Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Betänkande 2025/26:SfU3
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 10 december 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
104 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)
Totalt cirka 104 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, drygt 49,6 miljarder, går till föräldraförsäkring. Knappt 31,7 miljarder går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder går till omvårdnadsbidrag och vårdbidrag. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat stärkt rätt till tillfällig föräldrapenning och höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Budgetpropositionen för 2026Proposition 2025/26:1
Motioner från ledamöterna
- Motion 2025/26:3166 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
- Motion 2025/26:3511 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
- Motion 2025/26:3589 av Ida Karkiainen m.fl. (S) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
- Motion 2025/26:3599 av Martina Johansson m.fl. (C) ??Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-12-02
Trycklov: 2025-12-03
Alla beredningar i utskottet
104 miljarder till ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)
Totalt cirka 104 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Mest pengar, drygt 49,6 miljarder, går till föräldraförsäkring. Knappt 31,7 miljarder går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder går till omvårdnadsbidrag och vårdbidrag. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
Vidare föreslår socialförsäkringsutskottet att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat stärkt rätt till tillfällig föräldrapenning och höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2026.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-12-09
Debatt om förslag 2025/26:SfU3
Webb-tv: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Dokument från debatten
- Tisdag den 9 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:48
- Protokoll 2025/26:48 Tisdagen den 9 decemberProtokoll 2025/26:48 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
- Tisdag den 9 december 2025Talarlista 2025/26:20251209
Protokoll från debatten
Anf. 109 Daniel Persson (SD)
Fru ålderspresident! Vi ska nu debattera socialförsäkringsutskottets betänkande SfU3, och jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Vi sverigedemokrater värnar familjen, och vi menar att trygga familjer är grunden i ett välmående samhälle. Att vara förälder innebär ett särskilt ansvar. De flesta föräldrar värderar ledig tid med familjen högt, och det är viktigt att det finns perioder av ledighet för att spendera tid med sin familj.
Vår utgångspunkt i familjepolitiken är barnens bästa och att det ska finnas förutsättningar för familjen att få ihop livspusslet och finna tid för varandra. Det familjepolitiska stödet ska bidra till att barnhushållen kan nå en god ekonomisk levnadsstandard. De riktade stöden gör skillnad. Men det finns stora skillnader mellan olika barnhushåll som är bestående när det gäller nivå och utveckling av den ekonomiska standarden. Hushåll som har en svag anknytning till arbetsmarknaden riskerar att ha en sämre ekonomisk standard.
Fru ålderspresident! Förmånerna som tas upp i detta betänkande kan inte ensamma bidra till att säkra en god ekonomisk levnadsstandard för de svenska familjerna. Att föräldrarna förvärvsarbetar har stor betydelse för familjens ekonomi, och det är så en god ekonomisk standard uppnås. Regeringen och Sverigedemokraterna menar att det måste löna sig att arbeta. Det behövs en föräldraförsäkring som möter upp dagens behov och är flexibel.
Under den här mandatperioden har Tidöpartierna gjort det möjligt att överlåta föräldrapenningen i en bredare krets, vilket underlättar att kombinera familjeliv och arbetsliv. Sedan har vi även utökat antalet dubbeldagar från 30 till 60, och dessa kan tas ut till dess barnet är 15 månader. Tanken med dubbeldagarna är att föräldrarna tillsammans ska få möjlighet att knyta närmare band till barnet i ett tidigt skede när barnet har kommit till världen. Dubbeldagarna har visat sig ha flera positiva effekter samt ge ökad valfrihet för föräldrarna. De lägger en bra grund för ett gemensamt ansvar för omsorgen under barnets uppväxt. Det finns även studier som visar att dubbeldagarna har en positiv effekt på mammors hälsa.
För att ytterligare stärka förutsättningarna för föräldrar att förena arbete med familjeliv utvidgas rätten till vab. Detta kommer att underlätta för föräldrar till barn med sjukdom, skada eller funktionsnedsättning eller för föräldrar som ofta behöver ha kontakt med skola, hälso- och sjukvård eller socialtjänst.
Fru ålderspresident! Vi vet att inflationen har orsakat ekonomiskt tuffa år för många hushåll, inte minst för barnhushåll. Men det finns tecken på ljusning i ekonomin. Om prognosen står sig kommer vi att ha en tillväxt på drygt 3 procent under 2026. Inflationen ligger på en rimlig och stabil nivå och nära inflationsmålet, och reallönerna kommer att öka under 2026.
Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att stötta familjerna bland annat genom att matmomsen kommer att sänkas från 12 till 6 procent under 2026, och regeringen räknar med att prissänkningen nästan fullt ut kommer att föras över till butikspris – exempelvis en typisk barnfamiljs matkassekostnad kommer att minska med cirka 6 500 kronor per år.
Gällande bostadsbidraget har de övre gränserna för den bostadskostnad som bostadsbidraget beräknats utifrån inte höjts sedan 1997. Regeringen och Sverigedemokraterna höjer nu bostadsbidraget. Det ger som mest 800 kronor mer per månad för familjer med ett barn och 1 000 kronor mer per månad för familjer med två eller fler barn.
Fritidskortet är nu på plats. Hushåll som får bostadsbidrag kan få upp till 2 000 kronor per barn, medan grundbeloppet är 500 kronor. Det är inte bara ett stöd till familjerna. Det är också en de största folkhälsoreformerna på många år och möjliggör för en aktiv fritid.
Fru ålderspresident! Slutligen: Sverige har en av världens mest generösa föräldraförsäkringar. Det ska vi vara stolta över. Vi sverigedemokrater vill fortsätta att göra den mer flexibel för att möta familjernas behov.
Jag vill återigen yrka bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 110 Tony Haddou (V)
Fru ålderspresident! Jag vill tacka för anförandet.
Under den här regeringen och Sverigedemokraterna har allt fler människor i Sverige fått vända sig till välgörenhet för att klara sin vardag. Fattigdomen breder ut sig och växer. Människor får välja mellan att kunna sätta mat på bordet till sina barn eller betala hyran.
Det var väldigt stora och inspirerande ord från ledamoten, från partiet som bland annat stoppade ett höjt barnbidrag.
Min fråga handlar om den situation vi är i och hur vi ska kunna vända den här utvecklingen. Över en halv miljon är arbetslösa, och ledamoten pratar alltså om att det ska löna sig att arbeta. Sedan regeringen tillträdde har vi fått 100 000 fler arbetslösa. Jag känner helt ärligt inte till en enda arbetsmarknadsåtgärd som den här regeringen gör, förutom att de byter arbetsmarknadsminister en gång om året. Det finns så många arbetslösa där ute, och ledamoten pratar om att det ska löna sig att arbeta.
Det som har hänt under den här regeringen och Sverigedemokraterna är att de, under en massarbetslöshet, gick fram med försämringar i a-kassan och sänkta ersättningar även i aktivitetsstödet. Det blev inga fler jobb utan bara tomma plånböcker.
Varför, Daniel Persson, har ni inte, under denna massarbetslöshet, skyddat hushållen – barnfamiljer och ensamstående? Köerna till välgörenhetsorganisationerna växer. Fattigdomen breder ut sig. Varför har ni inte skyddat hushållen? Varför har ni inte sett till att barnfamiljer får det bättre? Varför stoppade Sverigedemokraterna exempelvis ett höjt barnbidrag?
Anf. 111 Daniel Persson (SD)
Fru ålderspresident! Tack så mycket för din fråga, ledamoten Tony Haddou!
Barnfamiljerna anses vara den stora vinnaren i nästa års budget. Det finns räkneexempel där en barnfamilj kan få upp till 3 700 kronor mer i månaden nästa år.
