Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026
Betänkande 2025/26:UFöU2
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 10 december 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 (UFöU2)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026.
Beslutet innebär att regeringen får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer till och med 31 december 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2025/26:UFöU2
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026Proposition 2025/26:25
Motioner från ledamöterna
- Motion 2025/26:3826 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:25 Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026
- Motion 2025/26:3832 av Daniel Riazat och Lorena Delgado Varas (båda -) med anledning av prop. 2025/26:25 Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-11-27
Trycklov: 2025-11-27
Betänkande 2025/26:UFöU2
Alla beredningar i utskottet
Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 (UFöU2)
Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ramarna för det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026.
Förslaget innebär att regeringen får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer till och med 31 december 2026.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-12-10
Debatt om förslag 2025/26:UFöU2
Webb-tv: Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026
Dokument från debatten
- Onsdag den 10 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:49
- Protokoll 2025/26:49 Onsdagen den 10 decemberProtokoll 2025/26:49 Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026
- Onsdag den 10 december 2025Talarlista 2025/26:20251210
Protokoll från debatten
Anf. 1 Johan Andersson (S)
Herr talman! God morgon, alla i kammaren och alla som är med på tv hemma eller på annat sätt! I dag har vi att debattera betänkandet om svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026.
Sverige är medlem i Nato sedan den 7 mars 2024. Nato är en försvarsallians vars främsta uppgift är att bevara fred och säkerhet i alliansens medlemsstater. Det är också ett kollektivt ansvar att vara medlem i Nato. Som ett led i detta föreslår regeringen att man fram till den 31 december 2026 ska få sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer för att i enlighet med internationell rätt bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.
Sverige har en tradition efter att ha varit verksamma i Nato i snart två år. Vi har hittills bidragit på olika sätt i samarbetet. Bland annat har vi medverkat när det gäller FLF i Lettland.
Socialdemokraterna ser detta som ett självklart ställningstagande utifrån det svenska medlemskapet i Nato. Bara för att påminna kammaren: Sex av åtta partier ställde sig bakom det när vi hade den diskussionen. Vi hade en ganska lång process i mitt parti. Det känns dock som att det verkligen var ett väl förankrat beslut utifrån hur läget ser ut i vår omvärld och den utveckling som sker säkerhetspolitiskt i många delar.
Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag att bifalla propositionen.
(Applåder)
Anf. 2 Hanna Gunnarsson (V)
Herr talman! Ärade kollegor och ledamöter! Hej till alla er som lyssnar och tittar hemma!
I dag debatterar riksdagen ett ärende som vi numera har som en årlig debatt: vad Sverige ska göra inom Nato det kommande året. Det är andra året vi har den här debatten.
Det är väldigt bra, tycker vi i Vänsterpartiet, att det är just riksdagen som har denna debatt och fattar dessa beslut. Vi menar att alla beslut om att sända svensk trupp utomlands alltid ska fattas av riksdagen, aldrig av regeringen.
Förslaget från regeringen är att Sverige ska fortsätta att delta med fartyg för Natos marina bevakning och flygplan för det som kallas Nato Air Policing samt att vi deltar i Natos insats i Lettland. Vänsterpartiet står bakom detta, med förbehållet att Sverige inte deltar i verksamhet som involverar kärnvapen. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till den enda reservationen i betänkandet.
Vänsterpartiet är emot att svenska förband ska delta i övningsverksamhet som kan inkludera moment med kärnvapen. Vänsterpartiets ståndpunkt är att Sverige aldrig ska vara med och vare sig planera, förbereda eller öva på att använda kärnvapen på något sätt.
I oktober i år deltog Sverige tyvärr för första gången i Natos årliga kärnvapenövning Steadfast Noon. Det är frivilligt för Natos medlemsländer att delta i kärnvapenövningar, så Sverige hade kunnat välja att avstå – men det gjorde vi alltså inte. Det är ett tydligt ställningstagande och val från den borgerliga regeringen som vi motsätter oss.
