Teletaxorna samt bidrag till VHVJ-järnvägen

Betänkande 1991/92:TU23

Trafikutskottets betänkande 1991/92:TU23

Teletaxorna samt bidrag till VHVJ-järnvägen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1991/92

TU23

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet två förslag i
kompletteringspropositionen som berör
kommunikationsdepartementet samt tre motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett
engångsbidrag på 3,7 milj.kr. till Växjö-Hultsfred-Västervik
Järnvägsaktiebolag. Därmed tillgodoses en v-motion i samma
fråga, som väcktes under den allmänna motionstiden i januari i
år.
Utskottet motsätter sig regeringens förslag att besluten om
teletaxorna fullt ut skall delegeras till televerket fr.o.m. den
1 juli 1992. Enligt utskottets mening bör denna tidpunkt
fastställas i samband med riksdagens ställningstagande till de
förslag om principer för taxesättning och pristak som regeringen
skall förelägga riksdagen.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen förordade
höjningen av hushållens abonnemangsavgift med 30 kr. (exkl.
moms) per kvartal fr.o.m. den 1 juli 1992.
Till betänkandet är fogat en reservation och två särskilda
yttranden.

Propositionen

SJÄTTE HUVUDTITELN

D. Järnvägar

Regeringen har i proposition 1991/92:150 i bilaga I:4
(kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 1--2)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till
Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägsaktiebolag för budgetåret
1992/93 anvisa ett anslag på 3 700 000 kr.

J. Telekommunikationer

Regeringen har i bilaga I:4 (kommunikationsdepartementet)
under denna rubrik (s. 2--4) föreslagit riksdagen att godkänna
vad i propositionen anförts om teletaxorna.

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen

1991/92:T23 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om teletaxorna.

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari
1992

1991/92:T523 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bidrag till Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägsaktiebolag.

1991/92:T820 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslutet
om televerkets taxor bör omprövas i enlighet med vad som anförts
i motionen.

Utskottet

1 Bidrag till Växjö-Hultsfred-Västervik Järnvägsaktiebolag
(VHVJ)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att VHVJ får ett
engångsbidrag på 3,7 milj.kr. för sin verksamhet på den
smalspåriga järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik. VHVJ bedriver
för närvarande viss turisttrafik och skoltågstrafik på banan och
har planer på att utöka verksamheten till att även omfatta viss
godstrafik. Det får -- som framhålls i propositionen -- ankomma
på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att
besluta om villkoren för bidraget med utgångspunkt i att en
långsiktig överlevnad för bolagets verksamhet så långt möjligt
skall säkerställas.
Regeringens förslag och utskottets ställningstagande till
detsamma innebär att motion T523 (v), som väcktes under den
allmänna motionstiden i januari i år, tillgodoses. Motionen bör
sålunda kunna lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

