pratar väldigt mycket om skattefelet och den del som uppkommit genom svarta arbetsinkomster. Jag undrar om Ida Ekeroth Clausson vet exakt hur många miljarder kronor som undantas från beskattning på grund av svartarbete.
Anf. 70 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! Nej, jag kan inte svara på exakt hur stort skattefelet är. Regeringen har ju även gjort så att man inte längre mäter skattefelet på samma sätt och lika ofta. Det har därmed blivit svårare att följa upp hur skattefelet ser ut.
Däremot är det tydligt att ju fler kontroller som görs och ju fler företag som kontrolleras, desto fler fel upptäcks. Det är därför vi socialdemokrater har lagt extra pengar här. Vi tycker att det är viktigt att de som fuskar sätts dit, just för att vi vill få in mer skattepengar. Vi tycker att man ska göra rätt i Sverige.
Därför kan jag tycka att det är lite konstigt att man som moderat företrädare inte vill komma till rätta med den här brottsligheten. Jag vill ställa frågan tillbaka till Boriana Åberg: Hur tänker ni att ni ska komma till rätta med det här? Riksrevisionens rapport från före sommaren visar ju att man inte har tillräckliga möjligheter för att komma till rätta med det här. Flera av dem säger själva att de inte lyckas kontrollera så många företag som de skulle vilja med de resurser de har.
Skulle Boriana Åberg kunna förklara varför regeringen inte tycker att detta är ett viktigt arbete?
(Applåder)
Anf. 71 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Jag noterar att ledamoten Clausson inte svarade på min fråga. Jag hade inte heller förväntat mig något svar.
Det är helt fel att regeringen inte vill komma åt skattefusk. Visserligen görs redovisningarna nu vart fjärde år, men varje år gör Skatteverket en djupdykning inom vissa områden. Just svartarbete var området som granskades i år, och det är hisnande 97 miljarder kronor, alltså 1,9 procent av Sveriges bnp, som försvinner på det här sättet.
Därför vill regeringen, förutom alla kontroller och möjligheter att ta tillbaka näringstillstånd från företag som används för fusk och bedrägerier, att människor som försörjs på bidrag ska ha ett aktivitetskrav på sig. Detta betyder att man under åtta timmar dagligen ska befinna sig någonstans där man ökar sin kompetens. Man kan inte under samma tid arbeta svart.
Jag undrar om Socialdemokraterna tycker att aktivitetskrav är ett bra system, om Socialdemokraterna ställer sig bakom aktivitetskravet och om några socialdemokratiskt styrda kommuner redan har infört aktivitetskrav.
(Applåder)
Anf. 72 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att så många som möjligt kommer in i den så kallade arbetslinjen. Vi vill att det ska vara ordning och reda på arbetsmarknaden, och vi vill att företagen ska vara ordentliga och betala skatt. Därför tycker vi att det är så tråkigt att regeringen inte har gjort tillräckligt för att få fler människor i arbete. Som det ser ut just nu är 100 000 fler arbetslösa än när regeringen tillträdde. Det kommer inte heller några förslag på hur folk ska komma in i arbete.
Jag vill ändå återkomma till att arbetslösheten har drabbat nya grupper som traditionellt har haft ett starkt fäste på arbetsmarknaden. Vi ser att tillväxten har stått still eller ligger i EU:s bottenskikt. Allt det gör att Sverige får mindre pengar in i skatteintäkter, och vi socialdemokrater vill ju ha ett starkt välfärdssamhälle. Det är därför vi tycker att det ska vara ordning och reda på arbetsmarknaden och i våra myndigheter.
Jag återkommer till det vi har tagit fasta på i vår budgetmotion, nämligen att vi vill ge Skatteverket mer pengar för kontroller. Det är synd att regeringen inte prioriterar det arbetet.
(Applåder)
Anf. 73 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Målet för utgiftsområde 3 är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett välfungerande samhälle för allmänhet och företag samt att motverka brottslighet.
Det är ingen hemlighet att den organiserade brottsligheten är ett av de största hoten mot Sverige. Moderaterna och de andra Tidöpartierna fick folkets förtroende att bilda regering främst tack vare beslutsamheten och förmågan att verkställa åtgärder som krossar den systemhotande brottsligheten.
Regeringens arbete har gett resultat, men mycket återstår att göra för att en gång för alla strypa den kriminella ekonomin. Den organiserade brottsligheten drivs av pengar, och när pengarna sinar letar sig de kriminella till andra länder.
Fru talman! Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är nyckelaktörer i kampen mot de kriminella när det gäller både förebyggande och motverkande av brottslighet. Det går inte att nog understryka hur viktiga dessa myndigheters insatser både enskilt och tillsammans med andra myndigheter, såsom polisen, är för att hindra de kriminella aktörerna från att plundra vårt samhälle.
Jag minns reaktionerna från vissa partier när frågan om folkräkning lyftes upp, men jag ska inte uppehålla mig kring det. Det är bättre att blicka framåt än bakåt. Just nu pågår en folkräkning som syftar till att dels ta reda på vilka personer som befinner sig i Sverige, dels fastställa vem som bor var. En viktig del i det arbetet har varit att ta fram en nationell lägesbild som visar en uppskattning av antalet folkbokförda personer, personer med samordningsnummer samt personer som vistas i Sverige utan att vara folkbokförda eller ha någon identitetsbeteckning. De sistnämnda inbegriper såväl individer som riskerar att bli utnyttjade av kriminella som individer som befinner sig i Sverige med syftet att begå brott.
