Studiestödsfrågor

Betänkande 1990/91:SfU6

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1990/91:SFU06

Studiestödsfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1990/91

SfU6

ÅTTONDE HUVUDTITELN
(Tilläggsbudget 1)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag om anslag på
tilläggsbudget för budgetåret 1990/91 såvitt avser Studiehjälp
m.m. och Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Utskottet
tillstyrker förslaget om ytterligare anslag med 36,7 milj. kr.
avseende ersättning till länstrafikhuvudmännen för
gymnasieelevers resor mellan hem och skola såsom kompensation
för att persontransporter fr.o.m. den 1 januari 1991 beläggs med
mervärdeskatt. Vidare tillstyrker utskottet förslaget om ökning
av anslaget till vissa studiesociala ändamål med 89milj. kr.
avseende studeranderabatter på resor. Utskottet uttalar också i
anledning av en motion avseende sådana rabatter på resor i fyra
Norrlandslän att utskottet utgår ifrån att CSN även
fortsättningsvis strävar efter att förhandla fram de sammantaget
förmånligaste möjliga rabatterna inom kostnadsramen.

Vidare behandlas i betänkandet frågan om ändrat inkomstbegrepp
i studiemedelssystemet, eftersom det hittills använda begreppet
sammanräknad inkomst försvinner i det nya skattesystemet.
Utskottet tillstyrker därvid regeringens förslag om att
inkomstbegreppet skall avse den sammanräknade inkomsten av
tjänst, näringsverksamhet och kapital och avstyrker en motion
(m) att i stället begreppet taxerad inkomst skall användas.
Utskottets tillstyrkande avser även ett på samma sätt ändrat
inkomstbegrepp för återbetalning av studiemedel som uppburits
före år 1989.

Till betänkandet har fogats en reservation (m, c) rörande
inkomstbegreppet i studiemedelssystemet.

Propositionen

I proposition 1990/91:25, bilaga 4, har regeringen
(utbildningsdepartementet)

dels under punkt F3. Studiehjälp m.m. föreslagit
riksdagen att till Studiehjälp m.m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag
på 36700000kr.,

dels under punkt F7. Bidrag till vissa studiesociala
ändamål föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa
studiesociala ändamål på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på
89000000kr.,

dels under punkten 6. Ändrat inkomstbegrepp i
studiemedelssystemet föreslagit riksdagen att anta det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349).

Lagförslaget återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

1990/91:Sf9 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om inkomstbegreppet i
studiemedelshanteringen i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1990/91:Sf11 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studeranderabatter vid de norrländska
länstrafikbolagen.

Yrkande 2 i motion 1990/91:Sf9, som avser en översyn av
studiemedelssystemet, kommer utskottet att behandla vid ett
senare tillfälle.

Utskottet

F 3. Studiehjälp m.m.

Från anslaget betalas kostnaderna för studiehjälp. Studiehjälp
enligt 3kap. studiestödslagen består av studiebidrag och olika
tillägg. Elever som studerar på gymnasial nivå har rätt till
fria resor till och från skolan om avståndet mellan hemmet och
skolan är minst sex kilometer. Resorna finansieras med ett
särskilt statsbidrag som fördelas av centrala studiestödsnämnden
(CSN) till resp. länstrafikhuvudman under förutsättning att
denne ombesörjer att de berörda eleverna får gratis resor.

På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik förts upp ett förslagsanslag på 250600000 kr.
Av detta belopp får enligt regeringens regleringsbrev för
budgetåret högst 293200000 kr. utbetalas till
länshuvudmännen som ersättning för kostnader för gymnasieelevers
resor till och från skolan.

Med hänvisning till att persontransporter fr.o.m. den 1
januari 1991 beläggs med mervärdeskatt föreslår regeringen i
proposition 1990/91:25 att statsbidraget till
länstrafikhuvudmännen för gymnasieelevernas resor räknas upp med
36,7 milj. kr. och att därför anslaget under rubriken höjs med
detta belopp.

Förslaget har inte föranlett något motionsyrkande, och
utskottet tillstyrker att till Studiehjälp m.m. för budgetåret
1990/91 anslås ytterligare 36700000kr.

