Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ungdomspolitik och trossamfundsfrågor

Betänkande 2008/09:KrU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 mars 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Ungdomspolitik och trossamfundsfrågor(pdf, 74 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:6 Ungdomspolitik och trossamfundsfrågor

Beslut

Nej till motioner om ungdomspolitik och trossamfundsfrågor (KrU6)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om ungdomspolitik och trossamfundsfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna om ungdomspolitiken handlar bland annat om behovet av stöd för unga på Internet, ungas ekonomiska situation och underårigas rätt till föreningsorganisation. Motionerna om trossamfundsfrågorna handlar om fördelningsprinciperna för bidrag till trossamfund och stödet till sjukhuskyrkan.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 15

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-02-17
Justering: 2009-02-26
Trycklov till Gotab och webb: 2009-03-06
Trycklov: 2009-03-06
Trycklov: 2009-03-09
Reservationer: 3
Betänkande 2008/09:KrU6

Alla beredningar i utskottet

2009-02-17

Nej till motioner om ungdomspolitik och trossamfundsfrågor (KrU6)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om ungdomspolitik och trossamfundsfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna om ungdomspolitiken handlar bland annat om behovet av stöd för unga på Internet, ungas ekonomiska situation och underårigas rätt till föreningsorganisation. Motionerna om trossamfundsfrågorna handlar om fördelningsprinciperna för bidrag till trossamfund och stödet till sjukhuskyrkan.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-03-18
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:KrU6, Ungdomspolitik och trossamfundsfrågor

Debatt om förslag 2008/09:KrU6

Webb-tv: Ungdomspolitik och trossamfundsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Leif Pettersson (S)
Anf. 20 Leif Pettersson (S)
Herr talman! Unga är i dag en utsatt grupp. Ungdomsarbetslösheten är större än på länge, ja, den högsta vi upplevt på många år. I Norrbotten är den upp till 11 procent, i vissa kommuner så hög som 14 procent. Trots regeringens försäkringar om motsatsen ökar i dag det som man för mindre än två år sedan skulle ha kallat utanförskap bland de unga. Men den definitionen man hade för två år sedan har den moderatledda regeringen noggrant städat bort. Man talar inte om utanförskap längre. Det är och förblir en mycket viktig uppgift för samhället att garantera att unga får jobb. Inte ensam men tillsammans kan vi genomföra åtgärderna på politisk väg. Det är genom jobben vi definierar oss själva. Det är genom jobben vi får en identitet. Det är genom jobben vi får en möjlighet till försörjning och eget liv. Därför är det så viktigt att den unga generationen ges möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Regeringens tillkortakommanden på detta område är någonting mycket allvarligt. Allt fler unga tvingas också mot sin vilja att bo kvar hemma. Det byggs inga hyresrätter som gör att vi kan få ruljans på bostadsmarknaden och därmed erbjuda ungdomar de bostäder de så väl behöver. De unga kan naturligtvis i mycket låg grad efterfråga nyproducerade hyresrätter, men icke desto mindre måste det komma till stånd så att vi får ruljans på marknaden och därmed kan erbjuda de unga de lägenheter som de så väl behöver. Det blir allt svårare att vara ung i dagens Sverige. Som en följd av arbetslöshet och utanförskap blir i dag de ungas ekonomi allt sämre. Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket har i en undersökning om de ungas ekonomi visat att så är fallet. De blir lätt offer för sms-lån och allehanda oseriösa låneinstitut bara för att överleva. Det är påvisat att allt fler unga drar på sig stora skulder som de sedan inte kan betala tillbaka. Här skulle regeringen, som motionären i motion Kr328 påpekar, kunna göra en insats genom att utse en nationell samordnare, så att en handlingsplan för detta mycket viktiga område kan komma till stånd. Vidare borde Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag att på allvar ge sig i kast med det här problemet. I dag ges Ungdomsstyrelsen alla möjliga uppdrag, omöjliga också för den delen. Än ska de vara bidragsgivare för kvinnors organisering, än ska de vara bidragsgivare till olika invandrarorganisationer, men ingenting om ungdomars situation. Ungdomsstyrelsen har själv visat att ungdomar är i en utsatt situation. Låt Ungdomsstyrelsen göra det som de är bra på! Låt Ungdomsstyrelsen syssla med ungdomars problem och verklighet! Låt Ungdomsstyrelsen få uppdraget att samordna arbetet mot ungdomars problem med överskuldsättning! Det är faktiskt dagens unga som en dag ska ta över efter oss. Då måste vi ge dem en rejäl chans att få en bra start i vuxenlivet. Det gör inte den här regeringen. Herr talman! Så till ett problem som framför allt berör de unga flickorna. Det är i dag många unga flickor som är rädda - rädda för dem som borde vara deras stöd i livet, rädda för dem som står dem närmast, rädda för att bli slagna och förnedrade. För dessa unga kvinnor är tjejjourerna en ovärderlig hjälp. Där kan de få stöd och hjälp, och där är det någon som lyssnar och bryr sig. Där kan de också få styrkan att gå vidare med en polisanmälan för att få ett slut på den plåga som de upplever. Det är mycket viktigt att vi kan göra tjejjourerna mer tillgängliga via nätet. Det är många tjejer som via nätet sköter de flesta av sina kontakter. De vågar inte göra på annat sätt; de vet att det inte finns någon annan utväg. Därför är det viktigt att samhället har möjlighet och ser möjligheten att stödja dem. Tjejjourerna har mycket små ekonomiska resurser. Det kan inte vara rimligt att vi helt skjuter över ansvaret för denna viktiga verksamhet på ideella krafter. Visst kan och ska själva jobbet vid tjejjourerna skötas ideellt, men vi måste kunna stötta dem som i dag gör detta viktiga jobb med ekonomiska resurser så att de kan lägga det problemet bakom sig och koncentrera sig på att hjälpa tjejer i nöd. Det är trots allt det som är det viktiga. Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 i ärende KrU6. Jag står naturligtvis bakom bägge reservationerna, men för tids vinnande gör jag på detta sätt.
Mehmet Kaplan (Mp)
Anf. 21 Mehmet Kaplan (Mp)
Herr talman! I dag debatterar vi ungdomspolitik och trossamfundsfrågor. Från Miljöpartiets sida har det varit tydligt att när det gäller frågorna om gromning, som också har behandlats i justitieutskottet, handlar det om att se till att få en allomfattande reglering för att kunna ge stöd och råd till ungdomar i deras i princip organiska anslutning till Internet. Samtidigt vet vi att det finns en hel del organiserad verksamhet som ska hantera de här frågorna på bästa möjliga vis. Därför har vi ingen reservation på det området, utan vi väntar och ser hur det utvecklar sig framöver. Men det är ett oerhört viktigt område. Leif Pettersson tog också upp flera olika aspekter av det. När det gäller frågan om trossamfund handlar det framför allt om hur vi ser på de olika samfund som finns i vårt samhälle i dag. Sverige ser inte ut som det gjorde för 30-40 år sedan; det förändras. Att säga att någonting är svenskt är lika svårt som att konstatera vilken tidsaxel vi befinner oss i, för vad som är Sverige och vad som är svenskt är hela tiden föremål för förändring. Hittills har det handlat om att vi faktiskt går mot ett bättre samhälle där alla har möjlighet att inkluderas. När jag säger alla menar jag framför allt att vi i alla fall de senaste 10-20 åren har gjort många viktiga landvinningar när det gäller rätten att kunna utveckla sin egen person och kunna ha ett självförverkligande, när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män, när det gäller människors lika värde. Men det är många steg till som behöver tas. Och när jag lyssnade på den tidigare debatten om KrU5 var det väldigt tydligt vad som är skillnaderna mellan alliansens borgerliga politik och Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets alternativ. Det som jag kommer att lyfta fram här är Miljöpartiets reservation, nämligen reservation nr 3. Den handlar framför allt om hur vi vill att