Sverige hade från början, när vi gick med i Nato, kunnat vara tydliga med att vi inte kommer att tillåta kärnvapen på svenskt territorium. Våra grannländer Danmark och Norge gjorde sådana uttalanden både när de gick med i Nato och när de skrev sina respektive DCA-avtal med USA. Vänsterpartiet beklagar att regeringen inte gjorde några sådana markeringar när vi hade möjligheten, varken vid Natomedlemskapet eller när vi skrev DCA-avtalet.
Vi menar att den kärnvapenkapprustning vi nu ser i världen ökar osäkerheten och inte på något sätt ger oss vare sig mer fred eller mer trygghet. Kärnvapen är nämligen inte vilka vapen som helst. De är massförstörelsevapen och vapen som de två gånger vi har sett dem användas har dödat hundratusentals och för lång tid förstört både miljö och många människors liv. Japan kommer aldrig att glömma Hiroshima och Nagasaki, och det bör inte heller vi göra.
Förra året fick den japanska överlevarorganisationen Nihon Hidankyo Nobels fredspris i Oslo för sitt arbete med att motverka kärnvapen och deras användning samt fortsätta att föra fram de vittnesmål som finns. De är väldigt tydliga i sin kritik mot att många länder nu faktiskt upprustar med kärnvapen.
Vänsterpartiet anser att kärnvapen bör förbjudas och att Sverige ska skriva under FN:s kärnvapenförbud.
Herr talman! Vänsterpartiet var emot att Sverige gick med i Nato. Natomedlemskapet är nu dock verklighet, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer att ha en koppling till Nato.
Det måste även i fortsättningen vara Sveriges egen försvarsförmåga som står i centrum för den svenska försvarsplaneringen. Samtidigt ska vi nu vara en aktiv samarbetspartner med våra nordiska och baltiska grannländer. Vi ska ta ett gemensamt ansvar för försvaret av Östersjön, Västerhavet, Nordsjön och Arktis, alltså vårt direkta närområde. Det är detta, inte operationer i länder långt bort, som vi menar ska vara den svenska prioriteringen i vårt Natomedlemskap, och detta har vi också en politisk enighet om. Vi ska göra det som vi är bäst på, och det är att verka med våra grannländer i vårt direkta närområde.
Men det är samtidigt viktigt att Sverige inte bara ser till Natos arbete utan att vi också framöver deltar i lämpliga FN-insatser för att globalt bidra till fred och säkerhet. Sverige deltar just nu inte i någon större FN-insats, även om vi har observatörer på många olika viktiga uppdrag runt om i världen. Vänsterpartiet anser att Sverige bör delta i en av de större FN-insatserna för fred och säkerhet i världen och visa den starka roll som Sverige har haft internationellt under många decennier.
Herr talman! Förra våren deltog Sverige för första gången i Natos insats i Lettland, med soldater från P 7 hemma i Skåne. De baltiska länderna gränsar direkt till Ryssland, och de har bett om permanent militär närvaro av andra länder. Det är något Vänsterpartiet anser att Sverige ska kunna bidra med när vi blir tillfrågade. Sverige delar insatsen i Lettland med Danmark, och det är ett samarbete som känns naturligt både militärt och politiskt. Sverige är också ramverksnation för Natos framskjutna närvaro, FLF, i Finland. Detta visar återigen att det är med våra närmaste grannländer vi i första hand ska samarbeta.
På plats i campen utanför Riga finns också Svenska Soldathemsförbundet med ett soldathem. Soldathemmet är en plats där soldaterna ska kunna vila, återhämta sig och ha en meningsfull fritid. Det är en mycket viktig plats för livet när man är ute på en insats; livet ska inte bara bli jobb.
Jag vill ta tillfället i akt och tacka alla svenska soldater som har deltagit, deltar nu och ska delta i insatser utomlands. Vi vet att det innebär stora uppoffringar för den enskilde och familj, anhöriga och vänner hemma, och det är lång tid av träning och förberedelser för dem som åker ut. Stort tack för era insatser.