Men vi har fler åtgärder som kommer att träffa barnfamiljerna. Regeringen och Sverigedemokraterna har levererat förslag som kommer att göra elkostnaderna mer förutsägbara för hushållen. Ett högkostnadsskydd skyddar mot mycket höga elpriser, och energiskatten på el sänks.
Vi kommer även att sänka avgiften för förskola och fritidshem, som ytterligare ett led i att stötta barnfamiljerna. Det är dyrt att ha barn på förskolan, till följd av den höga inflation vi har haft. Inom ramen för maxtaxan sänker regeringen därför nivån för hur höga avgifter kommunerna får ta ut. På så sätt sänks förskoleavgiften. För en familj med en polis och en sjuksyster och barn på tre och fem år kan det innebära en sänkt avgift med 4 500 kronor per år. Det är ett riktat stöd till barnfamiljerna.
Vi håller även priserna på drivmedel på rimliga nivåer. Det gynnar barnfamiljer, speciellt på landsbygden, som behöver skjutsa barnen till fritidsaktiviteter. Man ska också veta att när vi håller priset på drivmedel på en rimlig nivå höjs inte priserna på varor och tjänster till följd av höga drivmedelspriser. Det hade varit förödande, för både familjer och övriga hushåll, om vi hade haft socialdemokratiska drivmedelspriser.
Detta är satsningar som vi gör för att stötta barnfamiljerna.
Anf. 112 Tony Haddou (V)
Fru ålderspresident! Jag och ledamoten lever i väldigt olika verkligheter. Ledamoten säger att barnfamiljer är vinnare med denna budget, när barnfattigdomen ökar markant i Sverige och när människor får vända sig till välgörenhetsorganisationer för att klara vardagen. De som har det tuffast är bland annat ensamstående. Man får välja mellan att sätta mat på bordet eller betala hyran. Så ser Sverige ut under Sverigedemokraterna.
Ledamoten talar om exempelvis sänkt pris på drivmedel här. Då måste jag fråga: Hjälper det den som inte längre har ett jobb att ta bilen till? Hjälper det den som blir tvungen att sälja bilen, på grund av ledamotens politik där man under en massarbetslöshet ser till att sänka ersättningar? Det är för mig helt obegripligt. Vi lever i helt olika verkligheter. Jag kan inte begripa det.
Faktum är att Sverigedemokraterna valde att, förutom att i förhandlingar sätta ett starkt stopp för ett höjt barnbidrag, prioritera att gå fram med skattesänkningar för de allra rikaste. Det var det man satsade på med den här budgeten. De rika är vinnarna med den här budgeten. De får varje månad de där extra tusenlapparna, som de inte ens behöver men som däremot hade gjort skillnad för barnfamiljer. Det är det jag inte begriper.
Den skattesänkning som man har gjort har en väldigt skev fördelningsprofil. De som lämnas efter av den här regeringen är barnfamiljerna. Så ser verkligheten ut. Under de här åren har man alltså lyckats få Sverige att gå från att vara ett välfärdssamhälle till att vara ett välgörenhetssamhälle.
Här talar ledamoten om en verklighet där de här barnfamiljerna är vinnare. Jag hoppas verkligen att ledamoten ger sig ut i verkligheten och ser hur fattigdomen breder ut sig bland barnfamiljerna.
Anf. 113 Daniel Persson (SD)
Fru ålderspresident! Tack, ledamoten, för din kompletterande fråga!
Som jag sa i mitt tidigare svar finns det ändå beräkningar som säger att barnfamiljer är de stora vinnarna i nästa års budget. En barnfamilj kan få upp till 3 700 kronor mer i månaden jämfört med i år.
Ledamoten påstår att barnfattigdomen ökar markant. Jag tror att ledamoten har Rädda Barnens barnfattigdomsrapport i åtanke. Visst har vi fattiga familjer i Sverige. När det gäller barnfattigdomsrapporten har jag hört även andra ledamöter säga att barnfattigdomen har ökat med 100 000 barn. Men då säger man inte hela sanningen.
Barnfattigdomsrapporten berör åren 2019–2023. För 2023 har man använt en reviderad beräkningsmodell, och när man har gjort det och jämfört med den andra beräkningsmodellen har man fått det till att 100 000 fler barn lever i ekonomisk utsatthet.
Det ska sägas att vi har barn som lever i ekonomisk utsatthet. Det ska vi inte blunda för. Men ledamoten säger att det ökar explosionsartat. Jag skulle vara lite försiktig med att säga att det är sanningen. Men Sverigedemokraterna och regeringen har som sagt fler åtgärder som kommer att träffa barnfamiljerna, vilket jag redogjorde för i mitt anförande och i mitt förra svar.
Jag tycker att också fritidskortet är en bra satsning. Vissa barnfamiljer kan få upp till 2 000 kronor för olika fritidsaktiviteter, och övriga barnfamiljer kan få upp till 500 kronor. Det är ett stöd till barnfamiljerna. Det är också en stor folkhälsoreform som vi gör.
Anf. 114 Malte Tängmark Roos (MP)
Fru ålderspresident! Barnfattigdomen har ökat enormt den här mandatperioden. Rädda Barnen konstaterade för någon månad sedan att vart åttonde barn i Sverige lever i fattigdom. Läget har blivit sämre för varje år. Visst är det ett annat mått än vad Rädda Barnen har använt tidigare. Men det är ett bättre mått, och de har ändå jämfört med tidigare år. Att Sverigedemokraterna vägrar att inse detta och vägrar att lyssna på de studierna säger kanske någonting annat än vad Sverigedemokraterna vill.
Vi ser att barnfattigdomen ökar. Men under de här åren har regeringen och Sverigedemokraterna gjort väldigt lite. Man har till exempel låtit bli att höja barnbidraget. Höjningen av bostadsbidraget, som Daniel Persson skryter om, motsvarar mindre än hälften av den sänkning av bostadsbidraget som Daniel Persson och hans kollegor i Tidöpartierna genomförde i sin förra budget. Barnfamiljerna kommer att få mindre i plånboken nästa år än vad de fick förra året. Det är en matematisk formel som är väldigt enkel att räkna ut.
Då har vi inte ens pratat om den fruktansvärda fattigdomsreform som Sverigedemokraterna och regeringen driver på för. Alla experter, vare sig de jobbar på Finanspolitiska rådet, Rädda Barnen eller högskolor och universitet runt om i landet, är överens om att denna fattigdomsreform kommer att öka barnfattigdomen. Den kommer att öka utanförskapet, kriminaliteten och den psykiska ohälsan och sänka skolresultaten.
Jag ställer mig frågande till Daniel Perssons goda stämning och hans bedömning av läget. Min bedömning är att Tidöpartierna gör saken värre.
Anf. 115 Daniel Persson (SD)
Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten Malte Tängmark Roos så mycket för frågan.
Rädda Barnens barnfattigdomsrapport från 2025 berör åren 2019–2023. För år 2023 använde man en reviderad beräkningsmodell. Då hamnade han på 276 000 barn som levde i ekonomisk utsatthet. Med den beräkningsmodellen var 2020 antalet barn som levde i ekonomisk utsatthet 321 000. Till 2023 hade det alltså skett en minskning med 45 000 barn. Men jag kan hålla med om att det skedde en viss ökning – med 16 000 barn – mellan åren 2022 och 2023 enligt den nya modellen. Enligt den tidigare beräkningsmodellen var det 175 000 barn som levde i ekonomisk utsatthet år 2023. Den ekonomiska utsattheten bland barn minskade mellan åren 2019 och 2022 och fortsatte att minska under 2023 enligt den gamla beräkningsmodellen.
Regeringen och Sverigedemokraterna höjer nu bostadsbidraget, vilket ger max 800 kronor mer för en familj med ett barn och max 1 000 kronor mer för en familj med två eller fler barn. Bostadsbidraget har inte höjts sedan 1997. Det är alltså flera regeringar som har suttit vid makten sedan dess och inte gjort någonting åt det här. Men nu höjer Tidöpartierna bidraget. Det är en höjning som kommer att träffa rätt och ge ett välbehövligt stöd.
