Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Trossamfund och begravningsfrågor

Betänkande 2024/25:KU27

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
26 mars 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Trossamfund och begravningsfrågor(pdf, 157 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:27 Trossamfund och begravningsfrågor

Beslut

Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU27)

Riksdagen sa nej till nio förslag om trossamfund och begravningsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023 och 2024.

Förslagen handlar om Svenska kyrkans ställning, statlig hjälp med kyrkoavgiften, begravningsavgiften, konkurrens inom begravningsverksamhet och ett statligt försäkringsskydd för trossamfund.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 9

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-02-27
Justering: 2025-03-11
Trycklov: 2025-03-12
Betänkande 2024/25:KU27

Alla beredningar i utskottet

2025-02-13, 2025-02-27

Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU27)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till nio förslag om trossamfund och begravningsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023 och 2024.

Förslagen handlar om Svenska kyrkans ställning, statlig hjälp med kyrkoavgiften, begravningsavgiften, konkurrens inom begravningsverksamhet och ett statligt försäkringsskydd för trossamfund.

Utskottet hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-03-25
Debatt i kammaren: 2025-03-26
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:KU27, Trossamfund och begravningsfrågor

Debatt om förslag 2024/25:KU27

Webb-tv: Trossamfund och begravningsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Per-Arne Håkansson (S)
Anf. 37 Per-Arne Håkansson (S)

Fru talman! Även om det är över 25 år sedan Svenska kyrkan upphörde att vara statskyrka efter nästan 500 år finns det starka kopplingar till samhälle och människors vardag.

En öppen och demokratiskt uppbyggd folkkyrka är, som jag ser det, av vikt att värna.

I konstitutionsutskottets betänkande KU27, som vi i dag ska behandla, finns nio motionsyrkanden från allmänna motionstiden som berör en del av dessa frågor. Jag vill här yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Motionsyrkandena gäller frågor om Svenska kyrkans ställning, statlig hjälp med kyrkoavgiften, begravningsavgiften, konkurrens inom begravningsväsendet och ett statligt försäkringsskydd för trossamfund. En av motionerna, från Stefan Olsson i Moderaterna, tar upp frågan om att överväga en utredning avseende ett avskaffande av lagen om Svenska kyrkan.

Jag vill med anledning av detta ge en liten bakgrund till lagen om Svenska kyrkans tillkomst och den betydelse som den de facto har, även om det snart har förflutit tre decennier sedan den började ta form. Det gäller inte minst ett år som detta, när det är dags för kyrkoval, som hålls söndagen den 21 september, och kyrkans roll i samhället kanske hamnar påtagligt i fokus.

Fru talman! Relationen mellan staten och Svenska kyrkan föregicks av ett principbeslut här i riksdagen 1995. Det följdes sedan upp åren därpå genom en serie beslut som bland annat innebar ändringar i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen samt de lagar om trossamfund, om Svenska kyrkan och om införande av lagen om Svenska kyrkan som beslutades 1998 och som i sig skulle fungera som övergångsbestämmelser.

I lagen finns föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund, om dess organisatoriska uppbyggnad, om kyrkoavgiften, om kyrklig egendom och – inte minst viktigt – om rätten att ta del av kyrkans handlingar och arkiv.

Folkbokföringen, som Svenska kyrkan hade hand om i århundraden, är historiska dokument av mycket stort värde för folkets historia och finns tillgänglig för forskning och allmänintresse.

I lagens första paragraf framhålls att Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Den som vill kan utifrån detta göra ett slags koppling till grundlagen och successionsordningen, som slår fast att en medlem av kungahuset måste vara av evangelisk-luthersk tro enligt den oförändrade Augsburgska bekännelsen samt Uppsala möte 1593.

Av lagens andra paragraf framgår att Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trossamfund och begravningsfrågor

För egen del lyfter jag gärna fram Svenska kyrkans roll inom kulturarv, diakoni och naturvård samt, inte minst, dess roll som drivande part i religionsdialog med andra trosinriktningar, såsom judendom och islam, på både ett lokalt och nationellt plan. På så sätt blir den en kraft för att stärka och arbeta med mångfald och religionsdialog. Detta främjar, som jag ser det, öppenhet i samhället, integration, respekt för olikheter och den mänskliga gemenskap som behövs för att förebygga hat, hot och utanförskap.

Utskottet har tidigare avstyrkt motioner med en begäran om att regeringen ska lägga fram förslag om att ändra lagstiftningen i syfte att förändra relationen mellan Svenska kyrkan och staten. Senast frågan behandlades var under riksmötet 2021/22. Utskottet ser inte någon anledning att ändra ståndpunkt utan vidhåller sitt tidigare ställningstagande.