samhället ska hantera de olikheter som finns i stödet till trossamfund. Majoriteten har i betänkandet lyft fram att utredningen från SST, Nämnden för statligt stöd till trossamfund, har kommit fram till att det råder viss diskrepans mellan teorin och praktiken inom området. Om vi då tittar närmare på vad SST har sagt handlar det om att man lyfter fram ett antal frågor. Bland annat noterar man att nyanskaffning, underhåll och utveckling av församlingslokaler innebär en betydande extrakostnad för framför allt de så kallade invandrarsamfunden, alltså kyrkor, moskéer eller församlingar. På grund av den begränsade medelstilldelningen som har varit under en längre tid har de lokalbidrag som har beviljats bara kunnat täcka en väldigt liten del och därigenom skapat den här ojämlikheten. När vi har fört fram det här tidigare har vi hört att det finns många olika förklaringar till detta. En väldigt tydlig och enkel förklaring som vi har hört har handlat om att staten skildes från kyrkan år 2000 och att vi därigenom är på lika stort avstånd till alla trossamfund. Problemet är att när församlingarna i dag vill bygga nya byggnader, nya lokaler, anförskaffa något som man ska kunna samlas i och inte bara vara hänvisad till källarlokaler, har medlen inte riktigt räckt till. I Sverige har vi inte det system som andra europeiska länder har begagnat sig av där staten kan gå in som en säkerhet när lån tas. Det har gjort att församlingarna i vissa fall har blivit hänvisade till utlandet. Från Miljöpartiets sida tycker vi att det inte är en bra lösning, för med pengar kommer ibland krav. Det har inte visat sig stämma i de fall som har varit uppe till debatt tidigare, men vi har sett att liknande ärenden i andra europeiska länder har föranlett en hel del huvudbry. Med kraven, det kan till exempel vara att man vill att det ska vara en speciell ordförande eller församlingsledare, flyttas makten från den lokala samfundsmedlemmen till människor som inte har kunskap och koll på den svenska kontexten. Därför, herr talman, är det viktigt att man tar itu med den diskrepans som länge har funnits på detta område och ser till att hantera frågan med en referensgrupp som kan utreda och se vad som kan göras för att komma till rätta med problemet. Med detta yrkar jag bifall till reservation nr 3 och hoppas att majoriteten har funderat igenom detta.
Cecilia Magnusson (M)
Anf. 22 Cecilia Magnusson (M)
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Med 15 motioner på området ungdomsfrågor och trossamfund kan man stanna upp och fundera en liten stund på oppositionens politik inom området. Det räcker med att säga att det inte är särskilt mycket. Jag är tacksam för att Mehmet Kaplan tog upp den viktiga frågan om trossamfunden. Anledningen till att vi inte biträder motionen är att vi just har haft en utredning och genomgång av området. Den lämnades till regeringen i januari månad. Just nu pågår ett gediget arbete med att gå igenom de förslag och redovisningar som har gjorts för att sedan åstadkomma. Det är vad jag har att säga angående reservation nr 3. Tittar man på reservation nr 1 är det tur att Miljöpartiet har en motion i den frågan eftersom de andra två som driver frågan om unga och Internet är allianspartister. Det är på detta område som jag ska uppehålla mig i mitt anförande. Det görs mycket, vilket också står i betänkandet. Vi har umo.se, den virtuella ungdomsmottagningen som har fått ett fantastiskt genomslag. Vi har den virtuella tjejjoursverksamheten där Ungdomsstyrelsen gör ett viktigt arbete för att samordna och utveckla verksamheten. Det behövs dock hela tiden nya inslag och nya åtgärder, för Internetvärlden är en föränderlig värld. Därför måste vi hela tiden ha beredskap för att det inträffar nya saker som gör att vi måste gå in och förändra. Samtidigt som myndigheter, organisationer och privata företag gör mycket gör regeringen bland annat en översyn av granskningslagen för skyddet av barn och unga mot skadligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan. Vi håller just på att utarbeta strategin för ungdomspolitiken som vi kommer att ha möjlighet att diskutera