Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2025/26:SfU2
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 10 december 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
59,3 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2)
Totalt cirka 59,3 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till ett alternativt budgetförslag i en motion.
Mest pengar, knappt 29,8 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Knappt 13,9 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer och drygt 7,4 miljarder kronor går till efterlevandepensioner till vuxna. Pengar ska också gå till ytterligare tre områden.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionsyrkandet.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-11-27
Trycklov: 2025-11-27
Alla beredningar i utskottet
59,3 miljarder till ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2)
Totalt cirka 59,3 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed föreslår utskottet att riksdagen säger nej till ett alternativt budgetförslag i en motion.
Mest pengar, knappt 29,8 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Knappt 13,9 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer och drygt 7,4 miljarder kronor går till efterlevandepensioner till vuxna. Pengar ska också gå till ytterligare tre områden.
Socialförsäkringsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-12-04
Debatt om förslag 2025/26:SfU2
Webb-tv: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Dokument från debatten
- Torsdag den 4 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:45
- Protokoll 2025/26:45 Torsdagen den 4 decemberProtokoll 2025/26:45 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
- Torsdag den 4 december 2025Talarlista 2025/26:20251204
Protokoll från debatten
Anf. 114 Ida Karkiainen (S)
Fru talman! Min mormor Ritva föddes 1945 i finska Torneå några månader efter att Lapplandskriget tagit slut och nazisterna retirerat men på vägen bränt ned allt i sin väg.
De finska familjerna stod längs älvkanten hos grannar i svenska Tornedalen och bevittnade hur deras gårdar på andra sidan älven blev vandaliserade och brändes ned till grunden. 100 000 finländare, 75 procent av befolkningen i finska Lappland, hade dessförinnan evakuerats till Sverige.
Många återvände sedan till norra Finland vid den tid när mormor föddes. Men många blev kvar i Sverige. Det var kärva tider i Finland med minnen av förluster av nära och kära och förluster av gårdar och bostäder. Och det var en tung ekonomisk tid som stundade.
Fru talman! Min mormor började jobba tidigt. Som 14-åring började hon arbeta på restaurang i Torneå. Hon skalade potatis nere i källaren. Hon skulle egentligen ha arbetat sex timmar om dagen, men det blev ofta längre dagar trots hennes unga ålder. Hon arbetade samtidigt som barnpiga och städerska. Några år senare arbetade hon också som assistent och hembiträde hos en tandläkare.
17 år gammal träffade hon min morfar från Kärrbäck. Strax därefter flyttade hon till Haparanda. Där började hon arbeta som städerska på Domus, och hon städade extrapass på Nordisk transport på morgnarna. Det var tidiga morgnar och sena kvällar.
År 1979 började hon i stället arbeta som lokalvårdare på Demografiska databasen, efter att hennes barn – min mamma och min morbror – uttryckt: Mamma, vi vill att du ska vara hemma på kvällarna. På Demografiska databasen arbetade hon sedan i 30 år, tills min morfar fick en stroke. Hon beslutade sig för att gå i pension lite tidigare än hon från början tänkt för att vårda min morfar i hemmet. I somras firade vi min mormor. Hon fyllde 80 år.
Fru talman! Jag hade mer än något annat önskat att hennes hårda slit genom hela livet kunde återspeglas i pensionskuvertet. Men det gör det inte. Hon har i stället tvingats leva på marginalerna.
Fru talman! Pension handlar inte om siffror på ett papper. Det handlar om människor – om min mormor Ritva, om undersköterskan som burit äldre genom pandemin, om byggnadsarbetaren som slitit ut sina knän och om kvinnan som arbetat deltid för att ta ansvar för familjen och som nu riskerar att bli fattigpensionär.
Pension handlar i grunden om respekt – respekt för ett långt arbetsliv, respekt för dem som byggt Sverige starkt och respekt för principen om att ingen efter ett helt arbetsliv ska behöva räkna varje krona för att få månaden att gå ihop.
Fru talman! Det svenska pensionssystemet var en gång ett internationellt föredöme. Men verkligheten förändras. Fler lever längre. Arbetslivet ser annorlunda ut, och allt fler – framför allt kvinnor – riskerar låga pensioner trots ett helt liv av arbete.