Anf. 116 Malte Tängmark Roos (MP)
Fru ålderspresident! Om Daniel Persson inte vill tro på Rädda Barnen kanske han kan tro på Sveriges Stadsmissioner, som släppte sin fattigdomsrapport i oktober. Även den visade på ökad fattigdom i Sverige. Vi har i stort sett varje år den här mandatperioden sett larmrapporter från civilsamhället som visar hur svår den ekonomiska situationen är för Sveriges barnfamiljer. Vill Sverigedemokraterna inte kännas vid det får det stå för dem.
Att regeringen och Sverigedemokraterna nu höjer bostadsbidraget är jättevälkommet. Jag står till hundra procent bakom det. Vi har kämpat länge för det. Vi har massvis med förslag på hur vi kan förbättra bostadsbidraget. Det stämmer att det har urholkats sedan 1997. Men förra året sänkte Sverigedemokraterna bostadsbidraget med upp till 2 100 kronor. De pengarna försvann i år för barnfamiljer. Sedan ska ni stoppa tillbaka 800 till 1 000 kronor nästa år. Ja, men det är fortfarande 1 100 kronor mindre än vad barnfamiljerna fick förra året.
Vad gäller detta med att barnfamiljerna kommer att få det bättre: SCB säger att en ensamstående tvåbarnsmamma kommer att få cirka 1 250 kronor mer i månaden nästa år med regeringens politik. Då har man räknat med höjning av bostadsbidraget, sänkt skatt på lön och så vidare. Det är den totala förbättringen för ensamstående tvåbarnsmammor, enligt SCB. Som sagt: Det är fortfarande mindre än det man sänkte bostadsbidraget med förra året. Även när man räknar ihop allting som blir så mycket bättre med den här regeringens förslag och den här regeringens budget får de mindre pengar i plånboken nästa år än vad de fick förra året. Ni kommer inte ifrån den enkla matematiken, Daniel Persson.
Anf. 117 Daniel Persson (SD)
Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten Malte Tängmark Roos så mycket för frågan.
Jag måste poängtera att det finns familjer som lever i ekonomisk fattigdom, om jag nu var otydlig i mitt förra svar.
Det tillfälliga bostadsbidrag som ledamoten hänvisar till var just tillfälligt, vilket innebär att det måste finnas ett slut. Det förlängdes i flera omgångar. Som ledamoten mycket riktigt säger har det nu försvunnit. Ett tillfälligt stöd måste någon gång nå sin ände. Det är rätt.
Men som sagt kommer vi nu med en höjning. Vi har inte höjt bostadsbidragen på nästan 30 år. Att Sverigedemokraterna och regeringen nu gör den här höjningen är också viktigt att poängtera.
Det finns skillnader mellan Miljöpartiets anslag och Sverigedemokraternas och regeringens anslag på det här utgiftsområdet. Miljöpartiet vill satsa 8,9 miljarder mer än regeringen och Sverigedemokraterna. Det kanske kan låta väldigt bra att man vill satsa och ge barnfamiljerna mer bidrag, men det ska också finansieras på något sätt. För Miljöpartiets del innebär det att man vill se höjda direkta skatter på arbete, höjda arbetsgivaravgifter, höjda skatter på hushållens kapital, höjda skatter på företagsvinster och höjda skatter på konsumtions- och insatsvaror. Det är inte en budget för tillväxt. Det kommer inte att löna sig att arbeta. Incitamenten att gå från bidrag till arbete raderas ut helt. Utan tillväxt kommer våra barnfamiljer att få det sämre.
Vi har en budget som kommer att ge tillväxt. Sveriges hjul kommer att börja snurra nästa år.
(Applåder)
Anf. 118 Sanne Lennström (S)
Fru ålderspresident! Jullovet närmar sig. Vissa föräldrar ser fram emot att se barnens ögon tindra vid julklappsöppningen efter julbordet. De ser kanske fram emot att få gå på äventyrsbad eller bio, hälsa på släkten eller åka på semester. För andra innebär däremot jullovet ångest, inte minst för många av landets ensamstående. Där ställs oftare andra frågor, av typen: Kommer jag att behöva gå till Svenska kyrkan i år igen för att be om en julklapp? Hur ska jag ha råd med lunch till barnen när de inte får den i skolan?
Många barnfamiljer i Sverige har det väldigt tufft just nu. Matpriserna är höga, och hyrorna har skenat. Även arbetslösheten har ökat i vårt land. I regeringens egen budget, som vi debatterar här i dag, står det: ”Variationen mellan olika hushållstyper är stor och familjepolitiken har störst betydelse för hushåll med en ensamstående kvinna med … barn.” Låt därför dagens debatt handla om henne och hennes barn och om vad den familjeekonomiska politiken kan göra för dem!
För den politiker som är villig att lära sig om verkligheten är det inte svårt att se hur illa det faktiskt är. En mamma berättade för mig att hon dricker te när barnen äter, så att hon ska kunna spara pengar.
En annan mamma berättar att hon har ångest medan hon leker med sonen och hans plastdinosaurier. Hon vet inte hur hon ska kunna betala för maten som hon tog på avbetalning hos Klarna.
Två mammor berättade för mig att de silvertejpar sina handfat. Ytterligare en mamma berättade att hon får ångest när hon lånar pengar av sin egen mamma, för hon har ju redan en så skral pension.
Här kommer den rimliga motfrågan: Vad är regeringens ansvar i detta? Var är den familjeekonomiska politiken som ska hjälpa den ensamstående undersköterskan som har två barn? Hon jobbar, men hennes lön räcker inte till.
Svantesson fikar med matjättarna. Det hjälper inte. Kristersson talar om ljusare tider. Men det betalar inte en ny vinterjacka. Regeringen slaktar tillägget i bostadsbidraget inför sommaren.
Organisationer inom civilsamhället skriver samtidigt rapporter där man undrar om det är deras ansvar i stället för politikens att hjälpa barnfamiljer med de mest basala behoven.
Socialförsäkringsministern har valt att inte delta i dagens debatt. Men jag vill ändå syna hennes och Moderaternas vanligaste svar när vi debatterar barnfattigdom i kammaren: Skaffa er ett jobb. Jag har redan nämnt att många har ett jobb att gå till, men att lönen ändå inte räcker till om man exempelvis arbetar inom vården.
Men om du inte har ett jobb, vad gör regeringen för att du ska få det? Svaret är enkelt. Titta på propositionslistan. Den ekar väldigt tom. Regeringen gör ytterst lite, trots att vi ligger i Europas absoluta bottenliga när det gäller arbetslöshet.
Var är arbetsmarknadspolitiken som ska ge fler jobb, och som också skulle dra fler barn och deras familjer ur fattigdom? Jag efterlyser den. Jag efterlyser den på samma sätt som jag efterlyser ett höjt barnbidrag. Även det skulle leda till tillväxt.
Ger vi skattesänkningar till rika människor lägger dessa pengarna på ett sparkonto. Men om vi ger 2 400 kronor till en barnfamilj på ett år kommer de pengarna att gå till vinterjackor, stövlar och badbyxor, och entréer till bio kommer att lösas.
Det skapar också jobb. Att som sista land i Norden inte vilja göra en satsning i likhet med att höja barnbidraget är inte bara okänsligt mot barnfamiljerna. Det är också osmart, för det motverkar tillväxt som vi hade behövt.
Orimliga prioriteringar från regeringens sida gör att de svenska barnfamiljerna har burit kostnadskrisen på sina axlar. De är väldigt trötta nu. Målet om god familjeekonomi känns avlägset.