i utskottet under hösten. Dessutom vill jag ta upp frågan om gromning som Mehmet Kaplan var inne på. Det tas inte upp i betänkandet, men den 5 mars lade regeringen äntligen fram ett förslag om att lagstiftningsvägen kunna bekämpa gromning. Under hela min tid i riksdagen har jag jobbat med denna fråga, försökt driva på och påpekat att vi måste ha en lagstiftning i dessa frågor. Vi fick det inte under hela den förra mandatperioden, men nu har vi proposition 149 på riksdagens bord. Vi kan äntligen ge de rättsvårdande myndigheterna en möjlighet att beivra och stoppa förövarna på Internet. Det är mycket viktigt att vi får denna lagstiftning på plats. Brå har kartlagt flickor i årskurs 9 och över hälften av dessa har haft kontakt med någon vuxen som i sexuellt syfte har försökt kontakta dem, träffa dem eller på andra sätt kränkt dem. Flickorna säger att det inte är när de är 15 utan när de är yngre som de flesta av dessa kontakter har tagits. Därför är detta så viktigt. Det här är unga människor som precis börjat upptäcka världen och den del av världen som Internet och datorer är i dag. Det gäller förresten inte bara unga människor. Vi äldre upptäcker denna värld dagligen. Själv är jag en av dem som har lite svårt att upptäcka dessa nya saker - jag har ett visst initialt motstånd - men jag gör så gott jag kan och tar ett steg i taget. Jag tror att också herr talmannen kan ha erfarenhet av detta. De unga som vill gå in i detta med öppet sinne ska kunna fortsätta med det, och då är det viktigt att vi från vuxenvärlden ser till att det finns skydd som man kan luta sig mot. Denna fråga vill jag alltså komplettera med att proposition 149 som lades fram den 5 mars är ännu ett steg i det viktiga arbete som regeringen gör för att barn och unga ska få vara barn så länge som möjligt.
Leif Pettersson (S)
Anf. 23 Leif Pettersson (S)
Herr talman! Cecilia Magnusson berörde kortfattat tjejjourerna. Hon pekade på saker som regeringen har tagit fram i arbetet med detta. Hon pekade också, mycket riktigt, på en massa viktiga saker som görs. Varför drar ni då undan pengarna för detta? Varför satsar ni inte på det? Varför finns inte anslaget kvar? Vidare undrar jag om ni inte anser att överskuldsättningen är ett problem för unga i dag. Jag tycker att det är sett stort problem att unga människor på grund av att de är arbetslösa och har en utsatt situation tvingas ta lån för att överleva. De tvingas in i en situation där de under hela livet måste betala tillbaka. De får kanske inte banklån och så vidare - ja, allt sådant som följer med en utsatt situation. Det är ett stort problem som man borde göra något åt. Tillsätt en samordnare och hitta verksamma medel för att rensa i det träsk av sms-lån och annat som finns i dag! Varför vill ni inte göra något åt det?
Cecilia Magnusson (M)
Anf. 24 Cecilia Magnusson (M)
Herr talman! Jag tackar Leif Pettersson som gör det möjligt för oss att uppehålla oss vid dessa viktiga frågor ännu en stund. Kulturutredningen föreslår att kulturen ska bli en aspektpolitik på alla andra områden. Jag tycker att Leif Pettersson är en utmärkt talesman för Kulturutredningens kommande förslag. Det är ju oerhört viktigt och spännande. På tal om Kulturutredningen talades det tidigare om att remisstiden var så kort; den är tre månader. Jag vill betona att det är brukligt med tre månader - bara så att vi har det klart för oss eftersom det har ifrågasatts i ett tidigare betänkande i debatten. När det gäller Leif Petterssons aspekter på arbetslösheten glömmer Leif Pettersson vad som är grunden till att så många unga är arbetslösa. Det är att Socialdemokraterna under sina tolv år vid makten inte gjorde något åt den utan lät den växa. Vi har lyckats ganska väl, innan lågkonjunkturen kom, med att få in unga människor på arbetsmarknaden. Leif Pettersson har tydligen glömt att regeringen i budgeten i höstas lade fram ytterligare förslag för att underlätta unga människors insteg på arbetsmarknaden. När det gäller tjejjourerna har man gjort oerhört mycket för att öka stöden till dem. Man har till exempel slutit avtal mellan staten och de ideella organisationerna.
