Tidningen Riksdag & Departement
Betänkande 2013/14:KU33
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Under beredning
- 2014-03-25
- Under beredning
- 2014-04-08
- Avgörande
- 2014-05-07
- Debatt
- 2014-05-07
- Beslut fattades
- 2014-05-07
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag & Departement (KU33)
Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Tidningen skildrar den politiska processen och beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU.
Riksdagsstyrelsen har lämnat ett förslag som konstitutionsutskottet har behandlat. I förslaget framhåller styrelsen att medievanorna och medielandskapet har förändrats sedan tidningen Riksdag & Departement grundades 1975 och att det i dag finns fler vägar att hitta information. Den tekniska utvecklingen har också påverkat tidningens ekonomiska förutsättningar genom att antalet prenumeranter och annonsförsäljningen har minskat. Riksdagsstyrelsen anser också att granskningen och analysen av riksdagens beslut i första hand bör göras av medier som är oberoende från riksdagen. Därför föreslår riksdagsstyrelsen att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till framställningen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 4 motioner och 2 framställningar / redogörelser.
Från riksdagens organ
- Framställning / redogörelse 2013/14:RS1 Tidningen Riksdag & Departement
- Framställning 2013/14:RS1 Tidningen Riksdag & Departement
Från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Betänkandet kommer beredas 25 mars 2014, justerades 29 april 2014 och fick trycklov 29 april 2014.Reservationer: 3
Alla beredningar i utskottet
2014-04-15
Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement (KU33)
Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Tidningen skildrar den politiska processen och beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU.
Riksdagsstyrelsen har lämnat ett förslag som konstitutionsutskottet har behandlat. I förslaget framhåller styrelsen att medievanorna och medielandskapet har förändrats sedan tidningen Riksdag & Departement grundades 1975 och att det i dag finns fler vägar att hitta information. Den tekniska utvecklingen har också påverkat tidningens ekonomiska förutsättningar genom att antalet prenumeranter och annonsförsäljningen har minskat. Riksdagsstyrelsen anser också att granskningen och analysen av riksdagens beslut i första hand bör göras av medier som är oberoende från riksdagen. Därför föreslår riksdagsstyrelsen att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till riksdagsstyrelsens förslag.
Förslagspunkter
1. Riksdagsförvaltningens utgivning av tidningen Riksdag & Departement
Utskottets förslag:
Riksdagen beslutar med anledning av riksdagsstyrelsens framställning att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement.
Reservationer:
- Reservation 1 (MP, V)
2. Försäljning av tidningen Riksdag & Departement
Reservationer:
- Reservation 2 (MP)
3. Förbättrad information via riksdagens webbplats
Reservationer:
- Reservation 3 (MP)
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 6 maj 2014 och debatterades i kammaren 7 maj 2014.
Debatt om förslag 2013/14:KU33
Webb-tv: Tidningen Riksdag & Departement
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 150 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! Det är märkligt att majoriteten i Sveriges riksdag med moderater och socialdemokrater i spetsen vill lägga ned tidningen Riksdag & Departement. Den redaktionella och oberoende granskande tidningsredaktionen som riksdagen finansierar är en del av den demokratiska funktionen.
Jag har varit med länge i processen. Faktum är att när vi har haft gruppledarmöten och möten i riksdagsstyrelsen har talmannen varit särskilt aktiv i frågan om att få bort tidningen. Jag kan verkligen inte förstå att man är så rädd för att ha kvar tidningen. Jag hade förstått om man hade velat ha en tydlig webbredaktion och det bara handlar om papperstidningen, men inte heller det är en framkomlig väg.
Först sades det att det inte gick att sälja tidningen. Men eftersom det fanns intressenter lyckades Miljöpartiet få med sig de andra partierna att pröva en försäljning. Det är bra. Det gick så långt att vi tog in anbud. Men när gruppledarmötet skulle få information om frågan fick vi inte se anbuden - inte ens med avkodat underlag som är brukligt i upphandlingssammanhang på kommunal nivå.
Jag har suttit i kommunal nämnd med upphandlingsfrågor, och jag har suttit i den parlamentariska Upphandlingsutredningen. Det är brukligt att man får ta del av anbud även om man inte kan se vem som har gett anbudet - just för att kunna göra en neutral bedömning. Inte ens det hade vi som underlag.
Jag bad då att få ta del av underlagen till kommande möte i riksdagsstyrelsen. Men inte ens då redovisades anbuden. Ej heller togs kontakt med dem som hade lämnat anbud. Det är anmärkningsvärt.