Jämställdhetsmålet i föräldraförsäkringen kommer vi inte heller att nå eftersom Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill avskaffa de reserverade månader som vi redan har, vilket även går emot EU som säger att två månader ska vara reserverade. Även där är läget låst.
Jag kan åtminstone glädjas åt att regeringen har lyssnat till vårt socialdemokratiska tjat om att utöka möjligheten till vård av sjuka barn, vab.
Är du exempelvis förälder till ett barn med diabetes underlättar det enormt att nu kunna använda det verktyget till att exempelvis kunna introducera mediciner för skolans personal. Detta kommer från en utredning som tillsattes när vi var i regeringsställning, och vi välkomnar att regeringen åtminstone genomför denna förbättring.
Vi närmar oss ett nytt år, fru ålderspresident. Det är ett år där vi går till val på att höja barnbidraget med 200 kronor och att reformera bostadsbidraget så att det blir rimligt och ger mer till den som behöver det.
Vi vill bygga fler bostäder och minska trångboddheten. Vi vill ge lovlunch så att barnen slipper gå hungriga. Vi vill göra kollektivtrafiken gratis exempelvis på sommaren, så att du kanske kan ta dig till det första sommarjobbet.
Vi ska få igång tillväxten och dra upp Sverige ur det arbetslöshetsträsk som vi just nu befinner oss i. Vi ska skapa ett bättre Sverige även för landets barnfamiljer, och vi ska göra det tillsammans.
(Applåder)
I detta anförande instämde Malte Tängmark Roos (MP).
Anf. 119 Ulrika Heindorff (M)
Fru ålderspresident! Att bli förälder är det absolut största som har hänt mig. Att få bli mamma till Nils och Stina är det finaste och mest utmanande uppdrag, inklusive riksdagsuppdraget, som jag tagit mig an i livet.
När man blir förälder får man se nya delar av samhället men också nya delar av sig själv. Det är barnmorskemottagning, förlossningsvården, eftervården, en av världens mest generösa föräldraförsäkringar, vab, vardagspusslet och den ständiga otillräckligheten.
När man har blivit förälder blir det en del av ens identitet som man bär med sig för resten av livet. Därför ligger dagens debatt om ekonomisk trygghet för familjer och barn mig extra varmt om hjärtat.
Fru ålderspresident! Detta utgiftsområde omfattar ungefär 100 miljarder kronor. Så att ni där hemma hänger med kan jag nämna att det är bland annat barnbidrag, föräldraförsäkring, bostadsbidrag, underhållsstöd och omvårdnadsbidrag.
Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren för familjer med och familjer utan barn.
Här gör regeringen flera viktiga insatser genom att stärka arbetslinjen, göra det mer lönsamt att arbeta och ge barnfamiljer större frihet att själva forma sin vardag.
Fru ålderspresident! När vi läser om utgiftsområde 12 på sidan 20 står det: Förvärvsarbete har en avgörande roll för den ekonomiska standarden. Det låter ganska byråkratiskt och krångligt. Men på vanlig svenska betyder det att den viktigaste faktorn för att familjer ska ha goda ekonomiska förutsättningar är att människor kommer i arbete.
Vi moderater står på hårt arbetande människors sida, och vi gör det på goda grunder. Vi vet att det inte bara är bra för individen att gå till ett arbete. Det är också bra för individens familj och för hela samhället.
Fru ålderspresident! En reform som nu genomförs är den utökade möjligheten till vab som införs den 1 januari. Den är till för föräldrar till barn med en funktionsnedsättning eller en sjukdom och som behöver komma till skola och förskola, ha möten om egenvård och så vidare.
Det kämpade jag hårt för i socialutskottet under förra mandatperioden. Jag är nu så glad att det blir verklighet. Det gäller till exempel föräldrar som har barn med diabetes när de behöver instruera förskolepersonal eller skolpersonal.
Vet ni hur det var tidigare? Då fick de ta semester för att hjälpa sitt barn eller instruera lärarna eller förskolepersonalen. Det behöver de inte längre, utan de kan ta vab. Det tycker jag är väldigt bra.
Fru ålderspresident! Låt mig ta ett litet axplock av det som den moderatledda regeringen gör för barnfamiljer. Den andra sidan vill gärna att vi ska står här och skämmas. Jag skäms inte.
Vi har bekämpat inflationen. Den var 10 procent när vi tillträdde. Den är i dag nere på 2,3 procent.
Vi har sänkt skatten för vanligt folk. Vi kan ta en vanlig familj med en polis och en sjuksköterska. De är säkert i vänsterpartiernas ögon höginkomsttagare, men jag är inte helt säker på att de själv känner sig som det. De har nu 5 000 kronor mer i månaden.
Man kanske tror därhemma att jag säger fel. Men de har 5 000 kronor mer om man jämför 2022 med 2025 eller 2026. Det är ganska mycket pengar. Det är ett sätt som vi stärker barnfamiljerna på. Det är inte småpengar. Det handlar inte om hundralappar utan om tusentals kronor.
Vi sänker matmomsen nästa år. Vi har infört fritidskortet, så att de barnfamiljer som uppbär bostadsbidrag får en stöttning på 2 000 kronor för att kunna delta i fritidsaktiviteter.
Jag kan fortsätta: Vi sänker skatten på el, bensin och diesel. Att tanka bilen är i dag 500 kronor billigare än det var när vi tillträdde. Det gör stor skillnad för vanliga familjer, som bor på landsbygden och som sliter varje dag och åker till arbetet. Vi har också sänkt förskoleavgiften.
Avslutningsvis, fru ålderspresident: Den moderatledda regeringen har verkligen tagit krafttag. Jag vill inte höra en gång till att vi inte gör någonting för att stärka barnfamiljerna. Det är hushållen och barnfamiljerna som har varit det stora fokuset utöver bekämpandet av inflationen. Vi har sänkt skatterna och gett föräldrar större frihet att forma sin egen vardag.
Framför allt har vi gjort det tydligt att arbete är vägen till både ekonomisk trygghet och välstånd. Det är när föräldrar går till arbetet varje dag som vi minskar utanförskapet. Vi minskar också risken för att man ärver sitt utanförskap.
Det är så vi bryter utanförskapet och bygger ett rikare och tryggare Sverige, familj för familj, reform för reform.
(Applåder)
Anf. 120 Malte Tängmark Roos (MP)
Fru ålderspresident! I förra veckan ställde jag en fråga till statsminister Ulf Kristersson angående Rädda Barnens rapport från tidigare i höstas, där det konstaterades att 276 000 barn, alltså vart åttonde barn, i Sverige lever i fattigdom. Det motsvarar ungefär att tre elever i en normalstor svensk skolklass växer upp i fattigdom och ekonomisk utsatthet.
Regeringen valde i sin budget, som ledamoten Heindorff står här och förespråkar, att inte höja barnbidraget. Den så kallade historiska höjningen av bostadsbidraget för barnfamiljer motsvarar alltså mindre än hälften av den summa som regeringen sänkte bostadsbidraget med i år, då regeringen tog bort tillägget i bostadsbidraget.
Många experter varnar för att flera av regeringens reformer av trygghetssystemen, exempelvis bidragstaket och kvalificeringskraven till välfärden, riskerar att öka barnfattigdomen när de genomförs. Det är något som det faktiskt är värt att skämmas över, om jag ska referera till ledamotens anförande.
Jag frågade därför statsministern vad regeringen faktiskt gör för att minska barnfattigdomen i Sverige. Svaret jag fick var: I en lågkonjunktur kommer det alltid att bli tuffare. I en högkonjunktur blir det lättare. Så har det alltid varit.
Så säger alltså er statsminister. Jag tycker personligen inte att det var ett så värst bra svar, så jag tänkte fråga ledamoten Heindorff när jag nu har chansen vad Moderaterna och regeringen gör för att minska barnfattigdomen i Sverige i dag. Jag är inte nöjd, i alla fall.
