Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Tillfälligt vidgad användning avrekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Betänkande 2003/04:UBU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 maj 2004

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOCX
Tillfälligt vidgad användning avrekryteringsbidrag till vuxenstuderande(docx, 106 KB)
PDF
Bilaga: bet_200304_ubu_15(pdf, 387 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2003/04:15 Tillfälligt vidgad användning avrekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Beslut

Fler anställda inom vården, skolan och omsorgen ska kunna studera (UbU15)

Nu blir det en särskild satsning på rekryteringsbidrag till vuxna som vill studera den 1 juli 2004 till den 31 december 2005. Nyheten är att kommuner och landsting inom den särskilda satsningen får rekrytera anställda inom vården, skolan och omsorgen till studier på halvtid med rekryteringsbidrag. Tidigare har rekryteringsbidraget i huvudsak betalats ut till arbetslösa. Nu ska även anställda kunna få del av rekryteringsbidraget. Syftet med satsningen är förhindra arbetslöshet och att höja kompetensen hos de kommun- och landstingsanställda.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottet
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 4
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2004-05-06
Justering: 2004-05-13
Trycklov: 2004-05-14
Trycklov: 2004-05-17
Trycklov till Gotab och webb: 2004-05-19
Reservationer: 10
Betänkande 2003/04:UBU15

Alla beredningar i utskottet

2004-05-06

Fler anställda inom vården, skolan och omsorgen ska kunna studera (UbU15)

Nu blir det en särskild satsning på rekryteringsbidrag till vuxna som vill studera den 1 juli 2004 till den 31 december 2005. Nyheten är att kommuner och landsting inom den särskilda satsningen får rekrytera anställda inom vården, skolan och omsorgen till studier på halvtid med rekryteringsbidrag. Tidigare har rekryteringsbidraget i huvudsak betalats ut till arbetslösa. Nu ska även anställda kunna få del av rekryteringsbidraget. Syftet med satsningen är förhindra arbetslöshet och att höja kompetensen hos de kommun- och landstingsanställda. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2004-05-28
Stillbild från Debatt om förslag 2003/04:UBU15, Tillfälligt vidgad användning avrekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Debatt om förslag 2003/04:UBU15

Webb-tv: Tillfälligt vidgad användning avrekryteringsbidrag till vuxenstuderande

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Tobias Billström (M)
Anf. 23 Tobias Billström (M)
Herr talman! Från användning av energi till användning av skattebetalarnas pengar för utbildning. Jag tror att det är viktigt att inleda den här debatten med att slå fast ett par mycket väsentliga punkter. Den främsta grunden för framgång i studier heter motivation och förkunskaper. Dessa bägge förutsättningar går hand i hand med varandra. Den som inte vill studera kommer inte heller att bli en bra elev. Den som saknar förutsättningar för att inhämta kunskaper kommer inte att vara förmögen att åstadkomma bra resultat. Det må sedan gälla gymnasieskola eller forskarutbildning. Vi moderater har alltid betonat dessa parhästar i arbetet för att skapa ett Utbildnings-Sverige av rang. Vi har betonat dem just därför att det har funnits tendenser under senare år att glömma bort länkarna i den kedja som formar en framgångsrik kunskapsinhämtning. Grundprincipen måste, enligt oss, vara att individerna erbjuds utbildning efter egen förmåga och behov. Vi anser att ingen ska lämnas kvar som har en vilja att studera. Det fordrar en mängd olika alternativa utbildningsvägar och att vi uppmuntrar olika mål hos olika individer. Men när vi moderater pratar om mångfald i Utbildnings-Sverige pratar regeringen om någonting helt annat. I stället för att diskutera förbättringar av grundskolan och gymnasiet fortsätter man att lappa och laga i samma gamla stil. När den här propositionen kom slog det mig att den osökt leder tankarna till världslitteraturen, vilket kan tyckas något besynnerligt. Det verk som jag har i tankarna är 1300-talsförfattaren Dantes Den gudomliga komedin . I denna bok färdas författaren genom underjordens sju kretsar, ständigt nedåt, och får uppleva hur olika synder straffas. Som i Dantes verk gör många av dagens elever en liknande dyster resa. De går från att ha misslyckats och blivit svikna i den första kretsen - i grundskolan - till att misslyckas på ett IV-program i den andra kretsen - i gymnasiet. Därefter slussas de vidare i systemet och utsätts för en kontinuerlig serie av preparandår, komvuxterminer och collegeår innan de kanske till sist anses ha uppfyllt måtten för vad Socialdemokraterna anser vara en god utbildning. "I som här inträden, låten hoppet fara" står det ovanför porten till den skärseld som själarna i Dantes verk måste genomgå. Något liknande skulle ha kunnat utgöra överskrift till samtliga stora utbildningsprojekt som bedrivits i Sverige under det sena 90-talet, med Kunskapslyftet som främsta representant. Faktum är att den här propositionen i stort sett bara är en upprepning av den tidigare förda politiken, fast sämre. Trots att ett antal oberoende expertgrupper visat att individen inte gynnas av att ensidigt utbildas efter en mall som har akademiska studier som slutmål - lika för alla - är detta precis vad som nu sker. Folk som inte passar i den Östrosska kostymen göre sig icke besvär. Till den gruppen hör framför allt den som är mindre motiverad för högre studier, men kunnig med händer och hjärna på andra saker. Den gruppen är i stort sett bortglömd i den socialdemokratiska retoriken och i praktiken. Det är ett belagt faktum att människor måste ges ett stort ansvar för att planera och genomföra sina studier. Man tar nu i praktiken bort det ansvaret för den grupp som pekas ut i den här propositionen. Rekryteringsbidraget är i praktiken en studielön. Man får betalt för att utbilda sig. Det är moraliskt felaktigt, men också principiellt förkastligt. Trots att den här kammaren överösts med rapporter som pekat på stora administrativa problem i samband med genomförandet av Kunskapslyftet upprepar man nu samma misstag. Om knappt en månad, den 1 juli 2004 som det står i propositionen, ska landets kommuner börja använda regeringens nya rekryteringsbidrag. Finns verkligen beredskapen för denna åtgärd? Det är mycket tveksamt. Ännu värre är den korta tiden. Bidraget ska ju bara nyttjas fram till och med 31 december 2005. Någon kunskapsrevolution torde med det perspektivet vara utesluten, för vad kan åstadkommas i kvalitet när resurserna verkligen är, som det sägs i propositionen, av tillfällig karaktär. Landets kommuner och landsting har i det kaos av ekonomiska omställningar och kriser som man befinner sig i mycket små möjligheter att göra vettiga saker med de här pengarna - de 56 miljoner som regeringen tilldelar dem. Det kommer i värsta fall att bli hafs och slafs, som vi har sett exempel på tidigare. Det har inte minst kritiserats av de organ som står till riksdagens förfogande. Jag tänker närmast på Riksrevisionen, men också andra enheter som ligger i staten. Att dessutom som kronan på verket låta eftergymnasiala utbildningar omfattas av rekryteringsbidraget är högst tveksamt. De riktigt stora förlorarna blir de elever som tar studielån - de som själva utsätter sig för risken att bli betalningsskyldiga efter det att man har tagit lån. Personer på samma utbildning med likartad bakgrund kan genom det här förslaget komma att få fullkomligt olika förutsättningar. Några kommer att skuldsätta sig för livet med studielån under det att andra kommer att få rekryteringsbidrag och får betalt för att utbilda sig. Vad är det för rättvisa? Så här kan uppräkningen av misstag och missbedömningar fortsätta, men jag tror att det går att sammanfatta den här propositionen och våra motförslag på ett mycket enkelt sätt. Mot regeringens politik av tillfälligheter och nödlösningar ställer vi moderater en sammanhållen utbildningspolitik, som präglas av rakt motsatt hållning än vad Socialdemokraterna och Thomas Östros har. I stället för att fortsätta att nedrusta grundskolan satsar vi på att ge eleverna rätt kunskaper i rätt tid. I stället för att göra gymnasieskolan till en reparationsverkstad stoppar vi slussandet av elever uppåt i systemet. I stället för en snitslad bana vid sidan av den ordinarie vägen som leder till akademiska studier slåss vi för att ge människor de förkunskaper och den motivation som är nödvändiga för att öka den akademiska bildningens styrka i vårt land. I stället för rekryteringsbidrag vill vi ha ett sammanhållet studiemedelssystem som ställer krav på den som är mottagare men som också stöder den som känner sig motiverad att skaffa sig en vidareutbildning. Då måste studiepremien höjas, och det måste bli mer lönsamt att skaffa sig en utbildning. Om det, herr talman, tiger den här propositionen stilla. Jag yrkar avslutningsvis bifall till den moderata reservationen 1.
