Tilläggsskydd för växtskyddsmedel, m.m.

Betänkande 1995/96:LU24

Lagutskottets betänkande 1995/96:LU24

Tilläggsskydd för växtskyddsmedel, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1995/96
LU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet
proposition 1995/96:179 vari föreslås
vissa ändringar i patentlagen. De
föreslagna ändringarna innebär
kompletteringar till en EG-förordning om
tilläggsskydd för växtskyddsmedel och
gäller bestämmelserna om avgifter och
straffansvar.

Vidare behandlas tre motionsyrkanden
(mp) från den allmänna motionstiden 1995
som gäller patent på levande organismer.

Utskottet tillstyrker propositionen och
avstyrker motionsyrkandena.

Till betänkandet har fogats två
reservationer.

Propositionen

I proposition 1995/96:179 föreslår
regeringen (Justitiedepartementet) att
riksdagen antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring
i patentlagen (1967:837).

Lagförslaget har intagits som bilaga
till betänkandet.

Motionerna

1994/95:Jo503 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en internationell konvention
som förbjuder patent på livsformer.

1994/95:Jo507 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kravet om översyn av
patentlagarna i Sverige och
internationellt så det blir omöjligt att
ta patent på och äga livsformer.

1994/95:Jo529 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om patent på genmodifierade
djur.

Utskottet

Tilläggsskydd för växtskyddsmedel

Ett patent ger skydd för en uppfinning.
De grundläggande patenträttsliga
bestämmelserna finns i patentlagen
(1967:837). Patentskyddet ger
innehavaren en tidsbegränsad ensamrätt
att utnyttja en uppfinning. En sådan
ensamrätt är avsedd att stimulera
forskning och utvecklingsarbete.
Uppfinnare kan räkna med att under
skyddstiden utan konkurrens kunna
marknadsföra uppfinningen eller på annat
sätt exploatera den ekonomiskt. Häri
ligger också ett allmänt intresse. Mot
de intressen som sålunda bär upp
patentskyddet står samhällets intresse
av att det inte skapas ett alltför
långtgående monopol när det gäller att
dra nytta av en uppfinning. Ensamrätten
är därför begränsad i tiden, i de flesta
länder till 20 år. I Sverige förlängdes
patentskyddet 1978 från 17 år till nu
gällande 20 år.

Normalt kan en produkt föras ut på
marknaden redan i anslutning till att en
ansökan om patent har gjorts.
Uppfinnaren kan då dra nytta av sin
ensamrätt under hela skyddstiden. För
vissa produkter, exempelvis läkemedel,
gäller emellertid att de inte får säljas
förrän det finns ett offentligt
godkännande. När ett sådant
administrativt förfarande drar ut på
tiden, finns det risk för att den
skyddstid som återstår när ett
godkännande för försäljning ges blir
förhållandevis kort. Om en alltför kort
tid står uppfinnaren till buds för att
utnyttja ensamrätten till uppfinningen
uppkommer risk för att han inte kan få
igen nedlagda kostnader. En sådan
ordning kan leda till att
samhällsnyttiga investeringar inte
kommer till stånd eller att verksamheter
flyttas till länder som erbjuder ett
bättre skydd.

För att råda bot på en alltför kort
effektiv patenttid när det gäller
läkemedel har EG:s råd 1992 antagit en
förordning om supplerande skydds
certifikat för läkemedel. Systemet
innebär att innehavaren av ett
läkemedelspatent efter ansökan kan få
skyddstiden för patentet förlängd med
högst fem år efter det att patenttiden
har löpt ut (prop. 1994/95:86, bet.
LU8).

Ett annat slag av produkter som kräver
godkännande för att få säljas och som
därmed kan drabbas av problemet med en
alltför kort patenttid är växtskydds
medel. I Sverige gäller som huvudregel
att ett växtskyddsmedel inte får släppas
ut på marknaden utan att vara godkänt av
Kemikalieinspektionen. Reglerna om krav
på godkännande finns i förordningen
(1985:836) om bekämpningsmedel.
Växtskyddsmedel är produkter som är
avsedda att skydda växter eller
växtprodukter mot skadliga organismer
eller förhindra inverkan av sådana
organismer. Framtagandet av ett nytt
växtskyddsmedel är en utdragen process.
Kostnaderna för forskning och utveckling
av nya produkter är mycket höga, och det
är förenat med betydande risker att
investera i forskning på området. Tiden
för behandling i Sverige av en ansökan
om godkännande för försäljning kan
uppskattas till i genomsnitt två år. Det
är emellertid inte bara denna
handläggningstid som gör att det dröjer
innan medlet kan marknadsföras. Medlets
egenskaper måste vara noga utprovade
innan en ansökan om godkännande kan
lämnas in. Denna prövning pågår ofta
under flera år. I praktiken kan det gå
ett tiotal år från patentansökan till
dess att medlet kan säljas. Den
effektiva patenttiden blir därigenom
halverad.