Anf. 121 Ulrika Heindorff (M)
Fru ålderspresident! Miljöpartiet är ändå att lita på! Oavsett frågan blir svaret alltid bidrag. Det känns liksom gott att man vet var man har Miljöpartiet, så även i denna fråga. Svaret blir alltid bidrag.
Jag vill ändå titta lite närmare på budgeten, för det är rätt bra att göra det i de här sammanhangen när man pratar om utsatta familjer. Jag hoppas att ledamoten har tittat på den del som kallas för varaktigt låg ekonomisk standard, som är ett vedertaget mått. I budgeten nämns att andelen med varaktigt låg ekonomisk standard inte har förändrats nämnvärt över tid – under de senaste nio tio åren tror jag att det är – om man pratar om personer. Om man däremot pratar om hushåll ser man en betydande minskning av andelen hushåll med varaktigt låg ekonomisk standard. Jag tycker att det väcker eftertanke.
Låt oss titta vidare på siffrorna, för det här är ett rätt intressant och bra mått. För hushåll med två inrikes födda föräldrar är andelen med varaktigt låg ekonomisk standard 0,6 procent, alltså extremt låg. För hushåll med två utrikes födda personer är det i stället 7,5 procent. Då behöver man komma till konklusionen att det inte är bidragen vi ska öka utan utanförskapet vi ska bryta.
Mycket av det som vi har gjort de senaste tre åren handlar om att bryta utanförskapet. Det är en stor bidragsreform i tre delar som regeringen nu kommer att göra som kommer att bryta utanförskapet. Det är en stram asylinvandring som kommer att bryta utanförskapet. Det är en riktig integrationspolitik som kommer att bryta utanförskapet. Det är inte höjda bidrag.
(Applåder)
Anf. 122 Malte Tängmark Roos (MP)
Fru ålderspresident! Ulrika Heindorff påstår att hennes ”bidragsreform” eller fattigdomsreform, som är den korrekta benämningen, kommer att bryta utanförskapet.
Men alla experter är överens om att det är totalt tvärtom; detta kommer att öka fattigdomen, utanförskapet, kriminaliteten och den psykiska ohälsan samt försämra skolresultaten. Man kan läsa alla de olika remissinstansernas svar, man kan fråga forskare, man kan fråga civilsamhället och man kan kolla på vad som hände i Danmark. Det är inte svårare än så.
Vi gillar bidrag; det stämmer. Vi tycker att man ska ge bidrag till dem som behöver det. Det är därför vi har ett trygghetssystem i Sverige. Bidragen ska inte ersätta en bra lön. Det viktigaste vi kan göra för människor i Sverige är att se till att de får en bra lön. Det håller vi med om helt och hållet. Men det är många i Sverige som har en lön, som går till jobbet, som jobbar heltid och som ändå inte klarar att få ekonomin att gå ihop. Varför då? Jo, de får för låga löner. Ska vi låta dem vara? Ska vi bara strunta i dem?
Det är klart att vi ska ha bra trygghetssystem som hjälper dem. Vi behöver ha ett bra bostadsbidrag som stöttar och hjälper människor. Vi behöver ha barnbidrag som täcker de ökade kostnader som kommer med barn. Men regeringen vägrar att satsa på de bitarna.
Vår höjning av barnbidraget kostar mindre än hälften så mycket som regeringens jobbskatteavdrag. Vår kostar 8 miljarder, och ert kostar 17 miljarder. Men höjningen av barnbidraget ger mer pengar i plånboken för både ensamstående låginkomsttagare och samboende medelinkomsttagare. Vår höjning av bostadsbidraget ger mer pengar i plånboken.
Vår politik skulle ge nästan 2 000 kronor mer i månaden till en ensamstående tvåbarnsförälder än vad regeringens politik gör. Det är konkret politik.
Anf. 123 Ulrika Heindorff (M)
Fru ålderspresident! Jag må vara lite lomhörd, men jag hörde inte direkt någon fråga från ledamoten.
Jag tar då tillfället i akt att göra en liten repetition av allt det som regeringen gör för barnfamiljer. Vi skäms inte över det vi har gjort. Vi har familjer och hushåll som den främsta prioriteringen i samtliga budgetar som har lagts fram under mandatperioden.
Det handlar absolut om skattesänkningar, men till att börja med handlade det om att bekämpa inflationen. Om vi inte hade gjort det hade alla de andra bitarna aldrig kunnat komma på plats. Inflationen var uppe på 10 procent och är i dag nere på 2,3 procent.
Vi har sänkt skatten. Det tycker vi olika om. Ledamoten gillar bevisligen höjda bidrag, och vi från Moderaternas sida tycker att det är bättre att man får behålla mer av sina egna pengar.
Låt mig upprepa exemplet med en polis och en sjuksköterska. Jag vet att det irriterar, och därför säger jag det igen. Det är 5 000 kronor varje månad. Tänk vilken skillnad det gör för den familjen! Det är 5 000 kronor i månaden som gör att den där julen kanske inte blir på samma sätt som om vi hade haft en rödgrön regering, gubevars!
Utöver detta sänker vi matmomsen. Det gör vi nästa år. Det har inte varit så mycket diskussion om matkostnaderna i den här debatten. Jag har varit föräldraledig, så jag lyssnade på debatten förra året. Då diskuterades matpriserna. Nu sänker vi matmomsen och halverar. Utöver det har vi fritidskortet, sänkta skatter på el, bensin och diesel och sänkt förskoleavgift.
Regeringen gör mycket för barnfamiljerna, och det kommer vi att fortsätta göra. De kommer att vara fortsatt prioriterade för den moderatledda regeringen.
(Applåder)
Anf. 124 Tony Haddou (V)
Fru ålderspresident! Julen närmar sig i Tidöpartiernas Sverige, och människor tvingas leta extrapriser och välja mellan att sätta mat på bordet och att betala hyran. Blir det julklappar eller mediciner i år?
Allt fler tvingas vända sig till välgörenhet under den här regeringen och Sverigedemokraterna, och de största grupperna som är beroende av välgörenhet är pensionärer, arbetslösa, psykiskt sjuka, ensamstående, sjukskrivna och barnfamiljer.
Man kanske tänker att ingen ska behöva vända sig till välgörenhet i ett välfärdsland, men det är effekten av den förda politiken. Det är effekten av sämre sociala och ekonomiska skyddsnät som inte håller, och det är effekten av att regeringen inte har en enda ambition att lösa arbetslösheten. Man lämnar människor i sticket, för det är ju så viktigt att prioritera att sänka skatten för de allra rikaste. Vi ser hur regeringen tar oss från ett välfärdssamhälle till ett välgörenhetssamhälle.
Regeringen föreslår skattesänkningar med över 50 miljarder kronor för 2026, och fördelningsprofilen är pengar till de allra rikaste. I Vänsterpartiets budgetalternativ finns en helt annan inriktning. Med andra prioriteringar än vad den sittande regeringen och Sverigedemokraterna gjort under mandatperioden hade vi kunnat skydda välfärden, sjukvården, hushållen, barnfamiljer, ensamstående och pensionärer, och vi hade bättre kunnat skydda den som blir sjuk eller arbetslös.
Jag tror inte på sänkta skatter som vi hörde om tidigare. Det har endast gett oss ökade ekonomiska klyftor, massarbetslöshet och en välfärd på svältkur. Den tiden måste vara förbi. Vi behöver investeringar i samhället, i hushållen, i jobben, i bostäder med rimliga hyror och i klimatomställningen.
Vi behöver stärka våra välfärds- och trygghetssystem. Då måste de rika börja bidra så att vi också kan börja omfördela solidariskt mellan arbetande och arbetslösa, mellan friska och sjuka och inte minst mellan dem som lever i överflöd och dem som lever på marginalen.