Ana Maria Narti (Fp)
Anf. 24 Ana Maria Narti (Fp)
Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 1 och reservation 10. När det gäller den första reservationen måste jag säga att jag är ledsen för att behöva yrka bifall till en reservation. Vi i Folkpartiet vill att folk ska utbilda sig många gånger i livet. Vi vill att folk som har en svag position i arbetslivet ska få förbättra sin utbildning, höja sin kompetens och på så sätt undvika en eventuell arbetslöshet. Men vi tycker att det förslag som kommer från regeringen är fullständigt ineffektivt och skapar förvirring och kaos, och det gäller både utbildningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Jag vill också påminna om att en sådan här ny modell av bidrag inte skulle behövas om kompetenskontot, det berömda, hade blivit en verklighet. Vi har ett särskilt yttrande i betänkandet, där vi påminner om den mycket sorgliga historien om kompetenskontot. Kompetenskontot var avsett just att förstärka utbildningsbakgrund och kompetens hos folk som har en svag position i arbetslivet. Det skulle gälla över hela fronten och under en längre tid. Vad får vi i stället? Ett bidrag som bara går till vissa grupper, som bara gäller 50 % av arbetstiden och som bara går till dem som jobbar inom kommun och landsting. Jag talade för inte så länge sedan med en tjänsteman som jobbar med utbildning inom Stockholms stad. Jag ville veta hur han betraktar den här nya varianten av stöd till kommunerna. Han var faktiskt väldigt tveksam. Han visste inte hur man skulle rekrytera folk som ska jobba halva tiden och samtidigt förbereda sig för en kanske ny befattning, en högre befattning, med hjälp av den här varianten av stöd. Han var också väldigt tveksam när det gällde möjligheten att utnyttja den nya kompetensen om två tre år. Han hade redan ganska så dystra erfarenheter av olika insatser för att komplettera lärarkåren inom kommunen. Arbetsmarknaden rör ju sig inte enligt planerna hos den socialdemokratiska regeringen. Alla säger att skolan kommer att behöva lärare, men just nu är det ingen brist på lärare i skolan. Tvärtom. Varför? Jo, därför att det var en stor grupp lärare som under de lite bättre tider som vi hade lämnade skolan för andra befattningar ute i näringslivet, men när det blev kärvt och de förlorade sina platser ute i näringslivet kom de tillbaka till skolan. Nu finns det rätt så många människor som har fått sin lärarbehörighet med olika speciella insatser - till exempel Ingenjörsprojektet, som var ett mycket intressant projekt - och som inte ens har kallats till anställningsintervju. Vad jag menar är att den politik vi får illustrerad i det här betänkandet är en politik som satsar på hackade småprogram, mycket kortsiktigt definierade situationer och ett myller av bestämmelser. Det gör att det är svårt att använda de här stödformerna. Vi vet också att den första varianten av rekryteringsbidrag inte har lett till en anstormning av folk bland de arbetslösa som vill lära sig enormt mycket. Den här gången kommer det att bli ännu svårare att hitta kandidater till den högre utbildningen, eftersom gruppen elever är så snävt definierad. Jag har en annan mycket klar bild över ineffektiviteten i den här utbildningspolitiken: den oändliga diskussionen om akademiker med utländsk bakgrund. Just nu finns de på olika lärosäten där de har börjat sina kompletterande utbildningar för att närma sig sitt yrke i Sverige. Men många av dem hotas av att behöva avbryta den påbörjade utbildningen därför att det inte finns en finansiering för resten av utbildningen. Hur stämmer det då med alla dessa insatser, med de stora summor som kastas in i olika sådana massprogram? De stämmer inte med behoven hos dem som har en svag position i arbetslivet eller som är arbetslösa. Därför vill vi inte ha det här rekryteringsbidraget. Jag vill en gång till understryka att kompetenskontot på ett mycket bättre sätt skulle ha löst dessa problem i arbetslivet. Då kan man undra varför den här idén kom på tapeten. Det kan antas att det är en variant av stöd till kommunerna och landstingen. Alla vet att kommuner och landsting har en mycket ansträngd ekonomi i dag. Men vill man stödja kommuner och landsting finns det mycket enklare sätt än att kasta över 1 miljard kronor i en mycket osäker investering. Avlasta arbetsgivarna, också inom den offentliga sektorn, från alla dessa tunga bördor som från socialdemokratiskt håll har lagts på dem. Då kommer de att anställa. När jag talade med tjänstemannen från Stockholms stad verkade han framför allt panikslagen inför tanken att om han släpper fram människor i den nya utbildningen kanske han också blir tvungen att ge dem en lite bättre anställning, och det ville han inte, för han vet vad det kostar. Ta bort alla dessa sjuklöneperioder, alla dessa procent på sjukvistelser som drabbar arbetsgivarna, oavsett om de är privata eller inom den offentliga sektorn, och skapa möjligheter till lättare anställning. Då behöver man inte kasta så mycket pengar i mycket, mycket osäkra system.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 25 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Utanför Riksdagshusets väggar pågår för fullt debatten inför valet till Europaparlamentet den 13 juni. Dagens debatt är också i hög grad en valdebatt. Det är en debatt som ger en försmak av det valfläsk som Socialdemokraterna kommer att servera inför valet 2006. Vi kristdemokrater ser utbildning som en rättighet. I det kunskapssamhälle där vi lever är det nödvändigt med väl fungerande system för lärande så att det blir lättare än i dag att lära hela livet, fördjupa sina kunskaper och byta inriktning på yrkeslivet. För att göra det möjligt krävs en flexibel vuxenutbildning, där nya initiativ nu måste tas i Kunskapslyftets spår, liksom en väl utbyggd distansutbildning. Och inte minst krävs ett nationellt och rättssäkert valideringssystem så att det blir lättare för människor att få papper på de kunskaper som de på olika sätt skaffat sig genom livet. Ett studiemedelssystem som gör det möjligt att lära är nödvändigt även