Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m.

Betänkande 1993/94:SkU11

Skatteutskottets betänkande 1993/94:SKU11

Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga

1993/94
SkU11

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om ett
nytt system för uppskov med beskattningen vid byte av villa
eller bostadsrätt samt nya regler för reavinstbeskattningen.
Vidare avstyrks samtliga motioner. Reservationer med yrkande om
avslag på regeringens förslag samt ett tillkännagivande har
avgivits av Socialdemokraterna medan Ny demokrati reserverat sig
till förmån för en fortsatt användning av 9-procentsregeln i
vissa fall samt ett uttalande om ett slopande av
reavinstbeskattningen på bostäder. Vänsterpartiets ledamot har i
en meningsyttring stött Socialdemokraternas reservationer.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1993/94:45 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till

1. lag om uppskovsavdrag vid byte av bostad,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

5. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,
6. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter.

STÅENDE TEXT se prop. s. 3-4 (fram till sista stycket).

Lagförslagen har följande lydelse.

NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 7-33. NY SIDA

Regeringens skrivelse

Regeringen (Finansdepartementet) har den 7 september 1993 i en
skivelse till riksdagen överlämnat ett meddelande enligt 2 kap.
10 § regeringsformen om förslaget att de nya reglerna, med
undantag för förlustkvoteringsreglerna, skall tillämpas fr.o.m.
den 8 september.

Motionerna

1993/94:Sk2 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget att införa en möjlighet till
uppskov med reavinstskatten på bostäder och propositionens
övriga förslag till ändrade regler för beskattning av reavinster
vid försäljning av villor och bostadsrätter,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift
att göra en översyn av nuvarande reavinstbeskattning av bostäder
i enlighet med vad som föreslås ovan.

1993/94:Sk3 av Eva Zetterberg och Lars Werner (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:45,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskilda
uppskovs- och lättnadsregler för reavinstbeskattning enligt vad
i motionen anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur ett
eventuellt införande av uppskovsregler för reavinstbeskattningen
skall kunna införas utan negativa budgeteffekter.

1993/94:Sk4 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att övergångsvis, som alternativ,
t.o.m. den 31 december 1999 bibehålla 9-procentsregeln för
privatbostadsfastigheter med långa innehav,

2. att riksdagen beslutar att övergångsvis, som alternativ,
t.o.m. den 31 december 1999 bibehålla 9-procentsregeln för
bostadsrätter med långa innehav,

3. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag
till lagstiftning om fullständigt slopande av flyttskatten.

Yttrande

Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet
(1993/94:BoU1y) fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Införande av ett nytt uppskovssystem m.m.

I propositionen föreslås ett införande av ett nytt system för
uppskov med beskattningen vid bostadsbyten samt nya
reavinstbeskattningsregler. Det nya systemet innebär att den
som säljer en villa eller en bostadsrätt, som hör till kategorin
privatbostad och som är den skattskyldiges permanentbostad, och
förvärvar en annan minst lika dyr villa eller bostadsrätt och
bosätter sig där skall kunna få uppskov med beskattningen av
reavinsten av försäljningen. Är den nya bostaden billigare
erhålls uppskov med en mindre, proportionellt beräknad del av
vinsten.

I samband med införandet av det nya uppskovssystemet slopas de
s.k. takreglerna, dvs. 9- och 18-procentsreglerna. I
fortsättningen skall i stället den skattepliktiga vinsten utgöra
50 % av den enligt konventionella metoder beräknade vinsten. Vid
förluster skall på motsvarande sätt 50 % av förlusten få dras
av.

Nya bestämmelser föreslås även för näringsfastigheter och
motsvarande bostadsrätter. Vidare föreslås nya regler för
beräkning av ingångsvärden för vissa äldre fastigheter och
bostadsrätter.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari
1994 och tillämpas på försäljningar fr.o.m. den 8 september
1993, dvs. dagen efter att regeringen skickade en skrivelse
härom till riksdagen. På begäran av den skattskyldige får dock
takreglerna tillämpas på försäljningar fram t.o.m. den 30 juni
1994. Förlustkvoteringsreglerna föreslås bli tillämpliga på
försäljningar först den 1 juli 1994 eller senare.

Ikraftträdandebestämmelserna kompletteras med olika
föreskrifter av följd- och övergångskaraktär. Bl.a. föreslås att
vissa äldre bestämmelser i fråga om fastighetsförsäljningar
under tiden den 1 januari 1991--den 31 december 1999 skall
finnas kvar. Dessa bestämmelser innebär bl.a. att
omkostnadsbeloppet -- med visst undantag -- får beräknas som om
fastigheten sålts den 31 december 1990, dvs. enligt äldre
regler. Vidare framgår av den nya lagstiftningen att ett
uppskov, som medgetts enligt tidigare, numera upphävda
bestämmelser om uppskov med beskattningen av realisationsvinst,
i och med att takreglerna inte längre får tillämpas alltid skall
tas fram till beskattning vid en försäljning av det nya huset
eftersom vinstberäkningen fr.o.m. den dagen alltid skall ske
enligt den konventionella metoden.