Hela processen har varit märklig. Några har haft en bestämd ambition att lägga ned redaktionen redan på förhand. Vi i Miljöpartiet beklagar verkligen det. Även om inte papperstidningen kan göras lönsam - om det hade varit syftet - hade en redaktion kunnat vara webbaserad eller tidningen hade kunna säljas till en fristående aktör.
I debatten har förekommit att vi skulle skydda namnet Riksdag & Departement. Men faktum är att det inte finns något skydd. Något sådant beslut har riksdagsstyrelsen inte fattat. I morgon dag skulle någon kunna starta en tidning med namnet Riksdag & Departement.
Att riksdagen har en granskande tidning är positivt. Det är en del av demokratin, som vi borde anse oss ha råd med. Precis som informationsverksamhet kostar kan granskande verksamhet också kosta. Skillnaden är det redaktionella bevakande uppdraget som en tidningsredaktion kan ha, vilket ej finns på riksdagens hemsida. Vi har i dag diskuterat frågan igen i riksdagsstyrelsen. Varje gång diskussionen har varit uppe har vi talat om alternativa kanaler för information.
Kanske att det blir lite bättre på hemsidan. Det kommer att bli ett nyhetsbrev - ja, men det kan inte ersätta den redaktionella, granskande journalistiken. Det är helt olika saker.
Tidningen fyller en funktion och är en bra informationskälla. Många politiker runt om i landet, tjänstemän och andra politiskt intresserade använder tidningen. Att ha granskande journalistik ska vi inte vara rädda för.
Miljöpartiet yrkar avslag på att tidningen ska läggas ned. Därför yrkar jag bifall till de miljöpartireservationer som finns i betänkandet.
Jag tycker att det hade varit klädsamt om vi hade haft ett alternativ klart innan man bestämde sig för att lägga ned tidningen, även om jag inte alls tycker att man ska göra det. Då hade vi åtminstone kunnat se till att vi hade haft en sådan process att alternativet var klart när vi fattar beslut. Men på grund av den process som har varit förstår jag att medarbetarna på tidningen i dag lämnar för andra jobb. Därmed ställs vi inför faktum att den läggs ned redan nu, innan det nya alternativet är klart. Jag beklagar verkligen det.
Det här är egentligen en principiell fråga. Hur ser man på vem som ska granska och vem som ska göra det här? Visst hade vi kunnat ha en oberoende granskning utifrån. Och det sker på många bra sätt. Men Riksdag & Departement är unik med sammanställningen över de beslut som vi fattar här i kammaren. Miljöpartiet tycker att det är värt att ha kvar det och att riksdagen också ska betala för det.
Anf. 151 Mia Sydow Mölleby (V)
Herr talman! Jag kan instämma i mycket av det som Gunvor G Ericson anförde alldeles nyss. Vänsterpartiet vill inte heller att tidningen Riksdag & Departement läggs ned. Däremot står vi inte bakom att den skulle säljas eller så i det fall riksdagen inte skulle ha den. Vi menar att vi behöver ha en tidning som ges ut av riksdagen på det sätt som Riksdag & Departement gör.
Man kan absolut diskutera behovet av att utveckla tidningen, att utveckla webbplatsen och fundera på om en papperstidning alltid är det bästa, men vi ser också behovet av det redaktionella materialet. Vi menar också att om man inte är nöjd med det som tidningen gör, alltså att den till exempel är för dyr att trycka i förhållande till vad man får ut av den, bör man utveckla tidningen snarare än att avveckla den.
"I den redaktionella policyn anges bl.a. att tidningen är en facktidning som skildrar den politiska processen och som utifrån grundläggande demokratiska värderingar ska engagera läsarna och stimulera dem att följa beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU." Det är unikt för den här tidningen att man faktiskt bevakar såväl riksdagen och departementen som vad som händer i EU. Det går att läsa tidningen och också förstå sammanhangen bra, hur ärenden hanteras och hur beslutsprocesser i Sverige ser ut. I andra sammanhang diskuterar vi många gånger behovet av att utveckla demokratin, att se till att människor röstar och att folk ska känna sig delaktiga i det som händer i samhället. Då är det faktiskt väldigt viktigt att ha en facktidning som har den här speciella inriktningen och profilen.