för dem som har försörjningsansvar inte bara för sig själva utan också för sina barn. Vi kristdemokrater har därför föreslagit en modell med barntillägg för att det ska vara möjligt även för den förälder som studerar att i vardagen försörja sig och sin familj. Propositionen om vidgad användning av rekryteringsbidraget skjuter däremot helt fel. Det är fel recept för fel problem. Det finns till exempel ingen beskrivning av behoven som resulterar i propositionens förslag. I stället väljer Socialdemokraterna och stödpartierna att leverera en proposition där varken mål eller syfte framgår. Svagheterna med propositionen är flera. Förslaget brister i flexibilitet och tvingar in människor i en och samma fålla. I propositionen föreslås att studier bara ska få förekomma på halvtid. Tala om att försöka klämma in alla i samma fack utan hänsyn till arbete, familj och andra omständigheter! Förslaget innebär en genväg till betald högskoleutbildning och går därmed stick i stäv med de ursprungliga intentionerna med rekryteringsbidraget, som ju var att stimulera studier på grundläggande nivå. Förslaget landar i tomma intet. Det blir bara en insats under kortare tid. Inget sägs om fortsättningen. Inget sägs om insatser för att långsiktigt höja kompetensnivån i välfärdsyrkena. Propositionen bäddar alltså för besvikelse hos människor som upptäcker att möjligheterna tar slut innan de knappt hunnit börja. Det är ingen djärv gissning att påstå att många kommuner och landsting kommer att ha svårt att hinna arbeta med bidraget och att de enskilda i just de kommunerna och landstingen därmed kommer i kläm. Till råga på allt, till råga på eländet, handlar tidsperioden om drygt ett år lagom före valet. På så sätt kan siffrorna för 2005 lite bekvämt friseras. Det ser bra ut med anställningar i kommun- och landstingssektorn, och det ser bra ut med antalet studerande. Trots att utbildningsministern inte är i kammaren i dag för att diskutera sin proposition kan jag ändå se honom framför mig, iklädd förkläde i Utbildningsdepartementets personalkök ivrigt stekande fläsk och påhejad av de annars så passiva köksbiträdena i Vänstern och Miljöpartiet. Men från köket kommer ingen behaglig kulinarisk doft som retar smaklökarna, bara en unken lukt från det skämda valfläsk som döljer sig i stekpannan och som släcker aptiten - lusten att lära. Herr talman! Vård- och omsorgssektorn har tydliga behov som är värda att ta hänsyn till. Undersökningar har till exempel visat att 40 % av vårdpersonalen inte har den utbildning de behöver. Det är förskräckande. Vi kristdemokrater vill i stället för de halvhjärtade förslagen i propositionen utgå från dessa behov och göra en helhjärtad satsning på vården och på personalen i vård och omsorg. Därför yrkar jag bifall till reservation 3, men jag står givetvis bakom Kristdemokraternas samtliga reservationer i betänkandet. När vi ser hur viktig kompetensen är, inte minst den omvårdande kompetensen, för att den gamla, den sjuka eller den rädda och förvirrade ska få känna sig trygg och säker är det viktigt att så många som möjligt i personalen har de kunskaper som krävs. Det handlar till exempel om kunskap om sjukdomsförloppet hos en demenssjuk, och hur detta yttrar sig, vilket självklart måste leda till att den sjuke möts på sina egna villkor. Att många inte har de kunskaperna är en varningssignal värd att ta på största allvar. Det behövs insatser. För att även attrahera fler unga till arbete i vården krävs goda möjligheter till kompetensutveckling och utveckling i yrket. Vi kristdemokrater vill därför göra en riktad satsning där medlen används till att höja kompetensnivån i vården i stället för som i det utvidgade bidrag som Socialdemokraterna och stödpartierna föreslår. I det kristdemokratiska förslaget till vårbudget görs också ytterligare satsningar på personalen i vården. Bland annat satsar vi utöver rekryteringsbidragspengarna 500 miljoner - en halv miljard - mer än Socialdemokraterna och stödpartierna på just vårdpersonalens kompetens. Satsningen i våra förslag riktas till vårdpersonal som behöver utbildning på grundskole- och gymnasienivå, påbyggnads- och fördjupningskurser samt högskolans basår, eftersom det motsvarar gymnasiekompetens. På så sätt blir det möjligt att studera på kvartstid, halvtid eller trekvartstid. Det blir alltså flexibelt utifrån den enskildes situation. Detta sammantaget innebär kraftfulla insatser som skulle leda till en avsevärd kvalitetshöjning i vården och omsorgen till gagn för de sjuka och de gamla. Vi kristdemokrater har också ett antal förslag till förbättring av rekryteringsbidraget. Vi vill höja åldersgränsen från 50 till 55 år, eftersom det annars inte är trovärdigt att tala om betydelsen av att lära hela livet. Vi vill bland annat öka flexibiliteten i systemet så att den enskilde inte, som fallet är i dag, kan drabbas för att hon eller han bor i fel kommun när pengarna i just den egna kommunen tagit slut. Det är också förskräckande att se Socialdemokraternas oförmåga att göra något av riksdagens beslut om kompetenskonto - en idé som skulle leda till att individen fick större möjligheter att styra sin egen kompetensutveckling och utbildning. Regeringen lovade en proposition till hösten 2002. Nu, våren 2004, väntar vi fortfarande. Det är senfärdigt. Det är tydligt att det på fler socialdemokratiskt ledda departement än Utbildningsdepartementet är svårt att lägga fram förslag, även om det inte ursäktar bristen, den sedvanliga bristen, på handlingskraft. Det vore onekligen på sin plats med ett besked om när riksdagen kan vänta sig att regeringen, i enlighet med grundlagen, tänker följa riksdagens vilja och beslut. Herr talman! Vi kristdemokrater vill göra något bättre av rekryteringsbidraget än vad Socialdemokraterna och deras stödpartier klarar av. Vi vill se ett mer öppet system samtidigt som vi vill satsa ordentligt på personalen i vården och omsorgen. Dessa vår välfärds vardagshjältar förtjänar det. Och de gamla och sjuka förtjänar definitivt att få sitt människovärde bekräftat av kunnig och kärleksfull personal.