Leif Pettersson (S)
Anf. 25 Leif Pettersson (S)
Herr talman! Jag vet inte vad detta har med Kulturutredningen och remisstiden på den att göra. Det kanske Cecilia Magnusson kan förklara för mig vid sidan om så att vi inte tar upp talartid med det. Regeringen har inte lyckats med sin politik när det gäller ungdomsarbetslösheten. Regeringens politik går ut på att man får en sänkning av arbetsgivaravgiften oavsett vilka ungdomar man har anställda. Vi tycker att det är de arbetslösa ungdomarna som sänkningen borde komma till del. Nog sagt om det. Överskuldsättning inträffar även om man har ett jobb. Det kan vara ett jobb som är dåligt betalt eller ett jobb som man av någon annan anledning inte klarar sig på. Överskuldsättning hänger ihop med att man lever över sina tillgångar. Det är många problem som man måste adressera när man pratar om överskuldsättning, kanske ungdomars förväntan att allt ska lösa sig på en gång och att man ska kunna gå in i vuxenlivet utan att förstå vad det innebär. Överskuldsättning måste vi också adressera politiskt. Jag tycker att vi måste tillsätta en samordningsman som får möjlighet att titta på detta och komma med nya förslag och därmed vara med och hjälpa till. Jag frågar igen: Varför drar ni undan pengarna för tjejjouren?
Cecilia Magnusson (M)
Anf. 26 Cecilia Magnusson (M)
Herr talman! Jo, Leif Pettersson, jag nämnde remisstiden tre månader för Kulturutredningen eftersom det var uppe tidigare att det var kort tid. Nu vet du varför. Du förstod det ju inte i det förra inlägget. När det gäller ungdomarna och arbetslösheten har vi inte lyckats. Det beror på att det är ett jättestort problem. Leif Pettersson och Socialdemokraterna kan vara säkra på att vi i alliansregeringen, till skillnad från den tidigare regeringen, arbetar stenhårt med att komma till rätta med arbetslösheten, inte bara för ungdomar utan för alla som är utanför arbetslivet. För oss är det arbetslinjen som gäller. När det gäller tjejjourerna och indraget anslag vet jag inte vilket anslag Leif Pettersson pratar om. Det jag vet är att regeringen har slutit avtal med de ideella organisationerna om en samverkan och om en starkare finansiering. Anledningen till att jag inte kan frågan i detalj är att den inte ligger på kulturutskottet. Det är socialutskottet som har hand om den. När det gäller de juridiska frågorna har justitieutskottet en del av dem på sitt bord. Därför kan jag inte gå in i detalj och besvara Leif Petterssons frågor i den delen.
Anders Åkesson (C)
Anf. 27 Anders Åkesson (C)
Herr talman! Betänkande nr 6 från kulturutskottet som handlar om ungdomspolitik och trossamfund tar upp flera och viktiga frågor. Det är ungdomspolitiken och mer specifikt unga på nätet, ungas ekonomiska situation, ungas rätt till föreningsorganisation samt frågor om trossamfunden. I fråga om unga på nätet som jag tänker uppehålla mig något vid finns det flera angelägna motioner. En av dem handlar om att göra tjejjourer tillgängliga över nätet, att engagera nätets aktörer att bidra till att hjälpa unga som har drabbats av problem genom användning av nätet och att i görligaste mån förhindra att unga besökare och nyttjare av nätet far illa. Herr talman! Det är frågor som engagerar och berör. Nätet är generationsbrytande såtillvida att föräldragenerationen - som de flesta av oss i kammaren tillhör - sällan vet vad ungdomsgenerationen gör på nätet. Det är inte något nytt, men Internet med alla sina möjligheter har naturligtvis gett just den här frågan helt nya dimensioner. Det är därför tillfredsställande att ta del av utskottets betänkande där det konstateras att det pågår en rad aktiviteter, nationella såväl som internationella - då i ett samarbete inom EU - i syfte att minska riskerna och för att bistå unga som har drabbats av övergrepp och kränkningar på och