Gemene man läser förstås inte Riksdag & Departement. Men många andra gör det, och frågor som lyfts upp där kommer sedan in i andra medier. Andra tidningsredaktioner är en väldigt viktig måltavla för tidningen Riksdag & Departement. Därför tycker vi att det är olyckligt att tidningen läggs ned.
Ekonomiska argument har lyfts fram ibland, och det är i det stora sammanhanget ganska lite pengar om man tänker på vilken demokratisk utväxling man får av det här.
Innan jag fick det här uppdraget och hamnade i riksdagen 2010 var jag ersättare i riksdagen. Under den tiden fick jag tidningen Riksdag & Departement, och jag vet att många får väldigt mycket information den vägen. Det var ett alldeles utmärkt sätt för oss - det kunde vara möjligt att vi skulle hoppa in här om någon blev sjuk - att hålla oss ajour med vad som hände. Jag märkte också att det var en tidning som hade mycket genomslag i kommuner och i landsting, som också ska hantera och försvara den demokratiska processen och vårt demokratiska system.
Det är en mycket viktigare tidning än man kan tro om man bara tittar på antalet prenumeranter. Läsarna är också många fler. Det finns också med i de underlag som har varit uppe i riksdagsstyrelsen.
Summa summarum: Jag yrkar bifall till den reservation som jag står med på, det vill säga reservation nr 1.
Anf. 152 Helene Petersson i Stockaryd (S)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att Riksdag & Departement är en bra och upplysande tidning. Det har varit många och långa diskussioner om tidningens framtid inom vårt parti. Vi har under åren sett att antalet som läser, även om det är betydligt fler än de som prenumererar, har minskat. Vi har också sett att kommuner väljer att inte prenumerera för sina förtroendevalda. Prenumerantstocken har gått ned ganska avsevärt.
Dagens teknik ger många andra möjligheter att ta del av vad som händer i riksdagen, i regeringen och i EU. Fördelen med tidningen har varit att den har samlat alla upplysningar och händelser på ett och samma ställe. Men i dag är våra medborgare väldigt hemma på att söka information, och man nöjer sig inte med att ta del av det på ett ställe. Man söker och läser på olika ställen.
Herr talman! När tidningen startade uttryckte KU bland annat att det otvivelaktigt fanns "ett behov av fortlöpande och mer fyllig information om riksdagen och dess verksamhet än vad som gavs och kunde fås på annat håll". I dag har vi en annan möjlighet att fylla detta behov via internet, hemsidor, andra webbplatser och andra medier.
Det var dock inte utan vånda som vi från Socialdemokraterna tog beslutet att ställa oss bakom en nedläggning av tidningen. Under alla mina år i riksdagen - det börjar bli ganska många nu - har jag, på alla sätt jag har kunnat, värnat om mångfald bland medier och arbetat för att skapa större möjligheter och förutsättningar för tidningar att starta och öka i volym. Att nu vara med och ta beslut om nedläggning av vår egen tidning känns inte riktigt bra, men ibland hinner verkligheten i fatt.
Den viktigaste frågan blev att ställa sig: Hur ska så många som möjligt, på ett lättförståeligt sätt, få veta vad som händer i riksdagen och i EU? Efter mycket diskussioner, mycket påtryckningar på arbetsgruppen och mycket information i konstitutionsutskottet tror vi att riksdagen.se kan fylla denna funktion om mer redaktionell bearbetning av texterna sker och om riksdagen.se ger ut ett redaktionellt nyhetsbrev, förbättrar sökfunktion och gör andra förändringar som man har aviserat och som underlättar att hitta relevant information. Det räcker inte, som det har varit innan, med en rubrik och en länk till utskottets betänkande.
I utskottets utlåtande har vi också tagit upp frågan om arkivering. Det är många som forskar i demokrati och politiska beslutsprocesser som har haft god hjälp av tidningens arkiv. Det är viktigt att den frågan får en lösning.
Vi tycker också att Riksdagsförvaltningen bör överväga frågan om att söka utgivningsbevis för hemsidan. Det ger ett starkare skydd och möjligheten att ha en självständig publicistisk ställning inom ramen för uppdraget.
Herr talman! Tidningen Riksdag & Departement har i tio år haft en redaktionell policy som fastställdes av riksdagsstyrelsen. Tidningen "ska svara för den samlade informationen om den statliga politiska beslutsprocessen i Sverige". Det är huvuduppdraget. I den redaktionella policyn anges bland annat att "tidningen ska vara partipolitiskt neutral och ha en självständig publicistisk ställning inom ramen för sitt uppdrag och sin redaktionella policy. Innehållet ska vara opartiskt, sakligt, relevant, korrekt och icke-kommenterande." Det är alltså egentligen allt som en hemsida oftast är i dag.