Sofia Larsen (C)
Anf. 26 Sofia Larsen (C)
Herr talman! Utbildning är ett av många viktiga led för att vi ska få i gång och kunna ha en bra tillväxt i vårt land. Men utbildning är också en viktig del för att skapa en bra livskvalitet för människorna. I dag har vi inte en utbildningspolitik som ger direkta eller bra förutsättningar för detta. Vi lever i ett samhälle där det ställs allt högre krav på utbildning för den enskilde. Gymnasieutbildning är ofta ett minimikrav för den som söker sig ut i arbetslivet. Man kan säga att dagens politik nästan är uppochnedvänd. Vi börjar i den högre utbildningen och säger: Hur ska vi kunna förändra den? Hur ska vi kunna lappa och laga för att klara av att förebygga - som man kallar det - gymnasieskolans problem? När det gäller gymnasieskolan är den politiska funderingen: Hur ska vi kunna förändra gymnasieskolan utifrån de problem som det sägs finns i grundskolan? Varför kan vi inte en gång för alla vända på det politiska systemet och börja ge förutsättningar från start, ge varje elev som börjar i grundskolan en bra start, möjligheter att ta till sig kunskapen, möjligheter att fortsatt i livet kunna få ett livslångt lärande, och kunna känna att man som enskild har möjlighet att välja om man vill läsa vidare, hur mycket man vill läsa vidare och vilken typ av arbetsmarknad man vill gå in på? Den politiken har vi inte i dag. Den proposition vi har att ta ställning till i dag ger inte heller några bättre förutsättningar för just det. En person med låg utbildningsnivå kan många gånger ha svårt att hålla sig kvar i arbetslivet men också att komma in i arbetslivet eller på arbetsmarknaden över huvud taget. Vi kan se väldigt konkret att personer med kort utbildning är de som först blir arbetslösa och de som sist blir anställda när vi får konjunktursvackor. Då ska vi gå in och ge möjligheter och förutsättningar för dem. Det handlar om möjlighet för kompetensutveckling, livslångt lärande och vuxenutbildning. Det är avgörande för att vi ska kunna ha en bra arbetsmarknad och en god tillväxt. En viktig del för det livslånga lärandet som flera har varit inne på tidigare är att det finns ett generöst och bra system för ett individuellt kompetenssparande, ett individuellt kompetenskonto. Rekryteringsbidraget som vi har att ta ställning till i dag har som det såg ut från grunden fyllt en mycket viktig funktion i vårt samhälle. Det handlade om att höja utbildningsnivån för dem som har den lägsta utbildningen. Många som till exempel har gått Kunskapslyftet har känt: Nu har jag fått in en fot inom utbildningen. De vågar därför ta steget vidare till vidareutbildning eller till och med gå in i den högre utbildningen på högskola eller universitet. Det har varit väldigt bra. Det som är lustigt med det här förslaget och propositionen är att man nu tillfälligt vill vidga bidraget. Regeringen sade så sent som i höstas att man drastiskt skulle skära ned på rekryteringsbidraget med 700 miljoner kronor. Det var inte riktigt nödvändigt längre, tyckte man. Det visade sig sedan att kommunerna var tvungna att sänka bidragen, lägga om och dra in kurser i kommunerna. Nu säger man helt plötsligt att vi i stället tillfälligt ska vidga det. Det är en tanke som inte riktigt stämmer. För min del ser förslaget mest ut som att man försöker att snygga till eller fixa till arbetslöshetstatistiken. Det går före att värna om en bra utbildning och en bra möjlighet för de enskilda. Vi vet att regeringens arbetsmarknadspolitik har misslyckats. Nu försöker man med någon sorts konstgjord andning att hålla siffrorna i styr. Jag tycker att det är trist att man håller på med ett sådant spel. Vad gäller rekryteringsbidraget skulle man först dra in en massa pengar och nu ska man lägga till. Det är ett spel för gallerierna. Dessutom har formuleringen om rekryteringsbidraget en helt annan innebörd än vad som var tänkt från början. Då handlade det om att kunna läsa upp ämnen på grundskole- eller gymnasienivå. Nu ska man gå in och tulla på högskolenivå. Nu kan man få betalt för att läsa in de högre studierna. Det är ett helt orättvist system som vi ser det. För vår del i Centerpartiet handlar det om att rekryteringsbidraget har haft en viktig funktion och har en viktig funktion att fylla när det gäller grundskole- och gymnasieutbildningen. Men vad gäller högskolepolitiken ska högskolan omfattas av ett bra studiemedelssystem. Det ska vara renodlat och för sig. Från vår sida anser vi att man ska ha ett studiemedelssystem som höjs och stärks och ger möjligheter för studenterna att ta steget in i vidareutbildningen. Alla ska känna: Jag har råd, jag har möjligheten och jag kan våga. Det ska gälla oavsett var i livet jag befinner mig. Regeringen borde också tänka på att försöka renodla systemen och ge möjlighet för alla att studera vidare och inte införa ett orättvist system som ger möjlighet för några och inte möjlighet för andra. Skapa ett bättre studiemedelssystem som ger de möjligheterna i stället för att mixa ihop något i en lustig röra som egentligen inte ger någonting på lång sikt. Dessa tankar är våra grunder för att vi begär ett avslag på propositionen. Slutligen vill jag yrka bifall till reservation 2 under punkt 1.