Enligt Skatteverkets rapport borde nästan 80 000 folkbokförda personer avregistreras som utflyttade eftersom de inte längre kan antas bo i Sverige, och cirka 116 000 personer är folkbokförda på fel adress. Det är något som innebär en uppenbar risk för bidragsfusk. Till exempel kan individer som inte befinner sig i Sverige uppbära bidrag som är bosättningsbaserade såsom bostadsbidrag, barnbidrag och garantipension. Oftast kan dessa felaktiga utbetalningar inte återkrävas av individerna, med stora förluster för välfärden som följd. Ett annat bedrägligt upplägg är skenskilsmässor där makarna sammanbor, men den ena, vanligtvis mannen, är skriven på annan adress för att maximera bostadsbidrag och underhållsstöd.
Därför är det positivt att Skatteverket har intensifierat sina bosättningskontroller och har gjort 20 000 fler bosättningsutredningar än vad som var möjligt före regeringens satsning på förbättrad folkbokföring genom folkräkning.
Det är också positivt att identitetskontrollerna inför folkbokföring och tilldelning av samordningsnummer efter styrkt identitet stärktes när Skatteverket började använda teknisk utrustning som möjliggör biometrisk jämförelse vid identitetskontroll. Under 2024 avregistrerades 166 identiteter som falska, jämfört med endast nio identiteter föregående år.
I september 2023 tillsatte den moderatledda regeringen en utredning om bland annat översyn av straffbestämmelserna i folkbokföringslagen och förstärkning av användandet av biometri i folkbokföringen. I juni i år presenterades slutsatserna i SOU 2025:75 med titeln Folkbokföringsverksamhet, biometri och brottsbekämpning.
Utredarna konstaterade att de utvidgade möjligheter till behandling av biometriska underlag och biometriska uppgifter som föreslås kommer att få både en brottsförebyggande effekt och en positiv effekt på förutsättningarna att utreda brott.
När det gäller uppgifter om felaktig folkbokföring är underrättelser från Kronofogden en betydelsefull informationskälla. Under 2024 lämnade Kronofogdemyndigheten 11 850 underrättelser om felaktig folkbokföring, jämfört med 8 000 under föregående år. Inte sällan upptäcker kronoinspektörer att individer har skrivit sig på industrifastigheter eller till och med på adresser där det endast finns elskåp placerade. Därför är det önskvärt att Skatteverket hanterar dessa uppgifter skyndsamt i stället för att det ska ta flera månader och ibland år.
Fru talman! Kronofogden är den myndighet som har de bästa förutsättningarna att komma åt kriminellas brottsvinster. Länge var det möjligt för kriminella att glänsa med lyxprylar som vanliga hårt arbetande människor behöver spara länge för att ha råd med – Rolexklockor, märkesväskor, guldsmycken med mera. Sedan lagen om distansutmätning trädde i kraft har många gängkriminella blivit av med sina värdesaker vid rutinmässiga trafik- eller gränskontroller när slagning i skuldregistret har gjorts. Förutom statuerandet av exemplet att brott inte lönar sig ger distansutmätningen i större utsträckning än tidigare brottsoffer möjlighet att få ersättning de blivit tilldömda från gärningsmän som formellt saknar inkomster och andra tillgångar.
Fru talman! Jag vill säga några ord om Kronofogdens arbete för att minska antalet överskuldsatta, eller med andra ord personer som inte kan betala sina skulder eller själva upplever att de har svårt att återkommande betala sina räkningar.
Ett idogt arbete har gett resultat. Kravbeloppen hos Kronofogden har minskat med 3 miljarder kronor, och antalet berörda personer sjönk med 9 procent mellan första halvåret 2024 och 2025.
Efter år av politisk passivitet och tack vare ett regeringsskifte sjösattes verksam lagstiftning. Räntetaket har sänkts från 40 procent till 20 procent plus referensräntan. Ränteavdragen för konsumtionslån fasas ut. Och det är endast banker och kreditinstitut som får ge och förmedla konsumtionskrediter.
Vidare pågår utredningar om möjligheten att införa absolut skuldpreskription och en ändrad avräkningsordning där skulden betalas före räntan. Detta är reformer som kommer att hjälpa långvarigt skuldsatta människor att komma tillbaka till en sund ekonomi.
Fru talman! Sedan den 1 september är utförsel av stöldgods ett brott, och Tullverket har fått utökade befogenheter att ingripa. Det var verkligen på tiden att stoppa stöldligornas framfart.
Enligt den myndighetsgemensamma lägesbilden över organiserad brottslighet, som presenterades i augusti i år, har flera hundra internationella brottsnätverk varit aktiva i Sverige sedan början av 2020-talet. Flera nätverk med hög hotkapacitet ägnar sig åt organiserade tillgreppsbrott, såsom stölder av bilar och bildelar, båtmotorer, teknisk utrustning och diesel från entreprenadmaskiner och jordbruk.
Förutom förlusten av det ekonomiska värdet av stulna produkter leder den organiserade tillgreppsbrottsligheten till minskat förtroende för myndigheterna, minskad upplevd trygghet samt höjda försäkringspremier.