Det duger inte. Därför har Socialdemokraterna under de senaste åren tagit viktiga steg. Vi har höjt garantipensionen. Vi har ökat tryggheten för dem med lägst pension, och vi har sett till att det lönar sig bättre att ha arbetat. Men vi är inte färdiga. Fortfarande möter vi nämligen människor som säger: Jag har jobbat i 40 år – är det här allt jag får?
Fru talman! Vi socialdemokrater vill att den sammanlagda pensionen för vanliga löntagare ska vara minst 70 procent av lönen. Så ser en pension ut som det går att leva på. För att nå dit vill vi höja inbetalningarna till pensionssystemet. Det är ett ansvarstagande beslut – ett långsiktigt beslut – och ett beslut som gör skillnad för kommande generationer.
Vi har i samarbete genom Pensionsgruppen infört en gas i pensionssystemet, en möjlighet att höja pensionerna när systemet går med överskott. Det är logiskt eftersom det sedan flera år tillbaka finns en broms.
Fru talman! Vi har också presenterat ett förslag om arbetarepension. Det är ett riktat pensionslyft för dem som jobbat i mer än de 40 år som krävs för att få full inkomstpension men som ändå bara får marginellt mer än vad som betalas ut till den som bara har garantipension. Det är de som har slitit längst och hårdast – i vården, i industrin och i transportsektorn. Det är de som har gått upp tidigt, jobbat helger och ofta burit tunga arbetsuppgifter genom livet. Det är dags att deras arbete också syns i pensionen.
Vi vill dessutom, fru talman, göra det möjligt att trappa ned i slutet av arbetslivet – särskilt för dem med tunga jobb – utan att det straffar sig med en lägre pension. Det är inte värdigt att människor ska tvingas arbeta sig sjuka för att orka fram till pensionsdagen.
Fru talman! Det finns en del röster i den här kammaren som säger att pension framför allt ska handla om arbetslinjen. Vi håller med – arbete ska löna sig. Men pension är mer än så. Det är också en välfärdsfråga, en jämlikhetsfråga och en jämställdhetsfråga. Vad som framför allt är viktigt för pensionerna är att vi får tillväxt i ekonomin och att man har ett arbete att gå till.
Sveriges tillväxt har nu legat i EU:s bottenliga i några år. Arbetslösheten har stuckit iväg rejält och uppgår nu till över en halv miljon människor. Här behövs krafttag. För den samhällsekonomiska förlusten är och kommer att bli stor, och det kommer också att påverka pensionerna på sikt.
Fru talman! Det är klokt att vi partier tillsammans vårdar pensionernas stabilitet och långsiktighet i det samarbete vi kallar för Pensionsgruppen. Men det bygger också på att vi orkar genomföra förändringar.
Ett pensionssystem som inte klarar av att ge anständig pension till dem som burit välfärden på sina axlar är ett system som måste utvecklas och förbättras. Därför kommer vi att driva frågan om höjda pensioner, en stärkt allmän pension, rättvisa för dem med låga löner och tunga jobb samt en pension som det går att leva på.
Låt oss se till att den som har byggt Sverige starkt också får ett starkt avslut på sitt arbetsliv. Låt oss se till att pensionerna blir värdiga och rättvisare för alla, inklusive min mormor Ritva.
(Applåder)
Anf. 115 Martina Johansson (C)
Fru talman! Sveriges pensionssystem är unikt i jämförelse med många andra länders och bygger på att varje generation står för sina kostnader. Jag belastar alltså inte framtida generationer, utan det är min egen inbetalning i systemet som blir min framtida pension. Att systemet är avgiftsfinansierat gör det också mer ekonomiskt hållbart.
Det finns en tröghet i pensionssystemet vad gäller förändring. Ibland beskylls Pensionsgruppen för att vara en segpropp och att det inte händer så mycket. Men jag tycker att det är ganska bra, för systemet tål inte att ryckas sönder utan är en helhet. Det är inte svart eller vitt, utan det finns många olika kranar att dra i. Givetvis får det inte stå helt still, men det är en trygghet att det inte påverkas av vilken regering som bildas efter varje val.