Christer Adelsbo (S)
Anf. 27 Christer Adelsbo (S)
Herr talman! Det vi nu debatterar är utbildningsutskottets betänkande UbU15 Tillfälligt vidgad användning av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande . Rekryteringsbidragets huvudsakliga syfte är att stimulera till studier på grundläggande och gymnasial nivå. Det ska användas av kommunerna för att förmå de vuxna för vilka steget in i studier är allra svårast att ta att ändå våga börja studera. Det vänder sig till lågutbildade, dels sådana som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa, dels sådana som på grund av funktionshinder behöver extra tid för att nå studiemålen. Det förslag som vi nu behandlar gäller en tillfälligt vidgad användning av rekryteringsbidraget för ett delvis annat syfte än det ursprungliga. Nu gäller det att minska risken för friställning av personal inom den av kommuner och landsting finansierade verksamheten inom vård, skola och omsorg. Genom den vidgade användningen av rekryteringsbidraget ska kommuner och landsting under en begränsad tid kunna ge anställda inom dessa verksamheter tjänstledigt på halvtid för att kunna studera med rekryteringsbidrag respektive ge ekonomiska möjligheter att bedriva studier för anställda som är deltidsanställda men som skulle önska heltid. Herr talman! Denna särskilda satsning är inriktad på utbildning inom yrkesområden där det är eller inom kort kommer att bli bristyrken. Därför föreslås att samma åldersgräns ska tillämpas för rekryteringsbidraget inom denna satsning som för bristyrkesutbildningen i studiemedelssystemet. Det innebär att den övre åldersgränsen för att få det tillfälliga vidgade rekryteringsbidraget blir 55 år. Målgruppen är således personer mellan 25 och 55 år som är anställda inom vård, skola och omsorg i verksamheter som är finansierade av kommuner eller landsting. Avsikten med den tidsbegränsade utbildningssatsningen är att den anställde inom verksamheten som är finansierad av kommuner och landsting ska kunna bedriva kompetensutvecklande studier på en utbildningsnivå som är relevant i det enskilda fallet. Det innebär att personernas utbildningsbakgrund har mindre betydelse, utan det är den enskildes behov av kompetensutveckling som ska vara vägledande. Det innebär också att rekryteringsbidraget inom ramen för tillfälliga resurser kan användas såväl för studier på grundläggande och gymnasial nivå som för studier på eftergymnasial nivå, och i det senare fallet inom det ordinarie utbudet för högskoleutbildning. Herr talman! Denna tidsbegränsade utbildningssatsning innebär att 6 000 personer ges möjligheter till studier på halvtid under i genomsnitt 40 veckor. Majoriteten i utskottet anser att det är klokt att staten satsat pengar på kompetenshöjande insatser i ett läge där kommuner och landsting har stora ekonomiska svårigheter, samtidigt som de på något längre sikt har ett stort behov av kompetent personal inom just vård, skola och omsorg. Det är också viktigt att påtala att en majoritet av remissinstanserna har ställt sig bakom förslaget om en tillfälligt vidgad användning av rekryteringsbidraget. Så några reflexioner på vad de övriga partierna har sagt och vad de har i sina reservationer. Vi börjar med Moderaterna och Folkpartiet. Jag kan inte låta bli att undra: Varför tycker man inte från dessa partier att det är viktigt att man satsar på en kompetenshöjande insats i ett läge där kommuner och landsting har stora ekonomiska svårigheter och det finns risk för att man ska friställa personal? Vi vet samtidigt att på längre sig finns ett behov av kompetent personal inom vård, skola och omsorg. När det gäller Kristdemokraterna har jag lite svårt att förstå varför man från Kristdemokraterna anser att anställning inom skolområdet inte skulle ingå i denna satsning. Varför anser man det? En sådan begränsning är helt utesluten för majoriteten i utskottet. När det gäller Centern har jag lite svårt att förstå varför just centerpartisterna är emot denna tillfälligt vidgade användning av rekryteringsbidraget till vuxenstuderande. Man kan undra varför de inte tycker att det är viktigt att göra någonting för att förhindra de kortsiktiga friställningarna inom kommuner och landsting Mot denna bakgrund vill jag till sist yrka bifall till utbildningsutskottets förslag i betänkande UbU15 - Tillfälligt vidgad användning av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande . Samtidigt yrkar jag avslag på de motioner som har väckts med anledning av propositionen.
Sofia Larsen (C)
Anf. 28 Sofia Larsen (C)
Herr talman! Jag tycker att vi som politiker ska ge möjligheter och förutsättningar för alla människor som bor i vårt samhälle. Vi som sitter och diskuterar utbildningspolitiken ska inrikta oss på att se hur de som finns i den befintliga skolan i dag och ute i arbetslivet kan ges möjligheter. Då ska vi inte skilja på dem som finns i en speciell sektor och dem som befinner sig utanför den. Det är min och Centerpartiets grundsyn. Vi ska ge förutsättningar och möjligheter för alla. Regeringen verkar inte alls ha den synen. Det är som vanligt; man försöker laga och lappa lite grann. Nu ser man ett hål här, och då ska man försöka sy igen det med några lösa stygn tills det spricker igen. Man är helt enkelt för sent ute i stället för att vara med och förebygga, som vi andra tycker skulle vara bra. Christer Adelsbo säger i sitt inlägg: Vi gör den här satsningen därför att kommunerna och landstingen har det så svårt ekonomiskt. Därför ska vi göra den här kortsiktiga satsningen. Men, Christer Adelsbo, vems fel är det att kommunerna och landstingen sitter i den situation som de gör i dag? Vem bär ansvaret för den ekonomiska politik som förs i Sverige i dag? Jo, det är just ni! Det är Socialdemokraterna och regeringen som har satt kommunerna och landstingen i den situationen. Då måste man gå in och se till att göra stora förändringar och ge dem tillbaka makten och resurserna, och inte sitta här i riksdagen och knåpa med några kortsiktiga beslut och kortsiktiga insatser som bara ger möjlighet till några. Varför kan ni inte se till att ha en bra politik som stärker lokalt - de människor och det arbetsliv som finns runtomkring en - och ge dem möjligheten till en bra utbildning oavsett inom vilken bransch de befinner sig?
Christer Adelsbo (S)
Anf. 29 Christer Adelsbo (S)
Herr talman! Det var väl ändå lite magstarkt, Sofia, att påstå att det skulle vara vi som har satt kommunerna i den här situationen. Som du kanske vet har jag själv varit aktiv som kårordförande i över tio år, och jag har varit med om tuffa tider tidigare. Jag vet mycket väl hur det såg ut i början på 90-talet, när vi kämpade med de lågkonjunkturer som fanns då och vilka enorma problem det innebar. Den så kallade topp på en lågkonjunktur som vi är i nu är givetvis en västanfläkt mot hur det var då. Men att påstå att den lågkonjunktur som finns i hela Europa skulle ligga på majoritetens axlar är väl ändå lite väl magstarkt. Det som är intressant är att vi vet att kommuner och landsting har stora ekonomiska svårigheter, även om vi börjar se ljusningar så sakta framöver. Men vi vet att 2004 och delvis 2005 kommer att bli svårt. Vi vet också att man på lite längre sikt har ett stort behov av kompetenta personer just inom skola, vård och omsorg. Därför är denna satsning, som vi ser det, väldigt viktig. Jag skulle vilja ställa en fråga till dig, Sofia Larsen. Tror ni inom Centern att era kommun- och landstingsföreträdare delar den uppfattning som du står här och företräder i dag?
Sofia Larsen (C)
Anf. 30 Sofia Larsen (C)
Herr talman! De centerpartister som finns ute i landet är beredda att få makten lokalt. Man vill sitta och bestämma lokalt, och man vill ha möjligheten att få resurserna lokalt för att ge förutsättningar för dem som arbetar i kommunen och inom näringslivet i kommunen så att det kan bli en god tillväxt, till en bra arbetsmiljö och till en bra arbetsutveckling. Det är just det som är skillnaden mellan oss och Socialdemokraterna och den regeringspolitik som vi har i dag. Vi har helt olika syn på hur samhället ska utvecklas. För att gå tillbaka till utbildningspolitiken sitter man återigen här från Socialdemokraternas och regeringens sida och säger: Titta här! Nu har vi hittat ett glapp! Snabbt in med lite nya pengar för att komma till rätta med arbetslöshetsstatistiken och se till att några få människor kan få den utbildningen. Det handlar inte om så väldigt många människor. Varför kan ni inte i stället se till att få ett bra studiemedelssystem som ger det stora flertalet möjligheten att gå in och få en bättre utbildning och en bättre grund så att de blir rustade för det arbetsliv som de har framför sig? Det ska gälla oavsett om du kommer från gymnasieskolan, om du har varit ute i arbetslivet ett tag eller om du kanske till och med befinner dig i slutskedet av ditt arbetsliv. Oavsett var du befinner dig i livsskedet ska du ha möjlighet till en bra utbildning, och då ska du få det genom ett bra studiemedelssystem. Det ska inte vara så att några få kan få en möjlighet till betald utbildning och andra inte.