Vi kan se en komplikation med att ha en självständig publicistisk tidning utan ett granskande, analyserande och icke-kommenterande uppdrag men också att ha journalister som begränsas, enligt min mening, i sitt journalistiska granskande uppdrag och som får sin lön av den som de är satta att rapportera om.
Vad allmänheten och medborgarna i dag behöver mer av är tidningar som granskar, analyserar och följer upp de beslut som riksdagen och EU-parlamentet fattar och som ser vad besluten får för konsekvenser. Jag hoppas att någon annan tidning kan fylla det eventuella tomrum som uppstår efter Riksdag & Departement och kan använda sin publicistiska frihet till att följa vad som sker i riksdagen. Det är många medier som gör det redan i dag, men enligt min uppfattning behöver vi många fler även om de inte kan använda sig av namnet Riksdag & Departement. Som Gunvor G Ericson sade har vi inte, när vi lämnat ifrån oss tidningen, något servitut på den.
Från Socialdemokraterna tog vi ställning för att inte sälja tidningen, bland annat på grund av den starka anknytning till riksdagen som namnet har. Enligt de utredningar vi fått fanns det många frågor som skulle ha krävt en lösning, exempelvis gällande den ekonomiska övergången. Jag tror inte alls att det var tal om att ekonomin satte käppar i hjulet. Vi har inte fört någon diskussion om att nedläggningen skulle vara en ekonomisk fråga.
Däremot är det fråga om rättigheter och om personal, att säkra den fortsatta utgivningen om vi skulle sälja tidningen. Det skulle också handla om villkor i överlåtelseavtalet vad gäller tidningens omfattning och inriktning. Vi skulle vara tvungna att noga överväga vilka krav vi faktiskt kunde ställa för att säkerställa att namnet inte används på ett olämpligt sätt. I diskussionen om dessa överväganden fann vi att försäljning inte var ett bra alternativ. Men jag håller med Gunvor G Ericson om att det hade varit bra om alternativet på riksdagen.se hade varit på plats fullt ut.
Herr talman! Det är inget roligt beslut att lägga ned en tidning, men jag tror att det kan bli bra med en väl utbyggd webbplats. Med det yrkar jag bifall till utskottets ställningstagande och avslag på motionerna.
Anf. 153 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! I konstitutionsutskottets betänkande står det att "det kan diskuteras om inte en ansökan om utgivningsbevis för riksdagens webbplats bör ges in till berörd myndighet. Det är också enligt utskottet angeläget att klargöra hur frågan om arkivering av informationen på webbplatsen ska lösas." Vad jag har förstått kommer Riksdagsförvaltningen inte att utse någon ansvarig utgivare utan anser att det bör fungera som det gör i dag med hemsidan. På vilket sätt anser Socialdemokraterna att det som KU:s majoritet skriver i betänkandet om utgivningsbevis har tillgodosetts?
Som jag sade i mitt anförande är inte namnet Riksdag & Departement skyddat. Det innebär att egentligen vem som helst kan starta en tidning i morgon och använda sig av det namnet. Hade det inte varit bättre att i ordnade former se till att någon drev vidare tidningen?
Anf. 154 Helene Petersson i Stockaryd (S)
Herr talman! Att vi inte skrev skarpare i förslaget från KU beror på att frågan som vi arbetade med var om vi skulle lägga ned tidningen eller inte. Vi ansåg inte att vi i det läget kunde gå in och tala om vad som skulle hända med riksdagen.se. Däremot har vi haft bra diskussioner med riksdagsdirektören. Vi har kunnat framföra våra synpunkter. Vi har fått ett fullvärdigt underlag, tycker jag, där man presenterat de förstudier och rapporter som gjorts liksom de tankegångar man haft.
Sedan har vi fört diskussioner med vår representant i arbetsgruppen och då varit överens om att vi från vår sida ville försöka lyfta upp och driva frågan om ansvarig utgivare. Hur ställningstagandet därefter blivit i riksdagsstyrelsen och i gruppledarkretsen kanske Gunvor G Ericson vet bättre än jag. Vi tyckte att det var viktigt, och vår representant i arbetsgruppen har också fört fram det. Jag ser kanske inte att frågan slutgiltigt är avgjord.