Internationella insatser, även om de är i vårt direkta närområde, tar dock mycket resurser i anspråk. Det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter att arbeta för att förbättra villkoren för de soldater och officerare som deltar i insatser utomlands, även de som är med i olika uppdrag i olika typer av staber. Vi vet att de kommer att bli fler och fler.
Det är också viktigt att det arbete vi har sagt ska göras hemma faktiskt kan utföras enligt plan, trots att man tar mycket i anspråk för att vara på andra platser. Framför allt är det viktigt att utbildningen av värnpliktiga kan fortsätta med hög kvalitet och tillräckligt många befäl. I det här sammanhanget vill jag också säga att Vänsterpartiet anser att internationella militära insatser ska bemannas av anställd personal, inte värnpliktiga.
Jag yrkar bifall till vår reservation.
Anf. 3 Björn Söder (SD)
Herr talman! Vi står i dag inför ett beslut av stor betydelse om Nato och om Sveriges deltagande i alliansens samlade avskräckning och försvar.
När Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024 accepterade vi inte bara medlemskap i ord; vi åtog oss också det fulla ansvar som följer av det nordatlantiska fördraget. Detta inkluderar alliansens koncept för strategisk avskräckning och försvar.
Natos kollektiva försvar och avskräckning är inte enbart en teoretisk garanti. De bidrar konkret till att upprätthålla fred och säkerhet i vårt euroatlantiska närområde. Genom trovärdig militär förmåga och kapacitet kan vi förebygga angrepp innan de inträffar. Som trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad förväntas vi, tillsammans med övriga allierade, aktivt bidra till Natos avskräckning och försvar.
Detta är också av avgörande betydelse för Sveriges egen säkerhet. Att Sverige tillsammans med de andra allierade upprätthåller tilltron till de kollektiva försvarsgarantierna är centralt för att bevara freden i det euroatlantiska området. Fredstida operationer och aktiviteter utgör en betydande del av alliansens avskräckning och försvar. Vårt bidrag med mark-, sjö- och luftförband är planerat med tydligt satta ramar. Under 2026 omfattar mandatet högst 1 700 personer för mark- och specialförband, 700 för marina förband och 600 för flyg- och luftförsvarsförband. Detta är en ansvarsfull balans mellan att bidra och att värna Sveriges egen försvarsförmåga.
Bidragen omfattar bland annat markförband till Natos multinationella brigad i Lettland, marina förband till Natos stående marina styrkor för att kunna verka i den norra delen av det nordatlantiska området, inklusive Östersjön, samt flyg- och luftförsvarsförband till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Det kan exempelvis handla om Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap eller luftförsvarsoperation i Polen med uppgift att skydda den logistiknod som används för det militära och civila stödet till Ukraina. Därutöver ska Sverige under 2026 kunna bidra till andra operationer och aktiviteter inom luft-, mark- och sjödomänen som syftar till att upprätthålla Natos samlade avskräckning och försvar.
Svenska förband ska också kunna genomföra uppgifter under begränsad tid och inom ett specifikt geografiskt område i det nordatlantiska området, exempelvis säkerhetshöjande operationer och aktiviteter i samband med övningar. Sådana övningar genomförs bland annat inom ramen för Natos framskjutna närvaro i Finland och ska kunna övergå till skarpa uppgifter om situationen kräver det.
Utskottet föreslår därför att riksdagen medger att Sverige ställer dessa förband till förfogande till och med den 31 december 2026, för att i enlighet med internationell rätt bidra till Natos samlade avskräckning och försvar.
Vår ståndpunkt är klar: Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad – på lång sikt. Vår beredskap, vårt bidrag och vårt engagemang är nödvändiga för att upprätthålla alliansens kollektiva säkerhet och därigenom vår egen.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet.
Anf. 4 Gustaf Göthberg (M)
Herr talman! Sverige är sedan den 7 mars 2024 en fullvärdig allierad i Nato. Efter decennier av allianslöshet och en säkerhetspolitisk osäkerhet i vårt land hittade vi till slut hem hos våra allierade i Nato – den enskilt största säkerhetspolitiska kursändringen för vårt land sedan 1809, enligt vissa.