utanför nätet. Herr talman! Låt mig ge ett par exempel på vad som görs. Staten var med och startade umo.se, en ungdomsmottagning på nätet. Jag uppfattade att Sveriges Kommuner och Landsting har tagit över driften. Sedan den startade i november i fjol har den haft mer än 250 000 - mer än en kvarts miljon - unika besökare. Den har en frågetjänst som frekventeras av ett 60-tal per dag. Den har länkar och adressuppgifter till fysiska ungdomsmottagningar runt om i landet. EU-kommissionen lyckades så sent som för en månad sedan teckna avtal med ett flertal av de sociala nätverkssajterna för ett gemensamt regelverk för användning av Internet. Det innebär att man mellan samhället och de kommersiella aktörerna på nätet har kommit överens om regler mot nätmobbning och så kallad gromning. Det har koppling till den lagstiftning som Cecilia Magnusson berörde tidigare. Herr talman! Det är bra att motionärerna har lyft upp och belyst de här frågeställningarna, men det är ännu bättre att vi i betänkandet har fått redovisat att saker och ting görs. Leif Pettersson borde vara nöjd med den redovisning vi har fått som på ett bra sätt besvarar flera av de motioner som är ställda. Internet med sina olika och ständigt skiftande sajter och communityer är, och ska sannerligen förbli, en rörlig och föränderlig del av vår vardag. Nätet är bara ett av många sammanhang för kontakter och utbyte mellan människor. I vår ambition att skydda och stödja ungas användande av nätet må vi aldrig hemfalla åt att begränsa och censurera, utan enbart bejaka och sanktionera efterlevnad av de regler och lagar som reglerar umgänget människor emellan. Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till utskottsmajoritetens förslag avseende betänkande KrU6.
Dan Kihlström (Kd)
Anf. 28 Dan Kihlström (Kd)
Herr talman! Jag ska börja med att säga att det även i detta betänkande finns en rad intressanta motionsyrkanden från allmänna motionstiden. De är ganska jämnt fördelade. Det är tio yrkanden gällande ungdomspolitiken och sex yrkanden som rör trossamfundsfrågor. Jag ska kortfattat kommentera dessa områden. Motionerna avstyrks med hänvisning till regeringens arbete att skapa en samlad politik för ungdomsområdet genom den strategi för ungdomsfrågor som ska vara klar under kommande höst. Man kan säga att en översyn inom regeringen är viktig för att lyfta fram ungdomsfrågorna men också för att helhetstänkandet möjligen kan bidra till att hitta nya och bättre lösningar på området. Det har sagts en hel del om Internet, och när det gäller just Internet handlar det - nu är jag inne på ungdomspolitiken - både om ett positivt användande av Internet och om de ungas trygghet på nätet. Det är viktigt att prioritera stödfunktioner för ungdomar, och så sker också. Det har nämnts här. I betänkandet ges en utförlig redovisning av olika insatser som är planerade eller redan på gång. Det är dock viktigt att komma ihåg att vuxen- och föräldraansvaret inte bara gäller IRL, in real life, som är en vanlig förkortning på Internet, utan att ansvaret också sträcker sig till de virtuella domänerna. I olika kommuner anordnas till exempel föräldracirklar på skolor. Det kan vara ett sätt att påbörja en diskussion om ungas Internetanvändande. Datorn och Internet innebär, som jag sade, fantastiska möjligheter. Det handlar både om tillgången till information och kunskap men också om chansen att träffa nya vänner och skapa kontakter med människor över hela världen. Gemensamma intressen kan binda samman individer som lever i olika världsdelar. Men det finns också problem, och det är ett problem att ungdomar lägger ut till exempel stora mängder privat information på Internet. Facebook, Lunarstorm och andra snabbt växande webbcommunityer lockar ungdomar att sprida information om sig själva. Syftet är ofta