F 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Under rubriken har ett förslagsanslag på 17474000 kr.
anvisats för budgetåret 1990/91. Från anslaget har tidigare
betalats bl.a. bidrag för reserabatter till studerande, knutna
till det s.k. CSN-kortet. För innevarande budgetår finns inga
medel anslagna till denna post. I 1990 års budgetproposition
föreslogs nämligen att det särskilda statsbidraget till detta
ändamål skulle avskaffas. Riksdagen ansåg det emellertid
väsentligt att reserabatterna till de studerande kunde behållas
och om möjligt också utvidgas, allt under förutsättning att det
kunde ske inom den gällande kostnadsramen. CSN borde därför
enligt riksdagen ta upp förhandlingar om reserabatter med olika
trafikföretag, förutom SJ även såväl flyg- och båtbolag som
länstrafikbolag. Regeringen bemyndigades att ge CSN i uppdrag
att förhandla fram förmånligaste möjliga reserabatter och
förelägga regeringen förhandlingsresultatet för godkännande. När
förhandlingarna slutförts och kostnaden kunde uppskattas borde
regeringen återkomma till riksdagen med begäran om medel på
tilläggsbudget (1989/90:SfU14, rskr.202).

I proposition 1990/91:25 redogörs för ett avtal med SJ som CSN
enligt givet uppdrag förhandlat fram och som regeringen godkänt.
Enligt avtalet berättigar CSN-kortet liksom tidigare till 50%
rabatt vid resor i andra klass på SJ-tåg och på Swebus
expressbussar. En viss utökning har enligt redogörelsen skett
genom att kortet fr.o.m. den 1juli 1990 även gäller för
kombinationsresor med SJ-tåg och länståg, länsbussar och det
s.k. E4-tåget. Vidare redogör föredragande statsrådet för den
redovisning CSN lämnat om sina förhandlingar med olika
trafikföretag och om varför det av olika skäl hittills bara
varit möjligt att träffa avtal med SJ. Gotlandsbolaget lämnade
redan studeranderabatt på mellan 25 och 30%. Vid förhandlingar
med länstrafikbolagen i Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län hade framkommit att bolagen
redan hade större delen av de aktuella studerandena som
fullprisbetalande, och därför krävde full kostnadstäckning från
staten för att lämna rabatt. Inkomstbortfallet hade överslagsvis
beräknats till ca 65 milj. kr., vilket omöjliggjort fortsatta
förhandlingar. I andra fall hade CSNs diskussioner med
bussföretag och flygbolag på grund av tidsbrist inte kunnat
slutföras för denna avtalsperiod men fortsatte med tanke på
nästa.

I propositionen beräknas kostnaderna för bidrag till
reserabatter för studerande för budgetåret 1990/91 till
89milj. kr., och regeringen begär att detta belopp anvisas
anslaget på tilläggsbudget.

Anslagsyrkandet har inte föranlett några motionsyrkanden och
utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

I motion Sf11 av Ulla Orring och Britta Bjelle kritiseras
uttalandena i propositionen om förhandlingarna med
länstrafikbolagen i de fyra Norrlandslänen. Motionärerna befarar
att uttalandena innebär att ambitionerna om ytterligare
utvidgning av CSN-kortets giltighet läggs på hyllan och
protesterar kraftigt mot detta. Det är enligt motionärerna
självklart att CSN måste få fortsätta att försöka komma fram
till en rimlig överenskommelse med de norrländska
länstrafikbolagen.

Utskottet konstaterar att redogörelsen i propositionen avser
hittills förda förhandlingar mellan CSN och olika trafikföretag
samt att anslaget avser kostnader för innevarande budgetår.
Såvitt avser förhandlingar för följande budgetår utgår utskottet
från att CSN kommer att fortsatt sträva efter att nå de
reserabatter för studerande som sammantaget är de förmånligaste
möjliga inom den ram som riksdagen angett. Utskottet utgår
därvid från att CSN i dessa strävanden inte utesluter
möjligheten till uppgörelse även med de i motionen avsedda
länstrafikbolagen.

Med det anförda finner utskottet att motion Sf11 kan anses
tillgodosedd och avstyrker bifall till motionen.

Inkomstbegreppet i studiemedelssystemet

Studiemedel enligt 4kap. studiestödslagen utgår till
högskolestuderande och till studerande som har fyllt 20 år i
gymnasieskolan. Studiemedlen består av en bidragsdel och en
lånedel.

Både vid beviljande och vid återbetalning av studiemedel har
studiemedelstagarens inkomst betydelse. Vid beviljande av
studiemedel sker en behovsprövning mot den studerandes inkomst,
och studiemedlen reduceras vid en inkomst som överstiger en viss
gräns. Återbetalning av studiemedel skall ske årligen med 4%
av studiemedelstagarens inkomst.

Med inkomst avses inom det fr.o.m. år 1989 gällande
studiemedelssystemet den sammanräknade inkomsten vid taxeringen
till statlig inkomstskatt. Härmed avses summan av inkomster av
alla inkomstslag, och hänsyn tas inte till vissa avdrag som får
göras innan den taxerade inkomsten fastställs. -- Begreppet
sammanräknad inkomst finns inte i skatteförfattningarna men har
använts av riksskatteverket i blanketter och information om
skatter.

