Transportforskning

Betänkande 1990/91:TU15

Trafikutskottets betänkande 1990/91:TU15

Transportforskning

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• 3. Hemställan
• Reservationer

1990/91

TU15

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslagen i årets
budgetproposition om medel till transportforskningen för nästa
budgetår. Detta innebär en nivåhöjning av FoU-medlen till VTI
och TFB med 3 milj.kr. resp. 1 milj.kr.
I anknytning till förslagen i budgetpropositionen tar
utskottet upp sex motioner som väckts under den allmänna
motionstiden. Motionerna gäller frågor om FoU-verksamhetens
inriktning och lokalisering.

Till betänkandet har fogats tre reservationer och ett särskilt
yttrande.
V-ledamöterna reserverar sig mot att utskottet avstyrker ett
yrkande i en v-motion om att statens engagemang i projekt typ
PROMETHEUS bör omföras till insatser för utveckling av
miljövänlig kollektivtrafik (res. 1). C-, v- och mp-ledamöterna
reserverar sig vidare mot att utskottet lämnar utan vidare
åtgärd motionsyrkanden om särskilda insatser för att påskynda en
utveckling av spårtaxi (res. 2 och 3).
Mp-ledamoten har avgett ett särskilt yttrande om särskilda
insatser för forskning och utveckling av miljöanpassad
kollektivtrafik m.m.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Transportforskning

Propositionen

Regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1990/91:100 under avsnitt H. Transportforskning (s.
121--125)
1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
2. att riksdagen till Bidrag till statens väg- och
trafikinstitut för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 52289000 kr.,
3. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut:
Återanskaffning av viss basutrustning för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 5000000 kr.,
4. att riksdagen till Transportforskningsberedningen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
43361000 kr.,
5. att riksdagen medger att regeringen bemyndigar
transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till
forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren
1992/93 och 1993/94 inom en ram av 36000000 kr., resp.
25000000 kr.

Motionerna

1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen beslutar att de olika anslag som via olika
verk och myndigheter går till EG-projekten DRIVE och PROMETHEUS
samt till försöksvägar bl.a. i Västsverige överförs till
transportforskningsberedningens insatser för miljövänlig
kollektivtrafik.

1990/91:T269 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1990/91:Bo543 anförts om utveckling av spårtaxi för
2000-talets kollektivtrafik.

1990/91:T429 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utprovning av ett spårtaxisystem.

1990/91:T433 av Viola Claesson (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar om ett utvecklingsbidrag till ett automatiskt
spårtrafiksystem i en medelstor stad i enlighet med vad i
motionen anförts.

1990/91:T912 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att VTIs planerade enhet för forskning inom
järnvägsområdet förläggs till Borlänge.

1990/91:T918 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett samlat statligt initiativ för utveckling av
spårbilssystem.

Utskottet

1. Anslag till statens väg- och trafikinstitut, m.m.

Anslag till verksamheten

Verksamheten vid statens väg- och trafikinstitut (VTI)
finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten via
reservationsanslaget Bidrag till statens väg- och
trafikinstitut, dels med ersättning för uppdragsforskning, som
redovisas under förslagsanslaget Statens väg- och
trafikinstitut. Bidraget över statsbudgeten är avsett att
täcka VTIs kostnader för myndighetsuppgifter och egen
FoU-verksamhet. Vidare finns sedan budgetåret 1989/90 ett
reservationsanslag för återanskaffning av viss basutrustning vid
institutet.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att
bidragsanslaget till VTI räknas upp realt med 3 milj.kr. till
sammanlagt 52289000 kr.
Utskottet konstaterar att förslaget följer riksdagens
senaste forskningspolitiska beslut (prop. 1989/90:90 avsnitt 15,
bet. TU26, rskr. 335). VTI skall enligt detta beslut erhålla en
nivåhöjning på sammanlagt 6 milj.kr under en treårsperiod, varav
1 milj.kr. anvisats för innevarande budgetår, 3 milj.kr.
beräknades för budgetåret 1991/92 och resterande 2 milj.kr.
förutsågs anvisas för budgetåret 1992/93. I propositionen
föreslås vidare att riksdagen för nästa budgetår till I1.
Statens väg- och trafikinstitut anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr. och till I3. Statens väg- och trafikinstitut:
Återanskaffning av viss basutrustning ett reservationsanslag på
5 milj.kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Järnvägsforskningens lokalisering