2 Teletaxorna

2.1 Bakgrund

Riksdagen ställde sig år 1987 bakom ett regeringsbeslut året
dessförinnan om en långsiktigt ökad kostnadsanpassning av
televerkets taxor (prop. 1986/87:100 bil. 8, bet. TU17, rskr.
212). I riksdagens beslut framhölls att priserna för
utlandssamtal och för rikssamtal i genomsnitt var dubbelt så
höga som televerkets kostnader för dem. För storföretagen, som
stod för huvuddelen av televerkets intäkter från telefonnätet,
var det intressant -- och möjligt -- att leda sin trafik vid
sidan av det allmänna telenätet. En sådan utveckling skulle
kunna få starkt negativa konsekvenser för televerkets ekonomi,
vilka till sist skulle drabba hushållen. Det var därför enligt
riksdagsbeslutet motiverat att i god tid och under kontrollerade
former genomföra en omläggning av taxorna.
Våren 1991 beslutade riksdagen om införande av ett pristak
för telefoni som innebar att telefontaxorna skulle få öka med
högst 70% av förändringen av nettoprisindex (prop. 1990/91:87,
bet. TU28, rskr. 369). Pristaket kombinerades med ett krav på
att televerkets totalproduktivitet skulle öka med 3% per år.
Med det sålunda fastlagda prismålet och mot bakgrund av
riksdagsbeslutet år 1987 om en omstrukturering av taxorna
bedömdes taxebesluten kunna fullt ut delegeras till televerket.
Det nya prismålet skulle gälla med början år 1992 och med år
1991 som basår.
Med stöd av detta riksdagsbeslut förberedde televerket en
taxeomläggning som skulle genomföras den 1 januari 1992, då
också det för omläggningen erforderliga författningsstödet
skulle träda i kraft genom en ändring i teleförordningen
(1985:765). Ändringen innebar i huvudsak att regeringens rätt
att besluta om hushållens abonnemangsavgift, om
samtalsmarkeringsavgiften samt om markeringsintervallens längd
för lokalsamtal delegerades till televerket.
I december år 1991 beslutade riksdagen, med bifall till ett
yrkande i en s-motion, att ompröva det sistnämnda
riksdagsbeslutet och att pristaket för telefontaxorna borde
omformuleras (bet. 1991/92:FiU10, rskr. 108). Taket borde,
framhölls i det nya beslutet, knytas till den del av
verksamheten där verket saknar konkurrens, dvs. till hushållens
telefonkostnader. Ett tak på 25% eller 50% av övriga prisers
ökningstakt borde övervägas. I avvaktan på en sådan förnyad
prövning borde ikraftträdandet av de tidigare beslutade
ändringarna skjutas upp ett halvt år, dvs. delegeringen av
taxebesluten skulle senareläggas till den 1 juli 1992.

2.2 Regeringens överväganden och förslag

I den proposition som utskottet nu har att behandla framhålls
att riksdagens beslut i december 1991 medförde att televerkets
planerade taxeomläggning per den 1 januari 1992 inte kunde
genomföras. Vidare framhålls att verket inte fick höja
abonnemangsavgiften för hushållen under år 1991, något som
verket hade föreslagit året dessförinnan. Verket har emellertid
genomfört taxehöjningar på de områden som inte kräver
regeringsbeslut. Den uteblivna taxehöjningen per den 1 januari
1992 medför enligt verkets beräkningar ett intäktsbortfall på
600 milj.kr.
Av propositionen framgår vidare att televerket har kommit in
till regeringen med en analys av alternativa pristak för
telefoni enligt riksdagens beslut. Verket konstaterar att det
beslutade pristaket på 70% av förändringen av nettoprisindex
för telefoni innebär att totalproduktiviteten måste öka med 3%
per år för att lönsamhetskraven skall klaras. Ett lägre pristak
skulle i konsekvens med detta leda till än högre krav på
produktiviteten. Verket bedömer att en ytterligare
produktivitetsökning inte är realistisk.
Föredragande departementschefen erinrar om att regeringen i
årets budgetproposition föreslagit att televerket skall ombildas
till aktiebolag den 1 januari 1993 och att regeringen avser
återkomma till riksdagen dessförinnan med en samlad redovisning
av åtgärder och förslag inför bolagiseringen. Inom
kommunikationsdepartementet pågår för närvarande en genomlysning
av televerkets kostnadsstruktur och principer för taxesättning.
I detta arbete kommer naturligen frågor om ett pristak för i
första hand hushållstelefonin att behandlas. I avvaktan på
arbetets slutförande bör någon genomgripande omstrukturering av
televerkets taxor inte genomföras under år 1992.
Det är dock angeläget -- betonar departementschefen -- att
utbyggnaden av telenätet inte försenas, inte minst med hänsyn
till rådande sysselsättningsläge. Televerket bör därför i
avvaktan på senare regeringsförslag kunna genomföra en höjning
av hushållens abonnemangsavgift med 30 kr. (exkl. moms) per
kvartal den 1 juli 1992 i enlighet med vad verket självt
förordat. Genom en sådan höjning -- som departementschefen för
egen del finner rimlig -- inkl. övriga förändringar som
televerket självt kan besluta om, kommer den genomsnittliga
prisnivån för telefoni att höjas med ca 2,3% under år 1992.
Prisnivån för hushållstelefoni kommer att höjas med ca 3,6%.
Med denna utgångspunkt bör den uppskjutna förändringen i
teleförordningen enligt regeringen kunna träda i kraft som
avsett den 1 juli 1992.