För detta ska vi visa stolthet; att tillsammans med dem som delar idéer och ideal om rättsstat och demokrati försvara vår del av världen, ge stöd till Ukraina och vara med och bygga och ta del av gemensam säkerhet. Samtidigt ska vi fortsätta att visa engagemang och arbetsvilja. Sverige är sedan dag ett en mycket uppskattad allierad.
Inget land känner Östersjön, dess botten, ytskikt och luftdomän, bättre än vår marin. De många och oftast hyllade internationella insatserna med svenskar och med stridskrafter ger oss en bredd och ett djupt kunnande att samverka med andra länder. Världens bästa stridsflygplan Jas 39 Gripen är ryggraden i vårt lands flygvapen.
Vår underrättelseförmåga och Rysslandskunskap är högt värderade, inte minst i en Natokontext.
Sverige ska bidra till Nato. Vi ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad. Detta kräver handling. Jag vill därför yrka bifall till förslaget till beslut i betänkandet.
Med det betänkande som kammaren debatterar i dag ges regeringen möjlighet att under nästa år sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer samt flyg- och luftförsvarförband om högst 600 personer till och med den 31 december 2026 – nyårsafton nästa år. Detta görs för vårt gemensamma försvar i Nato och för försvaret av Sverige genom Nato, även om det sker utanför vårt lands gränser. Det är så solidarisk säkerhetspolitik fungerar.
Herr talman! De baltiska staterna utgör en stilla front mot Rysslands imperialistiska och fascistiska ideal. Det är därför fullkomligt rimligt att säga att det är högt prioriterat med avskräckning och försvar av också Baltikum. Därför är också beslutet i dag större än det förvisso viktiga mandatet kammaren väntas ge till regeringen i eftermiddag. Det är en slutlig uppgörelse med vårt lands Baltikumpolitik, den som vi visade under decennier under 1900-talet.
Baltikum var inte ockuperat, sa man. Båtflyktingar göre sig icke besvär! Många av dem som kom sändes hem. Stödet till de krafter som ville göra Baltikum fritt och europeiskt viftades bort från denna talarstol som korstågsfararmentalitet.
I dag sänder vi svenska män och kvinnor redo att försvara oss, Baltikum och våra allierade. Båtarna går numera åt andra hållet för ett gemensamt försvar mot Ryssland. Det sluter cirkeln och tecknar en ny säkerhetspolitisk linje för Sverige tillsammans med Baltikum.
Estland, Lettland och Litauen men även Polen och Finland vet vad det innebär att leva med jättens andedräkt. Det är därför vi står med dem i självklar solidaritet.
Herr talman! Vi rör oss nu med hög hastighet mot det femte krigsåret sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. I medierna går det att läsa olika förutsägelser från olika personer om hur det ska gå i kriget. Vem kommer egentligen att vinna? Hur kommer det att sluta i Ryssland? Vad väntar efter Vladimir Putin?
Polacker och danskar menar, enligt olika medieuppgifter, att det är nu vi måste rusta, eftersom Ryssland kan stå redo att angripa Nato redan 2027 eller 2029; det beror på vilken artikel och vilket medium man läser. Man säger att det därför är fara i dröjsmål och att Ryssland kan komma att invadera ett Natoland i framtiden.
Jag tycker att resonemanget bygger på ett logiskt felslut när man pratar om tid och årtal. Varför skulle Ryssland vänta tills vi är redo att försvara oss? Erfarenheterna från Ukraina visar att Ryssland inte var redo att besegra landet militärt eller numerärt, men man genomförde ändå en fullskalig invasion. Det är just därför vi inte har råd att vänta. Världsläget väntar inte på oss, inte en enda sekund.
Herr talman! Samtidigt ska det sägas att försvaret av Sverige och våra allierade är redo. Det är igång och aktivt dygnet runt, dag som natt, året om. Sverige står redo att försvaras om en kvart och om ett kvarts sekel. Om detta får vi inte ge andra signaler. Avskräckning är, näst efter vårt lands försvarsvilja, en av de främsta linjerna i just försvaret av Sverige.