Det saknas en sammanhållande bedömning av värdet på det gods som stjäls av internationella brottsnätverk, men försäkringsbranschen beräknar det till 1,5 miljarder kronor årligen, fru talman. Tullverkets ökade befogenheter att leta efter stöldgods på väg ut ur landet är onekligen ett kraftslag mot den organiserade brottsligheten.
Varje år förs stora mängder kontanter ut ur Sverige. Det är ofta brottsvinster. Därför har regeringen föreslagit åtgärder för att stärka Tullverkets kontroller av kontantutförsel. Kontanter som förs ut tvättas och återinvesteras i nya brott.
I lagrådsremissen föreslås anmälningsskyldighet för in- och utförsel av kontanter från och till EU-länder. Ett regelverk för det har saknats hittills. Kriminella har enkelt kunnat slussa ut brottsvinster. Anmälningsskyldigheten ska gälla för belopp om minst 10 000 euro. Tullverket föreslås få befogenhet att genomsöka väskor och kroppsvisitera samt tillfälligt kvarhålla kontanta medel för ytterligare kontroll. Det är även viktigt att säkerställa att de som har anmält utförsel av kontanta medel har de ekonomiska förutsättningarna att inneha den summa de har anmält.
Fru talman! Under förra året intensifierade Tullverket arbetet med att kontrollera efterlevnaden av EU:s sanktioner mot Ryssland och Belarus. De kraftiga värdeökningarna i varuexport till länder i Rysslands närhet är en indikation på att sanktionerna kringgås. Det är moraliskt förkastligt, det underminerar Ukraina och det förlänger kriget.
Fru talman! Jag skulle kunna prata länge om Skatteverkets, Kronofogdens och Tullverkets roller i brottsbekämpningen och om deras övriga uppgifter, men min talartid har redan tagit slut. Därför vill jag avsluta med att konstatera att dessa myndigheters insatser uppskattas av medborgarna. De får återkommande höga betyg i förtroendemätningarna.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 74 Ilona Szatmári Waldau (V)
Fru talman! Vi debatterar som sagt budgeten för tre myndigheter: Tullverket, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket. Riksdagen har redan fastställt ramarna. Därför kan vi inte fatta beslut om tillskott till myndigheterna, även om det i vissa fall skulle behövas.
Kronofogdemyndighetens statistik är ett bra underlag för att analysera samhällsutvecklingen. Vi ser att antalet vräkningar har ökat, att antalet människor som har en skuld hos Kronofogden ökar och att fler söker skuldsanering. De ökande klyftorna i vårt land på grund av högerregeringens politik märks i Kronofogdens verksamhet.
Under högerregeringens tid vid makten har vräkningarna ökat kraftigt. Sedan 2022 har antalet vräkningar via Kronofogden ökat med nästan 50 procent. Totalt berördes till exempel 422 barn under årets första halvår. Allt tyder på att över 800 barn kommer att ha vräkts från sitt boende under 2025.
Även antalet skuldsatta och det totala skuldbelopp som Kronofogden har att driva in har ökat sedan regeringen tillträdde. Snart, när låginkomsttagare med blancolån inte längre kan göra avdrag och långtidsarbetslösa får sänkt ersättning kommer regeringens politik att göra ännu större avtryck i Kronofogdens verksamhet.
Regeringen sviker de arbetslösa. Ersättningsnivåerna sänks var hundrade dag, för vissa med 5 000 kronor i månaden. Det innebär inte att fler kommer att få jobb. Regeringen straffar helt enkelt arbetslösa för sin egen misslyckade jobbpolitik.
Regeringens politik märks också genom att antalet fattiga i Sverige dubblerats sedan 2021. Även barnfattigdomen ökar. Nu lever vart åttonde barn i fattigdom.
Vänsterpartiet satsar på att förbättra för hushållen, exempelvis genom höjd akassa och sjukförsäkring, slopat karensavdrag och höjda barnbidrag. Med Vänsterpartiets politik kan fler bo kvar och klara av sina utgifter. Därmed blir de inte ärenden hos Kronofogden. Människor ska inte behöva låna för att ha råd med mat och hyra.
Fru talman! Den organiserade brottsligheten har startat verksamhet inom välfärdsområdet, bland annat för att tvätta pengar. Detta borde vara ett skäl för högern att täppa till möjligheten att ta ut vinst i skattefinansierad välfärdsverksamhet. Men vinsten är tydligen viktigare än att stoppa brottslighet och se till att skattemedel till välfärden stannar i välfärden.
Att den organiserade brottsligheten har letat sig in i den gemensamma välfärden innebär miljardförluster och hotar människors säkerhet och hälsa. Det är också ett hot mot välfärdssystemet, rättssäkerheten och demokratin i Sverige. Skatteverket har i uppdrag att stoppa missbruket av välfärdssystemen, men detta riktas huvudsakligen mot den enskilde. Man kommer inte åt den penningtvätt och de brott som sker i samband med vård- och omsorgsupphandlingar.
Skatteflykt är ett stort samhällsproblem. Det undandrar samhället stora resurser och skadar en fri och rättvis konkurrens. Det ökar också ojämlikheten när skatteuttaget övervältras på andra grupper med lägre inkomster. Det är också allvarligt eftersom det minskar tilliten, sammanhållningen och förtroendet för vårt samhälle och våra myndigheter.