2.3 Motionerna

I motion T23 (s) framhålls att regeringen ännu inte redovisat
några av de av riksdagen begärda underlagen för beslut om den
framtida taxepolitiken. Rätten att besluta om teletaxorna bör
enligt motionärerna överföras till televerket först efter det
att principerna för taxesättning och pristak fastställts av
riksdagen. Delegeringen av taxebesluten bör sålunda inte
genomföras per den 1 juli 1992. Vad gäller den höjning av
kvartalsavgiften som televerket förordar finner motionärerna det
orimligt att begära ett ställningstagande av riksdagen utan att
denna fått del av något beslutsunderlag.

Enligt motion T820 (c, m, fp), som väcktes under den allmänna
motionstiden i januari i år, bör riksdagen ompröva sitt beslut i
december 1991, varigenom de av televerket till årsskiftet
1991/92 planerade taxehöjningarna inte kunde genomföras.

2.4 Utskottets ställningstaganden

Vad först gäller tidpunkten för delegering av taxebesluten
delar utskottet den i motion T23 (s) uttalade uppfattningen att
de erforderliga ändringarna i teleförordningen inte bör träda i
kraft den 1 juli 1992. Någon genomgripande omstrukturering av
televerkets taxor avses ju ändå inte enligt propositionen
genomföras under innevarande år. Mot bakgrund av riksdagens
beslut i december 1991 och det utredningsarbete som för
närvarande pågår synes det utskottet naturligt att tidpunkten
för delegering av taxebesluten bestäms i samband med riksdagens
ställningstagande till de förslag om principer för taxesättning
och pristak som regeringen nu aviserar.
Med det sagda tillstyrker utskottet motion T23 (s) i den del
som nu är i fråga samt avstyrker regeringens förslag i
motsvarande del och motion T820 (c, m, fp).
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det i rådande
sysselsättningsläge är angeläget att utbyggnaden och
moderniseringen av telenätet inte försenas. Med hänsyn härtill
samt den omständigheten att verket inte fick genomföra sitt
förslag om en höjning av abonnemangsavgiften för hushållen
under år 1991 delar utskottet departementschefens uppfattning
att en sådan höjning nu bör genomföras. Beloppet i fråga, 30 kr.
per kvartal exkl. mervärdesskatt, synes även utskottet rimligt.
Utskottet delar sålunda inte den i motion T23 (s) uttalade
uppfattningen att riksdagen inte kan ta ställning i frågan på
grund av bristfälligt beslutsunderlag och avstyrker därför
motionen i den delen. Regeringens förslag i motsvarande del
tillstyrks.

Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner vad i
propositionen i övrigt, i ovan ej behandlade delar, anförts
om teletaxorna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag till VHVJ
att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag
till Bidrag till Växjö-Hultsfred-Västervik
Järnvägsaktiebolag för budgetåret 1992/93 under sjätte
huvudtiteln anvisar ett anslag på 3 700 000 kr., dels lämnar
motion 1991/92:T523 utan vidare åtgärd,

2. beträffande tidpunkten för delegering av taxebeslut
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T23 i denna del
samt med avslag på regeringens förslag i denna del och motion
1991/92:T820 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. (m, fp, c, kds)

3. beträffande höjning av hushållens abonnemangsavgift
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:T23 i denna del
godkänner vad som anförts i propositionen om teletaxorna i denna
del,

4. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
teletaxorna i de delar som inte omfattas av utskottets
hemställan ovan.