oskyldigt, men materialet kan återanvändas i andra sammanhang och av andra personer. Internetmobbning är ett växande fenomen som har en nära koppling till personlig information på nätet. Datainspektionen har i en studie nyligen visat att ungdomar är beredda att mer obehindrat lägga ut information om sig själva på nätet än i mötet med verkliga människor. Den strategi som vi talar om för ungdomspolitiken som väntas i höst kommer med stor sannolikhet att beröra dessa frågor i ganska stor omfattning. Jag ska också kortfattat säga något om trossamfunden. Miljöpartiet vill, som vi har hört, ha en översyn av fördelningsprinciperna. I en kristdemokratisk motion som tas upp i betänkandet lyfts också sjukhuskyrkans arbete fram. Samfundens verksamhet är naturligtvis viktig. Även sjukhuskyrkans omfattande arbete i hela landet är viktigt. Relationen mellan staten och samfunden ska löpa så smidigt som möjligt, och jag ser fram mot regeringens beredning av utredningsförslaget från Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Jag tycker också att Mehmet Kaplan här på ett bra sätt har berört de utmaningar och frågor som finns på detta område, och jag utgår från att de kommer att belysas och diskuteras vidare. Men det är rimligt att regeringens beredning avvaktas. Jag ska i anslutning till detta avsluta med att säga att Kulturutredningen skriver om trossamfundens betydelsefulla roll på kulturområdet. I en av böckerna kan man faktiskt läsa ett helt avsnitt om detta. Jag ska citera några meningar från utredningen. Inom parentes kan jag säga att jag tycker att det har skrivits mer nu än på länge om trossamfundens betydelse inom kulturlivet. I utredningen står till exempel följande: "Trossamfunden spelar en betydelsefull roll på kulturområdet. Svenska kyrkan är en av de största aktörerna i svenskt kulturliv." Där står även följande: "Därtill bedrivs en betydande mängd amatörkulturell verksamhet inom ramarna för Svenska kyrkan och andra samfund. Som exempel kan nämnas att 113 000 personer är aktiva i Svenska kyrkans körverksamhet. Svenska kyrkan svarar årligen för runt 60 000 musikaliska framträdanden." Lite längre ned står det: "Även andra trossamfund spelar en betydelsefull roll i svenskt kulturliv. Detta gäller inte minst inom de religiösa grupper som blivit en del av det svenska samhället tack vare invandringen." Man nämner också en del studieförbund som också har koppling till trossamfunden. Jag är väldigt glad över dessa skrivningar och delar förstås Kulturutredningens syn på trossamfunden när det gäller kulturlivet.
Leif Pettersson (S)
Anf. 29 Leif Pettersson (S)
Herr talman! Det är ganska typiskt att när vi diskuterar ungdomspolitik diskuterar vi Internet. Vi diskuterar alla möjliga aspekter på Internet, vad Internet kan användas till och inte kan användas till, vad det inte ska användas till med mera. Det är bra. Det ska vi diskutera. Det är självklart. Men för mig är ungdomars överskuldsättning ett mycket större problem. Det är någonting konkret och någonting som vi verkligen måste ta tag i på ett allvarligt menat sätt. Vi kan inte helt och hållet blunda för det faktum att ungdomar via sms-lån via allehanda låneinstitut som finns i dag skaffar sig stora skulder som de sedan får dras med resten av livet. Vi kan inte blunda för detta. Vi måste göra någonting åt det. Det som vi kan göra nu är att bifalla vår reservation med anledning av en motion om detta. Där kräver vi att det tillsätts en samordningsman för att man ska få grepp om hela vidden av problemet och vad detta egentligen handlar om och att det också tas fram förslag på åtgärder. Det andra som man kan göra är att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att verkligen ta tag i problemet och att verkligen göra någonting åt detta. Dan Kihlström, varför vill ni inte göra detta?