I proposition 1990/91:25 föreslår regeringen -- med hänvisning
till att begreppet sammanräknad inkomst vid taxeringen till
statlig inkomstskatt inte längre kommer att användas i det nya
skattesystem som träder i kraft den 1 januari 1991 -- att i
stället skall användas inkomstbegreppet sammanräknad inkomst av
tjänst, näringsverksamhet och kapital. Därigenom kommer det nya
inkomstbegreppet att i normalfallet motsvara begreppet
sammanräknad inkomst enligt nu gällande regler.

Vidare föreslår regeringen -- med hänvisning till det nya
skattesystemet -- att även inkomstbegreppet för beräkning av
avgiftsunderlag vid återbetalning av studiemedel som uppburits
före den 1 januari 1989 ändras till att gälla sammanräknad
inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital, eftersom det
är av värde att ett enhetligt inkomstbegrepp kan användas vid
all återbetalning av studiemedel.

Ann-Cathrine Haglund m.fl. påpekar i motion Sf9 (yrkande 1)
att moderata samlingspartiet upprepade gånger protesterat mot
att begreppet sammanräknad inkomst använts vid prövningen av
rätt till studiemedel och vid återbetalning samt hävdat att det
för den enskilde mer fördelaktiga begreppet taxerad inkomst bör
användas. Med den i propositionen föreslagna justeringen av
lagtexten konserveras enligt motionärerna orättvisorna med det
gällande inkomstbegreppet, och motionärerna vidhåller sin
tidigare uppfattning att det är den verkliga betalningsförmågan
-- inte någon konstruerad sådan -- som skall utgöra grund för
prövningen av rätt till studiemedel och underlag för
återbetalningens storlek. I motionen begärs att taxerad inkomst
skall användas som inkomstbegrepp i studiemedelssystemet.

Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om att begreppet
taxerad inkomst skall användas i studiemedelsärenden i stället
för begreppet sammanräknad inkomst (se senast 1989/90:SfU14).
Utskottet har då avstyrkt bifall med hänvisning till att en
prövning som utgår från taxerad inkomst, där inkomsten kan ha
reducerats genom avdrag för underskott, inte uppfyller kraven på
rättvisa mellan olika kategorier studerande.

Utskottet vidhåller sin principiella inställning i fråga om
inkomstbegreppet i studiemedelsärenden. Utskottet avstyrker
därför, och med beaktande av att begreppet taxerad inkomst i
dess nuvarande form avskaffas i det nya skattesystemet, bifall
till motion Sf9 yrkande 1. Utskottet godtar i övrigt de i
propositionen framlagda skälen till de föreslagna ändringarna i
studiestödslagen och tillstyrker bifall till propositionen i
denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande gymnasieelevers skolresor
att riksdagen med bifall till propositionen till
Studiehjälp m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på
36700000kr.,

2. beträffande studeranderabatter på resor
att riksdagen med bifall till propositionen till Bidrag
till vissa studiesociala ändamål på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 89000000kr.,

3. beträffande rabatter i vissa Norrlandslän
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf11,

4. beträffande inkomstbegreppet i studiemedelssystemet
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sf9 yrkande 1
antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349).
res. (m, c)

Stockholm den 29 november 1990

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Karin
Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof
Gustafsson (s), Margareta Persson (s), Hans Dau (m), Barbro
Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margó Ingvardsson (v),
Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson
(s), Arne Mellqvist (s), Maria Leissner (fp) och Bo Finnkvist
(s).

Reservation

Inkomstbegreppet i studiemedelssystemet (mom. 4)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m),
Hans Dau (m) och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "denna del." bort ha följande
lydelse:

Det inkomstbegrepp som hittills tillämpats inom
studiemedelssystemet -- sammanräknad inkomst -- innebär bl.a. att
hänsyn inte tas till underskotts- och förlustavdrag som uppkommit
på grund av innehav av småhus eller rörelse. Detta drabbar
barnfamiljer som ofta föredrar att bo i eget småhus samt många
nyetablerade egna företagare. Det inkomstbegrepp som föreslås i
propositionen innebär enligt utskottets mening inte någon
förbättring i detta avseende utan konserverar orättvisorna med
det nu gällande begreppet. Utskottet anser därför att ett förslag
bör läggas fram som innebär att vid prövning såväl av rätten till
studiemedel som återbetalning skall användas ett begrepp som
motsvarar begreppet taxerad inkomst i nuvarande skattesystem och
bättre speglar den enskildes ekonomiska situation.

Det anförda bör med anledning av motion Sf9 yrkande 1 ges
regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

4. beträffande inkomstbegreppet i
studiemedelssystemet
att riksdagen
dels antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349),
dels med anledning av motion
1990/91:Sf9 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Bilaga