Fru talman! Det har ändå gjorts några bra ändringar de senaste åren. Bland annat ska det med jämna mellanrum göras en riktåldershöjning. Vi borde dock kanske ha vågat ta det steget lite tidigare eftersom det påverkar pensionsnivåerna. Vi har också tagit beslut om flexiblare tjänstepension för att motivera människor som gått i pension att återgå i arbete. Vi har också enats om att införa en gas.
Fru talman! Nu ser vi över det så kallade grundskyddet, som i dag är ganska svårt att förstå och tungt att administrera. För mig är det viktigt att Sverige får ett grundskydd som är tydligare och därmed enklare att förstå. Då kan också Pensionsmyndigheten lägga mindre tid på att administrera systemet. Framtiden får utvisa om vi lyckas med detta, men det är min förhoppning.
Det vore också bra att kunna landa i ett fattigdomsbegrepp som vi kan förhålla oss till. Vilken typ av fattigdom vill vi motverka med de olika delarna i pensionssystemet? I dag hamnar vi ofta i en diskussion om olika typer av fattigdom, och då är det lätt att vi pratar om äpplen och päron i stället för äpplen och äpplen.
Fru talman! Oavsett vilken del av pensionssystemet vi pratar om är Centerpartiets ingång i diskussionerna att Sverige ska ha tillräckligt höga pensionsnivåer, och då behöver det vara en skillnad för den som har lönearbetat jämfört med den som inte har lönearbetat. Den frågan behöver vi jobba med för att nå dit. Livsinkomstprincipen är viktig samt att huvuddelen ska vara avgifter till systemet, att varje generation står för sin kostnad, att grundskyddet är tydligt och att pensionssystemet fortsätter att vara individuellt.
Vi pratar om ojämställda pensioner, men de orsakas inte av systemet utan av den ojämställda arbetsmarknaden. Här har arbetsmarknadens parter ett stort ansvar när det gäller att ge lika lön inom samma ansvarsområde. Det handlar inte bara om lika lön för lika arbete utan även om olika branscher.
Det bästa för pensionen är att arbeta, att jobben blir fler och även att lönerna generellt sett går upp, för det är så vi får en uppräkning av pensionerna. Förra året lade Centerpartiet därför fram sin budgetmotion Jobben, jobben, jobben och i år kallar vi den Fler jobb och lägre utsläpp. Det är nämligen med fler arbeten vi ökar intäkterna i pensionssystemet och även den enskildes pension.
Anf. 116 Daniel Persson (SD)
Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU2, och jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.
De generationer före oss som har arbetat, bidragit till vår välfärd och byggt upp vårt samhälle ska behandlas med respekt och tacksamhet för det Sverige vi ser i dag. På ålderns höst ska man känna sig trygg i sitt hem och med att vistas på gator och torg, men man ska även känna att det finns en ekonomisk trygghet.
Fru talman! Betänkandet omfattar en rad förmåner som är riktade till våra pensionärer och som kompletterar den allmänna pensionen för många av dem. Ungefär tre av fyra pensionärer i Sverige tar del av någon av förmånerna inom grundskyddet.
Fru talman! Målet för utgiftsområdet är att förmånerna ska bidra till en god ekonomisk standard för kvinnor och män, såväl ensamstående som sammanboende, med låg eller ingen inkomstgrundad pension. Regeringen bedömer att förmånerna inom detta utgiftsområde uppfyller målet om att de ska bidra till en god ekonomisk standard för pensionärer. Utan dessa förmåner hade andelen pensionärer med låg ekonomisk standard landat på 23 procent i stället för nuvarande 9 procent. Förmånerna gör alltså skillnad.
Fru talman! Resultatredovisningen visar att den materiella och sociala fattigdomen bland svenska pensionärer är låg. Pensionärer i Sverige lever under relativt goda ekonomiska förhållanden jämfört med andra pensionärer inom EU. Jämfört med andra EU-länder hade Sverige 2023 lägst andel pensionärer som levde i materiell och social fattigdom. Man ska dock vara medveten om att den ekonomiska situationen skiljer sig mellan olika grupper av pensionärer i Sverige och att det finns pensionärer som av olika anledningar lever under knappa ekonomiska förhållanden. Resultatredovisningen visar att det är gruppen ensamstående kvinnor som har den lägsta ekonomiska standarden i Sverige. Denna grupp är också störst sett till andel och tar även i hög grad emot någon av förmånerna inom grundskyddet.