Herr talman! Denna regering tog Sverige in i Nato. Och det finns en bred samsyn i Sveriges riksdag om att Sverige ska vara en trovärdig allierad. Men är det fullt så enkelt? Om vi lägger betänkandet från det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet som vi debatterar i dag åt sidan och tittar på den säkerhetspolitik som Sverige kommer att behöva föra under nästa mandatperiod och nästa decennium ser vi att det inte är fullt så klart. Man behöver inte ens gå så långt som till nästa decennium. Det finns oklarheter om vår säkerhetspolitik om det skulle bli ett regeringsskifte efter nästa val.
Socialdemokraterna vill bilda regering. Det ligger i sakens natur när man kandiderar till Sveriges riksdag att man vill bilda regering och besätta statsministerposten. Men det är väl känt att partiets kandidat till försvarsminister lovade att det inte skulle bli något Natomedlemskap under hans förra försvarsministertid. Han hann förvisso avgå innan Sverige blev medlem i Nato, det som oppositionsledaren på den tiden kallade för destabiliserande.
Socialdemokraterna blev till slut varse hur viktigt det var. Och hand i hand med oss ledde det till att Sverige gick med i Nato. Men Socialdemokraterna stöder sig på två partier som inte vill vara med och som lämnar reservationer under debatten i dag. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är inbitna Natomotståndare. Det hedrar dem på sätt och vis att de står benhårt fast vid sina ideal och sin uppfattning. Men det väcker frågor om vår framtida säkerhetspolitiska linje när vi inte vet vilka röda linjer som ska ställas upp i en regeringsförhandling på vänsterkanten.
För att göra det smärtsamt påtagligt i denna debatt undrar man: Vid ett regeringsskifte, kommer en socialdemokratisk regering med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet över huvud taget att kunna lägga fram en sådan proposition som vi debatterar i dag, när hälften av regeringsunderlaget inte vill vara med och sätter upp förbehåll och riktar krav?
Herr talman! I eftermiddag röstar kammaren om det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2 Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026. Det innebär sammanfattningsvis att Sverige, genom vårt bidrag till Nato med svenska väpnade styrkor, blir säkrare och att Nato blir säkrare. Så värnar vi europeisk frihet och självständighet i solidaritetens namn till försvar av de värden som vi bekänner som våra och som europeiska.
Detta är inte en uppgift som ska tas lättvindigt på. Det är det aldrig när man ska fatta beslut om att sända svenska soldater och sjömän utomlands. Men jag är övertygad om att det kommer att finnas en påtaglig stolthet i kammaren i eftermiddag när vi fattar beslut om förslaget i betänkandet, inte minst en stolthet över de killar och tjejer, soldater och sjömän, som med vår flagga på sina uniformer far över havet för att försvara det som är vårt.
Till er som gör detta för Sverige vill jag rikta vårt varmaste tack.
(Applåder)
Anf. 5 Mikael Larsson (C)
Herr talman! Ukraina slåss inte bara för sin egen frihet. De slåss mot ett aggressivt Ryssland, som har startat sitt anfallskrig i syfte att omkullkasta den europeiska säkerhetsordningen. Därmed strider Ukraina också för hela Europas frihet.
Kriget har redan fått enorma konsekvenser för det säkerhetspolitiska läget i Sverige och hela västvärlden. En av konsekvenserna blev tidigt Finlands och Sveriges resa in i Nato. Nu pågår det handfasta arbetet med att bygga upp ett starkt svenskt totalförsvar samtidigt som vi genomför stora försvarssatsningar i samarbete med våra allierade.
Herr talman! När Sverige nu är medlem i Nato behöver vi delta fullt ut i alliansens verksamhet, inte lite och inte ibland utan fullt ut. Propositionen Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 visar på vikten av att Sverige ska och måste delta fullt ut och självklart när vi får frågan.
Försvarsutskottet besökte under 2025 FLF Lettland och Sveriges deltagande där. Att på plats i Lettland få ta del av det bidrag som Sverige hade där var värdefullt och viktigt för oss inför de framtida beslut vi ska fatta, exempelvis det som ligger på bordet här i dag.