Det handlar helt uppenbart om prioriteringar. Det är ingen naturlag att priset för medicinerna höjdes rejält, utan det är beslut som fattats av regeringen och Sverigedemokraterna.
Alla nordiska länder har höjt barnbidraget under kostnadskrisen. Det vill inte den här regeringen göra. Då är frågan vad som är viktigast. Är det viktigast att prioritera ekonomiskt pressade barnfamiljer och mediciner till pensionärer, eller är det viktigare med flera extra tusenlappar i fickan varje månad till dem som har det bäst ställt?
För Vänsterpartiet är valet väldigt enkelt, och det syns i vår budgetmotion. Vi gör prioriteringar utifrån andra principer än regeringen. Vi avskaffar karensavdraget, gör kollektivtrafiken billigare och höjer barnbidraget. Vi gör kraftfulla offentliga investeringar och gör satsningar för trygga löntagare.
Så bygger vi Sverige starkare samtidigt som vi jämnar ut de ekonomiska klyftorna.
(Applåder)
Anf. 125 Camilla Rinaldo Miller (KD)
Fru ålderspresident! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
När vi debatterar ekonomisk trygghet för familjer och barn gör vi det med en ödmjukhet inför den vardag som många lever i. Vi vet att alla familjers livspussel ser olika ut. Därför behövs det politik som finns där när människor behöver hjälp. Staten ska stötta familjerna, inte styra dem.
Vi kristdemokrater utgår alltid från en enkel princip: Familjen är samhällets viktigaste grundpelare. Fungerar inte familjen fungerar inte heller livet. Trygga och välfungerande familjer gör att samhället som helhet fungerar och växer sig starkt.
En bra familjepolitik är ett medel för att lösa många samhällsproblem, såsom ekonomisk utsatthet, fallande skolresultat och ungdomsbrottslighet. Genom att stötta familjer tidigt kan vi hindra att problem eskalerar och i stället förebygga dem.
Det är i familjen som tryggheten grundläggs. Det är där barn lär sig ansvar, omtanke och mod. Vi i politiken ska hjälpa till och ge föräldrar det stöd de behöver för att vara föräldrar. Vi ska visa att vi tror på föräldrarna som de mest värdefulla och viktigaste personerna i ett barns uppväxt, återigen för att vi kristdemokrater ser familjen som samhällets viktigaste gemenskap.
Fru ålderspresident! Samhället kan aldrig ersätta familjen men ska alltid finnas där när extra hjälp behövs. Att vara förälder kan vara underbart, jag vet, men det kan också vara en av livets största och svåraste utmaningar. Även med de bästa förutsättningarna behövs ibland stöd för att klara den uppgiften.
Särskilt de barn vars föräldrar inte har förutsättningar att ta sitt föräldraansvar behöver samhällets stöd. Därför är det viktigt att stöd ges i tid och genom både riktade och generella insatser. Rent ekonomiskt och ersättningsmässigt handlar det bland annat om det som vi debatterar i dag, nämligen barnbidraget, föräldraförsäkringen, bostadsbidraget och stöd till barn med särskilda behov. Dessa system utgör en grund som gör det möjligt för föräldrar att ge sina barn både trygghet och vård i vardagen. Det stärker familjens egen förmåga och ger frihet att kunna vara hemma med sjuka barn, ha råd med en trygg bostad och vara närvarande under barnens tidiga år.
Exempel på riktad förstärkning där behovet är störst är till exempel höjda bostadskostnadsgränser i bostadsbidraget, en konkret satsning som stärker barnfamiljer och då särskilt ensamstående föräldrar med små marginaler. Att stärka bostadsbidraget är en prioritering som sätter barnens trygghet först.
Redan sedan tidigare har Kristdemokraterna och regeringen gjort föräldraförsäkringen mer flexibel. Antalet dubbeldagar har fördubblats från 30 dagar till 60 dagar. Vi hörde tidigare om något som även jag har sagt här i talarstolen, nämligen att man sedan dubbeldagarna infördes har märkt en förbättrad psykisk hälsa hos nyblivna mammor. Antalet som söker vård på vårdcentralerna har minskat, vilket är positivt. Vi har också gjort det flexiblare genom att göra det möjligt att överlåta föräldradagar till en nära anhörig. Kristdemokraterna vill dock se en ännu mer flexibel föräldraförsäkring, där alla dagar är lika mycket båda föräldrarnas.
Kristdemokraternas familjepolitik vill möjliggöra för föräldrar att tillbringa mer tid med sina barn. Vi vill öka familjernas handlingsutrymme. Detta görs främst genom en flexibel föräldraförsäkring, ett föräldravänligt arbetsliv och en bra barnomsorg.
Fru ålderspresident! Jag kan inte hålla detta anförande utan att nämna fritidskortet. Sedan den 15 september i år kan föräldrar till alla barn från 8 till 16 år ansöka om fritidskort till ett värde av 500 kronor för att få lite ekonomisk stöttning för fritidsaktiviteter inom idrott, kultur och friluftsliv.
Vi vet att barn rör på sig i alldeles för liten utsträckning. Vi vet också att det är oerhört värdefullt för barn att få vara delaktiga i en gemenskap, men att många barn tvingas avstå på grund av att familjen har det ekonomiskt tufft.
De barn som lever i ekonomisk utsatthet har dessutom möjlighet att ansöka om ett högre belopp – upp till 2 000 kronor. Fram till den 3 december hade hela 40 462 barn fått fritidskort beviljat med det högre beloppet.
Kristdemokraterna har fått hård kritik av oppositionen för denna satsning, och även regeringen har varit hårt kritiserad. Därför gör det mig extra glad att Socialdemokraterna nu har med fritidskortet i sitt förslag till budget – det står inte svart på vitt, men man vill i alla fall inte avskaffa det. Man avsätter dock inte lika mycket pengar som regeringen. Jag vill tacka Socialdemokraterna för att ni har förstått värdet av satsningen på fritidskortet, även om ni inte verkar tro att det skulle behövas samma summa pengar som regeringen har i sitt budgetförslag.
Fritidsaktiviteter ger barn tillfälle till gemenskap, ökad självkänsla och personlig utveckling. Fritidskortet visar hur politiska beslut kan göra konkret skillnad i barns vardag. Barn som växer upp med dessa förutsättningar får bättre möjligheter i livet. Föräldrar som får stöd orkar mer, mår bättre och kan bygga relationer med sina barn. Ekonomiskt stöd är viktigt, men lika viktigt är tid, relationer, värderingar och vård. Det är i dessa värden samhällsgemenskapen byggs. Det är ett samhälle som bär familjerna.
(Applåder)
Anf. 126 Martina Johansson (C)
Fru ålderspresident! I mina anföranden i kammaren brukar jag fokusera på Centerpartiets förslag i budgetar och olika motioner. Jag tänker försöka hålla mig till det även i kväll, så att vi håller traditionen levande.
De ekonomiska trygghetssystemen och familjers ekonomi handlar mycket om att man ska kunna kombinera arbete och familj. Vi vill utjämna skillnader mellan hushåll med och utan barn och även motverka barnfattigdom. Det är mål som jag och Centerpartiet tycker är viktiga. De behöver vara kvar. Sedan kan man ibland fundera på om man behöver skruva på trygghetssystemen för att de ska bli mer träffsäkra.
När det gäller föräldraförsäkringen tycker vi som parti att det är viktigt att den består av tre olika delar, där en del av dagarna knyts till den ena föräldern och en del till den andra. Sedan ska det finnas valbara dagar som föräldrarna kan dela med sig av till varandra eller till en annan för barnen viktig vuxen. Det är en viktig förändring som har skett det senaste året och som vi var helt överens med regeringen om att genomföra.