Sett över tid befinner sig dock andelen pensionärer med låg ekonomisk standard på en förhållandevis låg och stabil nivå. Under åren 2020–2024 var andelen pensionärer med låg ekonomisk standard till och med lägre än i befolkningen i övrigt, vilket bland annat beror på att grundskyddet har förstärkts under denna tidsperiod.
Fru talman! Sedan augusti 2023 består Pensionsgruppen av samtliga partier som är invalda i Sveriges riksdag, och sedan detta omtag har Pensionsgruppen beslutat att det ska vara möjligt att pausa sin tjänstepension. Det kan man vilja göra om man börjar arbeta igen efter att ha påbörjat uttaget av tjänstepensionen.
Pensionsgruppen har även beslutat om en gas i pensionssystemet. Förut har det bara varit möjligt att bromsa de årliga pensionsuppräkningarna om det skulle uppstå ett underskott i inkomstpensionssystemet. Det är ett skydd för pensionssystemet så att det är långsiktigt, finansiellt stabilt och inte skjuter över en skuld till framtida generationer. Men under senare år har finanserna stabiliserats, och nu finns det ett överskott. Pensionsgruppen har därför enats om att överskott i inkomstpensionssystemet ska delas ut och därmed höja pensionerna.
Denna gas i systemet och att Sverigedemokraterna och regeringen har sänkt skatten för pensionärerna ett antal gånger under mandatperioden stärker pensionärernas ekonomi.
Fru talman! Man kan konstatera att Pensionsgruppen har mycket att arbeta med framgent. En viktig fråga är livsinkomstprincipen, det vill säga att pensionen ska bli en spegling av arbetslivet och att högre inkomster under arbetslivet leder till högre pension. En annan är respektavståndet. Det ska vara skillnad i pension mellan den som har arbetat hela livet och den som inte har arbetat alls. Dessa två frågor är i någon mån sammankopplade med varandra. Vi har också målet för utgiftsområdet, som kan vara utmanande att balansera i denna ekvation. Det är en utmanande uppgift för Pensionsgruppen att få ihop helheten.
Fru talman! Varje år utför konsultjätten Mercer tillsammans med CFA Institute och Monash University en rankning av 50 länders pensionssystem. Man mäter bland annat stabilitet, tillräcklighet i pensionsnivåer och förtroende för systemet.
Förra året hamnade Sverige på plats tio i rankningen och var sämst i Norden. I år hamnar Sverige på sjätte plats, och glädjande är att vi har gått om både Norge och Finland här i Norden. Höjd pensionsålder och förbättrade kontroller av fonder i premiepensionen är några faktorer som ligger bakom Sveriges lyft i rankningen. Av rapporten framgår även att det finns områden där Sverige har förbättringspotential.
Den nuvarande pensionsgruppen består av samtliga riksdagens partier, vilket möjliggör stabila pensionsöverenskommelser över tid med en bred demokratisk förankring och ett gemensamt ansvar. Det är så vi får ett pensionssystem som präglas av stabilitet och långsiktighet, vilket har varit vårt pensionssystems starka sidor.
Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.
I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour (SD).
Anf. 117 Ulrika Heindorff (M)
Fru talman! I eftermiddag debatterar vi utgiftsområde 11. För oss här inne är det självklart vad det handlar om men kanske inte för er där hemma; det är de så kallade grundskyddsförmånerna. Vi pratar om garantipensionen, bostadstillägget för pensionärer, äldreförsörjningsstödet, inkomstpensionstillägget och efterlevandepensionerna till vuxna. Låter det krångligt? Det är det, och det återkommer jag till.
Utgiftsområde 11 omfattar ungefär 60 miljarder kronor. Det är två år sedan jag debatterade detta i denna kammare. Jag har varit föräldraledig och missade förra årets debatt. När jag skulle skriva det här anförandet insåg jag att det har hänt en del på två år.