Efter samråd med Europaparlamentet
antog rådet i november 1995 en gemensam
ståndpunkt om en förordning om skapandet
av ett tilläggsskydd för
växtskyddsmedel. Parlamentet har den 12
mars 1996 ställt sig bakom den
gemensamma ståndpunkten, dock med
förslag till en viss justering. Det
finns anledning att anta att
förordningen slutligt kommer att antas
av rådet under våren 1996. Förordningen
innebär att innehavaren av ett patent på
ett växtskyddsmedel genom en ansökan om
tilläggsskydd kan få skyddstiden för
patentet förlängd med högst fem år,
beroende på hur lång tid det har tagit
att få växtskyddsmedlet godkänt för
försäljning. En ansökan om tilläggsskydd
skall göras hos respektive medlemsstats
patentmyndighet. Förordningen om
tilläggsskydd för växtskyddsmedel
motsvarar i stort sett förordningen om
tilläggsskydd för läkemedel. Av Sveriges
medlemskap i den Europeiska unionen
följer att förordningen om tilläggsskydd
för växtskyddsmedel blir direkt
tillämplig i Sverige. Vissa
kompletterande bestämmelser krävs dock
för att förordningen skall få avsedda
verkningar nationellt.

I förevarande proposition föreslås mot
denna bakgrund att det i patentlagen
införs regler om avgifter vid ansökan
enligt förordningen och att patentlagens
regler om ansvar blir tillämpliga även
med avseende på tilläggsskyddet för
växtskyddsmedel. Ändringarna innebär att
avgiftsbestämmelserna och reglerna om
straffansvar, som nu gäller i fråga om
tilläggsskydd för läkemedel, blir
tillämpliga också när det gäller
tilläggsskydd för växtskyddsmedel. De
nya reglerna föreslås träda i kraft den
dag regeringen bestämmer.

Utskottet, som inte har någon erinran
mot regeringens förslag, tillstyrker
bifall till propositionen.

Patent på levande organismer

I tre motioner av Birger Schlaug m.fl.
(mp) från den allmänna motionstiden år
1995 begärs tillkännagivanden som gäller
mot patent på livsformer. I motion
1994/95:Jo507 anförs att regeringen bör
se över patentlagarna och
internationella överenskommelser som rör
patent på liv, så att det blir omöjligt
att ta patent på och äga livsformer
(yrkande 7). Motion 1994/95:Jo503
innehåller ett yrkande om Sverige bör
verka internationellt för en konvention
som förbjuder patent på livsformer
(yrkande 5). I motion 1994/95:Jo529
anförs att Sverige inom EU bör verka för
förbud på patent på genmodifierade djur
(yrkande 24).

Utskottet vill erinra om att det inom
EU pågår ett arbete med att utforma ett
direktiv om rättsligt skydd för
biotekniska uppfinningar. Motivet för
ett sådant direktiv är att garantera fri
rörlighet av patenterade bioteknologiska
produkter genom att harmonisera
medlemsstaternas lagstiftning så att de
rättsliga förutsättningarna för
patentskydd, liksom skyddets omfattning,
klargörs. Beträffande arbetet med
ifrågavarande direktiv kan upplysas
följande.