Skattebortfallet på kort sikt -- eller den första
helårseffekten -- har uppskattats till 960 miljoner kronor,
vartill kommer ytterligare några hundra miljoner kronor i
skattebortfall på grund av bl.a. tidigarelagda försäljningar.
Det långsiktiga skattebortfallet som är relevant i och med
utgången av år 1999 då de äldre reavinstreglerna definitivt inte
längre får tillämpas kan enligt propositionen beräknas till
1 420 miljoner kronor.

I motion Sk2 (yrkande 1) av Lars Hedfors m.fl. (alla s) och
Sk3 (yrkande 1) av Eva Zetterberg och Lars Werner (båda v) yrkas
avslag på propositionen. Motionärernas kritik av förslaget går
bl.a. ut på att det inte ger någon permanent lösning på
problemet med inlåsningseffekter för villaägarna och
bostadsrättsinnehavarna, att det medför skattemässiga
snedvridningar på bostadsmarknaden samt att det
nya systemet är komplicerat och svåröverskådligt och svårt att
administrera för såväl skattemyndigheter som enskilda. En annan
kritisk invändning som motionärerna gör är att den föreslagna
skatteomläggningen är ofinansierad. I motion Sk2 framhåller
motionärerna också att dagens regler fungerat alltför kort tid
för att man i nuvarande konjunkturläge med arbetslöshet och
fallande bostadspriser skall kunna dra några slutsatser om den
nuvarande beskattningens bostadspolitiska effekter. Vidare
framhåller motionärerna att någon kartläggning av dessa effekter
inte redovisas i propositionen.

I motion Sk4 (yrkandena 1 och 2) av Ian Wachtmeister m.fl.
(nyd) yrkas att 9-procentsregeln bibehålls som alternativ vid
avyttringar av privatbostadsfastigheter och bostadsrätter med
långa innehav t.o.m. den 31 december 1999. Motionärerna finner
detta rimligt med hänsyn till att regeringsförslaget enligt
deras mening kan innebära en försämring för den ifrågavarande
kategorin av fastighetsägare eller bostadsrättsinnehavare.

Utskottet ansluter sig för sin del -- liksom bostadsutskottet
vars yttrande är fogat som bilaga till betänkandet -- till
regeringens uppfattning att den nuvarande
realisationsvinstbeskattningen utgör en hämmande faktor när det
gäller försäljningar av villor och bostadsrätter, hindrar en
önskvärd rörlighet på bostadsmarknaden och leder till ett
ineffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Den
av regeringen föreslagna lösningen i form av ett uppskovssystem
är enligt utskottets uppfattning ändamålsenlig och innefattar,
som Lagrådet anfört, en väl genomarbetad lösning av en
komplicerad beskattningsfråga. Vad gäller förslagets tekniska
utformning vill utskottet även i övrigt hänvisa till Lagrådets
positiva omdöme. Beträffande den ofrånkomliga men begränsade
budgetförsvagning som regeringens förslag innebär på kort sikt
bör man enligt utskottets uppfattning ta hänsyn till att den på
längre sikt torde komma att motverkas av den ökade rörlighet på
arbetsmarknaden som de nya reglerna bör bidra till. En sådan
utveckling kan enligt utskottets uppfattning leda till ett
minskat behov av arbetsmarknadspolitiska insatser från statens
sida.

Vad gäller nyd-kravet om att alternativt få använda
9-procentsregeln fram till år 2000 delar utskottet regeringens
bedömning att det inte är lämpligt att kombinera det nya
uppskovssystemet med de s.k. takreglerna. Nivån på den
skattepliktiga vinsten i det nya reavinstsystemet -- 50 % av
vinsten beräknad enligt konventionella metoder -- är enligt
utskottets uppfattning väl avvägd. Till bilden hör även att den
tidigare nämnda övergångsregeln i fråga om
fastighetsförsäljningar under tiden den 1 januari 1991--den 31
december 1999 ofta är den mest förmånliga regeln vid långa
fastighetsinnehav. Genom dessa bägge alternativ har man enligt
utskottets uppfattning tillgodosett alla rimliga anspråk på
skälig beskattning även hos sådana fastighetsägare och
bostadsrättsinnehavare vars bostad på grund av långvarigt
innehav stigit mycket i värde. Den ytterligare försvagning av
budgeten som ett bifall till motionsyrkandet skulle innebära
framstår därigenom som ej acceptabel. Det bör också framhållas
att de som redan initierat en bostadsöverlåtelse på basis av
gällande skatteregler får rimliga möjligheter att avsluta
affären utan att förutsättningarna ändras genom att takreglerna
får användas ända fram till halvårsskiftet juni--juli 1994. Det
förhållandet att tre olika beskattningsmetoder kommer att löpa
parallellt med varandra fram till halvårsskiftet 1994 innebär
självfallet praktiska och administrativa besvärligheter.
Tillämpningen av takreglerna bör därför enligt utskottets
uppfattning inte utsträckas i tiden längre än nödvändigt.

