Upphovsrätt till musikaliska verk

Betänkande 1998/99:LU8

Lagutskottets betänkande 1998/99:LU08

Upphovsrätt till musikaliska verk

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1998/99

LU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet fem motioner från
allmänna motionstiden år 1998 som gäller vissa
frågor om upphovsrätten till musikaliska verk.

I samband med ärendets behandling har utskottet
gjort ett studiebesök hos STIM.

I ärendet har inkommit en skrivelse från Sveriges
Hembygdsförbund.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Motionerna

1998/99:L801 av Jeppe Johnsson och Ola Karlsson (m)
vari yrkas

1. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i
motionen hos regeringen begär en översyn av
tillämpningen av upphovsrättslagen och ideella
organisationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen ej
längre bör utse representanter i STIM:s styrelse.

1998/99:L803 av Eskil Erlandsson och Kenth Skårvik
(c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring i upphovsrättslagen att undantag kan
medges för ideella organisationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om representanter i
STIM:s styrelse.

1998/99:L805 av Helena Frisk m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en
utredning av de upphovsrättsliga frågorna på
musikområdet.

1998/99:L806 av Agneta Brendt och Sinikka Bohlin (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till att en översyn av upphovsrättslagen i
enlighet med vad i motionen anförts kommer till
stånd.

1998/99:Kr273 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari
yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om statens uppdrag
att utse ordförande och styrelseledamöter i STIM.

Utskottet

Allmän bakgrund

Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk (upphovsrättslagen) ger ett
tidsbegränsat skydd åt den som skapat ett sådant
verk. Skyddet innebär att skaparen av verket,
exempelvis en kompositör, har rätt att utnyttja
detta ekonomiskt och att han eller hon har ett visst
ideellt betonat inflytande över hur och i vilka
sammanhang det används. Har flera medverkat vid
tillkomsten av det skyddade verket har var och en av
dem upphovsrätt.

Upphovsmannens rätt att ekonomiskt utnyttja sitt
verk innefattar en principiell ensamrätt att
framställa exemplar av verket och att göra det
tillgängligt för allmänheten, t.ex. genom att
framföra det offentligt. Ett framförande är
offentligt när det sker på en plats dit allmänheten
äger tillträde. Även musik som spelas inom
föreningar och liknande inte helt slutna kretsar
räknas som offentligt framförd, och detta oavsett om
tillställningarna anordnas regelbundet eller
tillfälligt och om publiken betalar entré eller ej.
Lika med offentligt framförande anses framförande
som i förvärvsverksamhet anordnas inför en större
sluten krets, framför allt på större arbetsplatser,
såsom t.ex. industrimusik.

Syftet med att begränsa upphovsmannens rätt till
offentligt framförande är sålunda att från
ensamrätten undanta framföranden som sker inom
privatlivet. En principiell utgångspunkt har därvid
varit att åt upphovsmannen borde förbehållas rätt
att ekonomiskt tillgodogöra sig alla sådana
utnyttjanden av verket som har praktisk betydelse.

Det upphovsrättsliga skyddet gäller som regel under
upphovsmannens livstid och till utgången av det
sjuttionde året efter hans död.

I upphovsrättslagen finns också bestämmelser om
skydd för vissa prestationer som, även om de inte
kan betecknas som litterära eller konstnärliga verk,
har ett visst samband med sådana verk och påkallar
skydd efter liknande principer som gäller för
upphovsrätten. Sådana s.k. närstående rättigheter
ger bl.a. musiker, sångare, skådespelare och andra
utövande konstnärer ett rättsligt skydd då de
framför litterära eller konstnärliga verk. För de
utövande konstnärerna gäller en 50-årig skyddstid,
räknad från framförandet.

Den som gör intrång i de rättigheter som lagen ger
rättighetshavarna kan dömas till straff och
förpliktas utge skadestånd.

Rättigheterna enligt upphovsrättslagen tillämpas i
första hand endast på svenska verk och prestationer.
Det upphovsrättsliga skyddssystemet är dock
internationellt, och de flesta länder är bundna av
internationella konventioner på området. Den
viktigaste av konventionerna är Bernkonventionen
från år 1886 för skydd av litterära och konstnärliga
verk. Denna har i dag drygt 100 medlemsstater.
Konventionen bygger på principen om nationell
behandling, vilken innebär att stater som är bundna
av konventionen är skyldiga att ge upphovsrättsligt
skydd åt verk från alla andra konventionsländer på
samma sätt som man skyddar sina egna verk. Ett
liknande internationellt skyddssy-stem gäller på de
närstående rättigheternas område, framför allt genom
Romkonventionen från år 1961 om skydd för utövande
konstnärer, fonogramframställare och radioföretag.
Även avtalet om handelsrelaterade aspekter av
immaterialrätter (TRIPs) innehåller internationella
åtaganden på det upphovsrättsliga området.