För två år sedan pratade vi mycket om 57:orna. Det känns ganska långt bort nu. Den moderatledda regeringen löste ju den frågan och säkrade också upp för 59:orna, så att de inte kommer att drabbas på samma sätt som 57:orna.
Då pratade vi mycket om det svåra bekymret med inflationen, som var uppe på max 10 procent. I dag är den nere på 2,3 procent. För två år sedan hade vi bara börjat att lätta på skattetrycket för pensionärerna. Nu har vi sänkt skatten ytterligare. Ett genomsnittligt pensionärspar har sedan 2022 fått 26 000 kronor mer i plånboken varje år. Det är en rejäl förstärkning.
Fru talman! Låt oss säga som det är, att grundskyddet är komplext och krångligt. Pensionsmyndigheten har lyft fram detta ett flertal gånger. Det är ett system som helt enkelt är svårt att förstå. Därför var det glädjande att Pensionsgruppen i maj presenterade att man ska göra en översyn av grundskyddet. Målet ska vara träffsäkert, kostnadseffektivt och enkelt att förstå. Att reformera målet är också grunden för att kunna reformera grundskyddet. En enig pensionsgrupp ställde sig bakom detta.
Äldreminister Anna Tenje, som leder Pensionsgruppen, påminde oss: ”Pensionssystemet finns till för pensionärerna. Därför är det av största vikt att det är begripligt och effektivt. Den här översynen syftar till att hjälpa oss att säkerställa att grundskyddet blir enklare och når pensionärer med störst behov.”
Det är verkligen bra att Pensionsgruppen tar tag i denna fråga. Det är dessutom rimligt och rätt att alla åtta partier sedan ett par år tillbaka är med i Pensionsgruppen. Det gör att både Pensionsgruppens arbete och de beslut som tas får legitimitet.
Fru talman! Ekonomisk standard kan mätas på olika sätt. Ett sätt som jag fastnade för är Swedbanks index för finansiell hälsa, som är en årlig mätning. Indexet visar på medborgarnas förmåga och kunskap om sparande, lån och ekonomisk trygghet. Mätningen presenterades i våras, och man kunde läsa att den bästa finansiella hälsan finns bland de äldre. Av dem som är över 60 år anses 87 procent ha en god och stark finansiell hälsa. Ofta är det så att de äldre känner sig trygga med sin ekonomi. Här ser vi att det är en väldigt hög andel. Många har hunnit bygga upp ett sparande och skaffat sig de försäkringar som behövs. Många är också skuldfria.
Fru talman! Hur står det då till med inkomsterna för pensionärer? Sedan ett antal år tillbaka pratar vi om jobbonärer. Nu är det ett etablerat uttryck. I veckan presenterades färska siffror. Vi är uppe på den högsta andelen någonsin. Ungefär en halv miljon svenskar mellan 66 och 80 är så kallade jobbonärer.
Fru talman! Det är inte bara pensionerna och grundskyddet som gör att pensionärernas ekonomi stärks. Den moderatledda regeringen sänker matmomsen, inför en tandvårdsreform, sänker elskatten, inför ett högkostnadsskydd för elkostnader och sänker bränslepriserna. Till det kommer gasen i pensionssystemet, som tidigare nämndes.
Fru talman! För oss moderater handlar pensionspolitiken i grunden om rättvisa. Alla de personer som under ett helt arbetsliv ställt klockan på morgonen och gått till sitt arbete och slitit ska kunna leva ett gott liv som pensionärer. Den moderatledda regeringen fortsätter att leverera reformer som gör verklig skillnad för Sveriges pensionärer.
(Applåder)
Anf. 118 Tony Haddou (V)
Fru talman! Alla människor ska kunna leva på sin pension och kunna se fram emot ett liv i trygghet efter ett långt arbetsliv. Man ska ha råd att köpa den där koppen kaffe på stan och kanske en present till barnbarnen. Människor ska känna en trygghet i att kunna gå i pension vid rimlig ålder. Har man haft ett tungt arbete som sliter på kroppen ska man också kunna gå i pension tidigare än om man har haft ett arbete som inte är lika slitsamt. Men så ser det inte ut i dag.