Vid genomgången av lagförslagen har utskottet gjort vissa
iakttagelser av detaljkaraktär. I en del fall bör detta
föranleda några smärre justeringar av de föreslagna
författningsändringarna.

I propositionen föreslås en ändring i 33 § 3 mom.
kommunalskattelagen (KL). Förslaget har i denna del brutits ut
eftersom förslag har lagts fram i proposition 1993/94:50 om att
momentet skall upphöra att gälla fr.o.m. den 1 januari 1994
(bet. 1993/94:SkU15).

I propositionen föreslås ingen ändring i anvisningarna till 22
§ KL. I punkt 6 av dessa anvisningar finns emellertid en
felaktig hänvisning. Utskottet föreslår att denna felaktighet
rättas till i samband med de nu aktuella
författningsändringarna.

I punkt två av de föreslagna övergångsbestämmelserna till
ändringarna i KL har en datumangivelse kommit att bli oriktig.
En rättelse bör vidtas.

I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i 2 § 1 mom.
och 3 § 1 och 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt (SIL). Även
dessa författningsrum är föremål för ändringsförslag i andra
propositioner och har därför brutits ut. 2 § 1 mom. tas upp i
anslutning till behandlingen av proposition 1993/94:50 (bet.
1993/94:SkU15) och 3 § 1 och 2 mom. i samband med proposition
1993/94:85 (bet. 1993/94:SkU16). Överflyttningarna föranleder
även en viss anpassning av ikraftträdandebestämmelserna.

I 25 § 8 mom. första stycket SIL föreskrivs en minskning av
omkostnadsbeloppet i vissa fall när uppskov har medgivits enligt
lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst. Bestämmelsen bör omfatta även uppskov enligt
den äldre uppskovslagen från 1968.

Med de anförda justeringarna tillstyrker utskottet
propositionen och avstyrker alla nu behandlade yrkanden om
avslag på eller ändring i de däri framlagda förslagen. Utskottet
avstyrker således motionerna Sk2, Sk3 och Sk4 i berörda delar.

Utredning om reavinstbeskattningen

I motion Sk2 (yrkande 2) av Lars Hedfors m.fl. (alla s) begärs
en översyn av reavinstbeskattningen i vissa situationer.
Motionärerna tänker närmast på försäljningar med små vinster,
bostadsbyte inom samma flerfamiljsfastighet eller
bostadsrättsförening och äldre människor som vill slippa gå i
trappor o.dyl. Även i motion Sk3 (yrkande 2) av Eva Zetterberg
och Lars Werner (båda v) begärs förslag om särskilda uppskovs-
och lättnadsregler vid bostadsbyte av medicinska skäl eller
handikapp- eller åldersskäl. I den sistnämnda motionen (yrkande
3) begärs också förslag om finansiering av ett uppskovssystem
utan negativa budgeteffekter. Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar
i motion Sk4 (yrkande 3) ett fullständigt slopande av
"flyttskatten", även för andelslägenheter.

Utskottets ställningstagande till regeringens förslag om
uppskovsregler vid bostadsbyten m.m. innebär att ett
uppskovssystem som omfattar endast en begränsad kategori
bostadsinnehavare, som har särskilt ömmande skäl att byta
bostad, inte kan anses aktuellt. Inte heller finns det enligt
utskottets mening anledning att utreda finansieringen av ett
annorlunda utformat uppskovssystem. Vad gäller tanken att helt
slopa reavinstbeskattningen av bostäder delar utskottet
regeringens uppfattning att en sådan ordning av rättviseskäl och
av statsfinansiella skäl inte är lämplig. Frågan om beskattning
av andelslägenheter skall tas upp av utredningen om beskattning
av fastigheter (dir. 1992:111). Utskottet förutsätter att frågan
om reavinstbeskattningen tas upp i det sammanhanget och anser
därför att resultatet av detta utredningsarbete bör avvaktas
innan ställning tas till denna reavinstbeskattningsfråga. Med
det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade
motionsyrkanden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av ett nytt uppskovssystem m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:45 och med
avslag på motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 1, 1993/94:Sk3 yrkande
1 och 1993/94:Sk4 yrkandena 1 och 2 antar de i proposition
1993/94:45 framlagda förslagen till
1. lag om uppskovsavdrag vid byte av bostad,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de
ändringarna att 33 § 3 mom. utgår ur förslaget, att i punkt 6
första stycket tredje meningen av anvisningarna till 22 § ordet
"fjärde" byts ut mot ordet "tredje" och att i punkt 2 av
ikraftträdandebestämmelserna uttrycket "30 juni" byts ut mot
uttrycket "1 januari",
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
med de ändringarna att 2 § 1 mom. och 3 § 1 och 2 mom. utgår ur
förslaget och att 25 § 8 mom. och punkt 1 av
ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