Anf. 155 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! Jo, det är nog så att om vi fattar beslutet i dag kommer vi att ha en hemsida med ett nyhetsbrev, men det kommer inte att finnas en publicistisk verksamhet så som det var när det fanns en redaktion. För att det skulle ha blivit en lösning med ansvarig utgivare och redaktion hade vi i så fall fått ha en webbredaktion, men det alternativet har ingen drivit. Vi förde fram det som en möjlighet, liksom vi sade att det var möjligt att sälja tidningen.
Jag beklagar verkligen att man inte har värnat den typen av journalistisk granskning. Jag tror inte att andra medier bara kan plocka upp den handske som nu tappas. Jag anser att det finns skäl att i framtiden överväga möjligheten av en webb som fungerar på ett redaktionsmässigt sätt, och jag hoppas att ni från Socialdemokraterna vill utveckla den granskande journalistiken vad gäller riksdagen.
Anf. 156 Helene Petersson i Stockaryd (S)
Herr talman! Gunvor G Ericson säger hela tiden "granskande journalistik". När jag läst alla de förbehåll som tidningen haft under åren har jag sett att de inte har haft något granskande uppdrag. De har haft en icke-kommenterande funktion. Uppdraget har varit att på ett samlat sätt sprida information om den statliga politiska beslutsprocessen i Sverige. Det är alltså ett informationsuppdrag, inte ett granskande uppdrag, inte ett kommenterande eller analyserande uppdrag. Den varan tycker jag att vi verkligen behöver mer av i Sverige. Information kan man både skapa och få på annat sätt.
Jag håller med om att när man har en ansvarig utgivare och ett utgivningsbevis för en hemsida har den som är ansvarig utgivare mycket större möjligheter, mycket större frihet. Men då får man se över också det uppdraget. Kombinationen med en ansvarig utgivare har egentligen inneburit att de varit väldigt bakbundna.
Anf. 157 Cecilia Brinck (M)
Herr talman! Under de knappt 40 år som Från riksdag och departement, som tidningen från början hette, existerat i dess nuvarande form har den fyllt en utomordentligt viktig funktion. Det fanns en publikation även tidigare. Den gavs ut av Finansdepartementet och hette Departementsnytt. Riksdag & Departement har berättat om och kommenterat vad som har hänt och vad som varit på gång i riksdag och regering. Den har förmedlat viktiga personnyheter, och så småningom kom uppdraget att utvidgas med bevakning av EU och lagstiftningsprocessen där.
Allt detta är fortfarande viktiga bevakningsområden, det är vi helt överens om, och det är inte det frågan gäller. Det är bara det att på dessa 40 år har landskapet runt om Riksdag & Departement förändrats dramatiskt, inte minst medielandskapet.
Herr talman! Låt mig i all korthet påminna kammaren om hur medielandskapet i Sverige såg ut 1975/76, när tidningen började ges ut. Vi hade två statliga tv-kanaler. Jag kommer från Skåne, så vi hade tre, för vi hade även en statlig dansk kanal som sände tecknad film en gång i veckan, inte bara på julafton som svensk tv gjorde. Vi hade tre statliga radiokanaler - en där det pratades, en där det spelades allvarlig musik och en där man samlade allt det andra.
Vi hade ett stort antal dagstidningar - ovanligt stort per capita; det har vi för övrigt fortfarande. De hade politisk färg från höger till vänster och var ofta inte bara politiska på åsiktsplats utan också på nyhetsplats. Vi hade magasin av olika slag med glesare utgivning, vecko- eller månadsutgivning. Somliga av dem hade något slags samhällsbevakande inriktning, men de flesta hade det inte. Ja, vi hade kortvågsradio också. Några sysslade med sådant.
Vi hade ingen fristående radio och ingen fristående tv, närradiosändningar kom i gång i liten skala mot slutet av 70-talet, och internet var inte ens en glimt i Al Gores öga vid den tiden. Det är svårt att med några få ord beskriva vilken revolution som skett på medieområdet sedan dess, så det tänker jag inte ens försöka göra, men jag konstaterar att där det för 40 år sedan fanns två, tre, fyra nyhetskällor finns det i dag tusentals. Där dagens nyhet för 40 år sedan verkligen var dagens nyhet, till dess att nästa dags tidning kom ut, har vi nu nyhetssajter, bloggar och sociala medier som uppdateras hela tiden.