Stockholm den 26 maj 1992

På trafikutskottets vägnar

Rolf Clarkson

I beslutet har deltagit: Rolf Clarkson (m), Sten Andersson
i Malmö (m), Sven-Gösta Signell (s), Kenth Skårvik (fp), Håkan
Strömberg (s), Elving Andersson (c), Sten-Ove Sundström (s),
Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Lars
Björkman (m), Jarl Lander (s), Ines Uusmann (s), Tom Heyman (m)
och Krister Örnfjäder (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Tidpunkten för delegering av taxebeslut (mom.2)

Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Kenth Skårvik
(fp), Elving Andersson (c), Lars Svensk (kds), Lars Björkman (m)
och Tom Heyman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Vad först" och på s. 5 slutar med "till känna" bort ha
följande lydelse:
Av propositionen framgår att regeringen vid utformningen av
framtida pristak kommer att beakta att ett sådant i första hand
bör tillämpas på de områden som är utsatta för ingen eller svag
konkurrens, dvs. för närvarande hushållstelefonin. I avvaktan på
att riksdagen föreläggs förslag till bl.a. pristak och principer
för en framtida taxestruktur bör enligt propositionen någon
genomgripande omstrukturering av televerkets taxor inte
genomföras under år 1992.
Utskottet har för sin del ingen erinran mot vad sålunda
anförts. Med hänvisning härtill har utskottet inte heller något
att invända mot regeringens förslag att fullt ut delegera
taxebesluten till televerket fr.o.m. den 1 juli 1992. Syftet med
motion T820 (c, m, fp) torde genom detta ställningstagande få
anses i huvudsak tillgodosett. Den påkallar därför ingen åtgärd
från riksdagens sida och avstyrks följaktligen. Motion T23 (s)
avstyrks i nu berörd del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande tidpunkten för delegering av taxebeslut
att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:T23 i denna del
och 1991/92:T820 godkänner vad som anförts i propositionen om
teletaxorna i i denna del,

Särskilda yttranden

1. Höjning av hushållens abonnemangsavgift (mom.3)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström, Bo
Nilsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Krister Örnfjäder (alla
s) anför:

I avvaktan på att regeringen tar ställning till förslag om
pristak och principer för en framtida taxestruktur är det
regeringen som får fatta beslut om bl.a. hushållens
abonnemangsavgift med ledning av de riktlinjer som riksdagen
lagt fast.
Som framhålls i motion T23 (s) kan riksdagen inte rimligen
uttala sig om den höjning av abonnemangsavgiften som regeringen
och televerket nu förordar, eftersom något nöjaktigt underlag
för ett sådant uttalande inte har förelagts riksdagen i
propositionen. Regeringen borde sålunda ha fattat beslutet och
därefter för riksdagen ha redovisat skälen härför.

2. Höjning av hushållens abonnemangsavgift (mom.3)

Kenneth Attefors (nyd) anför:

Ny demokrati kan acceptera en höjning av hushållens
abonnemangsavgift med 30 kr. per kvartal, eftersom televerket
inte fått genomföra någon höjning av den avgiften under de
senaste två åren. Härtill kommer att verkets investeringsplaner
allvarligt kan rubbas och, som en följd därav, att många
anställda kan komma att bli uppsagda, om inte den av regeringen
förordade höjningen nu får ske. Sådana konsekvenser är vi i Ny
demokrati angelägna att söka undvika. Vi är däremot inte beredda
att ta ställning till en höjning av samtalsavgifterna utan
tillgång till material som belyser effekterna härav för olika
abonnentkategorier och olika riktnummerområden. Vi förutsätter
att sådant material kommer att föreläggas riksdagen i samband
med de förslag som regeringen aviserat inför en bolagisering av
televerket. Vi utgår vidare från att regeringen i det
sammanhanget kommer att klargöra hur en sund konkurrens skall
bedrivas mellan olika teleoperatörer med beaktande av den
telepolitiska målsättningen att telesystemet skall utformas så
att det möjliggör sociala hänsynstaganden och bidrar till en
regional balans.