I motion T912 (s) yrkas att VTIs enhet för forskning inom
järnvägsområdet förläggs till Borlänge. I motionen nämns att ett
avtal träffats mellan de tre statliga trafikverken i Borlänge --
vägverket, banverket och trafiksäkerhetsverket --,
länstrafikföretaget AB Dalatrafik och högskolan i Falun/Borlänge
om finansiering av ett Centrum för transportforskning. Avtalet
innebär att de tre statliga verken tillsammans med AB Dalatrafik
vardera tillskjuter 0,5 milj.kr. under år 1991. Enligt
motionärerna skulle ett betydelsefullt komplement till detta
forskningscentrum utgöra den del av VTI som nu är under
uppbyggnad med inriktning mot järnvägsforskning.
Utskottet vill erinra om att enligt 1989 års trafikpolitiska
beslut skall VTI utvecklas till ett väg- och järnvägsinstitut.
En breddad inriktning vid VTI till att även omfatta
järnvägsfrågor bedömdes innebära att de FoU-resurser som fanns
vid institutet skulle kunna samordnas och utnyttjas effektivare.
Riksdagen har vidare genom 1990 års forskningspolitiska beslut
prioriterat järnvägsforskning och anvisat utökade resurser till
VTI för denna typ av forskning.
Enligt vad utskottet erfarit har VTI under år 1990 inrättat
en särskild avdelning för järnvägsforskning. Verksamheten är i
ett uppbyggnadsskede där programarbete, personalrekrytering samt
forsknings- och utvecklingsarbete löper parallellt.
Järnvägsforskning bedrivs också vid VTIs övriga
forskningsavdelningar när FoU-projekten sammanfaller med
respektive avdelnings kompetensprofil. Möjligheten att i nära
samarbete mellan forskarna utnyttja institutets bredd och
kompetens i tvärvetenskapliga projekt -- jämte närheten till
Linköpings universitet -- bedöms av institutet som en värdefull
tillgång och var också ett av huvudargumenten för
riksdagsbeslutet om en uppbyggnad av järnvägsforskningen till
VTI. I sammanhanget kan vidare nämnas att VTI nyligen med SJ och
banverket träffat avtal om forskningssamverkan.
Enligt vad utskottet erfarit bedömer banverket det som
angeläget med järnvägsforskning i anslutning till huvudkontoret
i Borlänge. Ett nära samarbete mellan forskare och medarbetare
inom banverket anges kunna ge viktiga samordningsvinster.
Banverket bedömer det vidare som positivt om VTI inleder
samarbete med Centrum för transportforskning i Borlänge.
Utskottet bedömer det som viktigt att järnvägsforskningen
vid VTI i Linköping kan byggas upp enligt tidigare
riksdagsbeslut och att institutets tvärvetenskapliga inriktning
och kompetens kan tas till vara på åsyftat sätt. Utskottet
avstyrker därför en omflyttning av VTIs avdelning för
järnvägsforskning. Utskottet konstaterar vidare att högskolan i
Falun/Borlänge kan ha en roll när det gäller den framtida
trafikforskningen. FoU inom järnvägsområdet berör en lång rad
discipliner varför ett brett spektrum av satsningar erfordras.
Genom de tre trafikverkens lokalisering till Borlänge finns
vidare en miljö som kan främja tvärvetenskapliga FoU-insatser
men också ge underlag för en förbättrad rekrytering av kompetent
arbetskraft till verken. Utskottet förutsätter att, inom ramen
för det samarbete som både SJ, banverket,
transportforskningsberedningen och VTI har etablerat med olika
universitet och högskolor om FoU-insatser, frågan om utveckling
av ett samarbete med Centrum för transportforskning i
Falun/Borlänge kan komma upp till prövning. Med hänvisning till
vad som nu har anförts synes inte motionen påkalla någon åtgärd
från utskottets sida varför utskottet avstyrker densamma.