Skatteverket bör öka sina ansträngningar för att motverka skatteflykt och skatteundandragande. Därför vill Vänsterpartiet höja anslaget till Skatteverket med 70 miljoner kronor för arbetet mot skatteflykt.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att anslaget för folkräkning ska öka. Vänsterpartiet anser att det är viktigt att vi har ordning och reda inom folkbokföringen. Det är en förutsättning för att våra myndigheter ska kunna fatta korrekta, rättssäkra och effektiva beslut och komma till rätta med den organiserade brottslighet som riktar in sig på våra välfärdssystem. Vänsterpartiet gör därför en satsning på förbättrad folkbokföring. Det gör mer nytta än en folkräkning.
När riksdagen gav Skatteverket utökade befogenheter att göra kontrollbesök och att avskaffa möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist varnade Vänsterpartiet för att detta riskerade att leda till att personer som redan levde i utsatthet på grund av hemlöshet kunde förlora sin pension och andra ersättningar från socialförsäkringarna.
Nu har det visat sig att Skatteverkets tolkning av beslutet är att den som saknar känd folkbokföring avregistreras och ses som försvunnen. Personen förlorar rätten till fri sjukvård, bankkonton och sociala hjälpinsatser. Det har drabbat många hemlösa, som ofta inte ens vet om att de inte längre är folkbokförda i Sverige förrän de behöver läkarkontakt eller medicin. Det här är självklart något som måste åtgärdas. Ingen som lever i Sverige ska avregistreras och förlora sina rättigheter.
I Vänsterpartiets satsning på förbättrad folkbokföring ingår också förbättrat arbete med skyddade personuppgifter. Våldsutsatta kvinnor och andra med skyddad folkbokföring får sin post via Skatteverket. I dag fungerar det inte riktigt bra; de får påminnelser, missar läkarbesök och så vidare. På sikt behöver myndigheten bygga upp en genomlysningsfunktion eller få tillstånd att gå igenom post, eftersom det i dag går att lägga i till exempel en spårsändare och på så sätt få fram en skyddad adress.
Riksrevisionen konstaterade förra året att Skatteverkets arbete med att förmedla post till dem som lever med skyddade personuppgifter är resurskrävande och medför säkerhetsrisker och att personer som lever med skyddade personuppgifter blir röjda till följd av bland annat bristande kunskap inom statliga myndigheter. Uppgifterna kan också röjas genom kommunerna, till exempel genom barnens skola. Därför behöver situationen för dem med skyddade personuppgifter förbättras.
Fru talman! Tullverket står inför många utmaningar och har fått nya befogenheter för att lättare stoppa de kriminella. Det är vid våra gränser vi stoppar narkotika och vapen.
Ett problem som Tullverket har identifierat är att när regeringen satsar på närliggande verksamheter inom rättsväsendet, till exempel med löneförhöjningar för polisen, riskerar Tullverket att tappa kompetens när man inte har resurser att erbjuda konkurrensmässiga villkor. Trots det har regeringen ingen strategi för att säkra Tullverkets personalförsörjning. I dag gör Tullverket stickkontroller vid vissa hamnar och gränsövergångar. På några ställen är Tullverket bara på plats efter tips. Tullverkets närvaro behöver stärkas, inte minst på grund av svårigheter att rekrytera och behålla personal.
Fru talman! Jag vill avsluta där jag började: med hushållens ekonomi. Jag undrar varför högermajoriteten driver en politik som gör skuldsatta ännu mer skuldsatta. Varför finns det inte åtgärder och politik som gör att barn till skuldsatta får fira jul med julmat och julklappar? Var är åtgärderna för att barn inte ska bli vräkta från sin bostad? Var är åtgärderna för vanligt folk? Var är åtgärderna för att Kronofogdemyndigheten ska få mindre att göra och inte mer?
Fru talman! Riksdagen har fattat beslut om ramarna för utgiftsområdet. Vänsterpartiets satsningar på Skatteverkets brottsförebyggande arbete och förbättrade skydd för personer med skyddade personuppgifter har därmed fallit. Vi har därför valt att avstå från att delta i beslutet om utgiftsområde 3. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.
Anf. 75 Cecilia Engström (KD)
Fru talman! I en tid när tilliten prövas och samhällsgemenskapen behöver stärkas är två av statens mest grundläggande uppgifter att säkerställa en stabil finansiering av vår gemensamma välfärd och att värna förtroendet för de myndigheter som bär upp detta arbete. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är i detta sammanhang inte bara myndigheter. De är viktiga samhällsaktörer som bidrar till ordning, trygghet och en fungerande vardag för familjer, företag och hela vårt land.
Goda villkor för företagande är avgörande för tillväxten. Sverige ska vara en plats där flit, ansvarstagande och entreprenörskap uppmuntras. Men ett livskraftigt företagande förutsätter också att regelverken är utformade så att oseriösa aktörer inte kan missbruka dem. Ett rent och sunt näringsliv är en grundpelare för välfärden och för tilliten i samhället.