Christer Adelsbo (S)
Anf. 31 Christer Adelsbo (S)
Herr talman! Jag förstår att Sofia Larsen inte vill ge sig in i en diskussion om hur kommun- och landstingsföreträdarna ser på frågan. Där har ni nog som sagt var inte samma uppfattning. Det ser vi också på Kommunförbundets och Landstingsförbundets syn på frågorna; de ser detta som något positivt. Det förslag som vi nu behandlar gäller som sagt en tillfälligt vidgad användning av rekryteringsbidraget. Det har givetvis ett delvis annat syfte än vad det ursprungliga har. Det handlar om att minska risken för friställning av personal inom den av kommuner och landsting finansierade verksamheten inom skola, vård och omsorg. Det handlar om att kommuner och landsting under begränsad tid ska kunna ge anställda inom skola, vård och omsorg tjänstledighet på halvtid för att kunna studera samt om att ge deltidsanställda som önskar heltid en möjlighet att studera. Jag har svårt att förstå att ni faktiskt yrkar avslag på detta. Det är ju någonting som är positivt och som kommuner och landsting ser som just detta.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 32 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! För att börja med det bleka ljuset i det annars rödtonade mörker som utstrålade från Christer Adelsbos anförande så är det positivt att vi är överens om att det behövs insatser för att höja kompetensen i kunskapssamhället. Låt oss också bli överens om att de insatserna ska sättas in på rätt sätt, vid rätt tid och vid rätt tillfälle. De ska in i grundskolan och i gymnasieskolan och sedan vara kompletterade med olika insatser för att kompensera när det har gått på tok. Låt oss komma överens om att om det uppdrag som regeringen har fått när det gäller kompetenskontot också blir förverkligat, så kanske vi kan komma något längre på denna väg. Varför komma med fel recept, vid fel tid, vid fel tillfälle och göra en sådan halvhjärtad satsning? Varför komma med en brandkårsutryckning när Socialdemokraterna apropå skolan, som Adelsbo nu talar om, skulle kunna säga ja till de kristdemokratiska förslagen om en kompetensutveckling och kompetenshöjning i hela skolan och inte bara göra en desperat brandkårsutryckning i valtider? Herr talman! Jag vill också ställa en mycket konkret fråga till Christer Adelsbo. Fyra av tio i äldreomsorgen och vården saknar utbildning för det arbete de har. Vore det inte på sin plats om Christer Adelsbo presenterade en rejäl satsning för att komma till rätta med detta så att våra gamla och sjuka kan vara säkra på att få en ännu bättre vård - en ännu mer kompetent och kärleksfull vård?
Christer Adelsbo (S)
Anf. 33 Christer Adelsbo (S)
Herr talman! Det hade ju varit intressant om jag hade kunnat stå här och göra det. Det har jag givetvis svårt för att göra. Jag märkte att jag inte fick något riktigt svar på den fråga som jag ställde till Torsten. Varför vill man utesluta just de anställda inom skolområdet i den här satsningen? Det är någonting som man har lyft upp. Jag skulle också vilja få svar på en annan sak som du tog upp i ditt anförande. Det handlar om att man skulle höja den generella åldersgränsen från 50 till 55 år. I motionen har ni inte redovisat något underlag för en bedömning av vilka effekter av olika slag detta skulle få om man genomförde det. Det skulle vara intressant om du hade något att säga om det.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 34 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Vi kristdemokrater satsar på skolan. Vi utesluter inte skolan. Vi har förslag på skolområdet för att höja kompetensen och säkerställa kompetensen i hela skolan, och inte bara genom en brandkårsutryckning. Vi tycker att det är rimligt att man får chansen att lära hela livet. Socialdemokraterna saknar all form av trovärdighet i talet, snacket och de politiska anförandena om livslångt lärande. Om det skulle vara så att lärandet tar slut vid 50 års ålder - vad är det för besked, Christer Adelsbo, till alla som har fyllt 50 eller är på väg att fylla 50? Livslångt lärande är jättebra, men nu är det kört för er - är det det som är poängen med den socialdemokratiska politiken? Jag vill vidare ge Christer Adelsbo chansen att lämna ett rejält besked till alla som kommer att känna sig svikna, om den här propositionen klubbas igenom. Eftersom det är valfläsk och en tidsbegränsad insats som vi diskuterar kommer resultatet att bli att många kommer in för sent. Många kommer inte att hinna upptäcka denna möjlighet förrän bidraget har tagit slut. Många kommer att känna sig svikna av socialdemokraterna. Jag undrar förresten om det är en slump att orden "svek" och "socialdemokrater" båda börjar på s. Herr talman! Kommer det att bli någon fortsättning när valfläsket är stekt och uppätet och den här reformen är avslutad? Vilket besked har Christer Adelsbo till alla dem som undrar?
Christer Adelsbo (S)
Anf. 35 Christer Adelsbo (S)
Herr talman! Torsten Lindström är ju verbalt duktig, men som tur är betyder det inte att allt han säger är rätt och sant. Talet om valfläsk är intressant. Innebär det att man inte skulle kunna göra några insatser cirka ett och ett halvt år före ett val utan att de ska kallas för valfläsk. Det är bara att konstatera att Kommunförbundet och Landstingsförbundet har en helt annan uppfattning i de här frågorna. Kommuner och landsting har i dag ekonomiska problem som leder till att man tvingas göra kortsiktiga friställningar. Det här är ett sätt att göra någonting åt situationen, eftersom det på längre sikt är brist på folk i de här yrkena. Jag har alltså väldigt svårt att förstå de inlägg som du gör här.
Tobias Billström (M)
Anf. 36 Tobias Billström (M)
Herr talman! Christer Adelsbo brukar väldigt ofta säga att han inte får några svar. Jag ska därför vara vänlig nog att leverera ett svar på en gång. Du frågade varför Moderaterna och Folkpartiet yrkar avslag på propositionen och serverar motförslag. Jag vill då bara säga följande. Förslaget i den här propositionen framställs först och främst inte som den arbetsmarknadsåtgärd som det egentligen är. Du säger att det här förslaget syftar till att minska friställningarna. Ja, på papperet ser det ut så, men vad du glömmer att tala om är att de människor som följer den här utbildningsvägen och får ta del av rekryteringsbidraget ska tillbaka till exakt samma arbetsplatser när de har genomgått sin utbildning. Vi var väl överens om att kommunerna och landstingen hade stora ekonomiska svårigheter. Garanterar de att arbetsplatserna finns kvar när de studerande har genomgått sin utbildning och fått del av rekryteringsbidraget? Det är min första fråga till dig. Jag måste också ställa följande fråga: Tror du att den ekonomiska krisen kommer att vara över den 31 december 2005, när rekryteringsbidraget upphör? Det sägs klart och tydligt i propositionen att inga ytterligare bidrag får ges efter den tidpunkten. Vad gör vi då? Kommer Socialdemokraterna att förlänga rekryteringsbidraget ytterligare en period? Då börjar vi snart närma oss den valrörelse som du och Torsten Lindström diskuterade i den förra replikomgången. Vad händer då?