Jag vill verkligen tacka alla soldater, sjömän, män och kvinnor som under 2025 deltagit i Natos verksamhet för Sveriges räkning.
Herr talman! Centerpartiet har ingen följdmotion på denna proposition utan står helt bakom förslaget i både propositionen och betänkandet.
Anf. 6 Mikael Oscarsson (KD)
Herr talman! Vi debatterar nu det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande nummer 2 Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på reservationerna.
Denna debatt förs i en orolig tid. Det har flera påpekat förut, men det förtjänar att sägas en gång till. Det pågår ett fullskaligt krig i Europa, i Ukraina där 700 000 ryska soldater finns på plats. Det är snart fyra år sedan den fullskaliga invasionen.
Som föregående talare också har sagt är det en kamp som Ukraina och det ukrainska folket hjältemodigt för, och de för den inte bara för sin egen skull utan även för vår frihet. Vi har nämligen att göra med ett Ryssland som vill ha något slags revansch och som vill återupprätta det gamla sovjetiska imperiet på något sätt. Vi vet också att det finns territorier i vår absoluta närhet som kan komma i fråga.
Herr talman! Därför är det viktigt att Sverige är medlem i Nato, som är världshistoriens bästa och mest framgångsrika försvarssamarbete. Kristdemokraterna har under lång tid argumenterat för att Sverige skulle bli medlem och hur viktigt det var att gå från att vara partner till att bli fullvärdig medlem. Det är vi nu, sedan mars 2024. Det är viktigt. Vi bidrar till den gemensamma säkerheten och är en uppskattad medlem. Vi har förmågor som bidrar till trygghet och säkerhet för oss och för våra grannländer.
Inte minst viktigt är det för våra baltiska vänner att Sverige är medlem. När det gäller att kunna försvara sig är Sverige nämligen en viktig del. Sverige är nu ett uppmarschområde och spelar och kommer att spela en viktig roll, i fred men också i kris och i värsta fall i krig.
I betänkandet, som vi ska fatta beslut om i dag, föreslås hur Sveriges militära styrkor ska bidra till Natos samlade avskräckning och försvar.
Regeringen föreslår att riksdagen ger mandat att sätta in 1 700 soldater i mark- och specialförband, 700 personer i marina förband och 600 personer i luft- och försvarsförband. Det här är inget symboliskt beslut. Det är ett svenskt ansvarstagande för hela det nordatlantiska området, det vill säga vår del av världen. Vi gör också redan nu en viktig insats i FLF i Lettland.
Varför är då detta viktigt? För det första beror det på säkerhetsläget, som jag var inne på. Rysslands aggression pågår. Hoten mot våra baltiska länder består. Vi har i dag en situation med desinformation och gråzonsoperationer. Cyberangreppen fortsätter. Vårt närområde är en strategiskt utsatt region.
För det andra bygger Nato på gemensamt ansvar. Det är inte en organisation som man är medlem i utan en försvarsallians där varje land bär sin del. Sverige är då en stor tillgång.
För det tredje: Avskräckning skapar fred. Tydliga, starka och sammanhållna militära bidrag från medlemsländerna minskar risken för konflikt. Det är just det som det handlar om. Detta är det enda språk Putin förstår. Varm luft har ingen påverkan på Putin, däremot samövad militär förmåga. Vi bidrar till Nato för att kriget aldrig ska komma hit.
Herr talman! De svenska förbanden håller mycket hög kvalitet. Våra specialförband, vårt luftvärn och våra marina enheter är internationellt respekterade. De bidrag som nu föreslås stärker Natos östra flank, integrerar Sverige i alliansens planering och ökar vår egen säkerhet genom gemensamma övningar. Det ger svenska förband viktig erfarenhet. Det här är någonting som skapar säkerhet för oss och som stärker säkerheten i vårt område.
Det är också tydligt att detta sker i enlighet med folkrätten och med kontroll. Regeringen redogör tydligt för folkrättsliga grunder, mandat, kostnader och avgränsning i tid. Det här är viktigt. Ett demokratiskt land tar inga genvägar. Riksdagen ska alltid vara informerad och kunna utöva kontroll.