25 §

8 mom. Avyttras en fastighet 8 mom. Avyttras en fastighet
som har förvärvats som som har förvärvats som
ersättning för en annan ersättning för en annan
fastighet och har uppskov fastighet och har uppskov
medgetts enligt lagen medgetts enligt lagen
(1978:970) om uppskov med (1968:276) om uppskov i vissa
beskattning av fall med beskattning av
realisationsvinst, skall realisationsvinst eller lagen
omkostnadsbeloppet minskas i (1978:970) om uppskov med
motsvarande mån. beskattning av
realisationsvinst, skall
omkostnadsbeloppet minskas i
motsvarande mån.

Av lagen -- -- -- -- -- -- -- där anges.

Ikraftträdandebestämmelserna

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1994 och den 1 januari 1994 och
tillämpas -- med undantag tillämpas -- med undantag
för bestämmelserna om för bestämmelserna om
avdrag för förluster i 2 avdrag för förluster i
§ 1 § mom. sista 25 § 11 mom. och 26 § 10
stycket, 25 § 11 mom. och mom. -- på avyttringar som
26 § 10 mom. -- på skett den 8 september 1993 och
avyttringar som skett den 8 senare. Reglerna om avdrag
september 1993 och senare. för förluster i
Reglerna om avdrag för nämnda lagrum tillämpas
förluster i nämnda på avyttringar som sker den
lagrum tillämpas på 1 juli 1994 och senare.
avyttringar som sker den 1
juli 1994 och senare. 4. lag om ändring i
skatteregisterlagen
(1980:343),

5. lag om ändring i lagen
(1987:813) om homosexuella
sambor med de ändringarna
att lagens rubrik ändras
till "lag om ändring i
lagen (1993:000) om ändring
i lagen (1993:935) om
ändring i lagen (1987:813)
om homosexuella sambor", att
den gällande lydelsen skall
omfatta även de
ändringar som gjorts enligt
riksdagsbeslut den 1 december
1993 (rskr. 1993:45, prop.
1993/94:21, bet. 1993/94:KU12)
samt att den föreslagna
punkten 14 skall betecknas
punkt 17,

6. lag om ändring i lagen
(1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter.
res. 1 (s)
res. 2 (nyd)

2. beträffande utredning om reavinstbeskattningen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 2,
1993/94:Sk3 yrkandena 2 och 3 och 1993/94:Sk4 yrkande 3,
res. 3 (s)
res. 4 (nyd)

3. beträffande regeringens skrivelse 1993/94:2
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:2 till
handlingarna.

Stockholm den 2 december 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Ivar
Franzén (c), Anita Johansson (s), Karl-Gösta Svenson (m), Bruno
Poromaa (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar
Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl
Hagström (s) och Inger Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Införande av ett nytt uppskovssystem m.m. (mom. 1)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Inger Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.
32 med "Utskottet ansluter" och slutar på s. 33 med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis erinra om att de nuvarande
principerna för beskattningen av realisationsvinster på villor
och bostadsrätter infördes i samband med skattereformen som
överenskoms under enighet mellan Socialdemokraterna och
Folkpartiet i syfte att få till stånd en rimlig avvägning mellan
å ena sidan kravet på en likformig kapitalbeskattning och å
andra sidan behovet av att undvika allvarliga inlåsningseffekter
på bostadsmarknaden. Enligt utskottets uppfattning har reglerna
fungerat alltför kort tid för att man i nuvarande konjunkturläge
med arbetslöshet och fallande bostadspriser skall kunna dra
några slutsatser om den nuvarande beskattningens
bostadspolitiska effekter, och någon kartläggning av några
sådana effekter redovisas heller inte i propositionen. I likhet
med s-ledamöterna i bostadsutskottet anser utskottet
följaktligen att det inte har framkommit tillräckliga skäl att
nu frångå de gällande principerna.