Skyddet för upphovsmän och innehavare av närstående
rättigheter är i vissa avseenden inskränkt av hänsyn
till allmänna eller enskilda intressen. Eftersom de
upphovsrättsliga reglerna bygger på att
rättighetshavarna skall ha en ensamrätt att bestämma
över utnyttjandet av deras verk och prestationer,
skall bestämmelserna om inskränkningar i skyddet
tolkas restriktivt. Inskränkningarna i den svenska
upphovsrättslagen måste också självfallet ligga inom
ramen för vad som är tillåtet enligt de
internationella konventioner på området till vilka
Sverige är bundet.

Regler om vissa situationer då offentliga
framföranden får ske utan tillstånd och utan att
ersättning utgår för utnyttjandet av verken finns
intagna i 21 § upphovsrättslagen. Där anges att
utgivna verk får framföras fritt om framförandet
inte är det huvudsakliga, om tillträdet är
avgiftsfritt och om anordnandet sker utan
förvärvssyfte. Denna inskränkning i det
upphovsrättsliga skyddet gäller t.ex. vid
framförande av marschmusik vid militära parader, vid
processioner eller vid olika andra evenemang såsom
idrottsevenemang och officiella högtidligheter.
Musiken kan i dessa sammanhang visserligen vara
viktig men är emellertid inte det huvudsakliga vid
händelsen i fråga. Utanför bestämmelsens
tillämpningsområde faller däremot tillställningar
där framförandet av verket utgör själva ändamålet
med arrangemanget. Exempel på sådana tillställningar
är avgiftsfria friluftsföreställningar och
parkkonserter. Att publiken frivilligt erlägger ett
bidrag föranleder inte att framförandet anses
avgiftsbelagt. Med hänsyn till att innehavare av
radio- och TV-apparater måste betala licensavgift
anses däremot radio- och TV-utsändningar
avgiftsbelagda.

Andra inskränkningar i ensamrätten då utgivna verk
får framföras fritt enligt 21 § gäller vid
undervisning, såsom studiecirkelverksamhet som sker
inom folkbildningsorganisationernas ram, samt vid
gudstjänster.

Inskränkningarna i 21 § gäller inte sceniska verk
och filmverk och ger inte rätt att sända ut verken i
radio eller TV. Genom en ändring i upphovsrättslagen
år 1994 har vidare en tidigare inskränkning som
gällde framföranden i allmännyttigt syfte (den s.k.
välgörenhetsbestämmelsen) utmönstrats (prop.
1992/93:214, bet. LU44).

På det upphovsrättsliga området finns en rad olika
organisationer som har till uppgift att ta tillvara
de rättigheter som lagen ger upphovsmän och
innehavare av närstående rättigheter. STIM
(Föreningen Svenska Tonsättares Internationella
Musikbyrå) är en ekonomisk förening, till vilken
tonsättare och författare genom ett anslutningsavtal
upplåter sina rättigheter till offentligt
framförande och inspelning på skiva, band, film osv.
Föreningen tecknar avtal med musikanvändare och
inkasserar och fördelar till rättighetshavarna
ersättningen för offentliga framföranden och
inspelningar. STIM, som har samarbete med liknande
organisationer över hela världen, kontrollerar också
att skyddad musik inte spelas offentligt eller i
förvärvsverksamhet utan tillstånd.

Enligt stadgarna för STIM skall föreningens
angelägenheter handhas av dess styrelse. Denna
består av nio ledamöter, varav regeringen utser
ordföranden och ytterligare två ledamöter. Övriga
ledamöter utses av Föreningen Svenska Tonsättare
(FST), Föreningen Svenska Kompositörer Av
Populärmusik (SKAP) samt Svenska
Musikförläggareföreningen (SMFF). Styrelsen är i
princip beslutför med sex ledamöter, dock skall
alltid minst två av regeringen utsedda ledamöter
vara närvarande.

Motionerna

I flertalet av de motioner som behandlas i
förevarande betänkande riktas kritik mot de avgifter
som ideella organisationer och studieförbund i
samband med olika arrangemang måste betala till
STIM. Sålunda anser Jeppe Johnsson och Ola Karlsson
(båda m) i motion L801 att sådana organisationer bör
undantas från ersättningsskyldighet. Motionärerna
yrkar att riksdagen hos regeringen skall begära en
översyn av tillämpningen av upphovsrättslagen i
detta hänseende (yrkande 1).

