Svensk hemslöjd

Betänkande 1994/95:KrU5

Kulturutskottets betänkande 1994/95:KRU05

Svensk hemslöjd

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan

1994/95
KrU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet en motion från allmänna
motionstiden 1994, i vilken yrkas att riksdagen skall göra ett
uttalande om resursförstärkning till Svenska
Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR). Utskottet avstyrker
motionen.

Motionen

1993/94:Kr207 av Iréne Vestlund (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR)
genom resursförstärkning ges möjlighet att arbeta med den
inriktning som anförts i motionen.

Statsbidrag till hemslöjden

Statsbidrag till hemslöjden lämnas från anslaget Främjande av
hemslöjden. Budgetåret 1994/95 uppgår anslaget till 15 709 000
kronor. Anslaget disponeras av myndigheten Nämnden för
hemslöjdsfrågor.

Nämnden skall enligt sin instruktion (1988:315) ta initiativ
till, planera, samordna och göra insatser för att främja
hemslöjd i den mån detta inte ankommer på någon annan statlig
myndighet. Nämnden har ett samordnande ansvar för den regionala
länshemslöjdskonsulentverksamheten.

Till grund för det statliga stödet under budgetperioden
1993/94--1995/96 skall ligga den inriktning som nämnden angett i
sin anslagsframställning år 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 12 s.
100--101). Följande områden prioriteras.

Barn och hemslöjd -- för slöjdens överlevnad, för tillväxt
och föryngring av slöjdarkåren,
Sameslöjden -- för utveckling och förbättring av
sameslöjdarnas verksamhetsvillkor,
Råvarorna till slöjden -- fortsatt verksamhet för att lösa
den inhemska råvarutillgången,
Dräktområdet -- personell förstärkning för att lösa akuta
problem inom material- och informationsområdena,
Akutinsatser för hotade slöjdtekniker samt stöd till teknik-
och produktutveckling.

Av medlen under anslaget Främjande av hemslöjden budgetåret
1994/95 går 2 509 000 kronor till Nämnden för hemslöjdsfrågor.
Vidare går 11 625 000 kronor till bidrag till
konsulentverksamhet. Sådant bidrag lämnas till en del av
kostnaden för två länshemslöjdskonsulenter i varje län, en för
hård och en för mjuk slöjd, under förutsättning att respektive
landstingskommun eller berörd kommuns bidrag är minst lika stort
som statens. Dessa medel används också till bidrag till hela
kostnaden för tre sameslöjdskonsulenter och en spetskonsulent.
Slutligen går 1 575 000 kronor till bidrag till Svenska
Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund.

I anslagsframställningen för perioden den 1 juli 1995 -- den
31 december 1996 betonar Nämnden för hemslöjdsfrågor det
önskvärda i att nämnden ges ekonomiska möjligheter att utveckla
en mera långsiktig utvärderings- och utredningsverksamhet, att
påbörja ett internationellt samarbete och utbyte samt att följa
upp det nu aktuella hemslöjdsarbetet inom barn- och
ungdomsområdet.

För den aktuella budgetperioden på ett och ett halvt år begär
nämnden totalt 26 355 000 kronor (dvs. 17 570 000 kronor för
helt år).

Av den begärda summan avser 3 150 000 kronor bidrag till
Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (dvs. 2 100 000
kronor för helt år, en ökning med 525 000 kronor för helt år).
Nämnden påpekar att förbundet har legat kvar på samma
bidragsnivå under de senaste tre åren. Nämnden framhåller att
förbundet nu har genomfört en omorganisation av sin interna
verksamhet och utarbetat en handlingsplan och en väl genomtänkt
strategi för sin verksamhet.

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR), som bildades
år 1912, är en ideell förening som har till uppgift att främja
hemslöjden och dess utveckling. Till SHR:s verksamheter hör
vidare att ge ut tidskriften Hemslöjden, att vara huvudman för
hemslöjdens kursgård Sätergläntan i Insjön, att vara huvudman
för den länsanknutna kursverksamheten, att förvalta fonder och
dela ut stipendier, att anordna riksomfattande och regionala
kurser, konferenser och seminarier, att ta initiativ till
stämmor och utställningar på riksnivå, att anordna
kommittéverksamhet och utställningar på riksnivå, att vara
granskningsnämnd för gesäll- och mästarbrev inom vissa textila
yrken och att samarbeta med andra organisationer.