Vi har tillgång till nyheter från en oändlig mångfald av källor, och vi har tillgång till dem hela tiden. Skillnaden mellan dagens situation och 70-talets är obeskrivligt stor. Det betyder även att informationen från riksdag och departement är mycket mer omfattande än tidigare och att den är mer lättillgänglig.
Men, frågar man sig, har då inte Riksdagsförvaltningen - precis som vilken annan organisation som helst - ett ansvar för att upplysa om vad som händer i huset? Jo, det är fullständigt självklart. Det är ingen som har ifrågasatt det. I den kommunikationsstrategi som Riksdagsförvaltningen tagit fram och arbetar efter görs detta väldigt tydligt: "Riksdagsförvaltningen ska aktivt arbeta för en ökad tillgänglighet till och insyn i riksdagens och Riksdagsförvaltningens arbete och beslut." Informationen ska vara "öppen", "trovärdig", "begriplig", "användbar", "planerad" och "tillgänglig". Målen för den externa kommunikationen är att "bidra till ett högt förtroende för Sveriges riksdag som institution", att "främja insynen i riksdagens arbete och beslut" och att "öka intresset för och kunskapen om riksdagens arbete och beslut". Kommunikationsstrategin kompletteras av olika riktlinjer och andra vägledande dokument.
Kan man då överlåta den här informationen helt till externa nyhetsförmedlare? Nej, och det är inte heller det som är meningen. Det är bara det att informationsinsatserna inte längre kommer att ske genom en av riksdagen utgiven papperstidning.
Skälen till detta är delvis ekonomiska - men bara delvis. Riksdag & Departement är en dyr historia. Kostnaderna ökar och intäkterna minskar, precis som fallet är för nästan alla papperstidningar i landet. Detta illustrerades så sent som i dag när Schibsteds senaste siffror publicerades. Som alla som använder skattepengar måste vi hela tiden fundera på om vår användning av dem är den allra bästa.
Det finns dessutom - och det är egentligen viktigare här - en paradox i det faktum att riksdagen själv är uppdrags- och arbetsgivare för en tidning som inte bara har ett informationssyfte utan också har tagit på sig ytterligare en uppgift, nämligen att granska och analysera. Vi menar att den sortens fördjupad granskning nog inte bör betalas och arrangeras av den som ska granskas.
Herr talman! Riksdagsförvaltningen arbetar just nu med att utveckla sin webbplats för att bereda plats för väldigt mycket av det som hittills rymts i Riksdag & Departement. I det arbetet ingår att stärka det redaktionella arbetet, även om det inte kommer att få samma omfattning som det redaktionella materialet haft i Riksdag & Departement.
Konstitutionsutskottets uppgift har här inte varit att organisera riksdagens informationsverksamhet. Konstitutionsutskottets uppgift i detta sammanhang har varit att säga ja eller nej till försäljning respektive nedläggning av Riksdag & Departement. Vi hade mycket väl kunnat tänka oss en försäljning. Av olika skäl gick inte det. De flesta av de skälen är sådana att vi inte kan tala om dem, eftersom det finns sekretessbelagda uppgifter. Det fungerade inte, och därför menar vi att det enda rimliga alternativet är nedläggning och sedan uppbyggnad av en ny och fungerande informationsverksamhet.
Precis som Helene Petersson gjorde nyss vill jag påminna om de två medskick - det heter ju så nu för tiden - som finns i betänkandet. Det ena rör frågan om utgivningsbevis och ansvarig utgivare, som vi tycker att man bör fundera över. Det andra handlar om den viktiga arkivfrågan, som måste lösas. Det måste finnas en funktion där gammalt material arkiveras, så att det fortfarande är lättillgängligt.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.
Anf. 158 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! Vi har nu hört att det finns medskick om hur man ska organisera detta när man lägger ned tidningen och att KU har haft i uppdrag att säga ja eller nej till försäljning respektive nedläggning. Men varför är då en webbtidning ett sämre alternativ än att lägga ned tidningen? Har man diskuterat detta inom Moderaterna?
Jag ställde samma fråga till Socialdemokraterna tidigare: På vilket sätt anser ni inom Moderaterna att man har tillgodosett de medskick som gjorts när man tar ställning till att lägga ned tidningen? Förutsättningen för att lägga ned den är att medskicken ska fungera, däribland detta med arkivplatsen, som Cecilia Brinck nämnde i sitt anförande.
