Trädgårdsnäring m.m.

Betänkande 1994/95:JoU18

Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JOU18

Trädgårdsnäring m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1994/95
JoU18

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet 16 motionsyrkanden
rörande fäbodbruk och trädgårdsnäring m.m. från den allmänna
motionstiden 1995. Samtliga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats sex reservationer.

Motionerna

1994/95:Jo237 av Ragnhild Pohanka och Gudrun Lindvall (mp)
vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fäbodbruket och dess roll i ett levande
kulturlandskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
fäbodbruket skall kunna utvecklas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vad en ökning av antalet fäbodar betyder
ur sårbarhets- och beredskapssynpunkt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en snabb handläggning av frågan
då antalet fäbodar minskar katastrofalt för varje år,

5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
förvärvstillståndshandläggningen rörande försäljning av fäbodar
och jordbruksfastigheter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fäbodarnas betydelse bör uppmärksammas
vad gäller gamla lantraser,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om undantag för fäbod- och småbrukare
angående husbehovsslakt,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om slaktvikten för att få EU-stöd,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen angivits när det gäller behovet av annan syn på
arealstödet vid betning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen framhållits om fäbodbrukares undantag från
mjölkkvoterna.

1994/95:Jo239 av Gunnar Goude och Gudrun Lindvall (mp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om EU:s investeringsbidrag till svensk
äppelodling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en differentiering av arbetsgivaravgiften.

1994/95:Jo251 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om investeringsstöd till grönsaksproduktion
och djurhållning.

1994/95:Jo253 av Christin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av fosfor- och kvävebalans i växtodling.

1994/95:Jo256 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om korrigering av regelsystemet för
omställningsarealen.

1994/95:Jo267 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bra trädgårdsväxter till konsumenterna.

Utskottet

Fäbodar

Motionen

I motion Jo237 (mp) yrkandena 1 och 2 framhålls fäbodbrukets
betydelse för ett levande kulturlandskap och efterfrågas förslag
från regeringen om hur fäbodbruket skall kunna utvecklas. Enligt
samma motion, yrkande 3, kan fäbodarna betyda mycket från
beredskaps- och sårbarhetssynpunkt med bibehållande av gamla
kunskaper. Enligt yrkande 4 minskar antalet fäbodar med en
skrämmande hastighet och en snabb handläggning av frågan är
därför nödvändig. Enligt yrkande 5 utgör handläggningen av
förvärvstillstånd ett stort hinder för yngre brukare att
förvärva jordbruksfastigheter. En översyn av
förvärvstillståndshandläggningen rörande försäljning av fäbodar
och jordbruksfastigheter är därför nödvändig. Motionärerna anför
i yrkande 6 att fäbodbruket utgör sista utposten för Svensk
Rödkulla, fjällkor och lantrasgetter i ursprunglig miljö. I
yrkande 7 anförs att rennäringen har fått vissa undantag för
slakt till husbehov, vilket även småbrukare och fäbodbrukare
borde få. Lantraserna kan enligt yrkande 8 i samma motion ej
komma upp i den stipulerade vikten för att få del av EU:s bidrag
till ungnöt, varför villkoren för stödet måste ändras. Enligt
yrkande 9 räknas areal med ris, skog, myrmark o.d. ej som
betesmark enligt EU:s regler och är därmed inte heller
bidragsberättigad. Det bör undersökas om medel för att
kompensera för detta kan tas ur miljö- eller glesbygdsstödet. I
yrkande 10 anförs att fäbodbrukare och vissa småbrukare borde
undantas vid beräkning av mjölkkvoter då de inte kan komma upp i
EU:s mjölkkvoter.