Till SHR är 28 medlemsföreningar anslutna, varav tre är
riksföreningar och de övriga läns- eller landskapsföreningar.
Till hemslöjdsrörelsen beräknas 20 000 personer vara anslutna.
Riksförbundet finansieras huvudsakligen via det statliga bidrag
som fördelas av Nämnden för hemslöjdsfrågor samt med
medlemsavgifter från medlemsföreningarna.

Genom en omorganisation år 1989 skildes den ideella
verksamheten inom Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund
från den ekonomiska. SHR bedriver sedan dess endast ideell
verksamhet.

SHR har utarbetat en verksamhetsplan för den ideella
verksamheten under åren 1994--1996. I denna plan uppställs målen
för SHR:s verksamhet enligt följande.

SHR skall
med hemslöjdstraditionen som grund stimulera till utveckling
och nyskapande inom hemslöjden
verka för att tekniskt och konstnärligt kunnande inom
hemslöjden bevaras och utvecklas
verka för en hög standard på undervisningen i hemslöjd
bedriva konsulterande verksamhet på hemslöjdens område
stödja konsulentarbetet
anordna utställningar, kurser och föredrag
verka för en rationell organisation för försäljning av
hemslöjdsprodukter
lämna information

Enligt verksamhetsplanen prioriteras under år 1994 verksamhet
som synliggör hemslöjden i samhället och stärker organisationen
externt bl.a. genom kvalitetsdiskussion, samarbete med
utbildningar av intresse för hemslöjden och förstärkt samarbete
med andra organisationer. De prioriterade verksamheterna under
året är Slöjdtåget i samarbete med Riksutställningar och SJ,
Linstämma på SHR:s kursgård Sätergläntan i augusti, Slöjdsommar
i New York i samarbete med IKEA, Slöjdjul på Nordiska museet med
tema lergods och i slutet av året en textilutställning på
Waldemarsudde som i samband med Konstfackskolans 150-årsjubileum
skall belysa textilkonstnärernas och hemslöjdens betydelse för
varandra. Under år 1994 är SHR också delaktigt i en utställning
i USA om svensk folkkonst och i projektet Hela Sverige väver som
tillkommit på initiativ av Svenska vävrådet.

Under år 1995 avser SHR att prioritera verksamhet för att
synliggöra hemslöjden i samhället och placera den i den allmänna
debatten genom att marknadsföra hemslöjden och
hemslöjdsorganisationen som en viktig form av sysselsättning för
alla. Ett marknadsföringsprogram skall arbetas fram tillsammans
med tidskriften Hemslöjden, kursgården Sätergläntan och
eventuellt även hemslöjdsbutikerna. Verksamheterna med
Slöjdtåget, textilutställningen på Waldemarsudde och
utställningen i New York fortsätter från år 1994. Flera nordiska
verksamheter skall genomföras.

Prioriteringen för år 1996 avser förstärkning av
organisationen internt och externt genom föreningsarbete,
ungdomsverksamhet, utveckling av gamla slöjdtekniker m.m.

I verksamhetsplanen nämns också att planering pågår för en ny
utställning på Liljevalchs konsthall under år 1997 och
verksamhet i samband med att Stockholm är kulturhuvudstad i
Europa år 1998.

Den ekonomiska verksamheten övertogs år 1990 av Svenska Slöjd
AB, ett aktiebolag med från början 34 hemslöjdsbutiker som
aktieägare. Under tre år, budgetåren 1988/89--1990/91, utgick
sammanlagt 9 miljoner kronor i statsbidrag för utveckling och
effektivisering av butiksverksamheten. Verksamheten har omfattat
utbildning, hjälp till butikerna att vidareutveckla och
komplettera sortimentet och genomförande av ett
pilotbutiksprojekt. De cirka 25 kvarvarande aktieägarna begärde
under våren 1994 bolaget i frivillig likvidation. Namnet har
återgått till SHR. SHR avser att utarbeta en handlingsplan för
hur den kommersiella verksamheten inom SHR skall fungera.

Utskottet

I motion Kr207 (s) framhålls att hemslöjden är en viktig del
av det svenska kulturarvet, av vår identitet och av den bild vi
visar upp mot omvärlden. För att detta kulturarv skall leva
behövs både utövare och främjare som tillsammans tar ansvar för
utforskande, bevarande och förnyelse.