Anf. 159 Cecilia Brinck (M)
Herr talman! Som jag sade har vårt uppdrag varit att ta ställning till förslaget om nedläggning. Vårt uppdrag har inte varit att tala om för Riksdagsförvaltningen hur informationen ska organiseras.
Vi kan i detta sammanhang komma med förslag på saker som vi tycker bör finnas med i processen, men det är inte vår sak att avgöra hur detta ska skötas. Vi tycker att det vore bra - och där är utskottet enigt - med utgivningsbevis och ansvarig utgivare. Det säger vi också. Vi tycker att arkiveringsfunktionerna är viktiga och måste fungera. Det säger vi också i betänkandet.
Hur Riksdagsförvaltningen sedan kommer att organisera informationsverksamheten är inte vår sak att ta ställning till. Det pågår ett arbete med att utveckla riksdagens webbplats. Det har kommit mycket långt, enligt den information vi har fått. Jag vill inte förutskicka hur det kommer att se ut. Det tror jag inte att Gunvor G Ericson kan göra heller. Men precis som Helene Petersson sade nyss hyser vi stort förtroende för riksdagens och Riksdagsförvaltningens förmåga att fortsätta med en informationsverksamhet med hög kvalitet och hög integritet.
Anf. 160 Gunvor G Ericson (MP)
Herr talman! Jag tackar för det svaret. Men den principiella frågan handlar om hur man ser på uppdraget. Vi har en tidning som är välfungerande. Det vi gör nu är att lägga ned den tidningen innan vi har ett alternativ på plats.
I framtiden kanske man skulle kunna ompröva frågan om att ha en webbtidning. Men det är inte samma sak som att ha en informationskanal med nyhetsbrev. Även i valet av vad som ska finnas med i nyhetstidningen blir det någon form av publicistiskt val. Men det är inte samma sak som att ha en granskande och analyserande redaktion.
Vi har också haft ett väldigt stort värde i att ha samlad information i detta mediebrus. Ja, medielandskapet ser verkligen annorlunda ut. Riksdag & Departement har fyllt en viktig funktion. Där har man haft nyheterna samlade. Därför har tidningen haft ett väldigt stort värde. Det kommer nog inte riksdagens hemsida att kunna klara vad gäller EU-information kopplat till de nyheter som funnits i tidningen.
Jag beklagar verkligen att vi inte kunde enas om en försäljning alternativt en webbtidning. Jag hoppas att Moderaterna är beredda att ompröva sitt beslut för att senare kunna tänka sig att göra en webbtidning. Är det möjligt att man kommer att pröva det inom Moderaterna?
Anf. 161 Cecilia Brinck (M)
Herr talman! Den frågan tror jag inte att Gunvor G Ericson ens föreställer sig att jag ska kunna svara på.
Jag finner på sätt och vis den nostalgiska omfamningen av en papperstidning lite rörande. Är det plattformen och formatet som är det viktiga? Är det inte snarare innehållet som är viktigt? Är det väsentliga det faktum att den ges som papperstidning eller webbtidning, snarare än det som finns i den? Jag föreställer mig att Gunvor G Ericson menar en webbtidning som ser ut ungefär som papperstidningen, för det är det vi brukar mena när vi talar om webbtidningar.
Som Helene Petersson nyss sade finns det i Riksdag & Departements uppdrag egentligen inte någonting som tydligt säger att man har ett ansvar för analys och fördjupning, utan det handlar om information. Sedan kan vi tycka att det är bra att man har fördjupat detta uppdrag och att man har haft redaktionella ambitioner utöver ren informationsspridning. Men faktum är att man kan fylla de funktionerna på annat sätt. Jag är lite bekymrad över föreställningen att detta inte går att lösa på en webbsida. De allra flesta stora myndigheter, organisationer och företag löser sina informationsbehov på ett utomordentligt sätt utan att ge ut papperstidningar. Jag har väldigt svårt att se att inte Sveriges riksdag skulle kunna göra samma sak.
Anf. 162 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! Vilken informationsverksamhet ska ett parlament ha när det gäller den egna verksamheten? Det är den grundläggande frågan, som vi har att ta ställning till just nu. Kan ett parlament ge ut en daglig tidning eller en veckotidning? Ja, det kan man besluta om. Kan man ha andra former än tryckta medier? En gammal tidningsgubbe som jag rörs nästan till tårar över att papperstidningen nu är väldigt populär. Det var inte bara så när Arbetet en gång i tiden fanns. Man kunde både läsa den och slå in fisk i den. Det var ett starkt argument.