Ett liknande yrkande återfinns i motion L806 av
Agneta Brendt och Sinikka Bohlin (båda s), som menar
att det måste ligga i riksdagens intresse att de
ideella insatser som görs av organisationer och
folkrörelser får en chans att utvecklas.

Helena Frisk m.fl. (s) framhåller i motion L805
(delvis) att det är angeläget att tydliggöra
gränserna mellan ideellt och privat musikutnyttjande
å ena sidan samt kommersiellt musikutnyttjande å
andra sidan. I motionen begärs ett tillkännagivande
om behovet av en utredning av de upphovsrättsliga
frågorna på musikområdet.

Även Eskil Erlandsson (c) och Kenth Skårvik (fp)
anser att STIM ställer orimliga krav på ersättning
för den musik som framförs vid de ideella
organisationernas och studieförbundens olika
arrangemang. I motion L803 yrkar de att riksdagen
skall begära förslag till en sådan ändring av
upphovsrättslagen att undantag medges för ideella
organisationer. Dessa organisationers vilja att
verka i sin bygd, utan egen vinning, bör enligt
motionärerna tas tillvara på ett för hela landets
kulturutövning positivt sätt (yrkande 1).

Flera motionärer anser vidare att det engagemang
som staten har i STIM:s styrelse rimmar illa med den
hårdnande attityd som STIM intar i förhållande till
de ideella organisationerna. I motion L801 av Jeppe
Johnsson och Ola Karlsson (båda m) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen inte bör utse
representanter i STIM:s styrelse (yrkande 2).

Ett motsvarande tillkännagivande begärs av Eskil
Erlandsson (c) och Kenth Skårvik (fp) i motion L803
(yrkande 2).

I motion Kr273 av Birgitta Sellén m.fl. (c)
framhålls att upphovsrättsorganisationerna numera är
så välorganiserade och finansiellt starka att det
inte längre finns några skäl för staten att vara
engagerad i verksamheten. Regeringens uppdrag att
utse ordförande och styrelseledamöter i STIM bör
därför enligt motionärerna slopas. I motionen begärs
ett tillkännagivande härom (yrkande 10).

Helena Frisk m.fl. (s) påpekar i motion L805
(delvis) att de skäl som tidigare fanns för ett
statligt engagemang i STIM inte är lika starka som
tidigare. Det kan i stället enligt motionärerna
ifrågasättas om inte statens starka roll i STIM ger
föreningen en alltför stark myndighetskaraktär.
Motionärerna efterlyser en utredning av de
upphovsrättsliga frågorna på musikområdet och yrkar
ett tillkännagivande härom.

Utskottets ställningstaganden

Vad först gäller det i motionerna upptagna
spörsmålet om ideella organisationers avgifter till
STIM vill utskottet inledningsvis påminna om att
utskottet våren 1998 i betänkandet 1997/98:LU16
behandlat och avstyrkt en motion i vilken det
yrkades att en utredning skulle tillsättas
beträffande ungdomsföreningarnas skyldighet enligt
upphovsrättslagen i fråga om avgifter till STIM.
Utskottet erinrade därvid om att upphovsrätten är en
del av förmögenhetsrätten och att det
upphovsrättsliga skyddet bl.a. ger upphovsmannen
ensamrätt att utnyttja det skyddade verket
ekonomiskt. Detta gällde, påpekade utskottet, bl.a.
offentliga framföranden av verk, vare sig det är
fråga om levande framförande eller om framförandet
förmedlas genom radio, TV, satellit, kabelnät, band-
eller skivspelare. Utskottet sade sig vidare ha
förståelse för den omtanke om ungdomsföreningarna
som låg bakom det då aktuella motionsyrkandet. I
sammanhanget måste emellertid, enligt vad utskottet
anförde, beaktas att STIM i sin verksamhet förvaltar
de enskilda upphovsmännens ekonomiska rättigheter.
Dessa rättigheter är att se som
förmögenhetstillgångar, och det borde enligt
utskottets mening inte komma i fråga att genom
lagstiftningsåtgärder ingripa i upphovsmännens
möjligheter i vissa fall att ta till vara sina
rättigheter.