Det finns också flera allvarliga brister och nackdelar med
regeringens förslag. Som s-ledamöterna i bostadsutskottet
framhållit löser förslaget bara delvis problemet med det
nuvarande systemets inlåsningseffekter. Uppskovet innebär ju
inte en definitiv skattelättnad för den skattskyldige utan
endast att skattebetalningen skjuts på en obestämd framtid. Det
nya systemet kan också uppfattas som orättvist av t.ex. den som
i brist på arbete är nödsakad att flytta från orten och som inte
kan finansiera en ny villabostad eller bostadsrätt genom att
sälja en gammal. Härtill kommer att systemet snedvrider
bostadsmarknaden genom att det uppmuntrar till en efterfrågan av
allt dyrare ersättningsbostäder, som genom uppskovssystemet får
en skattefavör och vars priser av samma anledning trissas upp
ytterligare. Nackdelen med en sådan utveckling är bl.a. att den
kan leda till ökade klyftor mellan å ena sidan villaägare och
bostadsrättsinnehavare, vars bostäder kontinuerligt stiger i
värde, och å andra sidan andra lägenhetsinnehavare. Vidare kan
det nya uppskovssystemet -- som s-ledamöterna i bostadsutskottet
också framhållit -- ge upphov till regionalpolitiska effekter av
negativt slag genom att bostadspriserna oftast är högre i
storstäderna och på de större orterna. Andra omständigheter som
talar mot införandet av det nya uppskovssystemet är att det
komplicerar skattesystemet och försvårar skattekontrollen.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker avslagsyrkandena
i motionerna Sk2 (s) och Sk3 (v) och avstyrker propositionen.
Vidare avstyrker utskottet motion Sk4 i nu aktuella delar.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1. beträffande införande av ett nytt uppskovssystem m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 1
och 1993/94:Sk3 yrkande 1 avslår proposition 1993/94:45 och
motion 1993/94:Sk4 yrkandena 1 och 2,

2. Införande av ett nytt uppskovssystem m.m. (mom. 1)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.
32 med "Utskottet ansluter" och slutar på s. 33 med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:

Som anförts av nyd-ledamoten i bostadsutskottet innebär det av
regeringen föreslagna uppskovssystemet tillsammans med övriga
ändringar i reavinstbeskattningen ett steg i rätt riktning som
bör bidra till att ta bort en del av hindren mot en mer rörlig
bostadsmarknad och en effektivare användning av
bostadsbeståndet. Borttagandet av 9-procentsregeln kan
emellertid för somliga innebära skatteskärpningar som inte varit
kända i förväg. Den kategori som främst kan drabbas härav är
enligt utskottets bedömning landets pensionärer vilka i många
fall sedan lång tid tillbaka äger en villa eller en
bostadsrättslägenhet. Med hänsyn härtill förordar utskottet en
längre avvecklingstid av 9-procentsregeln än som föreslås i
propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
propositionen och med bifall till nyd-motionen Sk4 beslutar att
9-procentsregeln skall på den skattskyldiges begäran få
tillämpas vid avyttringar som företas senast under år 1999 om
bostaden ägts eller innehafts i minst tio år. Motionerna Sk2 och
Sk3 i berörda delar avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1. beträffande införande av ett nytt uppskovssystem m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk4 yrkandena 1
och 2, med anledning av proposition 1993/94:45 och med avslag på
motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 1 och 1993/94:Sk3 yrkande 1 antar
de i proposition 1993/94:45 framlagda lagförslagen med den
ändringen i fråga om förslaget till lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt att i
ikraftträdandebestämmelserna införs en ny punkt, punkt 3, av
följande lydelse:

"3. Utöver vad som stadgas i punkt 2 får vid avyttring under
tiden den 1 juli 1994--den 31 december 1999 av sådan
privatbostadsfastighet eller bostadsrätt som ägts respektive
innehafts av den skattskyldige de senaste tio åren före
avyttringen och som skall anses ha avsett den skattskyldiges
permanentbostad under samma tid, i stället för vad som stadgas i
punkt 1, bestämmelserna i 25 § 9 mom. första stycket respektive
26 § 7 mom. första stycket i deras lydelse intill den 1 januari
1994 tillämpas om den skattskyldige yrkar det."

3. Utredning om reavinstbeskattningen m.m. (mom. 2)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,
Sverre Palm, Karl Hagström och Inger Lundberg (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "Utskottets ställningstagande" och slutar med
"behandlade motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna Sk2 (s) och Sk3 (v) kan det finnas
situationer där den nuvarande beskattningen -- trots att den i
stort får anses fungera väl -- leder till vissa oacceptabla
effekter för enskilda hushåll. I första hand gäller detta vid
försäljningar av bostäder där vinsten är liten och i allt
väsentligt kan anses utgöra en ersättning för inflationen. Inte
sällan är det fråga om försäljningar inom en och samma
fastighet. Det kan givetvis också gälla dem som byter bostad av
medicinska skäl eller av handikapp- eller åldersskäl.