Fru talman! Förtroendet för vårt skattesystem hör till de värdefullaste tillgångar vi har i Sverige. Skatteintäkterna bygger välfärden för våra äldre, barn och sjuka och ger trygghet i hela vårt land. Därför måste vi stå upp för ordning och reda i ekonomin. Skatteundandragande och felaktiga utbetalningar är inte bagateller. De urholkar samhällskontraktet och drabbar i slutändan de mest sårbara.
Jag som kristdemokrat vill särskilt lyfta Kronofogdemyndighetens betydelse i att motverka överskuldsättning. Ingen människa ska hamna i en situation där hopplösheten tar över och skulderna växer snabbare än möjligheterna att betala dem. Men samtidigt får inte handläggningstiderna på Kronofogdemyndigheten växa. Att myndigheten nu tillförs medel för att möta det ökade inflödet är därför väldigt välkommet. Ett effektivt system gynnar både den som är skuldsatt och den som har en fordran samt stärker tilltron till staten.
Vi kristdemokrater håller fast vid principen att det ska vara lätt att göra rätt. Myndigheterna ska vara till för människor, inte tvärtom. För att lyckas med det behöver staten ta till vara den tekniska utvecklingen. AI är redan en integrerad del av vårt samhälle. Om det används på rätt sätt kan det stärka rättssäkerheten, effektivisera processer och frigöra resurser till sådant där mänskliga möten är oersättliga. Därför ser jag positivt på att utvecklingen av digitala tjänster har påbörjats och på det nationella initiativet om en AI-verkstad för offentlig förvaltning.
Fru talman! En rättssäker och korrekt folkbokföring är en grundförutsättning för att samhällets resurser ska fördelas rättvist. Det handlar om att veta vilka som bor i landet och vilka behov som finns och om att välfärdens stöd ska gå till dem som verkligen behöver det. Därför är det oroande att Skatteverkets senaste lägesbild visar omfattande brister, med tiotusentals personer som borde ha avregistrerats och tusentals felaktiga adresser.
Vi kristdemokrater är tydliga: Detta är inte acceptabelt. En felaktig folkbokföring skapar oreda, främjar fusk och möjliggör identitetsrelaterad brottslighet. Det drabbar både samhällsekonomin och enskilda människor. Arbetet med att stärka kontroller måste fortsätta, och det får inte betraktas som avslutat. Därför välkomnar vi också det förslag som nu ligger på regeringens bord om att biometriska uppgifter ska förstärkas och att man ska få spara dem för framtida behov. Det är ett viktigt steg mot ett tryggare Sverige.
Fru talman! En trygg och säker identitet är en förutsättning för rättssäkerhet, välfärd, träffsäkerhet och ett effektivt brottsförebyggande arbete. Det är kort sagt en fråga om att värna både människovärdet och statens förmåga att ge rätt stöd till rätt person.
I denna tid, när både teknik och kriminalitet utvecklas snabbt, måste Sverige ha moderna verktyg. Där är den nya sekretessbrytande bestämmelsen ett viktigt steg. Det är bra att myndigheterna samverkar för att vinna mot brottsligheten och motverka splittring.
Fru talman! Tullverket får nu förstärkningar för att hantera nya uppgifter gällande förenklad införsel av vapen. Det är helt nödvändigt. Att stoppa illegala vapen vid gränsen är en av de mest grundläggande åtgärderna för att bryta gängens våldsspiraler.
Vi behöver stärka insatserna mot den kriminella ekonomin. Den organiserade brottsligheten slår hårt mot det som håller ihop samhället: tryggheten, vår ekonomiska stabilitet och människors tillit till staten. I detta arbete spelar Skatteverket en central roll, inte minst genom samordningen av arbetet mellan 14 myndigheter och genom det nya finansiella underrättelsecentrumet.
Tullverket är som sagt en avgörande grindvakt på samma sätt. De måste ha resurser att använda sina befogenheter fullt ut. Kronofogdemyndighetens vidareutveckling av utmätning på distans visar att modernisering stärker kampen mot kriminalitet samtidigt som rättssäkerheten värnas.
Fru talman! Sammantaget tillstyrker jag därför regeringens budgetförslag för 2026 inom utgiftsområde 3. Förslaget stärker våra myndigheter, vår rättsstat och vår gemensamma förmåga att möta de utmaningar vi står inför.
Det är genom ordning och reda, genom en modern och rättssäker förvaltning och genom att sätta människors trygghet i centrum som vi bygger ett starkare Sverige. Det är ett Sverige där välfärden är stabil, där företag kan växa och där kriminaliteten bekämpas med kraft och beslutsamhet.
(Applåder)
Anf. 76 Helena Vilhelmsson (C)
Fru talman, åhörare och ledamöter! Vi ska som sagt tala om den verksamhet som behandlas av skatteutskottet och de tre myndigheterna som finns i det häradet. Vi vet vilken betydelse de har.
Ett fungerande skattesystem och ett fungerande betalningssystemen är centralt. De myndigheter som återfinns inom detta utgiftsområde spelar en central roll. De beslut som fattas måste vara rimliga och transparenta.
Skatter måste utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och så att människor vågar ta risker och starta företag.
Att Tullverkets och Kronofogdens verksamhet fungerar bra och fyller sin funktion är oerhört viktigt för upprätthållande av lag och ordning och för skydd i Sverige. Det är vi alla överens om, och jag tänker inte orda så mycket mer om det.