Fru talman! När det gäller frågan om konkurrens inom begravningsväsendet, som tas upp i en motion av Kristina Axén Olin i Moderaterna, begärs ett tillkännagivande om att se över huvudmannaskapet för begravningsverksamheten för att förhindra vad som i motionen framhålls som osund konkurrens.

Enligt motionären innebär nuvarande reglering att privata begravningsbyråer hamnar i en orättvis konkurrenssituation när enskilda församlingar inom Svenska kyrkan, som är huvudman för begravningar överallt utom i Stockholms kommun och Tranås kommun, startar egna begravningsbyråer på affärsmässig grund.

Den demokratiska kontrollen är av vikt, och Konkurrensverket har tittat på denna fråga. I de flesta fall bedrivs ett nära och, vad jag förstår, förtroendefullt samarbete mellan församlingar och begravningsbyråer.

Konkurrensverket framhåller dock, utifrån de uppkomna situationerna, i sin rapport att befintlig tillsyn inte är tillräcklig och föreslår en del lagändringar i form av att kyrkliga begravningsbyråer inte ska få belasta vare sig kyrkoavgiften eller begravningsavgiften, att de ska ha särskild personal anställd utanför den kyrkliga verksamheten och att en allmän princip om likabehandling ska råda för att undvika sammanblandning av rollerna som huvudman och utförare.

Fru talman! Kyrkostyrelsen har också antagit råd vid bedrivande av näringsverksamhet i församling. Råden uppdaterades så sent som i juni 2023 i den del som rör begravningsbyråverksamheten.

I råden framhålls att näringsverksamhet sker på konkurrensmässiga grunder och med beaktande av konkurrensneutralitet. Råden är förvisso inte bindande, då varje församling är självständig, men det är kyrkomötets uppfattning. Vidare uttalas att den situation som församlingen har inte får användas för att ge otillbörliga konkurrensfördelar samt att varken kyrkoavgiften eller begravningsavgiften ska användas i näringsverksamhet.

Utskottet noterar att kyrkomötet nyligen behandlat frågan om begravningsbyråer. Vi noterar också att Konkurrensverkets skrivelse just nu är föremål för beredning på Regeringskansliet.

Trossamfund och begravningsfrågor

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ta några initiativ till en särskild översyn av konkurrensförhållandena inom begravningsverksamheten. Däremot kan det vara rimligt att påpeka att den senaste utredningen om begravningsväsendet genomfördes för 17–18 år sedan och att mycket har hänt sedan dess. Det finns anledning, som jag ser det, att bevaka frågorna kring begravningsverksamheten framöver.

Fru talman! Jag ska slutligen säga några ord om motionen från Dzenan Cisija från Socialdemokraterna om statligt försäkringsskydd för trossamfund. Motionen framhåller problematiken med att försäkringsbolag i vissa fall nekar till att försäkra trossamfunds egendomar med hänvisning till att hatet och hotet mot dem har intensifierats. Det är givetvis en mycket allvarlig situation, som ger en bild av den verklighet många trossamfund tyvärr lever i i en tid av ökande motsättningar mellan olika samhällsgrupper.

Den gällande ordningen är att organisationer inom det civila samhället vars verksamhet påverkas av rädsla för hot, våld och trakasserier kan ansöka om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder. Det gäller också trossamfunden. Utskottet noterar att regeringen, mot bakgrund av att det finns trossamfund som finner det svårare att försäkra lokalerna, har inlett ett arbete inom området. Myndigheten för stöd till trossamfund har tillförts medel för detta.

Med hänsyn till det pågående arbetet ser utskottet därför inte några skäl till ytterligare initiativ i nuläget. Frågan är dock, utifrån de förutsättningar som det rapporterats om, i högsta grad angelägen att bevaka. Det är av stor vikt att alla trossamfund och trosinriktningar i Sverige kan leva i trygghet och säkerhet i vårt land.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-03-26
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 5
Stillbild från Beslut 2024/25:KU27, Beslut: Trossamfund och begravningsfrågor

Beslut 2024/25:KU27

Webb-tv: Beslut: Trossamfund och begravningsfrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Svenska kyrkans ställning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:660 av Stefan Olsson (M).
  2. Statlig hjälp med kyrkoavgiften

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:1579 av Noria Manouchi (M) yrkande 2.
  3. Begravningsavgiften

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:2410 av Fredrik Malm (L) och

    2024/25:2960 av Fredrik Malm (L).
  4. Konkurrens inom begravningsverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:1270 av Kristina Axén Olin (M),

    2024/25:1620 av Elisabeth Thand Ringqvist (C),

    2024/25:1860 av Kristina Axén Olin (M) och

    2024/25:2814 av Sten Bergheden (M).
  5. Statligt försäkringsskydd för trossamfund

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:944 av Dzenan Cisija (S).

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.