Utskottets överväganden

Utskottet har under tidigare riksmöte behandlat frågor om
bevarande av fäbodbruket och därvid framhållit bl.a. att
fäbodbruket är en väsentlig del av vårt kulturarv och att det är
angeläget att denna brukningsform bevaras (1990/91:JoU27).
Utskottet erinrar även om att riksdagen tidigare beslutat att
miljöprogrammet inom ramen för förordning (EEG) nr 2078/92 skall
bestå av tre delprogram (1994/95:JoU7, rskr. 126). Det första
delprogrammet skall stödja bevarandet av vissa från natur- och
kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap. Inom
ramen för detta program kan stöd lämnas för bl.a.
naturbetesmarker och övriga värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Riksdagen har även beslutat att bevarandeplaner skall upprättas
för våra lantraser (1993/94:JoU9, rskr. 87). En vetenskaplig
kommitté för biologisk mångfald har dessutom tillsatts av
regeringen (dir. 1994:51). Det är även möjligt att lämna stöd
för utrotningshotade husdjursraser inom ramen för ovannämnda
miljöprogram. Enligt jordförvärvslagen (SFS 1991:670) får
förvärv av jordbruksfastighet vägras om fastigheten är belägen i
glesbygd och behövs för att främja sysselsättning eller
bosättning på orten. Tillstånd prövas av länsstyrelsen.
Utskottet vill med anledning av motion Jo237 yrkande 7 erinra om
att husbehovsslakt är undantagen från Livsmedelsverkets
föreskrifter (SLVFS 1994:1) om slakt av tamboskap och inhägnat
vilt.

Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning att
det är angeläget att fäbodkulturen bevaras. De synpunkter som
framförs i motion Jo237 bör i huvudsak kunna tillgodoses inom
ramen för det nationella och EU-anknutna regelverk som kan
tillämpas på fäbodbruket. Det kan tilläggas att fäbodbruket
nyligen behandlats i samband med ett frågesvar i riksdagen
(prot. 1994/95:85). Även jordbruksministern redovisade en
positiv inställning till fäbodkulturen. Med det anförda föreslår
utskottet att motion Jo237, yrkandena 1--7 samt yrkandena 9 och
10, avslås i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd från
riksdagens sida med anledning av de i motion Jo237 yrkande 8
framförda synpunkterna beträffande slaktvikten för att få
EU-bidrag. I sammanhanget bör framhållas att utskottet nyligen
uttalat som sin mening att den gemensamma jordbrukspolitiken,
CAP, behöver förändras på flera viktiga punkter. Vid
reformeringen av CAP bör en primär uppgift vara att successivt
minska såväl antalet regleringar som budgetbelastningen. I
enlighet härmed bör man från Sveriges sida visa viss
återhållsamhet när det gäller att framföra nya förslag om
undantag från det gemensamma regelverket.

Trädgårdsnäring m.m.

Motionerna

Enligt motion Jo239 (mp) yrkande 1 bör svenska äppelodlare få
del av EU:s investeringsstöd. Staten bör satsa 10 miljoner
kronor för detta ändamål. I yrkande 2 föreslås att möjligheterna
till en differentiering av arbetsgivaravgifterna för fast och
tillfälligt anställd personal utreds. I motion Jo251 (v) yrkande
3 föreslås att det skapas en möjlighet för stöd till
investeringar i lagerbyggnader och maskiner inom den ekologiska
grönsaksproduktionen samt till utveckling av nya
djurhållningssystem. I motion Jo267 (s) anförs att regeringen
bör ge Statens jordbruksverk i uppdrag att i samarbete med
Konsumentverket utreda hur konsumenternas möjligheter kan
stärkas att välja ett lämpligt växtmaterial inom ramen för ett
förväntat ökat utbud av växter med för svenska förhållanden
skiftande kvalitet.

Enligt motion Jo253 (s) bör växtförädlingen snarast påbörja
program för att finna odlingssätt där balans uppnås mellan
fosfor- och kvävegivan och totaluttaget i skörden. Enligt motion
Jo256 (fp, m) bör regelsystemet för omställningsstöd korrigeras
så att de som överlåter mark ej behöver återbetala
omställningsstöd avseende tid då spannmålsproduktion ej skett.