I dag lever alltför många pensionärer med låg ekonomisk standard och fattigdom. Över hälften av landets pensionärer har så låg inkomstgrundad pension att de har rätt till garantipension. Det var en av anledningarna till att Vänsterpartiet för några år sedan såg till att garantipensionen höjdes med 1 000 kronor per månad för dem som behövde det allra mest. Det var enormt viktigt och har lett till att fler pensionärer fick det lite bättre.
När de pensionärer som har det sämst ställt får bättre inkomster skapar det ett tryck på förbättringar även för övriga pensionärer. När pensionssystemet sjösattes på 90-talet utlovades att pensionärerna i det nya systemet skulle få ut 60 procent av lönen. Detta har inte levererats, och det måste ligga på mycket högre nivåer i dag. Vänsterpartiet har krävt att bland annat inkomstpensionerna ska höjas.
Fru talman! Vänsterpartiet är numera med i Pensionsgruppen, som beslutar om förändringar i pensionssystemet. Där driver vi på för att inkomstpensionerna ska höjas så att pensionerna hamnar på den nivå som utlovades när systemet infördes. Det behöver införas en rejäl gas i pensionssystemet som gör att pensionärerna får ta del av mer av de pengar som finns i systemet. Avsättningarna till pensionen som andel av löneavgifterna behöver också öka.
Det viktigaste är dock att få till höjda inkomstpensioner, och det är ingen hemlighet att vi vill ha en starkare gas. Det är inte heller någon hemlighet att vi är emot att pensionsåldern har höjts, vilket riksdagen har röstat om. Vänsterpartiet var i grunden emot den höjningen då man inte samtidigt såg till att införa arbetsmiljöåtgärder som gör att alla människor klarar av att arbeta längre.
Redan före höjningen av pensionsåldern var det många i slitsamma yrken som inte orkade arbeta fram till pensionen. För den med ett lågbetalt yrke ger inte heller de extra yrkesverksamma åren särskilt mycket mer i plånboken vid pension.
Den höjda pensionsåldern kan visserligen vara rimlig utifrån antagandet att vi lever längre och därmed orkar arbeta längre, men verkligheten ser väldigt olika ut för olika arbetstagare. Vanligast är att kvinnor inom utbildning, vård och omsorg inte orkar arbeta fram till pensionen.
Bland alla sysselsatta i åldern 50–64 år bedömer 12 procent att de inte kommer att orka arbeta fram till pensionsåldern. Bland Kommunals medlemmar är sju av tio oroliga för att de inte kommer att orka arbeta hela vägen. Alltför många börjar och avslutar arbetsdagen med värktabletter redan i dag. Sverige skulle därför också behöva en pension där yrkesgrupper med särskilt slitsamma arbeten helt enkelt går i pension tidigare.
Fru talman! Vi behöver en pension som ger upprättelse åt alla dem som har burit barn i förskolan, gjutit betong, kört buss och skannat varor i kassan. De har burit vår välfärd på sina axlar och har fått hjulen i det här landet att snurra. De liksom alla andra äldre förtjänar en trygg och rimlig pension, inte att tvingas leva som fattigpensionärer bara för att de inte orkat arbeta fram till pensionsåldern.
Vi behöver också se till att villkoren på arbetsmarknaden förbättras. Ständiga nedskärningar, så kallade effektiviseringar och ett högt tempo gör att många blir utslitna på jobbet. Arbetsmiljön på arbetsmarknaden behöver förbättras.
Fru talman! Vänsterpartiet har i dag ingen reservation då de frågor vi driver när det gäller pensioner hanteras i Pensionsgruppen. Jag vill dock här i kammaren framhålla vikten av att Pensionsgruppen förmår att gå från ord till handling och lösa de problem som finns rörande pensionssystemet i dag.
Anf. 119 Malte Tängmark Roos (MP)
Fru talman! Vi diskuterar här en fråga som rör själva grundfundamentet för vårt samhälle: trygghet och värdighet för våra äldre. Våra äldre har genom åren bidragit till uppbyggnaden av landet. Deras arbete och engagemang har varit avgörande för den välståndsutveckling som vi upplever i dag. Ändå står vi inför en situation där för många av våra äldre lever på knappa ekonomiska resurser, trots att Sverige är ett av världens rikaste länder.