Regeringen bör enligt utskottets uppfattning skyndsamt utreda
möjligheterna att införa regler som löser problemen i de
beskrivna situationerna. Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna, och därmed tillstyrker
utskottet motionerna Sk2 och Sk3 i berörda delar.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

2. beträffande utredning om reavinstbeskattningen m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 2
och 1993/94:Sk3 yrkande 2, med anledning av motion 1993/94:Sk3
yrkande 3 och med avslag på motion 1993/94:Sk4 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående reavinstbeskattningen i vissa situationer,

4. Utredning om reavinstbeskattningen m.m. (mom. 2)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "Utskottets ställningstagande" och slutar med
"behandlade motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som förts fram av
nyd-ledamoten i bostadsutskottet i en avvikande mening till
bostadsutskottets yttrande, nämligen att det nu föreslagna
uppskovssystemet inte är tillräckligt för att rätta till
skevheterna och ta bort hindren mot en bättre fungerande
bostadsmarknad där valet av bostad inte bestäms av
beskattningseffekterna utan de boendes önskningar och behov. För
att nå dithän förutsätts att reavinstbeskattningen av bostäder
snarast tas bort. Detta gäller givetvis även
reavinstbeskattningen av andelslägenheter som av någon
obegriplig anledning inte omfattas av regeringens förslag.

Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning göra ett
tillkännagivande i enlighet med vad nu anförts. Det innebär att
utskottet tillstyrker motion Sk4 i nu aktuell del.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

2. beträffande utredning om reavinstbeskattning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk4 yrkande 3 och
med avslag på motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 2 och 1993/94:Sk3
yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört angående ett avskaffande av
reavinstbeskattningen för bostäder.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Jag ansluter mig till reservationerna 1 och 3 (båda s).

Bostadsutskottets yttrande

1993/94:BoU1y

Bilaga

Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 19 oktober 1993 beslutat att bereda
bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition
1993/94:45 Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m. jämte motioner.

Bostadsutskottet överväger förslaget främst ur bostadspolitisk
synvinkel.

Propositionen

I proposition 1993/94:45 Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m.
läggs fram ett förslag till ett nytt uppskovssystem vid
bostadsbyten som i korthet innebär följande. Den som säljer sin
permanentbostad i form av en villa eller en bostadsrätt
(ursprungsbostad) kan skjuta upp beskattningen av reavinsten om
han förvärvar en minst lika dyr bostad (ersättningsbostad)
senast året efter försäljningen och bosätter sig där. Är den nya
bostaden billigare skjuts beskattningen av en viss del av
vinsten upp medan återstoden beskattas. Den obeskattade vinsten
från ursprungsbostaden beskattas vid försäljningen av
ersättningsbostaden. Skattetekniskt byggs uppskovsreglerna upp
kring ett särskilt avdrag -- uppskovsavdrag -- som medges vid
den taxering då vinsten från den avyttrade bostaden redovisas.

Förslaget om ett nytt uppskovssystem gör det enligt
propositionen nödvändigt att i vissa hänseenden ändra reglerna
för reavinstbeskattningen -- detta därför att det nya
uppskovssystemet bygger på att vinstberäkningen sker enligt en
konventionell metod. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att
de s.k. takreglerna (9- och 18-procentsreglerna) för
privatbostadsfastigheter och motsvarande bostadsrätter tas bort.
Regeringens förslag innebär att 50 % av den konventionellt
beräknade vinsten skall utgöra den skattepliktiga vinsten. På
motsvarande sätt föreslås att vid förlust 50 % av förlusten
skall få dras av. De tidigare övergångsreglerna -- som innebär
att äldre regler får användas vid beräkning av
omkostnadsbeloppet -- föreslås bibehållna för
privatbostadsfastigheter. Övergångsregeln för bostadsrätter
föreslås däremot slopad.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari
1994 och tillämpas på avyttringar fr.o.m. den 8 september 1993.
Regeringen har den 7 september 1993 i en skrivelse (skr.
1993/94:2) till riksdagen överlämnat ett meddelande enligt 2
kap. 10 § regeringsformen med en begäran att de nya reglerna
skall tillämpas fr.o.m. den 8 september 1993. I fråga om regler
för förlustavdrag föreslås dock att dessa skall vara tillämpliga
på avyttringar som sker fr.o.m. den 1 juli 1994.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionerna
1993/94:Sk2 (s), 1993/94:Sk3 (v) samt 1993/94:Sk4 (nyd).