Utskottets överväganden

Utskottet har under innevarande riksmöte tillstyrkt att
Sverige inom ramen för EG:s horisontella strukturstöd inför
stödformerna startstöd till yngre jordbrukare samt stöd till
bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter
(1994/95:JoU13). Dessa stödformer är även tillämpliga på
trädgårdsnäringen. Utskottet är inte berett att ta initiativ
till några ytterligare stödåtgärder. Därmed avstyrks motionerna
Jo239 yrkande 1 och Jo251 yrkande 3.

Motion Jo239 yrkande 2 tar upp arbetskraftskostnaderna i
trädgårdsnäringen och dessas betydelse i konkurrenshänseende.
Utskottet behandlade denna fråga under föregående riksmöte och
uttalade då att arbetskraftskostnaderna i trädgårdsnäringen bör
ägnas fortsatt uppmärksamhet (1993/94:JoU22). Regeringen borde
härvid särskilt beakta vad dessa kostnader innebär för de
svenska trädgårdsföretagens konkurrenskraft på en internationell
marknad. Motionen avstyrks i den mån den ej tillgodosetts genom
vad som anförts.

Utskottet är inte berett att föreslå något uttalande från
riksdagens sida med anledning av vad som i motion Jo267 anförs
om bra trädgårdsväxter till konsumenterna. Det finns för
närvarande inga gemensamma regler om certifiering av
köksväxtplantor inom EU, men ett arbete pågår för att införa
sådana. I dagsläget kan företagen välja om de vill certifiera
sina växter eller följa EU:s minimiregler om plantkvalitet.
Enligt uppgift pågår diskussioner mellan Statens jordbruksverk
och Trädgårdsnäringens riksförbund om produktion av
lättillgänglig information till konsumenterna i frågan.
Utskottet föreslår med det anförda att motionen avslås. Det kan
tilläggas att utskottet nyligen behandlat frågor om bevarande av
de traditionella sorterna av köksväxter m.m. (1994/95:JoU15).
Därvid har utskottet uttalat sig positivt om värdet av ett
variationsrikt sortmaterial och hänvisat bl.a. till en svensk
landsstudie som skall utreda dessa och närliggande frågor (dir.
1994:77).

Enligt de av riksdagen antagna miljömålen skall kväveläckaget
från jordbruket halveras till år 1995, ammoniakutsläppen minskas
med 25 % till år 1995 och den totala förbrukningen av
handelsgödselkväve minskas med 20 % fram till sekelskiftet. Med
anledning av detta har miljöavgifterna på handelsgödsel nyligen
höjts (1994/95:JoU7, rskr. 126). Utskottet föreslår därmed att
motion Jo253 avslås.

Enligt motion Jo256 bör regelsystemet för omställningsarealen
ändras så att de som överlåter mark utan förbehåll om fortsatt
omställning ej behöver återbetala omställningsstöd avseende tid
då spannmålsproduktion ej skett på marken. Utskottet erinrar om
gällande bestämmelser för omställningsstöd som återfinns i
förordningen (1991:1177) om inkomst-, omställnings- och
anläggningsstöd till jordbrukare m.m. Enligt denna förordning
skall stödbelopp återbetalas vid överlåtelse av mark om inte den
nye brukaren övertar omställningen. Om det kan anses oskäligt
att återkräva hela beloppet får detta sättas ned. För närvarande
pågår en rättslig prövning av det ärende som nämns i motionen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utveckling av fäbodbruket

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo237 yrkandena 1--7, 9
och 10,

res. 1 (mp)

2. beträffande slaktvikt för EU-stöd

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo237 yrkande 8,

res. 2 (v, mp)

3. beträffande investeringsstöd till trädgårdsodling m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo239 yrkande 1 och
1994/95:Jo251 yrkande 3,

res. 3 (v, mp)

4. beträffande arbetsgivaravgifter för tillfälligt
anställda

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo239 yrkande 2,

res. 4 (mp)

5. beträffande bra trädgårdsväxter till konsumenterna

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo267,

res. 5 (mp)

6. beträffande behovet av fosfor- och kvävebalans i
växtodlingen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo253,

7. beträffande regelsystemet för omställningsareal

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo256.

res. 6 (m, fp)

Stockholm den 20 april 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Sinikka Bohlin

I beslutet har deltagit: Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),
Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp),
Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa
Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart
Brunander (c), Michael Hagberg (s), Siw Wittgren-Ahl (s) och
Marie Wilén (c).