Pensionen är inte bara en siffra. Den är ett mått på respekt och det erkännande som vi som samhälle visar för de insatser som våra äldre har gjort. Att för många äldre nu tvingas att leva på alltför små pensioner är inte bara en ekonomisk fråga, utan det är en fråga om värdighet och rättvisa. Därför måste vi gemensamt höja pensionerna och stärka grundskyddet. Vi måste se till att alla äldre får en pension som går att leva på, oavsett hur länge de har haft möjlighet att arbeta eller hur hög lön de har haft under arbetslivet.
Att höja pensionerna är inte bara en handling av generositet, utan det handlar också om vilken framtid vi vill ha. Det ger äldre människor möjlighet att leva värdiga och trygga liv samtidigt som det stärker solidariteten mellan oss. Att människor inte lämnas i ekonomiskt utanförskap visar att vi bryr oss om varandra. Men det stärker också det gemensamma förtroendet för vår välfärd och för varandra.
Att ha arbetat ska löna sig när man går i pension. Det är vi alla överens om. Men alla som är pensionärer i dag har varit med och byggt upp vårt samhälle, oavsett vad de har arbetat med och om de föddes här eller invandrade senare. Storleken på lönekuvertet är inte alltid ett mått på hur mycket man har ansträngt sig i livet. Även de med låga löner har arbetat hårt och borde ha en pension som det går att leva på utan att behöva vända på varenda krona eller stå utan mat i slutet av månaden. Vi måste säkerställa att vi har en grundtrygghet för alla där inte en enda pensionär, oavsett vad de arbetat med, vad de tjänat eller om de invandrat till Sverige, lever i fattigdom och otrygghet.
Pensionen är alltså en jämlikhetsfråga, men den är också en jämställdhetsfråga, fru talman. Tre fjärdedelar av alla som får del av garantipensionen, den huvudsakliga grundtryggheten i pensionssystemet, är kvinnor. Formulerat på ett annat sätt finns det tre gånger så många kvinnor med låga inkomstpensioner som det finns män. Det speglar den ojämställda arbetsmarknaden förr i tiden, då kvinnor lönearbetade mindre än män och hade betydligt lägre löner.
Men det speglar också den ojämställdhet vi fortfarande har på svensk arbetsmarknad i dag. Yrken där majoriteten är kvinnor har i högre grad lägre löner. Kvinnor tar ut längre föräldraledighet. Dessutom sliter kvinnor inom ansträngande yrken, exempelvis vården, ut sig tidigare och måste sjukskriva sig eller gå i pension i förtid. Därmed hinner de inte tjäna in lika mycket till pensionen. Dessa problem måste vi åtgärda. Men det är också tydligt att en höjning av pensionerna och en förstärkning av grundtryggheten är en central jämställdhetsfråga.
Fru talman! Vi har motioner med konkreta förslag för att stärka svenskarnas pensioner som kommer att avhandlas i en debatt nästa år. Men de flesta beslut som rör svenskarnas pensioner hanteras i dag i Pensionsgruppen, som Miljöpartiet sedan ett par år tillbaka är välkommet i.
I Pensionsgruppen arbetar alla partier för att nå konsensus om de viktiga förändringarna av pensionssystemet för att undvika ryckighet och säkerställa att pensionssystemet håller över tid. Det är i grunden ett bra system. Vi i Miljöpartiet tänker fortsätta att vara med och arbeta konstruktivt för högre, mer jämställda och mer hållbara pensioner, för alla har rätt till en värdig och trygg ålderdom.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 10 december.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:SfU2
Webb-tv: Beslut: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:49 Onsdagen den 10 decemberProtokoll 2025/26:49 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Statens budget inom utgiftsområde 11
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
a) Anslagen för 2026Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 11 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 11 punkt 2 och avslår motion
2025/26:3600 av Martina Johansson m.fl. (C).b) Bemyndigande om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Pensionsmyndighetens behov av likviditet vid handel med fondandelar som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 20 000 000 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 utgiftsområde 11 punkt 1.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.