Dan Kihlström (Kd)
Anf. 30 Dan Kihlström (Kd)
Herr talman! I ett inlägg försöker man lyfta fram några saker som man vill kommentera. I betänkandet nämns två områden, nämligen Internet och den ekonomiska situationen för ungdomar. Jag valde att kommentera Internetsituationen. Precis som det står i betänkandet och som Leif Pettersson vet har det gjorts en rad insatser. Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket har utrett frågan och lagt fram förslag. Regeringen håller också på med ett omfattande arbete när det gäller en strategi för ungdomspolitiken som ska läggas fram i höst. Då tycker jag att det är ganska rimligt att man också har med dessa frågor. Det är viktiga frågor som Leif Pettersson berör. Det är inte så att det ena väger tyngre än det andra, utan självklart är det så att ungdomars situation i dag är en mycket viktig fråga. Det gäller det ekonomiska området. Det kan gälla på psykiatriområdet - hur ungdomar mår. Det gäller också ungdomars trygghet i samhället på olika sätt - på dagarna i skolan och på kvällarna i stan och så vidare. Det är alltså många fler frågor än de som Leif Pettersson berör här. Ungdomars ekonomiska situation är en del av deras verklighet i dag. Alla dessa frågor är oerhört viktiga. Låt oss samla dem i en gemensam ungdomsstrategi som läggs fram i höst. Jag är alldeles övertygad om att dessa frågor också kommer att beröras.
Leif Pettersson (S)
Anf. 31 Leif Pettersson (S)
Herr talman! Nu är det dessa motioner som vi behandlar. Därför kommer inte frågan om ungdomars trygghet och så vidare upp just nu. Jag håller med om att det är viktiga frågor, och vi får se vad regeringen kommer fram med för förslag på dessa områden. Men när det nu finns en motion som på ett förtjänstfullt sätt belyser just frågan om överskuldsättning, varför kan vi då inte ta tag i detta nu? Varför kan vi inte göra någonting åt det så att vi kommer vidare på den vägen? Det är nämligen ett galopperande problem, och det blir värre och värre dag för dag. Hela tiden tar ungdomar fler sms-lån, och fler skumma låneinstitut får chansen att exploatera ungdomars allvarliga situation. Detta problem blir större i takt med att ungdomsarbetslösheten ökar därför att det är genom att ha ett jobb som man helt enkelt skulle slippa det här eländet. Jag tycker att vi ska ta tag i det här nu, men det vill tydligen inte Dan Kihlström och inte heller regeringen. Jag får väl ge mig till tåls. Vi får se vad som kommer i den beryktade ungdomspropositionen.
Dan Kihlström (Kd)
Anf. 32 Dan Kihlström (Kd)
Fru talman! Jodå, vi har både i det här betänkandet och i förra betänkandet diskuterat många aktuella frågor. Men det är väl lite grann av oppositionens roll att driva på. Själv har jag i många år här verkat i opposition. Man har många konkreta förslag som man vill lägga fram och säger att beslut måste tas "nu". Frågan är väldigt viktig. Det kan hända att den så att säga accelererar, men på något sätt måste man också på det här området se till helheten när det gäller ungdomspolitiken. Därför vill jag återigen hänvisa till det jag förut sagt, nämligen att den här frågan tillsammans med många andra frågor är en viktig del av ungdomspolitiken. Men jag är inte alldeles säker på att det ens tillhör vårt kompetensområde att besluta i frågan. Kanske vill också andra utskott vara med och diskutera frågan. Den är viktig, så låt oss ta med den. Den kommer att ingå som en del också i den strategi som regeringen till hösten presenterar.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-03-18
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 4, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Unga på Internet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Ju379 yrkande 16, 2008/09:Kr292, 2008/09:Kr303 och 2008/09:Kr345.
    • Reservation 1 (s)
  2. Ungas ekonomiska situation

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Kr247 och 2008/09:Kr328 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 2 (s)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0118012
    m89008
    c23006
    fp24004
    kd22002
    v18004
    mp16003
    Totalt192118039
    Ledamöternas röster
  3. Underårigas rätt till föreningsorganisation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:Kr269.
  4. Fördelningsprinciperna för bidrag till trossamfund

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:A402 yrkande 47.
    • Reservation 3 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1180012
    m89008
    c23006
    fp24004
    kd22002
    v18004
    mp01702
    Totalt29417038
    Ledamöternas röster
  5. Sjukhuskyrkan

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:Kr290.
  6. Tidigare behandlade förslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:Kr204, 2008/09:Kr218, 2008/09:Kr334, 2008/09:Kr352, 2008/09:Kr353 yrkande 3 och 2008/09:A395 yrkande 35.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.