Herr talman! Med dessa ord yrkar jag än en gång bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.
I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).
Anf. 7 Ulf Holm (MP)
Herr talman! Det är nu dags att debattera regeringens förslag om det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026.
Låt mig börja med att säga hur viktig den här debatten är. Den handlar om att vi ska sända svenska väpnade styrkor, kvinnor och män, på uppdrag utomlands. Det är därför oerhört viktigt att dessa frågor hanteras i riksdagen. Behandling, debatt och beslut i riksdagen ger legitimitet och förankring för ett svårt och stort beslut. Miljöpartiet tycker inte att regeringen ensam ska fatta beslut om att sända väpnade styrkor utomlands, utan besluten bör fattas här i riksdagen.
Herr talman! Det mycket allvarliga säkerhetspolitiska läget efter Rysslands olagliga fullskaliga invasion av Ukraina fortsätter och kommer med stor risk att vara över oss för en lång tid framöver. Det finns i nuläget inget som tyder på att Ryssland kommer att sluta kriga. Tvärtom är det tydligt att Rysslands agerande är ett hot mot vårt absoluta närområde och att relationen med Ryssland kommer att vara ansträngd och problematisk under lång tid framöver.
Sverige och Europa har i och med detta försatts i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Det ställer krav på politiska ledare att agera därefter i både ord och handling. Miljöpartiet har därför sedan dag ett stått bakom Sveriges samlade stöd till Ukraina, såväl ekonomiskt och civilt som militärt, och har dessutom drivit på för ökade sanktioner mot Ryssland.
Herr talman! Sedan den 7 mars förra året är Sverige en del av försvarsalliansen Nato. Det innebär att Nato är en del av försvaret av Sverige och att Sverige bör kunna bidra med stöd till Nato och bidra när något annat Natoland begär stöd. Även detta år har vi haft väpnade styrkor i andra Natoländer, och det kommer att fortsätta nästa år. Det blir en årlig debatt kring väpnade styrkor utomlands.
Herr talman! I samband med anslutningsförhandlingarna med Nato krävde vi gröna bland annat att Sverige likt Danmark, Finland och Norge bör införa en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium för att markera mot kärnvapen. Tyvärr gjordes det aldrig av regeringen. Senare har det också avvisats ett flertal gånger i denna riksdag, vilket jag beklagar. Miljöpartiet står fast vid att kärnvapen aldrig ska finnas på svenskt territorium i vare sig fredstid eller krigstid. Så länge kärnvapen finns bidrar de till ökad osäkerhet i hela världen.
Herr talman! I den proposition som vi nu behandlar föreslår regeringen att man till och med den sista december nästa år ska få sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer. Detta är något fler än de personer som vi har ute i insatser under innevarande år. Jag tror dock att det är nödvändigt med tanke på hur situationen ser ut.
I detta fall har Lettland, Finland, Polen med flera bett om militär närvaro från bland annat Sverige. Det gäller till exempel en begäran om fortsatt bidrag till markförbandet i Natos multinationella brigad i Lettland. Ett annat exempel är stödet till en luftförsvarsoperation i Polen som bland annat används för det militära och civila stödet till Ukraina. Det är något som vi från Miljöpartiet kan ställa oss bakom, inte minst för att det också stärker säkerheten i vårt absoluta närområde.
Herr talman! Jag vill också passa på att rikta ett stort tack till alla er kvinnor och män som nu deltar eller kommer att få delta i de Natoinsatser vi beslutar om i dag samt till era närstående. Ni gör en viktig uppgift för oss alla.
Herr talman! Gustaf Göthberg från Moderaterna började diskutera regeringsbildning i denna debatt. Han har uppenbarligen inte läst betänkandet utan har suttit på sin kammare och filosoferat om hur det kan se ut. Om han hade läst betänkandet hade han sett att Miljöpartiet inte har någon reservation. Miljöpartiet ställer upp på att vi kan ha väpnade styrkor och övningar och att Sverige är en viktig del av detta.