Dagens regler har enligt motion Sk2 (s) fungerat en alltför
kort period för att det skall vara möjligt att dra några säkra
slutsatser om beskattningens olika bostadspolitiska effekter.
Enligt motionärerna ger dock nuvarande beskattning i allmänhet
ett resultat som förenar kravet på en likformig
kapitalbeskattning med behovet av att undvika allvarliga
inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Med hänvisning härtill
föreslås att regeringens förslag skall avslås -- yrkande 1. Det
kan enligt motionärernas mening emellertid finnas situationer
där beskattningen leder till vissa oacceptabla effekter för
enskilda hushåll. I första hand anges detta gälla vid
försäljningar av bostäder som kännetecknas av små vinster som i
allt väsentligt utgör en ersättning för inflationen. För att
undvika en oskälig beskattning i sådana situationer föreslås
därför att en översyn av realisationsvinstbeskattningen för
bostäder skall göras -- yrkande 2.

Även i motion Sk3 (v) yrkande 1 hemställs om avslag på
regeringens förslag. Enligt motionärernas mening bör förslaget
avvisas främst av statsfinansiella skäl. Riksdagen bör därför
begära att regeringen lägger fram ett förslag om hur ett
eventuellt införande av uppskov med reavinstbeskattningen skall
kunna ske utan negativa budgeteffekter -- yrkande 3. Med
befintliga regelsystem och under rådande förhållanden på
fastighetsmarknaden finns det dock fall där enskilda kan drabbas
av ett omotiverat stort skatteuttag. Enligt motionsförslaget bör
därför möjlighet till uppskov införas inom nuvarande system
t.ex. för den som byter bostad av medicinska skäl eller på grund
av ålder eller handikapp -- yrkande 2.

Med hänvisning till att regeringens förslag faktiskt kan
innebära en försämring för långa fastighetsinnehav förordas i Ny
demokratis partimotion Sk4 att den 9-procentiga takregeln
övergångsvis skall bibehållas för såväl privatbostadsfastigheter
som bostadsrätter -- yrkandena 1 och 2. Enligt förslaget skall
den aktuella regeln få tillämpas som en alternativ regel t.o.m.
utgången av år 1999. I motionens yrkande 3 hemställs dessutom
att regeringen skyndsamt skall lägga fram ett förslag om att
helt slopa den s.k. flyttskatten.

Utskottet

I propositionen anförs att de nuvarande reglerna för
realisationsvinstbeskattningen utgör en hämmande faktor när det
gäller försäljningar av villor och bostadsrätter.
Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Det finns även enligt
utskottets mening anledning att tro att många välmotiverade
bostadsbyten inte genomförs på grund av skattereglernas
utformning. Reglerna hindrar därmed en önskvärd rörlighet på
bostadsmarknaden -- något som i sin tur leder till ett
ineffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Det
finns mot bakgrund härav anledning att ge skattereglerna vid
försäljningen av bostäder en mera ändamålsenlig utformning i
enlighet med förslaget i propositionen. Enligt utskottets mening
bör sålunda ett uppskovssystem för villor och bostadsrätter
införas i enlighet med regeringens förslag. Regeringens förslag
tillstyrks i sin helhet. Motionerna Sk2 (s) yrkande 1, Sk3 (v)
yrkandena 1 och 3 samt Ny demokratis partimotion Sk4 yrkandena 1
och 2 om avslag på regeringens förslag m.m. avstyrks.

Utskottet är, med hänvisning till de ovan förordade
uppskovsreglerna, inte berett att nu ställa sig bakom förslaget
i Ny demokratis partimotion Sk4 yrkande 3 om ett fullständigt
slopande av realisationsvinstbeskattningen på bostäder.
Motionen avstyrks.

Utskottets ställningstagande ovan innebär att förslagen i
motionerna Sk2 (s) yrkande 2 och Sk3 (v) yrkande 2 om en
utredning avseende särskilda uppskovsregler i vissa fall
inom ramen för dagens system får anses sakna aktualitet.
Motionsyrkandena avstyrks.

Stockholm den 18 november 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist
(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson
(s), Erling Bager (fp), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m),
Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s),
Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist
(s) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Uppskovssystem m.m.

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune Evensson,
Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s)
anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Utskottet börjar med "I propositionen" och slutar med
"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

De regler som i dag gäller för realisationsvinstbeskattningen
av bostäder infördes i samband med skattereformen. Reglerna har
därför endast varit i kraft under en relativt kort tid. Som
framhålls i motion Sk2 (s) innebär det att det är svårt att dra
några säkra slutsatser om beskattningens bostadspolitiska
effekter. Inte minst gäller detta med avseende på de obalanser
som rått på bostadsmarknaden under senare år. Det finns enligt
utskottets mening sålunda inte nu underlag för annan bedömning
än att nuvarande beskattning i allmänhet ger ett resultat som
förenar kravet på en likformig kapitalbeskattning med behovet av
att undvika allvarliga inlåsningseffekter på bostadsmarknaden.
Regeringens förslag avvisas redan på denna grund.