Ordningen är att våra budgetar i princip redan har fallit, eftersom riksdagen har fattat beslut om ramarna. Därför tänker jag ta mig friheten att berätta lite om vad Centerpartiets budget innehåller och vad det hade betytt om den fått gå igenom.
Jag gör det med anledning av att skatter är fantastiska. Skatter berör egentligen alla politikområden. Är det något som jag har lärt mig under åren i skatteutskottet är det att man kan debattera och diskutera nästan vad som helst. Skatter finns med i så många olika politiska områden.
Det viktigaste för att få Sverige på fötter är att företag och jobbskapande kommer igång igen. Jobben behöver bli fler. Vi behöver sänka kostnaderna för företagen att anställa. Det gäller småföretag med upp till tio anställda. Unga behöver få det enklare att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller även långtidsarbetslösa.
Vi behöver förstärka inkomstskattesänkningarna för dem med låga inkomster.
Vi behöver ta ett nytt ledarskap när det gäller klimat och miljö. Utsläppen ska ned. Det är också en fråga där de verksamheter som behandlas av utskottet inom utgiftsområdet har en stor roll att spela.
Vi behöver investera i landsbygdens välfärd och utradera de geografiska skillnaderna som finns i vårt land. Det finns oacceptabla skillnader i skolresultat och, hör och häpna, i dödlighet i behandlingsbara sjukdomar mellan stad och landsbygd. Förstå att medellivslängden är lägre på den svenska landsbygden än vad den är i staden. Hur har det blivit så här?
Vi behöver satsa på servicekontor. Det är något som verkligen är angeläget inom utskottets område och detta utgiftsområde.
Något som regeringen och vi alla talar om och som är väldigt viktigt är att motverka brottslighet. Det är inte minst viktigt för våra myndigheter. Centerpartiets svar på det är att inrätta en ekokrimmyndighet. Ekonomisk brottslighet är intimt förknippad med den grova och våldsamma organiserade kriminaliteten.
För att komma åt det stora pengaflödet till gängen och deras uppdragsgivare måste ett särskilt fokus riktas på just detta. Vi kommer inte att komma till rätta med kriminaliteten om inte gängens inkomster stryps. Hur gör vi det på bästa sätt?
Vi menar att en myndighet som har till uppdrag att bekämpa just den ekonomiska brottsligheten måste ha förutsättningar att på egen hand sätta ihop utredningsteam med rätt kunskaper och kompetens på området.
Därför behöver vi en spetsmyndighet som växer fram ur nuvarande Ekobrottsmyndigheten. Där ska den satsning som nu finns på ett finansiellt underrättelsecentrum ingå. Myndigheten ska ha möjlighet att rekrytera och utbilda sin egen personal, som får de befogenheter som krävs för att självständigt kunna utreda och lagföra brottsligheten inom sitt område.
Ett stärkt brottsförebyggande arbete, som utgår från en myndighet med specialistkompetens på området, är nödvändig för att snabbt sprida kunskap till andra. Här menar vi att ett Ekokrim som kan slå mot korruption, ekobrott och miljöbrott behöver komma till stånd. Det ska skapas med resurser från dagens Ekobrottsmyndighet, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten och med en viss ytterligare resursförstärkning.
Vi talar också mycket om folkräkning. Det har vi gjort i många år. Under förra mandatperioden hade vi många debatter och många beslut som fattades, vilket nämnts tidigare här från talarstolen, om förbättringar i folkräkningen. Det var absolut på sin plats.
Vi har fattat många beslut om att använda biometri, införa besök på kontor för att ansöka om samordning och så vidare. Det var mycket efterlängtade reformer.
Jag tittade lite på min kollegas anförande förra året. Han talade om folkräkning och började med kejsar Augustus.
Vi har ändå genomfört de här reformerna, och med en rösts majoritet beslutades om att en ny folkräkning skulle kunna göras. Vi vet att det i dag görs slagningar och samkörningar av register. Jag tror att vi till och med har beslutat om att man ska kunna göra riskbaserade urval för att göra registerslagningar.
Men låt oss titta framåt, som Boriana Åberg sa. Jag blev som av en händelse kontaktad av tidningen Hem & Hyra. Den har konstaterat att det fortfarande förekommer en enormt stor brottslighet genom handel med adresser i sommarstugeområden. Det är ett underbetyg.
Vi har beslutat om att när man skriver sig på en adress och det redan bor någon där ska den få ett besked, ett brev där det står: Hej, det har flyttat in någon på den här adressen – bekräfta eller säg att det är fel. Men det görs inte på sommarstugeadresser, utan bara där det redan finns folkbokförda personer skrivna.
Tidningen avslöjade att på sommarstugeadresser kan det vara upp till 20, 25 eller fler personer skrivna. Brevlådorna blev överfulla med post till de personerna. De kriminella gängen organiserade så att det kom en person som tömde brevlådorna så att den som ägde brevlådan inte skulle hinna se eller märka någon skillnad.
Då undrar man: Hur kan det gå till på det sättet? Hur kan Skatteverket och övriga myndigheter inte upptäcka att det är något galet? Om det är så enkelt att vi i beslutet missade att information, ett brev, ska gå ut även till sommarstugeadresser vill jag skicka med att det borde vara en ganska enkel sak för regeringen att åtgärda. Det kanske inte ens behövs ett riksdagsbeslut. De felen borde kunna åtgärdas relativt snabbt.