Jag tycker att Gustaf Göthberg ska sitta på sin lilla kammare och titta på vilka samarbetspartner han har. Det finns ett parti i hans gäng som har tydliga Rysslandskopplingar och som bland annat i EU-parlamentet har röstat väldigt proryskt. Gustaf Göthberg ska titta på detta först i stället för att sitta och fara med osanningar om hur andra partier agerar.
Med detta, herr talman, vill jag för ovanlighetens skull yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.
(Applåder)
Anf. 8 Gulan Avci (L)
Herr talman! Liberalerna var det första riksdagsparti som förespråkade ett svenskt medlemskap i Nato. Då möttes vi av stor skepsis. Men i dag vet vi att det var rätt beslut. Vårt medlemskap har gjort Sverige mycket säkrare och har förstärkt vårt samarbete med våra allierade.
Det här betänkandet handlar om att Sverige måste kunna möta de förväntningar som nu finns på oss att tillsammans med övriga Natoländer aktivt bidra till alliansens avskräckning och försvar. En tydlig och framåtlutad hållning är helt avgörande för att bevara freden i vår del av världen. Ett snabbt anpassbart svenskt bidrag är också centralt för vår egen säkerhet.
Herr talman! Vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Det främsta hotet är Ryssland och dess brutala anfallskrig mot Ukraina. Den som följer rysk retorik ser också tydligt att Ryssland inte ser detta krig mot Ukraina som sitt främsta mål utan ett krig mot Europa och ytterst även mot oss. Ukraina kämpar för sin frihet, men i förlängningen kämpar de också för vår frihet. Rysslands aggression påverkar hela vår region.
Om vi ska kunna möta en förvärrad situation – och risken för en sådan är överhängande – måste vi ha förmågan att snabbt förstärka vårt svenska bidrag till Nato.
Samtidigt måste vi se den större bilden. I Ukraina strider nu även nordkoreanska soldater som lär sig om modern västerländsk krigföring och får erfarenheter som kan användas mot oss i framtiden.
Om avskräckningen mot Ryssland inte fungerar kommer det att innebära att diktaturernas aggression sprids till flera delar av världen. Det gäller både i vår del av världen och globalt. När diktaturer samarbetar måste demokratierna göra detsamma, och vi måste göra det med beslutsamhet.
Herr talman! Jag är stolt över Sveriges bidrag till Nato, till FLF Lettland, till de stående marina styrkorna och till Natos integrerade luft- och robotförsvar. I framtiden vill jag se ytterligare svenska bidrag, för vi är och ska vara en viktig del av försvarsalliansen.
Utskottet konstaterar att ett väpnat angrepp mot en allierad inte kan uteslutas. Därför måste de styrkor som nu står under Natos ledning kunna delta i försvaret av andra allierades territorium.
Jag menar att detta är fullt rimligt. Samtidigt, som kollegor innan mig har påpekat, är det viktigt att vi fattar beslutet på ett mycket allvarsamt sätt. Därför är det också viktigt att regering och riksdag har ett aktivt och transparent samarbete med återrapportering och information om Sveriges bidrag.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag vända mig till våra tappra soldater, våra kvinnor och män, som varje dag är beredda att offra sina egna liv för att kämpa för Sveriges säkerhet, svenska folkets frihet och vår demokrati.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till regeringens proposition och utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:UFöU2
Webb-tv: Beslut: Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:49 Onsdagen den 10 decemberProtokoll 2025/26:49 Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen beslutar att regeringen t.o.m. den 31 december 2026 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer för att i enlighet med internationell rätt bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:25 och avslår motion
2025/26:3832 av Daniel Riazat och Lorena Delgado Varas (båda -).Kärnvapenanvändning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3826 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V).- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 92 0 0 14 SD 61 0 0 11 M 59 0 0 9 C 19 0 0 5 V 0 18 0 4 KD 15 0 0 4 MP 14 0 0 4 L 13 0 0 3 - 0 1 2 1 Totalt 273 19 2 55
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.