2. Anslag till transportforskningsberedningen, m.m.

Anslag till verksamheten

Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att
planera, initiera, stödja och samordna forskning, utveckling och
demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och
trafiksäkerhet.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen dels under
reservationsanslaget Transportforskningsberedningen för nästa
budgetår anvisar 43361000 kr., dels medger att
regeringen bemyndigar TFB att besluta om statligt stöd till
forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren
1992/93 och 1993/94 inom en ram av 36000000 kr. resp.
25000000 kr. Medelsanvisningen innebär enligt
kommunikationsministern en real höjning med 1 milj.kr. enligt
1990 års forskningspolitiska beslut.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

FoU-verksamhetens inriktning

I motion T249 (v) begärs att statligt stöd till forskning
och utveckling typ PROMETHEUS bör omföras till TFBs insatser
för miljövänlig kollektivtrafik. Motionärerna kritiserar den
satsning som genom detta samarbete görs från svensk sida på
bilismen med dess negativa effekter på människors hälsa och på
miljön. I motionen anges vidare att dessa system laborerar med
satellitkontroll och övervakning av trafikströmmarna på vägarna.
Enligt vad utskottet erfarit har TFB i december 1990 inom
ramen för sitt samordningsansvar presenterat en rapport med en
lägesbeskrivning och plan för statens insatser vad gäller
PROMETHEUS och DRIVE. Enligt den gemensamma kommittén för
projektet kan resursbehovet fram till år 1994 anges till 355
milj.kr., varav staten genom olika FoU-organ förutsätts svara
för 130 milj.kr., vägverket för 100 milj.kr., televerket för 25
milj.kr. och industrin för 100 milj.kr. Det bör framhållas att
de angivna satsningarna är att betrakta som önskemål från
kommittén och att en prioritering och bedömning förutsätts göras
senare. I rapporten görs också ett försök till sammanställning
av vilka vinster som kan uppnås med informationsteknologin i
vägtrafiken. Dessa vinster anges huvudsakligen stå att finna
inom fyra områden, nämligen trafiksäkerhet, energiförbrukning
och luftföroreningar, framkomlighet och tillgänglighet samt inom
infrastrukturområdet.
Utskottet har tidigare, senast under förra riksmötet (bet.
1989/90:TU26 s. 12--13), behandlat statens engagemang i projekt
typ PROMETHEUS. Utskottet har därvid pekat på projektets
trafiksäkerhetsinriktning och att det är väsentligt att man från
svensk sida följer FoU som bedrivs utanför vårt land för att vi
skall kunna tillgodogöra oss resultaten av vad som därvid kommer
fram. Utskottet har nu samma uppfattning. Beträffade stöd till
FoU om miljövänlig kollektivtrafik erinrar utskottet om det
omfattande arbete som bedrivs på området av TFB. Enligt vad
utskottet erfarit pågår vidare diskussioner om att starta
likartade projekt för järnvägstrafik med deltagande bl.a. av SJ
och banverket. Sålunda har EGs Transportdirektorat inbjudit
bl.a. Sverige till diskussioner om deltagande i ett nytt
planerat forskningsprogram (EURET). Budgetunderlaget är av
naturliga skäl ännu begränsat. En bedömning som redovisas i
regeringens proposition om näringspolitik för tillväxt (prop.
1990/91:87) är att på sikt omfattningen kan bli av samma
storleksordning som de tidigare nämnda projekten på vägsidan.
Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrks
motionsyrkandet.

I fyra motioner yrkas på ökade insatser för att främja
utvecklingen av ett spårbilssystem.

Enligt motion T269 (c) framhålls att staten måste satsa
kraftfullt på att stödja forskning och utveckling av modern
miljövänlig teknik för Stockholmsregionens trafikförsörjning.
Ett system med spårtaxi bedöms av motionärerna bl.a. kunna
kraftigt reducera driftkostnaderna i jämförelse med
konventionell kollektivtrafik.
I motion T429 (m) anges att ett spårbilssystem på ett
avgörande sätt i framtiden kan påverka uppbyggnaden av
infrastrukturen i våra större städer. Om pågående förstudie
kring projektet uppvisar ett positivt resultat bör enligt
motionären staten tillsammans med någon kommun och med
näringslivet medverka till en praktisk utprovning av systemet.
I motion T433 (v) begärs att från infrastrukturfonden
anvisas ett bidrag på minst hälften av byggkostnaden för den
första etappens utbyggnad av ett spårbilssystem i en medelstor
stad.
Slutligen i motion T918 (mp) yrkas att riksdagen uttalar
sitt stöd för systemet och att staten aktivt går in med ett
riskkapital för att en prototyp och provbana skall kunna tas
fram.