Förutom de ovan resta invändningarna mot att införa ett
uppskovssystem uppvisar regeringsförslaget sådana principiella
brister att det inte heller av detta skäl bör införas. Ett
uppskovssystem innebär sålunda inte någon definitiv
skattelättnad utan endast att skattebetalningen skjuts på en
obestämbar framtid. Någon permanent lösning av problemen med
eventuella inlåsningseffekter uppnås därmed inte. Kritik kan
enligt utskottets mening dessutom riktas mot att det föreslagna
uppskovssystemet förutsätter att ersättningsbostaden är lika dyr
eller dyrare än den avyttrade bostaden. Detta leder bl.a. till
att bostadsefterfrågan styrs mot dyrare bostäder -- något som i
sin tur också kan ge regionalpolitiska effekter genom att
bostadspriserna oftast är högre i våra storstäder och på de
större orterna. Införandet av ett uppskovssystem ger dessutom
ett mera komplicerat skattesystem där bl.a. skattekontrollen
försvåras,

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet
regeringens förslag i sin helhet i enlighet med förslagen i
motionerna Sk2 (s) yrkande 1 samt Sk3 (v) yrkande 1. Övriga nu
aktuella motionyrkanden avstyrks.

De hittillsvarande erfarenheterna av dagens
realisationsvinstbeskattning av bostäder ger inte underlag för
någon annan bedömning än att beskattningen i stort måste anses
fungera väl med avseende på bl.a. skatteuttag och påverkan på
bostadsmarknaden. Som framhålls i motion Sk2 (s) kan det dock
finnas situationer där beskattningen leder till vissa
oacceptabla effekter för enskilda hushåll. I första hand gäller
detta vid försäljningar av bostäder där vinsten är liten och i
allt väsentligt kan anses utgöra en ersättning för inflationen.
Inte sällan är det fråga om försäljningar som syftar till ett
bostadsbyte inom samma fastighet. Det kan t.ex. gälla äldre
människor som flyttar till en bostad i markplanet för att slippa
gå i trappor.

För att undvika en oskälig beskattning i de ovan relaterade
situationerna bör en översyn av realisationsvinstbeskattningen
för bostäder göras i enlighet med förslagen i motionerna Sk2 (s)
yrkande 2 och Sk3 (v) yrkande 2. Utskottets ställningstagande i
denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Uppskovssystem m.m.

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "I
propositionen" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Vi har i dag en bostadsmarknad som är i uppenbar obalans. En
starkt bidragande orsak till detta är
realisationsvinstbeskattning av bostäder. Denna beskattning
hämmar på ett avgörande sätt rörligheten på bostadsmarknaden. De
av regeringen nu föreslagna uppskovsreglerna tillsammans med
övriga ändringar i reavinstbeskattningen har också till syfte
att ta bort detta hinder och därmed effektivisera användningen
av vårt bostadsbestånd. Införandet av ett uppskovssystem innebär
därför ett steg i rätt riktning. Det förordade uppskovssystemet
bör därför kunna accepteras under en övergångstid. Däremot finns
det enligt bostadsutskottets mening anledning att närmare
överväga utformningen av de övergångsbestämmelser som bör gälla
vid avyttring av villor och bostadsrätter i anslutning till att
de nya reglerna införs.

Regeringens förslag innebär bl.a. att den s.k.
9-procentsregeln skall få tillämpas t.o.m. den 30 juni 1994. Som
skäl för att takregeln övergångsvis skall kunna tillämpas anförs
i propositionen att de förordade ändringarna i
realisationsvinstbeskattningen i vissa fall kan komma att
innebära skatteskärpningar som inte varit kända i förväg. Det är
även enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund härav rimligt
att övergångsbestämmelserna ges en sådan utformning att effekter
av denna typ motverkas. Det finns däremot inte anledning att
begränsa tidsperioden för tillämpningen av 9-procentsregeln på
det snäva sätt som regeringen föreslår. Enligt utskottets mening
bör denna regel i stället få tillämpas, om den skattskyldige så
begär, vid avyttringar som företas senast under år 1999.

Vad utskottet nu med bifall till Ny demokratis partimotion Sk4
yrkandena 1 och 2 samt med anledning av regeringens förslag
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Sett i ett längre perspektiv är det nu förordade
uppskovssystemet dock inte tillräckligt. En väl fungerande
bostadsmarknad där det är de boendes behov som styr valet av
bostad förutsätter nya, helt neutrala skatteregler.
Reavinstbeskattningen av bostäder bör därför snarast tas bort
helt i enlighet med förslaget i Ny demokratis partimotion Sk4
yrkande 3. Även i denna del bör utskottets ställningstagande ges
regeringen till känna.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Lars Werner (v) anför:

Jag ansluter mig till den avvikande meningen (s).