Christer Adelsbo (S)
Anf. 37 Christer Adelsbo (S)
Herr talman! Det är precis så som Tobias Billström säger. Det är en tillfällig åtgärd eftersom alla signaler tyder på att vi kan se en ekonomisk förbättring för kommuner och landsting framemot mitten av 2005. Det är väl ingen tvekan om att detta, som jag tidigare har sagt, är en tillfällig insats. Moderaterna har ju i princip alltid gått emot all typ av vuxenutbildning. Det är i sig inte förvånande. Man kan undra varför moderater inte är villiga att ge kanske framför allt de ungdomar som av olika anledningar inte har haft möjlighet att skaffa sig utbildning en chans till en sådan. Det är ingen tillfällighet att moderaterna opponerar sig så snart man pratar om vuxenutbildning.
Tobias Billström (M)
Anf. 38 Tobias Billström (M)
Herr talman! Det där är naturligtvis bara nonsens. Vem som helst är välkommen att läsa den tydliga och klara motion som vi väckte under förra riksmötet och där vi föreslog ett sammanhållet studiestöd för vuxnas utbildning. Vi är inte motståndare till att människor som har kommit upp i åren får skaffa sig en möjlighet att genomgå både grundskola och gymnasieskola. Men vad vi är motståndare till, Christer Adelsbo, är att man tillämpar principen att det här ska användas som arbetsmarknadsåtgärd och för att hyfsa siffror - att man inte utgår från att de här människorna ska vara motiverade för att skaffa sig utbildningen utan använder den som någon sorts svepskäl i stället för att vidta de viktiga åtgärder som behövs för att skapa företag eller tillväxt. Du svarade vidare inte på min fråga: Kommer ni att förlänga det här efter den 31 december 2005 ifall det visar sig att den ekonomiska utvecklingen inte förbättras, eller kommer ni då bara att avbryta insatsen och lämna de människor som har fått ta del av rekryteringsbidraget vind för våg, som ni tidigare har gjort? Ni gjorde så med de människor som gick igenom Kunskapslyftet. Jag tycker att du ska svara på det. Du kan också få en kort fråga till: Hur är det med förhållandet mellan studielön och studielån? Kommer ni att fortsätta med ett system där man uppenbarligen accepterar att människor som tar studielån och blir betalningsskyldiga hamnar i ett fack, medan det kommer att finnas människor i samma utbildningsgrupp som får möjlighet att få sin utbildning betald från början till slut? Jag tycker att det är en enorm orättvisa och någonting som Socialdemokraterna, om man planerar att genomföra det här fullt ut, inte minst när det gäller den högre utbildningen, borde ta sig en rejäl funderare på.
Christer Adelsbo (S)
Anf. 39 Christer Adelsbo (S)
Herr talman! Det finns naturligtvis ingen tanke på att förlänga den här insatsen. Det är, som jag sagt, en tillfällig åtgärd som gäller under den här perioden. Någon förlängning är inte aktuell i nuläget och kommer nog inte att bli aktuell senare heller. Jag förstår vidare att man inte vill prata om det, men man säger ändå från Moderaterna att man anser att rekryteringsbidraget till vuxenstuderande över huvud taget aldrig borde ha införts. Rekryteringsbidragets grundläggande syfte är ju att stimulera till studier på fundamental gymnasial nivå. Det handlar om att försöka förmå vuxna att våga börja studera. Bidraget vänder sig dels till lågutbildade som är arbetslösa eller riskerar att bli det, dels till sådana som på grund av funktionshinder behöver extra tid för att nå studiemålen. Det här är grupper som vi alltid värnar om, men det gör tyvärr inte alla alltid.
Ana Maria Narti (Fp)
Anf. 40 Ana Maria Narti (Fp)
Herr talman! Jag ska börja med att säga att vi är överens om en sak. Det här är egentligen ett sätt att underlätta för kommunerna att maskera arbetslöshet. Men om man vill ha en bättre fungerande arbetsmarknad - för det är det som detta gäller - varför då inte plocka bort åtminstone en del av de bördor som man har lagt på arbetsgivarna? Det skulle vara bra för kommuner och landsting. Det skulle bli lättare att anställa. Det skulle bli onödigt att friställa, och det skulle också vara mycket bra i det privata näringslivet. Varför skapar man först enorma svårigheter för arbetsgivarna, svårigheter som egentligen blockerar en fri och skapande relation i arbetslivet, och försöker sedan lappa i systemet med små åtgärder här och där och kallar det utbildning? Utbildning är en långvarig verksamhet. Man lär sig inte mycket på bara några månader eller ibland ett år. Man behöver kontinuitet. Med småhackade insatser på olika grupper kommer man ingen vart, och det är därför som vi har avstyrkt det här förslaget.
Christer Adelsbo (S)
Anf. 41 Christer Adelsbo (S)
Herr talman! Ana Maria Narti säger här att vi maskerar arbetslösheten. Du kan ju säga så, men när man ser de problem som finns ute i kommunerna och riskerna med friställningar som sker trots att man egentligen långsiktigt absolut behöver ha den berörda personalen kvar, får du för din del kalla det vad du vill. Vi ser ändå det här som viktiga insatser. Jag skulle vilja fråga Ana Maria Narti: Anser du att Kommunförbundet och Landstingsförbundet har gjort helt fel bedömningar när de ställer sig bakom denna proposition?
Ana Maria Narti (Fp)
Anf. 42 Ana Maria Narti (Fp)
Herr talman! Jag har hittills aldrig sett någon politiker som tackar nej till pengar. Det är alltså mycket enkelt att förklara varför de ställer sig bakom propositionen. Men jag minns också den tid när Bosse Ringholm var ansvarig för Stockholms läns landsting och 600 sjuksköterskor gick i någon form av omskolning. De fick behålla sina löner, men de fick inte syssla med patienter. Sådana komplicerade system som försöker kompensera skador som socialdemokratin själv har skapat leder bara till ännu större kostnader för arbetsinsatsen, och de mycket höga kostnaderna för arbetsinsatserna i Sverige i dag leder till förlamning i arbetslivet, och då hjälper inte någon utbildningsinsats alls.
Christer Adelsbo (S)
Anf. 43 Christer Adelsbo (S)
Herr talman! Det var ett något förenklat svar att ingen kommun tackar nej till pengar. Så är det självfallet, men det råder ingen tvekan om att Landstings- och Kommunförbunden ser detta som en positiv tillfällig insats för att komma till rätta med de problem som man har. Det förslag som vi nu behandlar handlar om att minska risken för friställning av personal inom den kommun- och landstingsfinansierade verksamheten, inom vård, skola och omsorg. Jag tycker att det är väldigt underligt att flera partier här är emot detta förslag.