Enligt vad utskottet erfarit pågår bl.a. inom TFBs ram
förstudier kring spårbilssystemet. I en studie söker man
klarlägga de ekonomiska, tekniska och samhälleliga
förutsättningarna för ett spårbilssystem. Ett projekt genomförs
vidare i Gävle där en simulering görs av hur ett spårbilssystem
kan komma att verka vad gäller hastighet, kapacitet,
driftsäkerhet, ekonomi m.m.
Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är vidare engagerad
i ett projekt som innefattar utformningen av ett spårtaxisystem
i en specifik tätort.
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionerna
att det är väsentligt att nya typer av trafiklösningar
utvecklas. Spårbilssystem har också flera fördelar ur
miljösynpunkt som gör en fortsatt uppföljning och utprovning
angelägen. Utskottet förutsätter därför att en fortsatt
utveckling av nya trafiklösningar, typ spårbilssystem, kan komma
att prövas inom ramen för de insatser som avsätts för
teknikutveckling på transportområdet. Med hänvisning till det
anförda anser utskottet att syftet med motionsyrkandena delvis
blir tillgodosedda. Motionerna kan därför i denna del lämnas
utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

3. Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget till Statens väg- och
trafikinstitut
att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

2. beträffande anslaget till Bidrag till statens väg- och
trafikinstitut
att riksdagen till Bidrag till statens väg- och
trafikinstitut för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 52289000 kr.,

3. beträffande anslaget till Statens väg- och
trafikinstitut: Återanskaffning av viss basutrustning
att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut:
Återanskaffning av viss basutrustning för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 5000000 kr.,

4. beträffande järnvägsforskningens lokalisering
att riksdagen avslår motion 1990/91:T912,

5. beträffande anslaget till
Transportforskningsberedningen m.m.
att riksdagen
a) till Transportforskningsberedningen för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 43361000 kr.,
b) medger att regeringen bemyndigar
transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till
forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren
1992/93 och 1993/94 inom en ram av 36000000 kr. resp.
25000000 kr.,
6. beträffande statligt stöd till forskning och utveckling
typ PROMETHEUS
att riksdagen avslår motion 1990/91:T249 yrkande 8,
res. 1 (v)

7. beträffande utvecklingen av ett spårbilssystem
att riksdagen lämnar motionerna 1990/91:T269 yrkande 3,
1990/91:T429, 1990/91:T433 och 1990/91:T918 utan vidare åtgärd.
res. 2 (c, mp)
res. 3 (v)

Stockholm den 7 mars 1991

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Ove Karlsson (s), Olle
Östrand (s), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel
Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten
Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c),
Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve
Wernersson (s), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp).