Men, herr talman, att ett parlament ger ut en egen tidning som innehåller information - och plattformen, som Cecilia Brinck säger, är inte det viktiga - är naturligt. Det är en del av ett viktigt uppdrag att vi ska informera från parlamentet om demokratins olika delar. Det är en viktig uppgift.
Men sedan kommer frågan om det redaktionella programmet. Ska det också innefatta reportage, begränsningar i reportage och så vidare? Står detta i överensstämmelse med grundlagen, där ansvarig utgivare ensam tar ställning till vilket innehåll en tidning ska ha? Detta är inte löst och har inte varit löst för denna tidning, liksom inte heller för många facktidningar eller fackliga tidningar och så vidare. De här frågorna står ofta i konflikt med varandra. Ägaren förväntar sig en viss form av information.
Jag har viss erfarenhet från pressen. Jag har till och med varit med och lagt ned Pressens Tidning en gång i tiden och räddat andra tidningar, till och med i Södermanland, från nedläggning i andra sammanhang.
I Sverige finns det för närvarande en god tillgång till information om politiken. Dagens Politik finns inte längre. Däremot finns tidningen Fokus. Vi har de politiska partierna. Jag har varit chefredaktör för Nu - det liberala nyhetsmagasinet. Vi har Aktuellt i politiken och Miljömagasinet, som jag samarbetade mycket med en gång i tiden. Och vi har Kristdemokraten. Det har varit lite sämre med Centerpartiet och Moderaterna, som inte har haft motsvarigheter till dessa.
Man kan fråga sig: Kan dessa tidningar ersätta, tillsammans med dagspressen i övrigt, sjudagarsutgivna tidningar, Aktuellt i politiken? Nej, inte på det sättet, men det skapas nu ett utrymme för att informera på samma sätt.
Herr talman! Jag har suttit i den arbetsgrupp som har arbetat med hur man skulle kunna göra riksdagens egen informationsavdelning mer tillgänglig för allmänheten. Det finns många olika uppslag. Men vad som kommer att saknas - och jag tycker att det är korrekt i förhållande till andra tidningar som jag räknade upp nu - är reportageinslaget. Jag menar att riksdagen inte ska syssla med det. Det tror jag är klokt. Det lämnar ett utrymme. Det handlar också om det andra förhållandet: att det har tagits in annonser i en myndighetstidning. Det är inte helt lätt för andra tidningar att bära den situationen. De konkurrerar med en myndighetstidning som också får statliga anslag.
Herr talman! Jag stöder detta, även om det blöder i hjärtat att lägga ned en papperstidning. I det här fallet måste nog beslutet bli detta.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 7 maj 2014.Förslagspunkter: 6, Voteringar: 3.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Riksdagsförvaltningens utgivning av tidningen Riksdag & Departement
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen beslutar med anledning av riksdagsstyrelsens framställning att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement.
Därmed bifaller riksdagen framställning 2013/14:RS1 och avslår motionerna 2013/14:K13 och 2013/14:K14 yrkande 1.- Reservation 1 (MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 96 0 0 16 M 98 0 0 9 MP 0 21 0 4 FP 17 0 0 7 C 20 0 0 3 SD 17 0 1 2 KD 18 0 0 1 V 0 19 0 0 Totalt 266 40 1 42 Riksdagsförvaltningens utgivning av tidningen Riksdag & Departement
Utskottets förslag:
Riksdagen beslutar med anledning av riksdagsstyrelsens framställning att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement.- Reservation 1 (MP, V)
Försäljning av tidningen Riksdag & Departement
Utskottets förslag:
- Reservation 2 (MP)
Försäljning av tidningen Riksdag & Departement
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2013/14:K14 yrkande 2.- Reservation 2 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 96 0 0 16 M 98 0 0 9 MP 0 21 0 4 FP 17 0 0 7 C 20 0 0 3 SD 18 0 0 2 KD 18 0 0 1 V 19 0 0 0 Totalt 286 21 0 42 Förbättrad information via riksdagens webbplats
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2013/14:K14 yrkande 3.- Reservation 3 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 96 0 0 16 M 98 0 0 9 MP 0 21 0 4 FP 17 0 0 7 C 20 0 0 3 SD 18 0 0 2 KD 18 0 0 1 V 19 0 0 0 Totalt 286 21 0 42 Förbättrad information via riksdagens webbplats
Utskottets förslag:
- Reservation 3 (MP)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.