Fru talman! Budgetarna har som sagt fallit i och med att riksdagen har fattat ett rambeslut. Vi i Centerpartiet hänvisar till vårt yttrande.
Anf. 77 Anders Ekegren (L)
Fru talman! Dagens debatt ska handla om medel till de myndigheter – Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket – som ligger under skatteutskottet. Vi får se om det blir så i dag. Skatteutskottets debatter har en tendens att kunna handla om lite vad som helst. Ibland tänjer man ganska brett på vad som är skatt.
I och med att jag är sist ut av Tidögänget kan jag börja med att hänvisa mycket till mina tre kollegor som jag tyckte höll tre bra och informativa anföranden, som jag kan tänka mig att ansluta mig till.
De här tre myndigheterna är väldigt viktiga för att få in medel för att finansiera den offentliga verksamheten – viktiga områden som rättsväsendet, försvaret och givetvis vår gemensamma välfärd. Myndigheterna har också en viktig uppgift att bekämpa brottsligheten, särskilt den organiserade gängkriminaliteten, som under lång tid alltmer har ätit sig in i rent laglig verksamhet.
De tre myndigheternas sätt att jobba gör skillnad. Det visar den positiva resultatutveckling som myndigheterna kan redovisa i fråga om sitt arbete för att motverka den kriminella ekonomin.
Totalt uppgår anslagen till 15,5 miljarder kronor. Anslagen till myndigheterna har ökat de senaste åren och gör så även i år. Därför är det viktigt att verksamheten är effektiv och ges möjligheter att genom legala verktyg bekämpa brottsligheten. Men mer behöver givetvis göras, för de kriminella har en förmåga att hela tiden ligga steget före.
Fru talman! Jag ska inte gå tillbaka till romarriket, men redan 1749 insåg den tidens makthavare behovet av att ha en effektiv folkbokföring. Behovet finns även i dag. Felaktig bokföring och identitetsstölder används som verktyg inom organiserad brottslighet och bidragsbrottslighet. Därför är det viktigt att veta vem som bor var och om personer över huvud taget befinner sig i Sverige. Det var därför man startade tabellverket 1749.
Skatteverket uppskattar att 80 000 folkbokförda personer borde ha avregistrerats som utflyttade då de inte längre bor i Sverige och att minst 16 000 personer var folkbokförda på fel adress – det här är troligtvis lågt räknat. Därför behövs en folkräkning. Det är mycket märkligt att oppositionen inte förstår det som dåtidens makthavare förstod redan i mitten av 1700-talet.
För att minska brottsligheten har myndigheterna sedan den 1 december i år möjlighet till ett ökat informationsutbyte. Det är en mycket välkommen förändring, som ger landets myndigheter ett vassare verktyg.
Jag har förmånen att sitta i Tullverkets insynsråd. Det ger en bra inblick i myndighetens verksamhet. Sedan den 1 september i år är utförselhäleri ett brott. Redan under den korta tid som lagen har funnits har tullen tagit en del stöldgods, bland annat verktyg, motorcyklar, cyklar och fyrhjulingar som man har försökt föra ut ur landet.
Fru talman! Man kan titta lite grann på oppositionens förslag. Det finns ju fyra följdmotioner, och det finns lite olika andra förslag.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gör mindre ökningar för skatteförvaltningen. Och vad jag förstår ansluter sig Miljöpartiet i stort sett till regeringens budgetnivå för de här tre myndigheterna.
Även den här gången, inte bara i förra veckans skatte- och budgetdebatt, är det Centern som kraftigt avviker från övriga partier. I Centerns kommittémotion kan man läsa att partiet vill minska anslagen till myndigheterna med 436 miljoner.
Skatteverket får då 374 miljoner kronor mindre. Man säger att det går att spara 100 miljoner kronor genom att effektivisera kontorsanvändningen. Den fråga man då ställer sig är: Är det ännu fler skattekontor som ska slås ihop? Nu finns det ingen anledning att diskutera enskilda kontor här, men man har faktiskt rationaliserat så på vissa ställen i skatteförvaltningen. Man har infört aktivitetsbaserade kontor och tagit bort så många platser för att spara pengar att folk inte hittar en arbetsplats, och det är kö i matsalen. Att spara ytterligare 100 miljoner kronor tror jag alltså inte är möjligt.
Centerpartiet vill plocka 12 miljoner kronor från Kronofogdemyndigheten och obegripligt nog minska anslagen till Tullverket, en myndighet som faktiskt får utökade uppdrag, med 50 miljoner kronor. Jag tycker att det är fel väg att gå.
De här tre myndigheterna är oerhört viktiga för att vi ska få in pengar till välfärden. Även en del talare från oppositionen, ska jag säga, har lyft fram deras väldigt viktiga roll. Att minska pengarna till de här tre myndigheterna tycker jag inte känns som en ansvarsfull politik.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 78 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Så här års, när vi närmar oss jul, brukar många av civilsamhällets välgörenhetsorganisationer samla in pengar och presenter för att barn i fattiga familjer ska kunna få presenter och uppleva det där lite extra magiska runt jul.