Efter många års arbete på ett
direktivförslag antog EG:s råd 1994 en
gemensam ståndpunkt. Europaparlamentet
föreslog emellertid flera ändringar i
rådsförslaget. Sedan en
förlikningskommitté presenterat ett
gemensamt utkast, röstades detta ned av
parlamentet i mars 1995 med påföljd att
direktivet inte kunde antas.
Kommissionen har därefter lagt fram ett
reviderat direktivförslag. Förslaget
bygger till övervägande delen på det
tidigare direktivet som det kom att
utformas i förlikningskommitténs
gemensamma utkast. Det innehåller
bestämmelser om de bioteknologiska
uppfinningarnas patenterbarhet. Avsikten
är att direktivet skall passa in i
existerande nationell lagstiftning och
det är alltså inte fråga om att
introducera någon särskild
patentlagstiftning för levande material.
I förslaget har - med avseende på den
mänskliga kroppen - markerats skillnaden
mellan en uppfinning, som är
patenterbar, och en upptäckt, som inte
är det. Vidare anges att växtsorter och
djurraser som sådana inte skall vara
patenterbara. Detsamma gäller i allt
väsentligt biologiska förfaringssätt för
produktion av växter eller djur. Däremot
är avsikten att mikrobiologiska
förfaranden och alster som är
framställda genom sådana förfaranden
skall vara patenterbara. Förslaget
innehåller vidare en övergripande etisk
regel som innebär att uppfinningar, vars
utnyttjande skulle stå i strid med
allmän ordning och goda seder, inte
skall vara patenterbara. Det anges också
att ett förfarande som avser en
modifiering av den genetiska identiteten
hos djur inte skall kunna patenteras
såvida det inte råder en rimlig
proportion mellan det lidande som djuret
kan förorsakas och uppfinningens
ändamål. Det nya direktivförslaget är
föremål för det s.k.
medbeslutandeförfarandet med
Europaparlamentet. Det behandlas också i
en rådsarbetsgrupp. Inom
Justitiedepartementet bereds ärendet
under tiden bl.a. genom att synpunkter
inhämtas från berörda departement,
myndigheter och organisationer.

Mot bakgrund av vad som sålunda
redovisats kan utskottet konstatera att
de frågor som motionärerna tar upp har
varit föremål för ett omfattande arbete
inom EG och att detta arbete nu synes
vara inne i slutskedet. Innehållet i ett
kommande direktiv kommer att vara
bestämmande för utformningen av de
svenska rättsreglerna på området.
Utskottet, som utgår från att regeringen
arbetar för att vinna gehör för
angelägna svenska intressen, ser för
närvarande inga skäl för ett initiativ
från riksdagens sida.

Utskottet avstyrker med det anförda
bifall till motionerna 1994/95:Jo503
yrkande 5 och 1994/95:Jo507 yrkande 7.

Av ovan angivna skäl avstyrker
utskottet bifall även till motion
1994/95:Jo529 yrkande 24.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tilläggsskydd för
växtskyddsmedel

att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
patentlagen (1967:837),

2. beträffande patent på
livsformer

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo503 yrkande 5 och
1994/95:Jo507 yrkande 7,

res. 1 (c, v)

3. beträffande patent på
genmodifierade djur

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo529 yrkande 24.

res. 2 (c)

Stockholm den 7 maj 1996

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson
(c), Anita Persson (s), Rolf Dahlberg
(m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund
(s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson
(s), Eva Arvidsson (s), Bengt Harding
Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja
Linderborg (v), Anders Ygeman (s), Tomas
Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp),
Birgitta Carlsson (c), Eva Persson
Sellin (s) och Marietta de Pourbaix-
Lundin (m).

Reservationer

1. Patent på livsformer (mom. 2)

Agne Hansson (c), Tanja Linderborg (v)
och Birgitta Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 4 börjar med Mot bakgrund
och slutar med yrkande 7 bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det
anledning att ifrågasätta rätten att
patentera och att äga livsformer. Detta
är en fråga både om etik och om
praktiskt ansvar. En ordning med rätt
till patent på livsformer innebär ett
hot mot viktiga delar av den biologiska
mångfalden och mot kulturarvet. De
nationella reglerna och de
internationella överenskommelserna på
området bör ses över med inriktningen
att det skall vara omöjligt att ta
patent på och äga livsformer. Sverige
bör internationellt också verka aktivt
för skapandet av en konvention som
förbjuder patenträtt på livsformer.
Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottet
tillstyrker således bifall till motion
Jo507 yrkande 7 samt motion Jo503
yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:

2. beträffande patent på livsformer

att riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Jo503 yrkande 5
och 1994/95:Jo507 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

2. Patent på genmodifierade djur (mom.
3)

Agne Hansson och Birgitta Carlsson (båda
c) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 4 börjar med Av ovan och
slutar med yrkande 24 bort ha följande
lydelse:

I arbetet med att motverka
möjligheterna att patentera livsformer
är det också viktigt att verka för
förbud på patent på genmodifierade djur.
Enligt utskottets mening är detta en
angelägen fråga som Sverige bör driva
inom EU. Detta bör riksdagen med bifall
till motion Jo529 yrkande 24 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:

3. beträffande patent på
genmodifierade djur

att riksdagen med bifall till motion
1994/95:Jo529 yrkande 24 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i
patentlagen (1967:837)