Det är viktigt att föräldraförsäkringen utgår från familjer och familjers behov och möjligheter. Det är därför vi behöver ha kvar valfriheten i föräldraförsäkringen. Men vi kan fundera på om vi ska ändra någonting för att få en mer jämställd arbetsmarknad. Många pratar om föräldraförsäkringen som ett problem när det gäller jämställdhetsfrågorna. Det är klart att utformningen av föräldraförsäkringen påverkar människors val. För mig är det viktigt att hitta incitament för kvinnor att snabbare gå tillbaka till arbetsmarknaden.
Fru ålderspresident! Det är inte enbart antalet dagar i föräldrapenningen vi behöver se över utan helheten. Vi behöver se över hur den sjukpenninggrundande inkomsten hanteras. Ska den vara knuten till hur lång ledigheten har varit eller barnets ålder? Är dubbeldagarna tillräckliga, eller ska vi göra dem ännu fler? Är lägstanivådagarna bra, eller ska vi inkludera dem?
Det finns en stor del som jag tror att vi verkligen måste våga börja prata om, och det är rätten till barnledighet. Nu har man rätt till väldigt lång ledighet, vilket gör att man kan vara borta från arbetsmarknaden väldigt länge. Det skulle jag också önska att vi började våga prata om och titta på.
Vi går över till att fundera lite över barnbidraget. Det är viktigt för Centerpartiet att det är lika stort för alla barn oavsett föräldrarnas inkomst. Samtidigt kan vi inte komma ifrån att ensamhushåll har det väldigt svårt. Ekonomin i Sverige bygger ofta på att det finns två inkomster i ett hushåll. Exakt hur vi skulle kunna skruva på det har jag inget svar på, men Centerpartiet vill ändå titta på om det går att hitta ett annat sätt att hantera frågan och ändå utgå från att det är samma bidrag för alla barn.
Vi har också bostadsbidraget att kika lite på. Även det kan man jobba med för att nå de familjer som har sämst ekonomi så att de har råd med sin bostad. Här har regeringen gått fram med att förändra beloppet som gäller för att man ska kunna få bostadsbidrag. Vi har valt en annan väg, för vi vill nå alla familjer med bostadsbidrag. Vi har jobbat med avräkning av bostadsbidraget i förhållande till hur låg eller hög inkomst man har. Då når vi alla familjer, och det funkar i hela landet. Om man bara pratar om hyran kan det ju vara så att man bara når de familjer som bor i större städer, där bostadskostnaderna oftast är högre än för dem som bor på landsbygden.
Vi behöver se över konstruktioner och nivåer och om vi verkligen når de mål vi eftersträvar i den ekonomiska familjepolitiken. Jag upplever att vi är ganska överens om målen. Men kan vi skruva någonstans i de här frågorna?
Det viktigaste för Centerpartiet är att vi, om eller när vi skruvar på socialförsäkringssystemen, har siktet inställt på träffsäkerheten men att det inte får påverka incitamenten att ha ett arbete. Det är den balansgången jag önskar att vi gemensamt i framtiden skulle kunna våga titta på.
Anf. 127 Patrik Karlson (L)
Fru ålderspresident! Som liberal känner jag starkt att vårt samhälle måste bygga på frihet, ansvar och gemensam trygghet – frihet för familjer att forma sina liv, ansvar för oss som föräldrar att finnas där för våra barn och en grundläggande trygghet som gör att inga barn hamnar utanför. Alla barn förtjänar en trygg uppväxt med kärlek, möjligheter att utvecklas och föräldrar som har tid och resurser att ge dem det grundläggande som behövs för att man ska växa upp och bli en trygg människa.
Fru ålderspresident! Bostadsbidraget är tänkt att hjälpa ekonomiskt svaga barnfamiljer att ha råd med en god bostad. Men kopplingen mellan bidraget och de verkliga boendekostnaderna har blivit allt svagare med åren. De övre gränserna för bostadskostnader som bidraget beräknas på har inte höjts på snart 30 år. I dag har majoriteten av barnfamiljerna som får bostadsbidrag betydligt högre hyra än vad bidraget tar hänsyn till.
I budgetpropositionen för 2026 går vi fram med förslaget om att höja bostadsbidraget för de barnfamiljer som behöver det mest genom att höja boendekostnadstaket. För familjer med ett barn är det upp till 800 kr i månaden. För familjer med två eller fler barn är det upp till 1 000 kr i månaden. Men jag är också av den bestämda övertygelsen att bostadsbidraget behöver göras om i grunden för att bli mer träffsäkert och verkligen uppnå det mål som var tänkt.
Fru ålderspresident! Vi gör förändringar i föräldraförsäkringen, som jag nämnde i mitt tidigare anförande här i dag, som underlättar för föräldrar och stärker barnens trygghet genom stärkt rätt till tillfällig föräldrapenning, så kallad vab. Vi gör det för att vi vet hur viktigt det är att kunna förena jobbet med familjelivet och vara närvarande när barnen behöver det, till exempel på viktiga möten i skolan kopplade till ett barns sjukdom eller funktionsnedsättning.
Dessutom ska reglerna göras mer flexibla så att båda föräldrar vid behov och i vissa situationer kan vara hemma samtidigt. Till exempel ska flera föräldrar kunna få vabersättning för samma barn och tid vid möten i skola eller socialtjänst som rör barnet.
En annan viktig nyhet framöver är att en förälder som är hemma med en nyfödd kan behålla sin ordinarie föräldrapenning samtidigt som den andra föräldern tillfälligt tar ut vab för ett äldre syskon. Alla som har fler än ett barn förstår värdet av denna flexibilitet. Man kan dela på ansvaret även om ett barn blir sjukt medan det andra är nyfött.
Fru ålderspresident! Vi inför också en förändring genom att vi kortar ansökningstiden för vabersättning från 90 till 30 dagar. Varför gör vi detta? Jo, vi anser att det är ytterst angeläget att minska felaktiga utbetalningar. I dag kan man vänta upp till tre månader innan man begär ersättning för vab. Det ökar risken för fusk men framför allt för misstag eftersom det har gått så lång tid. I och med att vi nu kortar ned tiden för ansökan behåller vi kopplingen mellan frånvaro och utbetalning.
Fru ålderspresident! Ekonomisk trygghet handlar inte bara om bidrag och försäkringar utan också om att familjer får behålla mer av sina egna pengar. Därför innehåller budgeten viktiga skattesänkningar för framför allt låg- och medelinkomsttagare. Förutom en bred palett av skattesänkningar för att stärka hushållens ekonomi går vi också fram med andra lättnader, till exempel att sänka maxtaxans avgifter för förskola och fritidshem.
Vi vidtar dessutom andra åtgärder för att pressa familjernas vardagskostnader. Vi halverar momsen på mat. En kostsam reform kan tyckas, men vi bedömer att det är motiverat i ett läge när matpriserna har skjutit i höjden.
Utöver övriga satsningar vi gör för att stödja barns utveckling inför vi nu fritidskortet för barn och unga. Staten går då in och stöttar barns fritidsaktiviteter så att ekonomin inte ska vara ett hinder för barns och ungas drömmar. Vi vet ju alla hur viktigt det är att man rör på sig, kanske får vara med i fotbollslaget, gå på simskola eller spela teater. Förutom glädje i stunden lägger det också en grund för en god hälsa genom hela livet. Ingen förälder ska behöva säga nej till sitt barn som vill vara med i en aktivitet bara för att plånboken råkar vara tunn i slutet av månaden.
(Applåder)
Anf. 128 Malte Tängmark Roos (MP)
Fru ålderspresident! Sverige förtjänar bättre. Jag har tjatat om detta ett par gånger nu: I oktober presenterade Rädda Barnen årets barnfattigdomsrapport. I den konstaterades att barnfattigdomen i Sverige ökar och att 13 procent – ett av åtta barn i Sverige – lever i fattigdom. Det motsvarar ungefär tre elever i en normalstor svensk skolklass. Så många är det som växer upp i fattigdom och ekonomisk utsatthet. Fattigdomen är störst bland barn till ensamstående mammor och bland barn till utrikes födda föräldrar.