Reservationer

1. Utveckling av fäbodbruket (mom. 1)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "anses tillgodosedd"
bort ha följande lydelse:

Glansperioden för fäbodarna inföll kring sekelskiftet då det
fanns ca 20 000 levande fäbodar i Sverige. I dag finns färre än
150 kvar och antalet sjunker med en skrämmande hastighet. Några
av våra gamla rötter håller på att förintas och en kultur håller
på att dö ut. De levande fäbodar som i dag finns kvar håller
Sveriges äldsta tradition levande. Men fäbodbruket är mer än
kultur, det är ett sätt att leva och dessutom en form av
ekologiskt anpassat jordbruk. Med utveckling mot ett biologiskt
jordbruk, utan kemikalier och konstgödning, kan fäbodarna bli en
såväl lönsam som praktisk nisch. Medan djuren betar på fäboden
kan marken på gården användas till att odla det foder som djuren
behöver under vintersäsongen. Enligt utskottets mening bör stöd
till fäbodverksamhet vara en naturlig del av Landsbygd
90-projektet. Blir det för få djurhållare kvar, upphör snart
förutsättningarna för de kvarvarande.

Handläggningen av förvärvstillstånd har gjort att det i
princip är den som betalar bäst som får köpa
jordbruksfastigheter. Detta utgör ett stort hinder för kommande
yngre brukare att förvärva jordbruksfastigheter, och utskottet
anser därför att en översyn av handläggningen av förvärvsärenden
måste genomföras. Fäbodbruket utgör sista utposten för Svensk
Rödkulla, fjällkor och lantrasgetter i ursprunglig miljö. Deras
fria bete hjälper även till att bevara de sista resterna av en
urgammal svensk flora och fauna liksom lokala traditioner.
Försvinner detta är det sedan borta för all framtid i vårt land.
Enligt utskottets mening hjälper lokalt stöd till fäbodbruket
föga, när det nu alltmer drabbas av riksdagsbeslut och EU:s
regler.

Enligt utskottets mening kan fäbodarna betyda mycket från
beredskaps- och sårbarhetssynpunkt med bibehållande av gamla
kunskaper. De spridda brukningsenheterna ger också gott underlag
att växa vid behov av ökad produktion av kött- och
mjölkprodukter med resursbesparande ekologiskt riktig
djurhållning.

De små jordbruken och fäbodarna slås ut bl.a. av hur
jordbruksstöden i Sverige varit konstruerade, och EU:s stöd
innebär för många nådastöten. Man får inte längre transportera
slaktade djur till kontrollslakterier. Rennäringen har fått
undantag för slakt till husbehov, vilket enligt utskottets
mening även småbrukare och fäbodbrukare borde få.

Fäbodbrukarna har inte ekonomiskt underlag för en maskinpark
och köper oftast vinterfoder och låter djuren gå ute så länge
som möjligt med mindre avkastning som följd. Man får inte räkna
arealer med ris, skog och myrmark e.d. som betesmark, vilket
innebär att marken inte är bidragsberättigad enligt EU:s regler.
Enligt utskottets mening bör det undersökas om pengar kan tas ur
miljöstödet eller glesbygdsstödet för att kompensera för detta.
Utskottet anser vidare att då fäbodbrukare och vissa småbrukare
inte kan komma upp i EU:s mjölkkvoter bör de undantas vid
beräkning av mjölkkvoter. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo237 yrkandena 1--7 samt 9 och 10 bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande utveckling av fäbodbruket

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo237 yrkandena
1--7, 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Slaktvikt för EU-stöd (mom. 2)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
med "Utskottet är" och slutar med "gemensamma regelverket" bort
ha följande lydelse:

För att få EU-stöd behövs två tjurar per år med en slaktvikt
på minst 200 kg. Den vikten kommer inte lantraserna upp i under
den stipulerade tiden, då de vid slakten skall vara antingen 10
eller 22 månader (ungdjur). Om den åldern skall behållas måste
slaktvikten reduceras för djur av lantras. Enligt utskottets
mening bör regeringen verka för en sådan förändring av EU:s
regelverk. Riksdagen bör med anledning av motion Jo237 yrkande 8
ge regeringen till känna vad som här anförts.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande slaktvikt för EU-stöd

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo237 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Investeringsstöd till trädgårdsodling m.m. (mom. 3)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande
lydelse:

I och med Sveriges inträde i EU kan äppelodlare som röjer sina
odlingar få upp till 55 000 kr per hektar röjd mark i bidrag.
Bidraget begränsas till friska, produktiva odlingar där trädens
ålder inte överstiger 20 år. Andra villkor är att ingen
nyplantering av äpplen sker på den röjda marken och att
bidragstagaren förbinder sig att inte odla äpplen inom de
kommande 15 åren. Risken är stor att röjningsbidraget kan få mer
långtgående konsekvenser i Sverige än på andra håll i Europa och
att även odlare av produktiva, potentiellt lönsamma, svenska
odlingar kommer att anamma EU:s röjningspropåer. Detta
sammanhänger med att svenska äppelodlare, trots medlemskapet i
EU, för närvarande inte kan konkurrera på samma ekonomiska
villkor som andra europeiska odlare. Så är t.ex. villkoret för
att svenska odlare skall få del av EU:s investeringsbidrag att
svenska staten också bidrar, vilket regeringen hitills sagt nej
till. För miljöns och för konsumenternas skull är det enligt
utskottets uppfattning viktigt att den kommersiella
fruktodlingen i Sverige inte minskar. Mot denna bakgrund
instämmer utskottet i motion Jo239 yrkande 1 att svensk
äppelodling bör få del av EU:s investeringsstöd och att svenska
staten satsar 10 miljoner kronor för att svenska äppelodlare
skall få samma villkor som andra europeiska odlare i detta
avseende.

Grönsaksodlingens ekonomi skiljer sig radikalt från den övriga
jordbruksproduktionens eftersom den är både arbets- och
kapitalintensiv. Produktionsvärden på flera hundra tusen kronor
per hektar är fullt normala i grönsaksodlingen.
Lönsamhetsskillnaden vid övergång till ekologisk drift kan
följaktligen röra sig om åtskilliga tiotusentals kronor per
hektar, även om skillnaden är måttlig räknat i procent. De
arealersättningar som är aktuella inom miljöprogrammet kan
därför aldrig kompensera mer än en bråkdel av
lönsamhetsskillnaden i den ekologiska grönsaksodlingen. För att
uppnå motsvarande ekonomiska stimulans till omläggning krävs
också kompletterande insatser av annat slag. Utskottet föreslår
därför med anledning av motion Jo251 yrkande 3 att det öppnas en
möjlighet för stöd till investeringar i lagerbyggnader och
maskiner inom den ekologiska grönsaksproduktionen. En annan
grupp ekologiska producenter som har särskilt stora kostnader är
de som är engagerade i utvecklingen av nya djurhållningssystem,
särskilt inom svin- och hönsproduktionen. Även dessa bör enligt
utskottets mening ha möjlighet att söka investeringsstöd, i
första hand för byggnader.

Riksdagen bör med hänvisning till det anförda, med anledning
av motionerna Jo239 yrkande 1 och Jo251 yrkande 3 som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande investeringsstöd till trädgårdsodling m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo239
yrkande 1 och 1994/95:Jo251 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Arbetsgivaravgifter för tillfälligt anställda (mom. 4)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Motion Jo239" och slutar med "som anförts" bort ha följande
lydelse:

Svenska äppelodlare kan, trots medlemskapet i EU, inte
konkurrera på samma villkor som andra europeiska odlare. Orsaken
är bl.a. arbetsgivaravgiften som i Sverige är densamma oavsett
om det rör sig om fast eller tillfällig anställning. I t.ex.
Tyskland är uttaget av arbetsgivaravgift endast några få procent
på nettolönen för tillfällig arbetskraft. Utskottet föreslår
därför, med anledning av motion Jo239 yrkande 2, att
möjligheterna till en differentiering av arbetsgivaravgifter för
fast och tillfälligt anställd personal utreds. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande arbetsgivaravgifter för tillfälligt
anställda

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo239 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Bra trädgårdsväxter till konsumenterna (mom. 5)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottet är" och på s. 5 slutar med "(dir. 1994:77)" bort
ha följande lydelse:

Genom Sveriges inträde i EU har förutsättningarna för handel
med trädgårdsväxter förändrats. I några avseenden har
kvalitetskraven höjts, medan de i andra avseenden har sänkts
eller helt tagits bort. Certifiering av plantor av jordgubbar,
hallon, svarta vinbär och fruktträd är t.ex. inte längre
obligatorisk. Gränserna har öppnats för en fri handel inom
unionen med de växter som uppfyller EU:s minimikrav. För några
av medlemsländerna, bl.a. Storbritannien, finns enligt uppgift
undantag från EU:s krav beträffande försäljning av bl.a.
köksväxtfröer. Sverige borde arbeta för ett liknande undantag.

Utskottet anser att det i framtiden kommer att finnas ett
större behov än tidigare av kvalitetsinriktad information till
konsumenterna gällande växter för olika former av
trädgårdsodling. Speciellt angeläget är detta för
fritidsodlingens räkning, eftersom man bland fritidsodlarna har
mindre kompetens att göra kloka köp än vad yrkesmässiga odlare
har. Regeringen bör därför ge Statens jordbruksverk i uppdrag
att i samarbete med Konsumentverket utreda hur konsumenternas
möjligheter att välja ett bra växtmaterial kan stärkas. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo267 bör riksdagen ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande bra trädgårdsväxter till konsumenterna

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo267 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Regelsystemet för omställningsarealen (mom. 7)

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva
Eriksson (fp) och Eva Björne (m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Enligt motion" och slutar med "utskottet motionen" bort ha
följande lydelse:

Det jordbrukspolitiska beslutet som riksdagen fattade i juni
1990 syftade till att under en femårig övergångsperiod -- med
vissa statliga åtaganden -- avreglera och marknadsanpassa
svenskt jordbruk. För att minska överproduktionen av spannmål
erbjöds lantbrukare att mot ersättning ta åkerareal ur
spannmålsproduktion under en femårsperiod. På grund av ansökan
till och senare medlemskapet i EU kunde 1990 års
jordbrukspolitiska beslut inte fullföljas. Efter rekommendation
från den s.k. omställningskommissionen höjdes bl.a.
arealersättningen till spannmålsodlarna och förlängdes systemet
med garanterade inlösenpriser.

Först när EU-medlemskapet nu är ett faktum har regler lagts
fast när det gäller omställningsarealen. En brukare kan år 1995
ta arealen ur omställning, han får då EU:s arealersättning men
samtidigt får han betala tillbaka 40 % av den
omställningersättning som uppburits. Om han väntar med
övergången till år 1996 får han betala tillbaka 20 %. Detta är
en praktisk anpassning av omställningsbestämmelserna med
anledning av EU-medlemskapet.

Enligt utskottets uppfattning borde dock företas ytterligare
en anpassning av reglerna för en mindre grupp lantbrukare,
uppskattningsvis ca 10--20, som råkat illa ut. De åsyftade
lantbrukarna har av olika anledningar varit nödsakade att
upphöra med jordbruksdrift och har inte lyckats träffa
uppgörelse med efterträdare om att överta omställningen. Staten
har då återkrävt hela omställningsbeloppet, trots att odling
inte förekommit under ett visst antal år. Utskottet anser att
det är orimligt att de som försökt men inte lyckats överlåta
brukandet med förbehåll om omställningen får betala även för den
tid då spannmålsproduktion inte förekommit. Vad utskottet anfört
med anledning av motion Jo256 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande regelsystemet för omställningsarealen

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo256 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.