Det är enligt motionen inte klarlagt hur många som arbetar med
slöjd men i en uppskattning från mitten av 1980-talet anges
antalet slöjdare vara 8 400. Omkring 40 000 skulle emellertid
till någon del vara saluslöjdande. Motionären framhåller att
hemslöjden således även har sysselsättningspolitiska aspekter.

Motionären redovisar att Svenska Hemslöjdsföreningarnas
Riksförbund (SHR) är starkt oroat av de negativa konsekvenser
som kan följa av att flera hemslöjdsbutiker lagts ned. Butikerna
är inte endast försäljningsställen utan även hemslöjdens ansikte
utåt. När de försvinner måste detta kompenseras genom andra
former av marknadsföring.

Motionären erinrar om att SHR i en verksamhetsplan för de
närmaste åren anger att förbundet skall verka för att stärka
slöjdarnas plats i samhället och för att utveckla och bevara
kulturarvet. Bland de aktiviteter som tas upp i
verksamhetsplanen hör Slöjdsommar på Liljevalchs år 1992,
Slöjdtåget i samarbete med Riksutställningar åren 1994--1995,
samarbete med Nordiska museet för utveckling av slöjdare och en
slöjdutställning hösten 1994 i USA i samarbete med IKEA. Genom
dessa och andra aktiviteter skall slöjdarnas möjlighet till
avsättning ökas och nya kanaler skapas. Avsikten är att få fram
nya arbetstillfällen för fler slöjdare och att göra det möjligt
för yngre slöjdare att satsa på slöjd av hög kvalitet.

Marknadsföringen av högkvalitativ slöjd måste enligt motionen
ses både i ett samhällsnyttigt och ett kulturpolitiskt
perspektiv. SHR bör genom en ekonomisk förstärkning få bättre
möjligheter att fortsätta det påbörjade arbetet med utåtriktad
marknadsföring.

Utskottet instämmer med vad som anförs i motionen om
hemslöjdens plats i det svenska kulturarvet och om hemslöjden
som en del av den sammansatta bild av gammalt och nytt som
landet visar utåt. Det har inneburit svårigheter för hemslöjden
att en del av dess egna butiker har lagts ned. Detta gör det
nödvändigt att ytterligare utveckla de marknadsföringsvägar som
finns vid sidan av butikerna. Här har t.ex. vissa länsmuseer
kunnat spela en roll för slöjdarnas möjligheter att nå sina
kunder. En viss roll i sammanhanget kan också kommuner, svenska
ambassader m.fl. spela genom att visa upp och som gåvor använda
hemslöjdens produkter. Viktigast är dock att slöjdarna själva
och deras organisationer kan utveckla marknadsföringen och finna
flera vägar till försäljning. SHR har i sin verksamhetsplan satt
upp som ett av målen för sin verksamhet att verka för en
rationell organisation för försäljning av hemslöjdsprodukter.

I det föregående har utskottet ingående redovisat SHR:s
verksamhetsplan för de närmaste åren. Planen har av Nämnden för
hemslöjdsfrågor bedömts ge uttryck för en väl genomtänkt
strategi för SHR:s verksamhet. Nämnden har också påpekat att
förbundet har legat kvar på samma bidragsnivå under de senaste
tre åren och föreslagit en höjning av bidraget till SHR för det
kommande budgetåret. Frågan om bidragshöjning bör enligt
utskottets mening bedömas i det ordinarie budgetarbetet.
Utskottet förutsätter -- mot bakgrund av hemslöjdens betydelse
både inom kulturområdet och för sysselsättningen, särskilt i
glesbygd -- att regeringen vid sina prioriteringar i
budgetarbetet väger in de nya förhållanden och den långsiktiga
planering som nu finns beträffande arbetet inom SHR. Utskottet
anser att riksdagen inte nu bör göra något sådant uttalande om
resursförstärkning till SHR som begärs i motion Kr207, varför
motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande svensk hemslöjd
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr207.

Stockholm den 24 november 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Anders Nilsson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd
Sahlström (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s),
Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell
(kds), Nils-Erik Söderqvist (s), Annika Nilsson (s), Catarina
Rönnung (s) och Birgitta Wistrand (m).