Utskottet vidhåller nu sin tidigare uppfattning
såvitt avser frågan om att lagstiftningsvägen
inskränka upphovsmännens möjligheter att ta till
vara sina rättigheter. I sammanhanget måste också
beaktas att Sverige är bundet av internationella
konventioner som begränsar konventionsstaternas
möjligheter att inskränka de rättigheter som
tillkommer upphovsmän och innehavare av närstående
rättigheter. De bestämmelser om inskränkningar i
upphovsrätten som lagen redan i dag innehåller och
de gränsdragningsproblem som därvid kan göra sig
gällande bör därför, enligt utskottets uppfattning,
överlämnas till rättstillämpningen.

Mot bakgrund av vad som nu anförts avstyrker
utskottet bifall till motionerna L801 yrkande 1,
L803 yrkande 1, L805 i denna del och L806.

Vad härefter gäller frågan om statens engagemang i
STIM erinrar utskottet om att denna fråga
aktualiserats av Kulturutredningen, som i sitt
slutbetänkande (SOU 1995:84) Kulturpolitikens
inriktning föreslog att staten i framtiden inte
skulle utse ordförande eller ledamöter i STIM:s
styrelse. Enligt utredningen förlänade en sådan
ordning organisationen ett drag av statlig instans
som inte stämmer med dess roll som partsföreträdare
för upphovsmännen. Kulturutredningens förslag
beträffande STIM erhöll ett blandat mottagande hos
remissinstanserna, och någon förändring av gällande
ordning är, såvitt utskottet har sig bekant, för
närvarande inte aktuell.

Utskottet kan för sin del inte se att innehållet i
motionerna skulle utgöra skäl att förorda ett
minskat statligt engagemang i STIM. Några andra
omständigheter som talar för ett initiativ från
riksdagens sida i sådan riktning föreligger enligt
utskottets uppfattning inte heller. Tvärtom torde
den marknadsdominans som följer med STIM:s
verksamhet på området motivera offentlig insyn med
en fortlöpande och tillförlitlig granskning av
verksamheten. Det faktum att STIM också tillämpar
internationella konventionsförpliktelser gör inte en
statlig insyn i verksamheten genom
styrelserepresentation mindre motiverad.

Mot denna bakgrund finner utskottet inte anledning
att förorda någon riksdagens ytterligare åtgärd
beträffande frågan om regeringens utseende av
styrelserepresentanter i STIM, och utskottet
avstyrker bifall till motionerna L801 yrkande 2,
L803 yrkande 2, L805 i denna del och Kr273 yrkande
10.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande offentliga framföranden

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:L801 yrkande 1,
1998/99: L803 yrkande 1, 1998/99:L805 i denna
del och 1998/99:L806,

2. beträffande STIM

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:L801 yrkande 2,
1998/99: L803 yrkande 2, 1998/99:L805 i denna
del och 1998/99:Kr273 yrkande 10.

res. (m, kd, c, fp)

Stockholm den 26 januari 1999

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf
Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig
Rindborg (m), Rune Berglund (s), Karin Olsson (s),
Henrik S Järrel (m), Marina Pettersson (s),
Elizabeth Nyström (m), Roland Larsson (s), Christina
Nenes (s), Tasso Stafilidis (v), Kjell Eldensjö
(kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv (s),
Viviann Gerdin (c) och Ulf Nilsson (fp).

Reservation

STIM (mom. 2)

Rolf Åbjörnsson (kd), Stig Rindborg (m), Henrik S
Järrel (m), Elizabeth Nyström (m), Kjell Eldensjö
(kd), Berit Adolfsson (m), Viviann Gerdin (c) och
Ulf Nilsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Utskottet kan" och på s. 6 slutar med
"yrkande 10" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att
det statliga engagemanget i STIM:s styrelse rimmar
illa med den hårdnande attityd som STIM på senare
tid intagit i förhållande till de ideella
organisationerna. Upphovsrättsorganisationerna är
dessutom numera så välorganiserade och finansiellt
starka att det inte heller längre finns någon
egentlig anledning för staten att vara engagerad i
verksamheten. Det kan till och med ifrågasättas om
inte statens starka roll i STIM ger föreningen en
alltför tydlig myndighetskaraktär. Enligt utskottets
mening skulle mot denna bakgrund en lämpligare
ordning vara att regeringen avstår från att utse
ledamöter i STIM:s styrelse.

Vad utskottet nu anfört i fråga om regeringens
utseende av styrelserepresentanter i STIM bör
riksdagen, med bifall till motionerna L801 yrkande
2, L803 yrkande 2 och Kr273 yrkande 10 samt med
anledning av motion L805 i denna del, som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande STIM

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:L801 yrkande
2, 1998/99:L803 yrkande 2 och 1998/99:Kr273
yrkande 10 samt med anledning av motion
1998/99:L805 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.