Även Sveriges Stadsmissioner presenterade en rapport i oktober, Fattigdomsrapporten 2025, som uppskattade antalet fattiga i Sverige till 700 000 människor. De har för övrigt ett mer återhållsamt fattigdomsmått än vad Rädda Barnen har. Det går alltså att anta att fattigdomen och den ekonomiska utsattheten i den breda befolkningen är mer utbredd än så.
Vi har hört larmrapporter varje år under den här mandatperioden. Dessa rop har blivit högre och högre för varje år som gått. Andelen föräldrar som behöver låna pengar för att betala mat, el och hyra har ökat. Antalet vräkningar som berör barn har ökat. Andelen familjer som inte har råd med näringsrik mat och att äta sig mätta varje dag har ökat.
Statsminister Ulf Kristersson svarade mig i förra veckans frågestund att ”det i en lågkonjunktur alltid kommer att bli tuffare. I en högkonjunktur blir det lättare. Så har det alltid varit”. Jo tack, så är det ju. Men det är faktiskt en regerings och en politikers ansvar att underlätta för hushållen i kriser och att göra så att lågkonjunkturen drabbar samhällets mest utsatta så lite som möjligt. Det går då inte att komma ifrån att regeringen och Sverigedemokraterna har svikit Sveriges barnfamiljer. Regeringen har inte en enda gång den här mandatperioden, trots skenande kostnadsökningar, höjt barnbidraget och underhållsstödet. Barnbidraget har urholkats så mycket att det nu är värt mindre än det har varit på 50 år.
Fru ålderspresident! Jag skulle vilja ställa en snabb mattefråga till dig och till åhörarna här i salen och där hemma. Vad blir 1 000 kronor minus 2 100 kronor? Om du får det till minus 1 100 kronor har du räknat rätt. Om du får det till ”en historisk höjning av bostadsbidraget” är du antagligen företrädare för regeringen och Sverigedemokraterna.
I budgeten för i år sänkte Tidöpartierna bostadsbidraget med 2 100 kronor i månaden när de tog bort det så kallade tilläggsbidraget. I budgeten för nästa år, som vi debatterar nu, höjer de bostadskostnadsgränsen i bostadsbidraget, vilket kommer att höja bidraget med upp till 1 000 kronor i månaden för en stor del av mottagarna. Det är en välkommen förändring som vi har efterfrågat i flera års tid. Men 1 000 kronors höjning efter 2 100 kronors sänkning är fortfarande minus 1 100 kronor i månaden för de allra mest utsatta barnfamiljerna. Att påstå att det är en historisk höjning av bostadsbidraget kallar jag äkta regeringsmatte. Jag kallar det bluff.
Regeringspartierna och Sverigedemokraterna säger att den budget de presenterar gynnar ensamstående föräldrar med låga inkomster allra mest. De pekar på SCB:s budgetanalys och säger att en ensamstående förälder med låg inkomst får 1 250 kronor mer i månaden i disponibel inkomst nästa år jämfört med i år i och med bostadsbidraget och den sänkta skatten.
Det är tekniskt korrekt. Men det är också att siffertrixa något otroligt. Det går inte att komma ifrån att 1 250 kronor i månaden, det vill säga den totala vinsten för de ensamstående barnfamiljerna i den här budgeten, är mindre än enbart de 2 100 kronor som regeringen sänkte bostadsbidraget med i sin förra budget. En ensamstående förälder med låg inkomst får alltså fortfarande mindre i plånboken nästa år än vad hen fick förra året, ett år som redan då var väldigt tufft för många barnfamiljer. Att säga att regeringens politik gynnar låginkomsttagare är verkligen äkta regeringsmatte.
Då har vi inte ens pratat om konsekvenserna av den fattigdomsreform som regeringen och SD vill genomföra nästa år. En enig kör av remissinstanser i form av finanspolitiska experter, forskare, myndigheter och civilsamhällesorganisationer varnar för att Tidöpartiernas reformer av trygghetssystemen riskerar att öka barnfattigdomen, utanförskapet, kriminaliteten och den psykiska ohälsan bland de unga om de genomförs. Det är raka motsatsen till det ansvar som vi politiker ska ta. Miljöpartiet säger nej till Tidöpartiernas fattigdomsreform. Sverige förtjänar bättre, fru ålderspresident.
Miljöpartiet föreslår att barnbidraget höjs med 350 kronor per barn, till 1 600 kronor i månaden. Det skulle ta värdet av barnbidraget upp till samma nivå som 2018, då Miljöpartiet var med och höjde barnbidraget senast. Vi föreslår också att barnbidraget värdesäkras mot inflationen så att det automatiskt höjs när priserna går upp och inte urholkas igen. Vår höjning av barnbidraget kostar mindre än hälften så mycket som regeringens jobbskatteavdrag men ger mer pengar i plånboken för både ensamstående låginkomsttagare och samboende medelinkomsttagare.
Bostadsbidraget har urholkats sedan det infördes 1997 – det har vi alla här konstaterat – eftersom varken inkomstgränser eller bostadskostnadstak har följt samhällsutvecklingen. Resultatet är att allt färre hushåll omfattas, inte för att behovet minskat utan för att reglerna är föråldrade. I dag får man fullt bidrag endast upp till inkomster kring 12 000 kronor i månaden, och kostnadstaken ligger långt under faktiska hyror, särskilt i storstäderna. Detta drabbar barn i ekonomiskt utsatta familjer, med trångboddhet, sämre studiero och ökad ohälsa som följd.
Vi vill därför se en ordentlig reform av bostadsbidraget, med höjda och indexerade maxbelopp, inkomstgränser och bostadskostnadstak till nivåer som speglar dagens inkomster och hyror – så att fler låginkomsttagare får rätt till bostadsbidrag och så att bidraget täcker en större del av hyran.
Här och nu föreslår vi att tilläggsbidraget i bostadsbidraget på 20 procent återinförs för barnfamiljer. Det skulle innebära att en barnfamilj med låg inkomst med den föreslagna höjningen av bostadskostnadstaket skulle få upp till 2 250 kronor mer i månaden i bostadsbidrag.
Dessa satsningar på barnbidraget och bostadsbidraget innebär att en ensamstående tvåbarnsmamma med låg inkomst med Miljöpartiets budget skulle kunna få nästan 3 000 kronor mer i plånboken varje månad nästa år jämfört med i år. Det är mer än dubbelt så mycket jämfört med vad hon får med regeringens och Sverigedemokraternas politik.
Herr talman! Sverige förtjänar bättre än den regering vi har i dag. Sverige förtjänar en regering som arbetar aktivt och engagerat för att bryta barnfattigdomen. Sverige förtjänar en regering som prioriterar barnfamiljer före bankdirektörer och låginkomsttagare framför låga skatter. Sverige förtjänar ett äkta välfärdssamhälle, där alla barn växer upp i trygghet.
Därför satsar Miljöpartiet på hushållen, barnfamiljerna och låginkomsttagarna. Vår åsikt är klar och tydlig: Inget barn ska växa upp i fattigdom eller utanförskap. Med vår politik kan detta också bli möjligt.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 10 december.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:SfU3
Webb-tv: Beslut: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:49 Onsdagen den 10 decemberProtokoll 2025/26:49 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Statens budget inom utgiftsområde 12
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
a) Anslagen för 2026Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 12 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 12 punkt 3 och avslår motionerna
2025/26:3166 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),
2025/26:3511 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP),
2025/26:3589 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 och
2025/26:3599 av Martina Johansson m.fl. (C).b) LagförslagenRiksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 12 punkterna 1 och 2.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.