Britt-Marie Danestig (V)
Anf. 44 Britt-Marie Danestig (V)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande nr 15 om lagändringar för att tillfälligt vidga användningen av rekryteringsbidraget till vuxenstuderande. Den här förändringen är tidsbegränsad till ett och ett halvt år och kommer att gälla mellan den 1 juli i år och den 31 december nästa år. Målgruppen är också något annorlunda än den som det reguljära rekryteringsbidraget vänder sig till. Det är alltså begränsat till anställda inom vård, skola och omsorg och anställda i kommuner och landsting. Vid urvalet ska de som blivit ofrivilligt deltidsarbetslösa prioriteras. För att möta den här lite specifika målgruppens behov på ett bra sätt har också åldersgränsen för det vidgade bidraget höjts till 55 år. Bidraget kommer endast att kunna gälla halvtidsstudier och ska kombineras med halvtidsarbete. Studierna kan ske både på gymnasial och eftergymnasial nivå, och omfattar alltså även grundutbildning på högskolan. Antalet utbildningsplatser kommer att fördelas lika mellan den kommunala vuxenutbildningen och högskolan. Totalt omfattar utbildningssatsningen 6 000 personer varav 4 000 kommer att kunna rekryteras i kommunerna och resterande 2 000 i landstingen. Fördelningen av de här platserna kommer att ske utifrån verksamhetsvolym, arbetslöshet och sysselsättningsgrad. Det här är att betrakta som en temporär arbetsmarknads- och utbildningspolitisk insats under en tid då ett stort antal personer inom vården, omsorgen och skolan riskerar att förlora sina jobb alternativt tvingas att acceptera deltidsarbete. Samtidigt vet vi politiker att pensionsavgångarna är stora framöver och att det kommer att bli svårt att rekrytera personal i framtiden. Vi vet också att behoven ökar, speciellt inom vården och omsorgen på grund av den ökande andelen äldre i befolkningen. Genom den här åtgärden får ett stort antal personer, de flesta av dem kvinnor, möjlighet till en kompetensutveckling inom sitt yrkesområde i stället för att gå ut i passiv arbetslöshet eller rentav tvingas att byta bransch. Vi tycker att det här är en väldigt viktig åtgärd för att trygga jobben. Jag vill återigen säga att det här kommer att innefatta väldigt många inom den kommunala sektorn. Det handlar om 6 000 personer, förmodligen kvinnor. Den här åtgärden har mötts med ett väldigt stort positivt intresse och ett stort stöd från både Landstingsförbundet och Kommunförbundet. Det gäller både kompletteringsutbildningarna och den temporära vidgningen av rekryteringsbidraget. Jag skulle vilja kommentera det som har sagts här. Vid några tillfällen har man nämnt det individuella kompetenssparandet. Jag kan förstå att man förväntar sig att det ska komma ett förslag snart. Den här saken har utretts tre gånger. Jag hoppas att oppositionen har satt sig in i de här utredningarna. Då finner man lätt att det här är administrativt väldigt krångligt. Det är dyrbart att administrera. Det har också en liten utbildningspolitisk effekt. Det har definitivt en dålig fördelningspolitisk effekt. Det tangerar andra stora sociala system, socialförsäkringssystemet och skattesystemet. Det har varit svårt att hantera. Det blir lätt ytterligare ett förstärkt pensionssparande för höginkomsttagare. Erfarenheterna från andra länder, bland annat Storbritannien, har visat att det är väldigt lätt att manipulera den här typen av system. Där har man faktiskt lagt hela det här projektet på is. Jag tycker att det är synd att Centern intar en sådan negativ inställning till detta. Egentligen är ju Centerpartiet i grunden positivt inställt till rekryteringsbidraget. Jag ser detta som en oerhörd möjlighet för kommuner och landsting i en kärv tid. I mitt landsting i Östergötland saknas det 300 miljoner kronor. Då måste man friställa människor. Vi har nu under en tid haft en väldigt lång och seg lågkonjunktur. Jag tycker att det är synd att Centern hakar fast vid de här neddragningarna av rekryteringsbidraget. Det har sin grund i att när man inför ett nytt bidrag, som rekryteringsbidraget, tar det ett tag innan det sätter sig, innan man hittar ett sätt att hantera bidraget och innan man kan lämna tillräckligt med information. Vi har nyligen fått siffror från CSN där vi ser att nu är det väldigt många som söker det här rekryteringsbidraget. Det var det inte tidigare. Det fanns alltså ett visst överskott. Men nu har informationen satt sig och man vet hur man ska hantera detta, och nu fyller man upp detta som vi har givit. Det är många som har sagt att man måste markera något slags principfasthet. Jag tror faktiskt att en regering också måste vara flexibel och möta de problem som finns här och nu. Utvecklingen och förändringstakten är oerhört snabb i vårt samhälle. Det går inte att ha en alltför statisk och rigid hållning. Det tycker jag är en regerings absoluta skyldighet. Torsten Lindström är fenomenal med sina metaforer. Han envisas alltid med att kalla både Vänsterpartiet och Miljöpartiet för stödpartier. Vi föredrar att kalla oss för samarbetspartier. Det är faktiskt ett regeringssamarbete. Jag skulle vilja lämna en metafor. Jag har ett litet barnbarn som heter Emil. Han ska precis lära sig att cykla. Han kan inte cykla. Men om man ska lära sig att cykla när man inte kan cykla har man väldigt stor hjälp av två stödhjul. Annars kan man inte hålla balansen, och man kan absolut inte förflytta sig. Jag tror att Torsten Lindströms ambition inför nästa val är att bli just ett sådant här stödhjul till en borgerlig regering, förmodligen med Moderaterna vid styret. Men han ska akta sig så att kd inte blir det tredje hjulet under vagnen.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2004-05-28
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 5, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Avslag på propositionen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub3, 2003/04:Ub4 och 2003/04:Ub6 yrkande 1.
    • Reservation 1 (m, fp)
    • Reservation 2 (c)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1110132
    m038017
    fp04008
    kd220011
    v24006
    c01507
    mp12005
    Totalt16993186
    Ledamöternas röster
  2. Målgrupp för den särskilda satsningen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub5 yrkande 1.
    • Reservation 3 (kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1120032
    m703117
    fp100308
    kd121011
    v24006
    c40117
    mp12005
    Totalt170217286
    Ledamöternas röster
  3. Nivån på studier inom den särskilda satsningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub5 yrkande 2.
    • Reservation 4 (kd)
  4. Studietakt inom den särskilda satsningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub5 yrkande 3.
    • Reservation 5 (kd)
  5. Åldersgräns för rekryteringsbidrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub5 yrkande 4.
    • Reservation 6 (kd)
  6. Lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2003/04:138 och avslår motion 2003/04:Ub5 yrkande 6.
    • Reservation 7 (kd)
  7. Omfördelning mellan kommunerna inom ramen för den särskilda satsningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub5 yrkande 5.
    • Reservation 8 (kd)
  8. Generella förbättringar i studiestödssystemet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub6 yrkande 2.
    • Reservation 9 (m)
    • Reservation 10 (fp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1120032
    m003817
    fp04008
    kd220011
    v24006
    c50107
    mp12005
    Totalt175404886
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.