De senaste åren har de här organisationerna larmat om att allt fler familjer inte bara ber om hjälp till det där lilla extra till julbordet utan om hjälp att över huvud taget kunna äta sig mätta i slutet av månaden. Det är inte längre en julklapp som föräldrarna ber om till sina barn. De ber om en vinteroverall så att barnet kan delta i leken på skolgården under rasten.
Klyftorna i Sverige har ökat, och allt fler barn är fattiga. Det är extremt påtagligt hos Kronofogdemyndigheten. Antalet skuldsatta har ökat, och storleken på skulderna har ökat. Det är också så att fler hamnar hos kronofogden för att de har behövt låna till det mest grundläggande, som till att köpa just mat.
Vräkningarna av barn har ökat kraftfullt, även i år. Få saker är så skadliga för ett barn som att vräkas från sitt hem. När man tvingas flytta långt bort betyder det i många fall också att man förlorar sina klasskompisar, att man behöver sluta i fotbollslaget och att man mister väldigt många trygga vuxna runt sig som hade kunnat stötta när föräldrarna hamnar i en kris. Vi vet till och med att vräkningar av barnfamiljer innebär en kraftigt ökad risk för att föräldrarna begår självmord.
När barnvräkningarna har ökat har regeringen valt att ta bort den höjning av bostadsbidraget som vi i Miljöpartiet, tillsammans med Socialdemokraterna, införde 2020, när vi såg att covid-19-pandemin innebar en ekonomisk kris för många familjer.
Vi såg hur många företag tvingades permittera eller säga upp sina anställda, och i många branscher slogs helt enkelt verksamheterna tillfälligt ut. Direkt inpå inträffade sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, med enorma effekter på kostnaderna, och inflationen sköt i höjden.
Vi är fortfarande kvar i kostnadskrisen. Kanske inte alla av oss, kanske inte de av oss med höga inkomster och kanske inte de som regeringen sänkte skatten för. Men för de barn och familjer som lever i fattigdom är det ett dråpslag att bli av med det ökade bostadsbidraget. Vi i Miljöpartiet föreslår i vår budget i stället att det ska permanentas tills man kan se över hela systemet med bostadsbidrag i grunden så att det uppnår det som det faktiskt var tänkt att uppnå.
Fru talman! Vad gäller utgiftsområde 3, som handlar om Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket, är vi i Miljöpartiet överens med övriga partier om nivåerna på budgeten för dessa myndigheter. Men det är mycket annat i budgeten som vi inte är överens med övriga om. Vi tycker att det är fel att prioritera skattesänkningar för de som har mycket samtidigt som fler barn blir fattiga. Vi har därför föreslagit ökat barnbidrag och bostadsbidrag.
Vi är också mycket oroliga för att regeringen gör alldeles för lite för att motverka den ökade arbetslösheten. En del av politiken som vi tycker är olycklig när det kommer till hur man styr myndigheterna är att man har minskat myndigheternas närvaro ute i hela landet. Det riskerar att göra att tillgången till service blir ojämlik och i förlängningen även att medborgare inte har samma möjligheter att få den hjälp de behöver från till exempel Arbetsförmedlingen när servicekontoren inte finns på plats. Alla vi i skatteutskottet har blivit kontaktade, tror jag, av medarbetare i till exempel Simrishamn som blir av med sin verksamhet.
Vi i Miljöpartiet är också mycket oroliga för att det ska läggas uppgifter på de här myndigheterna som kraftigt riskerar att erodera ett högt förtroende. Ett av skälen till att vi motsätter oss angiverilagen – kanske det absolut viktigaste när det kommer till Skatteverket – är att om Skatteverket blir skyldigt att ägna sig åt angiveri av papperslösa ska man veta att det första som händer när ett barn har blivit säkert förlöst på BB är att barnet rapporteras in till just Skatteverket. Det sista vi vill är att mammor som är papperslösa ska välja bort en säker förlossning.
Fru talman! Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket är viktiga myndigheter för samhällets brottsbekämpning. Tullverket är den myndighet som har möjlighet att stoppa insmuggling av narkotika, vapen, handgranater med mera. Tullverket har också fått i uppdrag att stoppa utförsel av till exempel stöldgods från inbrott. Det är reformer som vi i Sveriges riksdag har varit helt överens om.
Jag vill ägna en stund åt att reflektera över att det i den politiska debatten ofta uppfattas som om man har stora konflikter. Det har vi i vissa fall. Men jag tycker också att det är viktigt att uppmärksamma att vi i många frågor är överens. Det gäller inte minst synen på vikten av korrekta folkbokföringsuppgifter hos Skatteverket och att Tullverket får nya verktyg för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Jag hoppas att vi, även i de delar där vi ännu inte är överens, genom de här konstruktiva debatterna ska kunna nå större samsyn och kanske till nästa budget också bli överens om vikten av att bekämpa barnfattigdomen.
Miljöpartiets budgetförslag är en helhet, och det har fallit i beslutet om ramarna. Därför deltar vi inte i beslutet om utgiftsområde 3.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:SkU1
Webb-tv: Beslut: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:44 Onsdagen den 3 decemberProtokoll 2025/26:44
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Statens budget inom utgiftsområde 3
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 3 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motionerna
2025/26:3155 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),
2025/26:3552 av Niklas Karlsson m.fl. (S) och
2025/26:3602 av Anders Ådahl m.fl. (C).
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.