Reservationer

1. Statligt stöd till forskning och utveckling typ PROMETHEUS
(mom.6)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks motionsyrkandet"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns en rad frågetecken runt det
statliga engagemanget i de nämnda europeiska FoU-projekten. Det
gäller såväl målsättningarna för arbetet och projektens
finansiering som möjligheterna för Sverige att reellt påverka
arbetet. Som framhålls i motionen T249 (v) har under årtionden
många sett bilen som en frihetssymbol. Men när antalet bilar
ökat till en viss mängd hotar den i stället friheten. Med
statliga medel forskar och utvecklar bil- och
elektronikindustrin projekt, där autopiloter skall kunna ta
över bilförarens ansvar. Biltrafiken skall förtätas genom
bilkonvojer, där den mänskliga faktorn utgör ett alltför osäkert
inslag. Utskottet delar mot denna bakgrund bedömningen i
motionen att allt statligt engagemang i PROMETHEUS och DRIVE bör
avbrytas samt att alla statliga medel till dessa projekt skall
dras in och i stället satsas på FoU som gynnar
kollektivtrafiksystem.
Vad utskottet sålunda anfört om statligt stöd till forskning
och utveckling typ PROMETHEUS bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande statligt stöd till forskning och utveckling
typ PROMETHEUS
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utvecklingen av ett spårbilssystem (mom. 7)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Roy Ottosson (mp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det behövs rejält nya satsningar på
trafiksystem som kan göra kollektivtrafiken både mer effektiv
mer och attraktiv. Ett nytt trafiksystem baserat på spårbilar
utgör därför en mycket lovande teknisk utveckling som bör
främjas. Spårbilssystem har också klara fördelar från miljö- och
trafikpolitisk synpunkt. Genom trafiksystemets smidiga
anpassning till samhällsmiljön kan även handikappade och
rörelsehindrade resenärer ges en betydligt bättre standard än
med konventionella trafiksystem. Utbyggnaden av ett
spårbilssystem skulle vidare kunna få en stor betydelse för
svenskt näringsliv med många nya sysselsättningstillfällen
samtidigt som anläggning av en referensanläggning skulle kunna
ge goda möjligheter på exportmarknaden.
Ett nytt transportsystem av detta radikalt nya slag kräver,
som framhålls i motion T918 (mp), en kombination av samhälls-
och företagsengagemang och ett helt nytt betraktelsesätt där
trafiken sätts in i ett industripolitiskt och internationellt
perspektiv. För att förverkliga den beskrivna teknikutvecklingen
krävs en bred uppslutning från både industri och samhälle.
Första steget bör vara att riksdagen uttalar sitt stöd för
projektet och att regeringen därefter tar de nödvändiga stegen
för att starta ett innovationsförlopp. Staten bör härvid aktivt
gå in med ett riskkapital för att en prototyp och provbana skall
kunna anläggas.
Vad utskottet sålunda anfört om utvecklingen av ett
spårbilssystem, vilket innebär att motion T918 (mp) tillstyrks
och att syftet med motionerna T269 (c) yrkande 3, T429 (v) och
T433 (m) till väsentlig del tillgodoses, bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande utvecklingen av ett spårbilssystem
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T918 och med
anledning av motionerna 1990/91:T269 yrkande 3, 1990/91:T429 och
1990/91:T433 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

3. Utvecklingen av ett spårbilssystem (mom.7)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det behövs rejält nya satsningar på
trafiksystem som kan göra kollektivtrafiken både mer effektiv
och mer attraktiv. Ett nytt trafiksystem baserat på spårbilar
utgör därför en mycket lovande teknisk utveckling som bör
främjas. Spårbilssystem har också klara fördelar från miljö- och
trafikpolitisk synpunkt. Genom trafiksystemets smidiga
anpassning till samhällsmiljön kan även handikappade och
rörelsehindrade resenärer ges en betydligt bättre standard än
med konventionella trafiksystem. Utbyggnaden av ett
spårbilssystem skulle vidare kunna få en stor betydelse för
svenskt näringsliv med många nya sysselsättningstillfällen
samtidigt som anläggning av en referensanläggning skulle kunna
ge goda möjligheter på exportmarknaden.
Utskottet delar mot denna bakgrund den uppfattning som
framförs i motion T429 (v) att ett statligt utvecklingsbidrag
bör lämnas till minst hälften av kostnaden för byggandet av en
första etapp av ett spårbilssystem. Utbyggnaden bör ske i en
medelstor stad som är i behov av nya trafiklösningar och
regionalpolitiska satsningar. Utskottet anser vidare att den
förordade satsningen bör finansieras från infrastrukturfonden.
Vad utskottet sålunda anfört om utvecklingen av ett
spårbilssystem, vilket innebär att motion T429 (v) tillstyrks
och att syftet med motionerna T269 (c) yrkande 3, T433 (m) och
T918 (mp) till väsentlig del tillgodoses, bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande utvecklingen av ett spårbilssystem
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T429 och med
anledning av motionerna 1990/91:T269 yrkande 3, 1990/91:T433 och
1990/91:T918 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Anslaget till Transportforskningsberedningen (mom.5)

Roy Ottosson (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att ytterligare 100 milj.kr. per
år bör satsas på forskning och utveckling av miljöanpassad
kollektivtrafik m.m. Även fullskaliga utvecklingsprojekt, som
t.ex. försök med prototyp av spårbilssystem, bör kunna ingå.
Anslaget bör utgå varje år under en treårsperiod, dvs. totalt
med 300 milj.kr. för perioden 1991/92--1994/95.
Förslaget lades fram till riksdagen i samband med det
forskningspolitiska beslutet våren 1990, men avslogs sedermera
av riksdagen. Förslaget upprepas i årets partimotioner om
vägtrafiken (T207) samt den om trafikpolitiken med anledning av
regeringens tillväxtproposition. Vi återkommer således till det
vid ett senare tilfälle.